Vårändringsbudget för 2014

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU21

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 11 juni 2014

Beslut

Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till Karlskronavarvet (FiU21)

Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.

Utskottets förslag till beslut: Riksdagen beslutar om ett bemyndigande och ett tillkännagivande när det gäller verksamheten vid Karlskronavarvet.Bifall till proposition. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:FiU21 (pdf, 3 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

4 motioner, 2 propositioner

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Vårändringsbudget för 2014 Motion 2013/14:Fi6 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
Vårändringsbudget för 2014 Motion 2013/14:Fi6
Vårändringsbudget för 2014 Motion 2013/14:Fi7 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
Vårändringsbudget för 2014 Motion 2013/14:Fi7

Beredning

Beredning i utskottet: 2014-05-08
Justering: 2014-06-05
Betänkande publicerat: 2014-06-09
Trycklov: 2014-06-05

Reservationer 4
Betänkande 2013/14:FiU21

Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till Karlskronavarvet (FiU21)

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen också att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Finansutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Utskottet föreslår också att regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet. Förslaget är ett utskottsinitiativ.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Bordläggning: 2014-06-10
Debatt i kammaren: 2014-06-11

Webb-tv Debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2014

8 juli 2022
Debatt om förslag 2013/14:FiU21

Dokument från debatten

2014-06-11

Protokoll för debatten

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 1 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Riksdagen ska nu debattera regeringens förslag till vårändringsbudget. Vi socialdemokrater ser det i huvudsak som ett tillfälle för regeringen att göra ändringar i sin egen budget, och vi låter därför regeringen och regeringspartierna själva ta ansvar för de korrigeringar de anser behöver göras. Den praxis som har utformats i riksdagen gör det inte möjligt att föreslå ändringar i andra anslag än de som regeringen själv valt att ändra i. Därmed är det heller inte möjligt för oss att skarpt föreslå de stora förändringar av politiken som Sverige skulle behöva. Regeringen har som bekant även för 2014 valt att lägga fokus på att låna till sänkta skatter. Trots att arbetslösheten är högre och skolresultaten sämre än när regeringen tillträdde lyser de aktiva insatserna för jobb och skola med sin frånvaro också nu när regeringen korrigerar i sin budget. I stället för sänkta skatter på lånade pengar hade Sverige behövt investera i fler jobb, i en bättre skola, i en effektivare näringspolitik och i insatser som skulle göra att människor kunde gå från arbetslöshet till de jobb som i dag inte tillsätts för att det saknas arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. För att motverka den vinstjakt som sätts före kvalitet i välfärden hade det behövts nationella kvalitetslagar för ordning och reda. Sådana insatser hade lett till fler jobb och en tryggare välfärd. Men regeringen har valt en annan väg, och inte heller nu, i vårändringsbudgeten, tar man chansen att byta inriktning för Sverige. Herr talman! Vi anser att det naturliga hade varit att omedelbart sätta i gång ett arbete för fler jobb och en bättre skola. Regeringen säger exempelvis att man anslutit sig till Socialdemokraternas linje om mindre klasser i skolan, men i vårändringsbudgeten kommer inga sådana förslag. Efter snart åtta år med fallande skolresultat väljer regeringen i stället att vänta. Det har i flera år varit uppenbart att unga som saknar gymnasieutbildning har en mycket svag ställning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning är ungefär dubbelt så hög som bland dem som har klarat gymnasiet. Ett första led i vår politik mot ungdomsarbetslösheten är därför att säkerställa att unga människor som i dag har hamnat utanför på grund av otillräcklig utbildning ska få den utbildningen. Vårt förslag är ett utbildningskontrakt för alla arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier, och vi anser att det borde införas redan i år. Men regeringen väntar. Var åttonde elev lämnar grundskolan utan behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program. Det är förstås ett stort misslyckande och ett svek mot ungdomarna. Vi tycker att man kan använda sommarlovsveckorna till studier för de elever som lämnar eller riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. Redan i sommar borde de elever som går ut nian utan behörighet få möjlighet att komplettera sina betyg. Flera kommuner gör insatser i den riktningen, men regeringen väljer att vänta. Arbetsmarknaden fungerar inte tillräckligt bra. Trots att nästan 400 000 är arbetslösa har många arbetsgivare svårt att rekrytera. Om matchningen inte fungerar bättre kommer arbetsmarknaden att utvecklas sämre än nödvändigt. Därför vill vi stärka matchningen, och vi tycker att man redan under kommande halvår borde satsa på nya platser inom bristyrkesutbildningar. I slutet av året skulle ett par tusen fler kunna utbildas. Men regeringen väljer att vänta. Det är regeringens val att ingenting göra åt de stora problem som Sverige har med jobben, med matchningen på arbetsmarknaden, i skolan, i försvarspolitiken och i äldreomsorgen. Vi har i vår bilaga till vårbudgeten visat hur en ansvarsfull regering skulle ha kunnat göra i stället. Det är beklagligt att regeringen inte förmår agera när verkligheten så uppenbart kräver det. Herr talman! I betänkandet har vi en reservation som handlar om Miljöstyrningsrådet. Vi delar inte regeringens uppfattning att rådet ska läggas ned, och vi vill därför inte att regeringen bemyndigas att driva den processen vidare. Jag yrkar bifall till vår reservation. (Applåder)

Per Bolund (MP)

