Anf. 2 Olle Felten (SD)
Fru talman! För Sverige är det av central betydelse att vi tryggar en stabil och långsiktig tillgång till ren och billig energi. Vår basindustri slukar stora mängder energi, och det måste vara grunden för vår energiplanering att dessa stora energiförbrukare har en hållbar och säker tillgång till den energi de behöver utan att behöva fundera över om det blåser eller om solen skiner. Det är av helt avgörande betydelse för att vi ska kunna trygga vår välfärd.
När vi skapar incitament för produktion av el som rubbar balansen eller som skapar oförutsägbar ryckighet i det allmänna elnäte skapar vi problem. Så länge produktionen av förnybar el är småskalig har det ingen avgörande betydelse, men när det börjar bli en relativt stor volym växer problemkomplexet ganska snabbt. Förutom ryckigheten i produktionen skapar systemet också skattesubventionerad konkurrens på marknaden, vilket inte är en bra ordning.
I propositionen föreslår regeringen att kraftigt sänka skatten på egenproducerad förnybar el i anläggningar som har en installerad effekt på mer än 255 kilowatt. Förutsättningarna för förslaget är att det avser solel som man producerar och förbrukar i samma organisation, till exempel i en fastighet eller ett företag. Det avser inte el som säljs vidare.
Denna proposition är mer komplex och mångfasetterad än vad som kanske framgår vid en första anblick. Att betala skatt på någonting som man själv producerar och sedan förbrukar i egen regi ser vi allmänt som en orättfärdig beskattning. Utifrån den utgångspunkten borde det vara en enkel sak att bifalla förslaget. Men frågan är större än så, eller riskerar i alla fall att bli det.
Vi har i dag skattebefrielse för små anläggningar som producerar förnybar el, till exempel i en villa eller ett lantbruk om den installerade effekten understiger 255 kilowatt. Det är en rimlig kompromiss i förhållande till de problem som också finns kopplade till en alltför vidlyftig produktion av väderberoende el, och det tycker vi är bra.
Det kan synas motsägelsefullt att både acceptera detta och att vilja avslå den nu aktuella propositionen, men jag ska i det följande redogöra för vår ståndpunkt och de skäl vi har för vårt ställningstagande.
Till att börja med vill jag poängtera att dagens gräns för skattebefrielse på egenproducerad förnybar el är så pass väl tilltagen att en vanlig villainstallation eller en normal gårdsinstallation aldrig kommer i närheten av den. Den nu aktuella lagändringen kommer således inte att beröra sådana anläggningar som redan i dag är skattebefriade. Vi pratar i stället om stora installationer på industrier och större bostadsföretag med flera flerbostadshus täckta med till exempel solceller.
Det är i detta sammanhang intressant att studera vad denna proposition inte hanterar inom området egenproducerad, förnybar solenergi. Det är till exempel värt att notera att regeringen inte berör energiproduktion genom solfångare, det vill säga direktuppvärmning av vatten för uppvärmning eller tappvarmvatten. Ur ett nationellt energiperspektiv vore det bättre att stimulera utvinning av solenergi för detta ändamål än att producera el i stor skala med nätstörningar som följd.
Regeringen missar också möjligheten att koppla skattebefrielsen av egenproducerad solel till ett krav på att installera lagringskapacitet. Där har vi ett stort misstag i denna proposition som innebär att den föreslagna åtgärden riskerar att störa den nationella elförsörjningen om den skulle anammas av tillräckligt många elförbrukare.
Just denna effekt är vårt huvudargument för att yrka avslag på regeringens proposition. Den riskerar nämligen att skapa stora problem för vår baskraft genom de stora fluktuationer i elnätet som vi kommer att få genom den föreslagna åtgärden, om den skulle anammas av tillräckligt många stora elförbrukare.
Sverige är ett land med relativt få soltimmar. Vi har också stora temperaturvariationer, såväl geografiskt som vad gäller årstidsväxlingar samt mellan dag och natt.
Alla dessa faktorer verkar i samma riktning: När vi behöver som mest el producerar solcellerna som minst. Om det skulle vara relevant att subventionera solcellsproducerad el i stor skala med skattelättnader borde det också finnas en koppling till lagring av el för att kunna utjämna förbrukningen över dygnet.
Det finns i dag teknik för att lagra energi som är producerad av till exempel solpaneler, såsom batteripooler, bränsleceller eller uppvärmning av vatten. Om man kopplar stora solelanläggningar till sådan teknik med tillräcklig kapacitet för att hantera elbehovet vid tidpunkter då solelanläggningen inte levererar tillräckligt med energi skulle det vara en intressant fråga. Dessvärre är sådan teknik fortfarande delvis ny och tämligen dyr, vilket innebär att den inte används i tillräcklig utsträckning, eftersom det inte är lönsamt.
Att fokusera ett väl balanserat stöd på anläggningar som till exempel gör en fastighet helt oberoende av externt tillförd el skulle kunna vara ett sätt att hjälpa den nya tekniken på traven. Så långt har man dock inte tänkt i Regeringskansliet. I stället har man valt att hänge sig åt ren populism när man levererar ännu ett ogenomtänkt lagförslag.
Det är naturligtvis väldigt bra om vi kan öka andelen förnybar energi i Sverige - om detta tror jag att vi alla är överens. Vi måste dock göra det på ett genomtänkt och hållbart sätt, så att vi inte skapar fler problem än vad vi löser med den nya tekniken, vilket är exakt vad den aktuella propositionen löper stor risk att leda till.
Ur fiskal synvinkel kan regeringens förslag också innebära att staten går miste om en icke försumbar del av skattebasen. Det är ett problem som regeringen undviker att resonera om i propositionen.
Ur elförsörjningssynpunkt kan förslaget, om den aktuella produktionstypen expanderar kraftigt, innebära att det uppstår problem med kontinuiteten i elsystemet. Som jag redan nämnt bör det därför - om man skulle uppmuntra en expansion av sådan elproduktion genom skattebefrielse - kopplas till en lagringskapacitet, så att förbrukningen av den egenproducerade elen kan spridas ut även till tidpunkter då anläggningen inte levererar någon el.
Det är naturligtvis bra om vi bygger ut vår förnybara energiproduktion, men bara om vi samtidigt bygger tekniken så att vi inte ökar förbrukningsfluktuationerna i det allmänna elnätet. Om vi gör det bygger vi bara in nya problem.
Dessutom har vi i dag en överproduktion av el, som till stor del slumpas bort med förlust. Detta förslag innebär att vi skattesubventionerar nya förluster för skattebetalarna.
Fru talman! Med stöd av det jag sagt här yrkar jag bifall till reservation 1. Jag vill samtidigt uppmana regeringen att återkomma med en ny proposition med ett genomtänkt förslag som löser de problem som jag har berört i mitt anförande.