Anf. 2 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1, som handlar om Miljöstyrningsrådet. Vi i Miljöpartiet brukar i vanliga fall inte reservera oss när det gäller vårändringsbudgetar eftersom vi ser dem som en del i regeringens ekonomiska politik som slagits fast i höstbudgeten. Där förlorade tyvärr Miljöpartiets alternativ till budget, och därför tycker vi inte att det finns anledning att lägga oss i hur vårändringsbudgeten ser ut. Det är ett sätt för regeringen att reparera eventuella misstag. Men ibland måste man göra undantag från den principen. När det gäller så pass viktiga beslut som de som ska fattas i dag - hur man kan använda offentlig upphandling för att leda samhället i en bättre riktning vad gäller miljöstyrning och ta sociala hänsyn och djurskyddshänsyn - måste man som riksdagsledamot ta sitt ansvar och reagera. Vi tycker att det är upprörande och mycket märkligt att regeringen väljer att aktivt riva ned och förstöra den organisation som finns runt miljöanpassad och socialt anpassad upphandling. Mot i princip alla andra aktörers vilja och trots alla de varningar som kommit från många olika håll i samhället väljer regeringen att köra på i gamla hjulspår i stället för att lyssna till kritiken och anpassa sig till den. Sverige har ett internationellt erkänt väl fungerande system för offentlig upphandling. Det är en bra organisation som i stort sett fungerar alldeles utmärkt. Därför är det väldigt förvånande att regeringen väljer att riva upp den här organisationen och lägga in Miljöstyrningsrådets verksamhet och allt ansvar för offentlig upphandling under Konkurrensverket. Själva tanken att centralisera verksamheten har vi inte några problem med. Problemet är att man har gjort det här i strid mot alla de råd och rekommendationer man har fått, till exempel från flera olika offentliga utredningar som har tittat på upphandlingsarbetet och sett hur man skulle kunna göra det effektivare och mer välfungerande. Senast utredde Anders Wijkman den här frågan och kom fram till att ett alternativ framåt skulle kunna vara att lägga detta i en ny myndighet. Däremot har ingen av utredningarna undersökt vilka konsekvenser det får om man lägger in verksamheten under Konkurrensverket. När regeringen färdigställde det här förslaget och gick ut med det offentligt reagerade regeringens egen utredare, Anders Wijkman, och skrev en skarp debattartikel tillsammans med många aktörer som är engagerade och verksamma inom offentlig upphandling: Sveriges Kommuner och Landsting, LRF, som såklart är en stor leverantör av mat till offentlig verksamhet, och även miljörörelsen. Man sade: Nej, gör inte det här! Det är fel väg att gå, menade man. Det här kommer att förstöra möjligheterna för Sveriges upphandlare att ställa de krav som vi alla - hoppas jag - tycker är relevanta. Det handlar om att minska vår miljö- och klimatpåverkan, värna sociala verksamheter och värna djurskyddet, som vi har bra regler för i Sverige och som vi skulle kunna använda den offentliga upphandlingen för att förstärka. Men regeringen har valt att inte lyssna på kritiken, att inte ta till sig och inte höra på varningsrösterna. Jag tycker att det är djupt bekymmersamt att vi har en regering som inte är i takt med sin omvärld och som inte tar till sig kritiken. Vi har bett riksdagens utredningstjänst att se över vilka konsekvenser det kan få att flytta över verksamheten från Miljöstyrningsrådet, som är ett aktiebolag, till Konkurrensverket, som är en myndighet. Utredningstjänsten kom entydigt fram till att det här kommer att försvåra verksamheten och göra det mycket mer komplicerat att lägga fram upphandlingskriterier. I dag använder en majoritet av Sveriges kommuner Miljöstyrningsrådets kriterier, vilket gör att det blir en samsyn. Man har samma kriterier i många kommuner i stället för att alla ska utforma sina egna, vilket skulle göra det mycket mer komplicerat till exempel för leverantören. Om man lägger över det här i en myndighet kommer det till exempel att medföra att man med stor säkerhet måste notifiera alla beslut till EU, vilket gör att de måste dras genom hela EU-systemet. De länder som har minst ambitioner att använda offentlig upphandling för att styra åt ett mer miljöriktigt håll kommer då att ha stor påverkan. De kommer att kunna motverka, försena och förhindra relevanta kriterier på upphandlingsområdet. Därför är det väldigt sorgligt att regeringen inte tar till sig kritiken och inte beaktar de problem som kan uppstå och som riskerar att slå det välkända och väletablerade upphandlingsarbetet i Sverige i spillror. Vi ser redan i dag hur den process som pågår för att föra över Miljöstyrningsrådets verksamhet och deras tjänstemän till Konkurrensverket fungerar väldigt dåligt. Många väljer i stället att sluta och ta med sig sin kompetens om miljöpassad upphandling till andra verksamheter. Det gör att man tappar kunskap. Man tappar den kompetens som är så viktig för att upphandlingsarbetet ska fungera. Jag ber återigen regeringspartiernas representanter att tänka ett varv till. Nu ligger det på riksdagens bord en reservation som det finns möjlighet att bifalla. Det skulle kunna göra att vi kunde förhindra den här processen och värna den välfungerande upphandling som finns. Det tycker jag vore det mest ansvarsfulla inför framtiden och för våra barn och barnbarn, som jag tror vill att vi ska använda den offentliga upphandlingen som ett aktivt verktyg för bättre miljöstyrning och mindre miljöpåverkan. Det finns fyra myndigheter som arbetar med offentlig upphandling på olika sätt. Det som är särskilt märkligt är att regeringen väljer att lägga in den offentliga upphandlingen under den av dessa fyra myndigheter som mest aktivt har motverkat sociala krav och miljökrav. Man har genom domstol och på andra sätt försökt se till att kommunerna inte ska ställa krav och inte ska gå vidare. Man har hänvisat till att det bara är den fria konkurrensen och det lägsta priset som ska gälla. Det är klart att det uppfattas som en väldigt tydlig signal av alla aktörer; det här med att ställa miljökrav och sociala krav är ingenting som man ska syssla med, utan det ska läggas ned. Den signalen tycker jag är extra olycklig. Jag hoppas att den majoritet som utgörs av allianspartierna och Sverigedemokraterna kommer att börja lyssna till kritiken, ta till sig den och välja att gå en annan väg än den inslagna.

Sven-Olof Sällström (SD)

Anf. 3 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 3. Jag kommer i mitt anförande att beröra i huvudsak tre områden: verksamheten vid Karlskronavarvet, nedskärningar i krisberedskapen och de skenande kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken. När det gäller Karlskronavarvet framställer regeringen det så att man vill ha möjlighet att kompensera Saab för eventuella historiska miljöskulder som kan finnas i samband med det förvärv av Karlskronavarvet som nu förväntas. Men sanningen är att det är de tyska ägarna Thyssen Krupp som äger de miljöskulderna. Detta ingår i paketet vid ett företagsförvärv. Jag kan inte se annat - även om jag inte kan säga att jag vet - än att det här egentligen är en kompensation och en eftergift till Thyssen Krupp och kanske till och med den tyska staten för den expropriation man i praktiken gör av denna egendom då man överför den till annan ägare. Det är precis det man gör. Vi har dock inte lämnat någon reservation och inte heller något särskilt yttrande, för vi delar i sak regeringens syn på behovet av att vi tillförsäkrar det svenska försvaret denna kapacitet när det gäller materielförsörjning till ubåtsvapnet. Det är bra att vi har en stark och bra ägare till den kapaciteten. Däremot ogillar vi naturligtvis att det kommer in sådana här ärenden så sent i processen på detta sätt och med denna dåliga insyn. Jag vill att man i framtiden beaktar detta och bättre respekterar den budgetprocess som vi har i Sveriges riksdag. När det gäller regeringens minskning av anslagen till krisberedskapen är det fråga om en relativt blygsam post. Det är 600 000 kronor vi pratar om. Men det visar ändå på regeringens ovilja att anslå nödvändiga resurser till krisberedskap, säkerhet och försvar att man i det här läget gör den nedskärningen. Vi känner väl alla till det som i den här kammaren, hos regeringen och i medierna målas upp som regeringens stora framtida satsningar på försvaret. Men vad är detta i praktiken? Jo, om tio år, 2024, kommer anslagen att ha höjts till - med nuvarande nivåer - ungefär 5 ½ miljard. Det är inte ens inflationstäckning, vare sig man tittar på inflationsmålet under den här tioårsperioden eller tittar tio år tillbaka på den faktiska inflationen och använder den som beräkning. Det är alltså ytterligare en ambitionssänkning från den svenska regeringen när det gäller Sveriges försvar, i det här läget. Det är allvarligt. Krona för krona - så beskriver regeringschefen Reinfeldt regeringens policy för finansiering av framtida satsningar och reformer. Krona för krona ska de vara finansierade. Visst, det kan anses vara en hedervärd inställning. Man ska vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Om det nu verkligen vore så att man menade det. Jag är helt övertygad om att krona för krona gäller beträffande behovet av en fungerande förlossningsvård i sommar. Jag tror att krona för krona gäller akutsjukvården och behovet av fler vårdplatser. Krona för krona gäller för Alliansen beträffande vård, skola och omsorg. Det gäller för den eftersatta psykiatrins och missbruksvårdens del. Det gäller när man serverar kall mat på svenska äldreboenden. Krona för krona gäller också de 200 000 svenska pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns. Krona för krona gäller till och med för regeringen beträffande riktig flyktinghjälp och anslagen till FN:s flyktingorgan UNHCR. När det handlar om de miljontals nödställda i och kring Syrien som fortfarande inte har fått tillgång till flyktingläger med skydd, mat, mediciner, sjukvård och skola gäller krona för krona. Men det är klart, då gäller det ju resurssvaga flyktingar. Många är outbildade, många är bönder. Det är fråga om fattiga människor som kanske har tagit sig så långt som till ett grannland, en för dem otrolig sträcka, och som bara har en önskan: att så snart som möjligt kunna återvända hem. I de flesta fall vet de inte att det långt uppe i norr finns ett land som heter Sverige. De har inte några som helst ambitioner att försöka ta sig hit och heller inga resurser. För dem och för deras hjälp gäller krona för krona för alliansregeringen. Herr talman! Den största kostnadsökningen eller anslagsökningen som regeringen aviserat för den kommande fyraårsperioden är en till stora delar ofinansierad post där krona för krona inte gäller. Det är ökade anslag för migration och integration som ett resultat av att Sverige som enda EU-land beviljar alla från Syrien uppehållstillstånd. Regeringen beräknar att dessa anslag kommer att öka med 19,2 miljarder fram till 2017. Absoluta merparten av det är ofinansierat. I vårändringsbudgeten för 2014, som vi nu debatterar, kan man bland annat finna en post på nästan 2,7 miljarder inom utgiftsområde 8 som kan härledas till denna kostnadsökning. För merparten av de 2,7 miljarderna gäller inte krona för krona, men det gäller för en viss del. För en del av finansieringen har man i biståndsbudgeten hittat 954 miljoner som man tar från biståndsverksamheten. Det är pengar som skulle ha kunnat gå till de flyktingar som finns i och kring Syrien. Det är de resurssvaga flyktingarna, de som inte har några ambitioner att ta sig till Sverige och inte har några resurser att ta sig till Sverige. De har inte de i många fall flera hundra tusen kronor som krävs för att ta sig från Syrien genom krig, förbi grannländerna och över Medelhavet och till Sverige. De tar sig förbi en mängd länder i Europa som alla har förpliktat sig att hålla sig till Dublinkonventionen när det gäller att ta emot och bevilja asyl där det behövs. Det är i jämförelse resursstarka flyktingar vi talar om. Det kan låta hårt att jag säger resursstarka, men i jämförelse är det resursstarka flyktingar. Då gäller inte krona för krona. Jag tycker jag känner igen den trenden i stora delar av Alliansens övriga politik också när det gäller välfärden i Sverige. Det är inte bra. Jag tycker att ni ska skämmas. Herr talman! Det finns ett uttryck som börjar med "skämmes". Man säger skämmes och ett kraftuttryck. Jag ska undanhålla kammaren kraftuttrycket av respekt för mitt eget ämbete och kammaren, men jag tror att allihop vet vad jag menar.

Ulla Andersson (V)

Anf. 4 Ulla Andersson (V)

Herr talman! För Vänsterpartiets del brukar vi undvika att motionera på vårändringsbudgeten. Vi ser det, precis som både Per Bolund och Fredrik Olovsson har varit inne på, som en möjlighet för regeringen att justera sin politik. Det finns väldiga begränsningar för en opposition att kunna göra något i det läget. Vi har ändå valt att motionera detta år. Den främsta orsaken till det är den systematik regeringen har infört som innebär att den varje år skär ned i biståndet när den lägger fram vårändringsbudgeten. Varje år tar den pengar från bistånd som ska gå till fattigdomsbekämpning. Det minskar åtaganden som Sverige har gjort. Mitt under pågående verksamhetsår för den pengar för fattigdomsbekämpning hem till den nationella budgeten för att använda här. Jag menar att det skadar svensk trovärdighet i en viktig och central fråga, och framför allt skadar det människor i syd i fattiga länder. Det är inte en rimlig och ansvarsfull politik. Därför har vi valt att motionera och yrkat på att den överföringen inte ska göras. Det är den första och främsta anledningen till varför vi har motionerat. Den andra är frågan om Miljöstyrningsrådet som flera andra debattörer redan har tagit upp. Vi är glada från Vänsterpartiets sida att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har anslutit sig till vår reservation. Vi menar att lagen om offentlig upphandling är ett oerhört centralt och viktigt verktyg för att styra utvecklingen i ett land mer i socialt och miljömässigt hänseende. Miljöstyrningsrådet har haft en väldigt central och viktig uppgift som Konkurrensverket på intet sätt kan uppfylla och inte heller ser som sin uppgift att uppfylla. Jag skulle nästan vilja påstå att Konkurrensverkets hela arbete har gått ut på att främja konkurrensen. Vi vet nog allihop i denna kammare och kanske också framför tv:n att miljöhänsyn och social hänsyn kanske inte är högerns främsta epitet och inte heller Sverigedemokraternas. Att överföra Miljöstyrningsrådets verksamhet till Konkurrensverket visar på var man har sina politiska ambitioner. I stället för att ligga i framkant och sätta människors hälsa, vårt gemensamma ansvar för miljön och ansvaret för till exempel goda arbetsvillkor på våra arbetsplatser främst väljer man att enbart främja konkurrensen till vilket pris som helst. Det är den andra anledningen till varför vi valde att motionera. Den tredje är att vi inte tycker att man ska fortsätta anskaffningen av JAS Gripen. Vi har därför valt att reservera oss på den punkten. Herr talman! Jag vill till sist ta upp en fråga som kom in väldigt sent i beredningsprocessen av vårändringsbudgeten. Det är frågan om Karlskronavarvet. Det fanns inte med i vårändringsbudgeten när den kom. Den sista veckan fick finansutskottet det på sitt bord. Finansutskottet talar ofta om ansvar för statsfinanserna och skickar hela tiden pekpinnar till andra utskott om att de måste sköta beredningsprocessen och att de ska hålla sig till det ramverk som gäller. Det har helt plötsligt satt sig ovanför detta ramverk och släpper igenom ett ärende utan den sedvanliga beredningsprocessen och utan att ens veta hur stor post det handlar om, vem som ska betala den och på intet sätt vad det kommer att kosta svenska skattebetalare. Finansutskottet ger helt plötsligt ett in blanco-anslag. Varsågod! Här står skattebetalarna för fiolerna oavsett vad det kostar och oavsett hur vi ska kunna välja att finansiera det! En sådan process kan inte Vänsterpartiet stå bakom. Vi tycker att det är viktigt att ta ansvar för Sveriges säkerhet och stöder i princip den process som varit om Karlskronavarvet. Men så här hanterar man inte en budgetpost, och så här hanterar man inte statens finanser. Vi har därför valt att avstå på punkt 3. Vi har inte deltagit i röstningsförfarandet och har lämnat ett särskilt yttrande. Mina medreservanter har yrkat bifall till reservation 1, som är vår gemensamma reservation. Jag yrkar bifall till vår reservation 4.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 5 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! I det här betänkandet behandlas alltså regeringens proposition Vårändringsbudget för 2014 och två motioner som väckts med anledning av propositionen. I året vårändringsbudget föreslås en rad ändringar, och de flesta är i sammanhanget ekonomiskt sett relativt små. Många av de ekonomiska förändringar som görs bottnar också i regelstyrda transfereringssystem som löper automatiskt och bygger inte på nya politiska prioriteringar. Totalt är det förändringar i nivån för 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel ökar med totalt 2,1 miljarder netto. Av betänkandet framgår att merparten av de ändringar som föreslås är politiskt odramatiska. Men det finns några undantag där det finns politiska skiljelinjer som jag ska bemöta. En av de frågor som har föranlett en reservation från några av oppositionspartierna gäller Miljöstyrningsrådet. Regeringen har sedan tidigare beslutat att stärka upphandlingskompetensen genom att samla den på ett ställe, nämligen hos Konkurrensverket. Detta gör man samtidigt som man i detta syfte stärker Konkurrensverkets anslag med 35 miljoner kronor extra från och med nästa år. Regeringen har angett tre huvudmotiv för denna förändring. För det första behöver kunskapen om offentlig upphandling förbättras, och det gäller både upphandlande myndigheter, kommuner med flera och leverantörerna. För det andra tycker vi att det genomförs för få innovationsupphandlingar i Sverige. Vi bedömer att det delvis beror på att det finns en osäkerhet om vad reglerna tillåter. För det tredje behöver det metodstöd som några statliga myndigheter tillhandahåller samordnas bättre. Den som har både juridiska frågor och praktiska frågor om upphandling ska inte behöva vända sig till olika myndigheter för stöd, utan frågorna ska vara samlade på ett ställe. För att uppnå detta samlas alltså upphandlingsstödet på Konkurrensverket. Förändringen ska vara genomförd fullt ut den 1 juli i år. Samtidigt avvecklas därmed, och också naturligt, motsvarande ansvar hos de övriga myndigheter där detta ansvar tidigare har varit spritt, det vill säga Kammarkollegiet, Vinnova och Miljöstyrningsrådet. Förslaget till vårändringsbudgeten är alltså en högst naturlig konsekvens av detta och det beslut som tidigare är fattat, det vill säga att beslutet handlar om att regeringen bemyndigas att avveckla Miljöstyrningsrådet eftersom ansvaret för de frågor som där har hanterats nu har flyttats och samlats hos Konkurrensverket. I det perspektivet måste jag säga att reservationen framstår som något märklig, för detta beslut handlar ju inte om huruvida upphandlingsfrågorna ska samlas hos Konkurrensverket eller ej. Det beslutet är redan fattat. Beslutet i dag handlar om att ge ett bemyndigande till regeringen att avveckla en enhet vars ansvar nu har flyttats någon annanstans. Att behålla en enhet som inte längre har de här uppgifterna, vilket är det som oppositionen i praktiken föreslår, framstår inte som särskilt genomtänkt. När det sedan gäller försvarsområdet är det två saker som berörs där. Sedan tidigare har riksdagen gett klartecken för utveckling och anskaffning av nästa generation av flygstridssystemet JAS 39 Gripen, det vill säga version E. Den nuvarande versionen, version C/D, kommer snart att ha nått sin fulla livslängd. För att det svenska stridsflyget då ska kunna vara relevant i framtidens konfliktmiljö måste vi uppgradera flygplanen, och det får vi göra antingen genom att köpa nya plan från ett annat land eller genom att uppgradera de befintliga systemen. Riksdagen har i bred enighet beslutat att gå vidare med nästa generation av JAS Gripen. Bedömningen är att det är det mest kostnadseffektiva alternativet. Beslutet har föregåtts av en lång process som började redan 2008 med Försvarsberedningen, som identifierade behovet av moderna flygstridskrafter. Försvarsmakten har förordat en uppgradering av JAS Gripen som bästa alternativ till nya stridsflygplan. Det tidigare beslutet handlade dock om uppgradering av tidigare generationer. Men situationen i omvärlden har förändrats, och det finns ett ökat intresse från flera länder. Därför görs nu en ny bedömning, att även nyproduktion av vissa delsystem eller hela flygplan också kan vara aktuellt. Därmed skulle förutsättningar skapas för en så effektiv övergång som möjligt till det nya stridsflygsystemet som även säkerställer Försvarsmaktens egen stridsflygförmåga. En sådan förändring kräver dock riksdagens bemyndigande, vilket alltså är det som föreslås i vårändringsbudgeten. Det utökade mandatet innebär dock inga merkostnader för staten. Varvet i Karlskrona har också berörts här. Ubåtsförmågan är ett nationellt säkerhetsintresse för Sveriges försvar och säkerhetspolitik och fyller flera viktiga funktioner, alltifrån att hävda den territoriella integriteten och bidra till förmågan till undervattensstrid till att stärka förmågan till underrättelseinhämtning. I den förändrade säkerhetsmiljö som vi nu befinner oss i är en bra underrättelseinhämtning helt central för att kunna ha en god beredskap. I allianspartiernas paket med 5,5 miljarder extra för att stärka försvaret ingår att ubåtsförmågan ska stärkas med sammanlagt fem ubåtar. I betänkandet föreslås ett tillkännagivande om att statens möjligheter att vid behov utöva inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkerställs och att regeringen bemyndigas att kompensera Saab AB för eventuella kostnader för miljöskador som kan uppstå med anledning av verksamhet som har bedrivits på varvet sedan tidigare, bland annat av svenska staten. Svenska staten har nämligen bedrivit verksamhet här sedan 1600-talet, och det är bara de senaste åren som staten inte har varit involverad här på det viset. Det är därför rimligt att staten har ett ansvar för det som eventuellt kan finnas i marken. Detta är alltså en följd av de pågående förhandlingarna mellan Saab och den nuvarande ägaren, men där staten har ett stort intresse av att säkerställa den här verksamheten framöver. Det är det som är själva motivet för att staten bör agera. När det sedan gäller utgiftsområdena internationellt bistånd och migration föreslås en del förändringar genom att pengar flyttas till utgiftsområde 8, Migration, för att täcka delar av de ökade kostnader som uppstår där, bland annat mot bakgrund av händelserna i Syrien. Regeringen gör bedömningen att fler personer än tidigare kommer att söka asyl här. I sak är detta inget konstigt. Sedan tidigare ligger redan en del av de kostnader som räknas in i biståndsramen just som kostnader för asylsökande. Det är nämligen helt i enlighet med den definition som OECD:s biståndskommitté har gjort när det gäller vilka kostnader som får klassas som bistånd. Enligt denna definition kan kostnader för flyktingmottagande och försörjningskostnader för flyktingar under de första tolv månaderna klassificeras som bistånd. Flertalet av de OECD-länder som ger bistånd gör liknande avräkningar mot biståndsmedlen. Det är alltså ingen minskning av biståndsbudgeten, utan det är en flytt av pengar från en typ av bistånd till ett annat. I sammanhanget tycker jag också att det är viktigt att säga att Sverige faktiskt är en av få biståndsgivande nationer som lever upp till den internationella överenskommelsen om att avsätta 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till internationellt bistånd. Sverige gör det dessutom med god marginal. Runt 1 procent av bruttonationalinkomsten har vi lagt varje år sedan Alliansen tillträdde. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 6 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler var fundersam över den reservation som vi har om avvecklingen av Miljöstyrningsrådet. Jag tycker att man ska se den som ett naturligt steg för några partier som vill ha ett mer offensivt förhållningssätt till offentlig upphandling och möjlighet att ställa mer miljökrav och sociala krav. Vi vill helt enkelt inte förstöra den infrastruktur som är uppbyggd och som nu delvis rivs ned före valet och ett eventuellt regeringsskifte. Om riksdagen skulle gå på vår linje innebär det att det finns förutsättningar att snabbare komma tillbaka till en mer offensiv syn i de här frågorna. Det tycker vi vore viktigt, och vi hoppas att högermajoriteten i kammaren inte är så bergfast som det ser ut i finansutskottets betänkande. Jag måste också ställa en fråga. De borgerliga partierna har nu chansen att göra förändringar med tanke på de sjunkande skolresultaten, med tanke på matchningsproblemen på arbetsmarknaden och med tanke på att så många unga arbetslösa inte har gymnasiekompetens. Varför då inte ta chansen att göra någonting nu av det som ni påstår att ni gärna skulle vilja göra efter valet, som ni kanske till och med förlorar? Vad är det som ni väntar på för att kunna göra insatser när det gäller utbildningschanser, jobbmöjligheter och insatser för ökad kunskap i skolan? Vad är det som hindrar er?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 7 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Det är tydligt för de flesta att det ligger ett val runt hörnet. Det är bara några få månader kvar till vi ska gå till val. Temperaturen ökar i den politiska debatten och även tempot med vilket nya politiska förslag läggs fram. Det syns tydligt på hur oppositionen agerar, för här gör ni något som bryter mot allt som tidigare varit gängse. Den normala ordningen är att vi har budgetprocessen en gång om året, på hösten. Det är under höstbudgeten vi behandlar vilka satsningar som ska göras nästkommande år. Den debatt vi har på våren brukar handla om mindre justeringar och inte om de stora dragen och förändringarna. Vi brukar även titta på prognoser för hur läget ser ut framöver. Jag skulle säga att det Fredrik Olovsson nu gör är att bygga upp ett luftslott såhär i valtider för att berätta om satsningar som han påstår sig vilja göra. Det har dock ganska lite bäring på verkligheten och handlar mer om valfläsk. Vi kommer såklart att presentera tydligt vilka satsningar vi vill göra. En rad åtgärder har redan presenteras både för kommande år och för åren därefter om vi skulle få förtroendet igen. I augusti kommer ett fullständigt valmanifest med tydligare specifikationer. Vad gäller upphandlingsfrågorna tycker jag att du ska vara lite varsam med orden, Fredrik Olovsson. Du påstår att vi skulle förstöra infrastrukturen. Det är lite vårdslöst att uttrycka det på det sättet. Här samlas ansvaret hos den statliga myndigheten Konkurrensverket. Vad har du för skäl att tro att de inte skulle klara av att sköta detta ansvar? Jag ser det som fullständigt självklart att vi måste utgå från att en statlig myndighet som får en uppgift också klarar av att utföra den.

Fredrik Olovsson (S)

Anf. 8 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Det är ganska väl belagt, inte minst genom alla de remissinstanser som har yttrat sig i frågan, vilka problem det innebär att flytta detta ansvar från Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket. Det är bara att läsa i de remissvar som har inkommit. Vi delar uppfattningen att det är ett olyckligt beslut, och vi tycker inte att riksdagen ska gå vidare och bemyndiga regeringen att riva ned det som återstår av den infrastruktur som har byggts upp och varit framgångsrik under lång tid. Precis som Jonas Jacobsson Gjörtler poängterar har vi en process för hur vi fattar beslut om budgeten och den ekonomiska politiken. Vad som skiljer sig från tidigare år är fanflykten i efterhand från den ekonomiska politik som regeringen har lagt fast i budgetproposition och vårproposition. Man har kallat till snabba presskonferenser för att säga att man måste göra en massa nya saker, och det är stor panik och kris. Det är det givetvis när vi har så fallande skolresultat som vi har i Sverige. Det är det förstås när vi har så stora underskott i de offentliga finanserna som vi har. Det är det naturligtvis när vi ser hur stor och hög arbetslösheten är, inte minst bland unga och bland dem som saknar gymnasiekompetens. Men trots att man har gjort denna brandkårsutryckning och erkänt att dessa problem finns vill man märkligt nog inte göra något, utan man vill vänta till efter ett val som man kanske till och med förlorar. Har vi verkligen råd att fortsätta vänta med att vända utvecklingen i skolan och med att se till att ungdomar får jobb?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 9 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Man kan ställa sig frågan hur seriöst det är att kasta in politiska förslag på detta vis och låta folk leva i villfarelsen att ni skulle kunna genomföra dem. Så här en bit in i juni menar ni att om vi fattade beslut om pengar till sommarskola skulle det vara möjligt att införa det. En rad bedömare har konstaterat att just de förslag ni har lagt fram inte är seriösa eftersom det inte skulle vara möjligt att införa dem redan i år. De får i stället tas i den ordinarie processen. De förslag vi har presenterat är framåtsyftande. Vi lägger fram dessa eftersom vi uppfattar att det är viktigt att vi är tydliga. Vi har ett ansvar gentemot väljarna att presentera hur vi vårt alternativ ser ut och vad vill vi göra om vi vinner valet. Det är uppenbart att andra sidan inte riktigt ser detta behov. Ni har svårt att hålla sams och lägger fram lite olika förslag som dessutom är bristfälligt finansierade. Låt mig återvända till frågan om upphandlingsstödet och Miljöstyrningsrådet. Alla förändringar är nästan alltid förknippade med någon form av oro. Det är klart att det finns en osäkerhet när något förändras. Jag nämnde tidigare motiven till varför man samlar upphandlingsstödet på ett ställe. Det finns ett tydligt behov av att göra upphandlingsstödet effektivare. Regeringen har valt att lägga detta på Konkurrensverket. Andra tycker att man skulle ha gjort på något annat sätt. Det är dock ganska orimligt att utgå från att Konkurrensverket inte skulle kunna klara av att sköta denna uppgift. Min bedömning är att Konkurrensverket tar uppdraget på största allvar. Det har tagit sig an det med full kraft. De kommer också att återrapportera löpande till regeringen, och redan i höst kommer första rapporten om hur arbetet går. Vi kommer alltså att få möjlighet att följa detta närmare.

Per Bolund (MP)

Anf. 10 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag ska också fråga Jonas Jacobsson Gjörtler om miljöanpassad och socialt anpassad upphandling och om hur regeringen har hanterat Miljöstyrningsrådet. Miljöstyrningsrådets verksamhet har varit etablerad och väl fungerande. De har fått internationellt erkännande för att de har bedrivit en sådan bra verksamhet och för att de har haft ett sådant genomslag. I många andra länder gör man på olika sätt hos olika upphandlare. Man har olika principer och kriterier. Miljöstyrningsrådets verksamhet och breda förankring har gjort att många kommuner har valt att använda samma kriterier, vilket inte minst har underlättat för leverantörerna. Levererar man till många olika kommuner möter man samma kriterier, och levererar man till en kommun eller ett landsting är sannolikheten stor att man även kan leverera till nästa. Detta är en hjälp för alla aktörer, såväl för upphandlarna som har tydliga kriterier att hålla sig till som för dem som ska leverera varorna. Nu har regeringen mot alla råd och alla konsulters och experters synpunkter valt att lägga över verksamheten på Konkurrensverket. Det kommer att innebära stora förändringar. Att så som föreslås lägga över verksamheten från ett bolag till en myndighet kommer att få stora effekter. När regeringens egen utredare, som är en av de personer som är mest insatt i offentlig upphandling, säger att detta är fel väg att gå och fel beslut borde regeringen lyssna på denna varning. Det finns ett alternativt förslag. Sveriges Kommuner och Landstings bolag Kommentus har sagt att de tycker att det är så viktigt att detta finns kvar så att de är beredda att ta över verksamheten och all den kompetens som finns och driva det som en ekonomisk förening. Här skulle staten senare kunna gå in för att ge tydlighet och trygghet. Denna möjlighet kommer att stängas effektivt om regeringen fattar sitt beslut i samband med vårändringsbudgeten. Då kommer man att tvinga Miljöstyrningsrådet att upphöra med sin verksamhet och lägga ned den. Då riskeras mycket av kompetensen. Varför tar ni inte chansen att låta SKL Kommentus driva verksamheten vidare?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 11 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Låt oss komma ihåg att de upphandlingsregler som detta egentligen handlar om i grunden är konkurrenslagstiftning. Lagstiftningen har kommit till för att värna skattebetalarnas intressen. Det handlar om de gemensamma resurser vi stoppar in i offentlig sektor för att få ut så mycket nytta som möjligt. Denna lagstiftning finns till för att förhindra att man på grund av slentrian, gammal vana eller, i värsta fall, ren korruption väljer sämre alternativ än man skulle kunna göra. Upphandlingsreglerna finns alltså till för att värna skattebetalarnas intressen. Att detta hör hemma i Konkurrensverket känns inte särskilt långsökt utan ganska naturligt. Har Per Bolund verkligen satt sig in i hur Konkurrensverket tänkt arbeta med upphandlingsstödsfrågorna? Det låter nämligen på dig som att allt stöd försvinner från kartan när Miljöstyrningsrådet tas bort. Så är det inte. Konkurrensverket har delat upp sitt arbete i en tillsynsdel och en stöddel för att kunna arbeta tydligare med just den stödjande biten. De vägledningar som har tagits fram av Kammarkollegiet och Miljöstyrningsrådet kommer att finnas kvar. Konkurrensverket kommer att fortsätta använda dem och utveckla dem vidare. Man kommer också att använda delar av det stöd som funnits på webben. Det kommer att integreras i Konkurrensverkets hemsida. Konkurrensverket kommer alltså att jobba aktivt för att integrera delar av den verksamhet som har bedrivits. Det gäller också personalen. Stora delar av personalen från de tidigare enheterna följer med in i Konkurrensverket.

Per Bolund (MP)

Anf. 12 Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag hoppas att Jonas Jacobsson Gjörtlers antydningar om korruption och om att konkurrens inte gynnas inte riktas mot Miljöstyrningsrådets verksamhet. Det har ju tvärtom verkat i precis motsatt riktning. Genom att sätta upp kriterier som många kommuner, landsting och statliga upphandlare följer betyder det att man inte sitter på sin kammare och hittar på egna kriterier och villkor. I värsta fall tar man inte sitt ansvar och ser inte till att konkurrensen upprätthålla. Det här beslutet riskerar alltså att leda i precis den riktning som Jonas Jacobsson Gjörtler nu varnar för. Man tvingar varje kommunal upphandlare att utforma sina egna kriterier och ta fram sina egna villkor och regler. Jag är väldigt orolig över att regeringens beslut kommer att få precis den effekten, att det går i motsatt riktning. I stället för att få liktydiga kriterier i många kommuner kommer man i stället att utarbeta sina egna kriterier, och det kommer att bli en mycket mer svåröverskådlig marknad. Vi har fått tydliga signaler från Miljöstyrningsrådet om hur kunniga medarbetare lämnar sina tjänster för att de inte får tydliga besked från Konkurrensverket om vilka villkor som ska gälla när anställningen flyttas över dit. Det kommer också beskrivningar av hur man på Miljöstyrningsrådet har varit tvungen att avbryta pågående projekt som man har gått in i tillsammans med andra aktörer och som man har fått pengar för att genomföra. Nu tvingas Miljöstyrningsrådet till och med att betala tillbaka pengar för dessa projekt för att de inte kommer att drivas vidare i Konkurrensverkets regi. Ett sådant exempel är Giftfri förskola som Miljöstyrningsrådet driver tillsammans med Kemikalieinspektionen. Svaret från Konkurrensverket är att Konkurrensverket engagerar sig inte i externa uppdrag som inte regeringen aktivt anhållit om att delta i, och det har ju regeringen inte gjort i det fallet. Risken är nu att man avbryter viktiga väl fungerande projekt för att nå sådana miljömål som till exempel En giftfri vardag, som är ett av de miljömål som tyvärr inte ser ut att nås med regeringens politik. Med detta beslut är risken att man tar ytterligare ett steg tillbaka, det vill säga avskärmar sig ännu mer från målet. Jag tycker att det är väldigt beklagligt och väldigt sorgligt att se hur man fattar beslut som riskerar att förstöra arbetet med minskad miljöpåverkan.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 13 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Låt mig vara tydlig med vad jag menade när jag nämnde korruption. Jag grundade mig på att det finns en konkurrenslagstiftning. Det har egentligen ingenting med Miljöstyrningsrådet att göra. Det var för att beskriva motivet till att det finns en konkurrenslagstiftning. Det gäller också upphandlingsstödet inom Konkurrensverkets ramar. Sedan stämmer inte det som Per Bolund säger, att kommunerna nu ska bli tvungna att ta fram egna regler och göra egna tolkningar. Det upphandlingsstöd som finns försvinner inte. Det är lite tråkigt att man beskriver det som att när Miljöstyrningsrådet avvecklas försvinner upphandlingsstödet. Sanningen är ju att stödet flyttas. Det hamnar på Konkurrensverket, och Konkurrensverket kommer dessutom att ta över de vägledningar som finns både från Miljöstyrningsrådet och från Kammarkollegiet. Så upphandlingsstödet och vägledningarna kommer att finnas kvar. De byter bara plats från Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket. Jag tycker att det vore mer klädsamt att låta Konkurrensverket få en chans att införa detta. Som jag nämnde tidigare kommer det att ske en löpande avrapportering med början redan i höst. Det finns alla möjligheter att följa arbetet. Jag tror absolut att det kan finnas en viss oro i de organisationer som påverkas av förändringarna, så är det som bekant ofta. Men jag är rätt trygg med att merparten av kompetensen kommer att landa på Konkurrensverket. Där tar man det här uppdraget på stort allvar och kommer att se till att fullfölja det. Jag vill också vara väldigt tydlig med att konkurrensreglerna och i det här fallet upphandlingsreglerna inte på något sätt kommer att sätta käppar i hjulet för att man ska kunna ställa miljökrav eller ta sociala hänsyn. Det ser jag som fullständigt självklart. Nuvarande regelverk medger ganska långtgående krav, och de nya regelverken som kommer att införas genom det nya direktivet från EU kommer att göra detta än tydligare, och det tycker jag är väldigt bra.

Sven-Olof Sällström (SD)

Anf. 14 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Häromdagen satt Fredrik Reinfeldt i en eka vid Harpsund tillsammans med Angela Merkel, David Cameron och Hollands premiärminister - jag ber om ursäkt, Holland, jag kommer inte ihåg hans namn för tillfället. Angela Merkel berömde Fredrik Reinfeldt för hans förmåga att framföra en eka, och det kan man ju göra. Men ett beröm som han inte kommer att få är för den svenska migrationspolitiken. En av anledningarna till att Reinfeldt inte kommer att bli kommissionens ordförande, som en del svenska medier har spekulerat om, är att resten av Europa inte vill ha svensk migrationspolitik, det är ju ett faktum. Vi sverigedemokrater delar vår politik på ett mycket starkare sätt med både Angela Merkel och David Cameron än vad de gör med Fredrik Reinfeldt och Jonas partigrupp. Hur kommer det sig, Jonas, att ni genom att ensidigt låta Sverige, som ensam nation i hela EU, bevilja alla från Syrien som söker asyl permanent uppehållstillstånd? Det skapar migrationsströmmar till Sverige från andra EU-länder som till exempel Merkels Tyskland och Camerons Storbritannien. Svenska skattebetalare får ta den kostnaden, som vi kan se i regeringens vårändringsbudget med en post på nästan 2,7 miljarder för innevarande år. Dessa pengar härleder från det beslutet. Skyll nu inte på en enskild tjänsteman i Migrationsöverdomstolen, för det är regeringen som har ansvaret för migrationspolitiken. Dessa asylsökande som kommer hit hade kunnat söka asyl i något av de andra 27 EU-länderna eller i Norge som också har skrivit under Dublinöverenskommelsen, som nu är en EU-förordning. Varför ska Sveriges skattebetalare stå för den kostnaden?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 15 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Utgångspunkten måste vara att man ser till den situation som råder i detta fall i Syrien och det behov som därmed finns. Vi har ju utformat den svenska lagstiftningen på det sättet att man inte ska göra politiska bedömningar i varje enskilt fall, utan man ska sätta upp vilka kriterier som gäller. Sedan görs det en oberoende bedömning av vilka som fyller kriterierna och därmed har rätt att stanna. Det tycker jag är en rimlig och mänsklig ordning där man inte politiserar enskilda fall i onödan. Sedan är jag väldigt stolt över den svenska linjen. Jag tycker att Sverige har en lång tradition av öppenhet, och det har gynnat oss väl. Det här landet är byggt på traditionerna med en liten öppen ekonomi och behov av utbyte med andra länder. En av kärnpunkterna i det som är det svenska är öppenhet och tolerans. Därmed kan man säga att det är ni inom Sverigedemokraterna som bryter mot det som är det genuint svenska. Det är ni som vill stänga dörrar. Det är ni som står för intoleransen. Det är ni som inte vill hjälpa människor som är på flykt. Det är ett synnerligen osvenskt beteende som jag faktiskt har lite svårt att köpa. Sedan säger ni att ni vill stärka det svenska biståndet. Genom att stänga dörren vid gränsen och neka människor att fly hit från krig, ska ni få mer pengar över att lägga på biståndet. Sanningen är ju att ni totalt sett i er biståndsbudget drar ned. Biståndsramen minskas kraftigt i ert budgetalternativ.

Sven-Olof Sällström (SD)

Anf. 16 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Sanningen, Jonas, är ju att Sverigedemokraterna med sin biståndspolitik skjuter till 5 ½ miljard under mandatperioden mer än regeringen till UNHCR, FN:s flyktingorgan - detta för att hjälpa resurssvaga flyktingar i närområdet. Av dessa pengar tar ni 954 miljoner ur vårändringsbudgeten för att sköta migrationen i Sverige. Det är ju sanningen. De pengarna går till relativt resursstarka flyktingar som kan ha betalat flera hundra tusen kronor för att ta sin familj till Sverige. Det är den prioriteringen ni gör. Stå för den! Regeringens migrationspolitik bygger på lite andra värderingar. Vi kunde höra regeringschefen Reinfeldt inför skolelever - jag tror att det var i Uppsala - redogöra för varför man träffade migrationsöverenskommelsen med Per Bolund och Miljöpartiet. Jo, det var för att straffa väljarna. Väljarna skulle få lära sig att om man väljer in Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag, då får man mer migration. Det sade han ordagrant. Hur kan man bygga en migrationspolitik på den typen av värderingar, att man straffar medborgarna när de genom demokratiska val gör ett val som man inte tycker om? Det finns ett ord för det, och det finns andra regimer i både Mellanöstern och vårt östra närområde som sysslar med den typen av politik. Det är inte värdigt en svensk statsminister. Med det sagt och med tanke på det nyss överstökade EU-valet och våra framgångar som innebar en tredubbling av rösterna kan man räkna med att det blir en framgång också i nästkommande val. På vilket sätt är Jonas Jacobsson Gjörtler beredd att tillsammans med Reinfeldt straffa väljarna för det valresultat som vi får den 14 september? Vilka ytterliga överenskommelser är man beredd att göra?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 17 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att drygt 90 procent av svenskarna inte sympatiserar med Sverigedemokraternas politik. Därmed finns det en väldigt stabil majoritet för en annan linje. Det är väl ett svar på det Sven-Olof Sällström säger. Sedan handlar det inte om att vi ska göra antingen eller: antingen ta emot flyktingar eller ge bistånd. Vi måste klara av att göra både och, vilket vi också gör på ett förtjänstfullt sätt. 2,5 miljoner människor är på flykt från Syrien och har lämnat sitt land. Utöver det är det minst fyra miljoner människor som befinner sig på flykt inom landet. Över en miljon människor har flytt till Libanon. Över 700 000 finns i Turkiet och 600 000 i Jordanien. Totalt är det alltså ungefär sju miljoner människor som befinner sig på flykt från den pågående katastrofen i Syrien. Ungefär 12 000 av dem lyckades ta sig hit till Sverige och beviljades asyl här under 2013. Det är mindre än 2 promille av det totala antalet flyktingar. Hur kan ni från Sverigedemokraterna utmåla dessa människor som det största problemet i vårt samhälle? Jag tycker att det är ett fattigt resonemang. Det är fattigt av ekonomiska skäl, för ni sätter en prislapp på dem och ser dem som en kostnad. Det är fattigt också för att det inte finns någon värme i det. Det är ett kallt resonemang som saknar all form av empati. Vi har råd att ta emot de här människorna, och det är vår plikt att göra det. Vi ska ta emot dem och ge dem skydd.

Anders Sellström (KD)

Anf. 18 Anders Sellström (KD)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag har några punkter som jag vill gå igenom. Jag börjar med Fredrik Olovsson, Socialdemokraterna, som står här i talarstolen och påstår att ingenting görs. Det märks att vi är inne i en valrörelse. Visst ska vi ha debattoner och argument som talar för saker och ting. Men om man säger att ingenting görs går man ganska långt utanför de ramar som borde gälla i en debatt. Eurostat har alldeles nyligen kommit med de senaste siffrorna. Där ser vi att Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU. Fredrik Olovsson säger: Ingenting görs. Vilket land har gjort mer för sysselsättningsgraden än Sverige? Statsskulden i Sverige i maj 2006 var 1 239 miljarder kronor. I maj 2014 är den 1 225 miljarder kronor. Den är alltså lägre i dag, och då talar vi om löpande priser. Vi har högst sysselsättningsgrad i EU, och vi har lägst statsskuld. Vi har sänkt statsskulden sedan 2006. Ingenting görs, säger Fredrik Olovsson, Socialdemokraterna. Sedan finns det en tendens att vilja jämföra och rycka saker ur deras sammanhang. Det vill jag också bemöta. Man talar mycket om Österrike, och det är intressant i de här sammanhangen. Socialdemokraterna vill att den politik som förs i Österrike ska föras i Sverige. Det skulle medföra att vi skulle ha 230 000 färre kvinnor i arbetskraften. Vi skulle ha en situation där 525 000 fler svenskar skulle befinna sig i låglöneyrken. Vi skulle ha en situation där svensken skulle tjäna ungefär 1 400 kronor mindre per månad. Ingenting görs, säger Fredrik Olovsson, Socialdemokraterna. Samtidigt står han med en lucka i sin egen budget på ungefär 12 miljarder kronor. Han har ingen finansiering för det. Här säger han att det måste göras en massa saker, men han saknar samtidigt en finansiering på 12 miljarder kronor. Ingenting görs, Fredrik Olovsson! Per Bolund från Miljöpartiet tog upp en viktig fråga om Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket. Vi har hört debatt och replikskiften om detta. Jag vill ta upp en annan aspekt på det. Kommuner och landsting har olika storlekar. Det finns små kommuner, mellanstora kommuner och stora kommuner, och man kan dela in dem i en mängd olika områden. Många av dem sitter med lite kompetens, eller rättare sagt kompetens som inte riktigt till i tid för att man ska kunna sätta sig in i alla dessa frågor. De efterfrågar ännu mer stöd och hjälp från centrala delar av vårt land. Det handlar om hur man ska kunna kombinera detta med att jobba med miljöfrågor samtidigt som man har en välfungerande konkurrens i sin verksamhet. Då svarar regeringen genom att dubbla resurserna för att kunna hantera detta, och vi ser till att man inte får två olika spår i detta. Vi vill se till att man blir ännu starkare både på konkurrenssidan och när det gäller att göra upphandlingar som gynnar miljön. Det är därför man går ihop och lägger all kraft i Konkurrensverket för att samordna resurserna. Man har ibland fått två helt olika signaler, och det vill vi nu motverka. Den enskilda kommunen har inte alltid möjligheten att anställa den kompetens man skulle vilja för att kunna komma fram med frågorna. Det är kommunerna vi måste stärka. Det är dem vi ska hjälpa, och det är därför regeringen går fram med förslag om att sammanföra Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket i samma organisation och myndighet. Då framhåller man att det blir en myndighet som både ska vara rådgivande och följa upp, styra upp och komma med pekpinnar. Så gör man på en mängd olika myndigheter i dag, både Skatteverket och polisen men också den enskilda byggnadsnämnden i en kommun. De jobbar på det sättet. De ger råd, ställer upp och tipsar, men samtidigt är de den dömande instansen när något går fel eller när man måste ha ordning och reda på olika saker. Jag förstår inte denna kritik. När regeringen vill göra något aktivt och gör något bra ska Miljöpartiet, Per Bolund och några till vara på tvären. Det tycker jag är att vara emot utveckling och emot det som förenar och det som är syftet med reformen och förstärkningen av densamma. Det tredje jag vill ta upp är detta med biståndet, som bland andra Ulla Andersson från Vänsterpartiet har tagit upp. Vi ska i Sverige vara stolta över att vi har en nivå på 1 procent av bni som går till bistånd. Jag ser det som ett väldigt gott tecken. Sedan finns det funderingar, och man kan alltid diskutera, men Sverige följer de internationella spelreglerna för hanteringen av biståndspolitiken. Vi lägger ungefär lika mycket på bistånd som vi lägger på försvaret i dag. Vi ska vara stolta över det bistånd vi jobbar med. Men det är något som Ulla Andersson glömmer. Regeringen har ju också sett till att stärka möjligheten för var och en att lämna gåvor till bistånds- och hjälporganisationer. Med detta gåvoavdrag har vi tillfört mer resurser via civilsamhället in i bistånds- och organisationsarbetet. Man får inte glömma att det inte bara är staten som deltar i den här typen av frågor, utan det är också civilsamhället. Här gör Ulla Andersson en kullerbytta. Hon menar att det bara är staten som ska stå för bistånd, och då kommer man fel i den debatten. Här har vi sett till att bidra också från civilsamhället genom gåvoavdraget. Vi var i stort sett den sista utposten i Europa när det gäller att införa gåvoavdrag, men det vill nu Ulla Andersson och Vänsterpartiet ta bort, för man vill att det bara ska vara staten som ska stå för biståndet, och man vill inte underlätta för civilsamhället att rikta insatser till olika områden.

Beslut

Beslut: 2014-06-11

30 förslagspunkter, 13 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

11 juni 2014

Protokoll med beslut

2014-06-11

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avveckling av AB Svenska Miljöstyrningsrådet och upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
a) a) Upphävande av lag
Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision.

b) b) Bemyndiganden för att avveckla AB Svenska Miljöstyrningsrådet
Riksdagen bemyndigar regeringen
- att på bolagsstämma i AB Svenska Miljöstyrningsrådet rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder,
- att öka eller minska statens ägande i AB Svenska Miljöstyrningsrådet och
- att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla AB Svenska Miljöstyrningsrådet genom likvidation, vid tillfälle som regeringen finner lämpligt.

c) c) Användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m.
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Reservation 1 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
S	0	102	0	10
M	98	0	0	9
MP	0	20	0	5
FP	19	0	0	5
C	19	0	0	4
SD	16	0	0	4
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
Totalt	169	137	0	43
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

1. Avveckling av AB Svenska Miljöstyrningsrådet och upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision

Utskottets förslag: a) Upphävande av lag
Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision.

b) Bemyndiganden för att avveckla AB Svenska Miljöstyrningsrådet
Riksdagen bemyndigar regeringen
- att på bolagsstämma i AB Svenska Miljöstyrningsrådet rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder,
- att öka eller minska statens ägande i AB Svenska Miljöstyrningsrådet och
- att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla AB Svenska Miljöstyrningsrådet genom likvidation, vid tillfälle som regeringen finner lämpligt.

c) Användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m.
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Reservation 1 (S, MP, V)

2. Godkännande av anskaffning av JAS 39 E

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39 E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Reservation 2 (V)

2. Godkännande av anskaffning av JAS 39 E

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39 E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Reservation 2 (V)

3. Verksamheten vid Karlskronavarvet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag:
a) b) Bemyndigande
Riksdagen bemyndigar regeringen att, om det bedöms vara nödvändigt, ingå åtagande om att kompensera Saab AB för eventuella kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på fastigheterna med anledning av verksamhet som bedrivits på Karlskronavarvet fram till dess att företaget förvärvat varvet.

b)

3. Verksamheten vid Karlskronavarvet

Utskottets förslag: a) Tillkännagivande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att statens möjlighet att vid behov utöva inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet ska säkerställas.

b) Bemyndigande
Riksdagen bemyndigar regeringen att, om det bedöms vara nödvändigt, ingå åtagande om att kompensera Saab AB för eventuella kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på fastigheterna med anledning av verksamhet som bedrivits på Karlskronavarvet fram till dess att företaget förvärvat varvet.

4. Bemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 221 000 000 kronor 2015-2025.

4. Bemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

5. Bemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015-2020.

5. Bemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

6. Användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

6. Användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

7. Bemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015-2019.

7. Bemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

8. Användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

8. Användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

9. Användningen av anslaget 1:1 Utvecklingen av statens transportinfrastruktur

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

9. Användningen av anslaget 1:1 Utvecklingen av statens transportinfrastruktur

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

10. Bemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 300 000 000 kronor 2015-2019.

10. Bemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

11. Bemyndigande om att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår.

11. Bemyndigande om att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår.

12. Bemyndigande om att besluta om förskottering av transportinfrastruktur

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förskottering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår.

12. Bemyndigande om att besluta om förskottering av transportinfrastruktur

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förskottering av transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad regeringen föreslår.

13. Bemyndigande om beslut om överskott från försäljning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att överskottet från försäljning av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun får investeras i en anläggning för djurstallar till ett värde om högst 130 000 000 kronor.

13. Bemyndigande om beslut om överskott från försäljning

14. Bemyndigande om att rösta för att minska kapital på bolagsstämma i bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 på bolagsstämma i helägda bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB rösta för att minska kapitalet med högst 100 000 000 kronor i varje bolag.

14. Bemyndigande om att rösta för att minska kapital på bolagsstämma i bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

15. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (SD)
S	5	0	97	10
M	98	0	0	9
MP	0	0	20	5
FP	19	0	0	5
C	19	0	0	4
SD	0	16	0	4
V	0	0	15	4
KD	18	0	0	1
Totalt	159	16	132	42
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (V)

Var är ärendet nu?

Beslut

Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till Karlskronavarvet (FiU21)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till Karlskronavarvet (FiU21)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avveckling av AB Svenska Miljöstyrningsrådet och upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

1. Avveckling av AB Svenska Miljöstyrningsrådet och upphävande av lagen (1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision

2. Godkännande av anskaffning av JAS 39 E

2. Godkännande av anskaffning av JAS 39 E

3. Verksamheten vid Karlskronavarvet

3. Verksamheten vid Karlskronavarvet

4. Bemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

4. Bemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

5. Bemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

5. Bemyndigande för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

6. Användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

6. Användningen av anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

7. Bemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

7. Bemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

8. Användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

8. Användningen av anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning

9. Användningen av anslaget 1:1 Utvecklingen av statens transportinfrastruktur

9. Användningen av anslaget 1:1 Utvecklingen av statens transportinfrastruktur

10. Bemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

10. Bemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

11. Bemyndigande om att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur

11. Bemyndigande om att besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur

12. Bemyndigande om att besluta om förskottering av transportinfrastruktur

12. Bemyndigande om att besluta om förskottering av transportinfrastruktur

13. Bemyndigande om beslut om överskott från försäljning

13. Bemyndigande om beslut om överskott från försäljning

14. Bemyndigande om att rösta för att minska kapital på bolagsstämma i bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB

14. Bemyndigande om att rösta för att minska kapital på bolagsstämma i bolagen Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB

15. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag