Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Anf. 4 Mats Green (M)

Herr talman! Vattenkraften är en värdefull tillgång och spelar en central roll för elförsörjningen i Sverige. Den bidrar till ett konkurrenskraftigt energisystem med låga utsläpp och trygga leveranser av elenergi.

I dag finns det omkring 1 900 småskaliga vattenkraftverk i landet. De flesta är gamla kulturmiljöer, många med månghundraåriga - ibland tusenåriga - rötter, ofta från medeltiden. Många samhällen och städer har vuxit fram kring användningen av vattenkraft.

Den småskaliga vattenkraften har ett sammanlagt värde av 25 miljarder kronor och bidrar med ca 4 000 arbetstillfällen. Det samhällsekonomiska värdet av produktionen är betydande - mellan 4 och 5 miljarder kronor varje år.

Småskalig vattenkraft har alltså en lång och djupt förankrad tradition i framväxten av den svenska industrin, och den småskaliga vattenkraften är oerhört viktig för landsbygden, äganderätten och Sverige som helhet. Detta måste givetvis värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Som en del i energiöverenskommelsen från 2016 framläggs nu förslag om ny lagstiftning för vattenkraft och andra vattenverksamheter, just för att slå vakt om dess långsiktiga förutsättningar och ge den en rättslig status som inte funnits tidigare. Detta är positivt, och Moderaterna står bakom att anta lagförslaget.

Det ändringsförslag, den motivreservation, som lades fram i civilutskottet av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, och som senare även fick stöd av SD, handlar om avgörande och mycket viktiga förtydliganden av tre begrepp: äldre rättigheter, samhällsnyttig verksamhet och begreppet äventyra. Tanken är att understryka och framför allt, herr talman, förtydliga det politiska syftet med propositionen. Jag vill särskilt gå igenom dessa begrepp.

Vad gäller äldre rättigheter ska dessa anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Utformning och drift som omfattas av den äldre rättigheten ska vara rättskraftigt skyddade mot nya pålagor. Det är viktigt, herr talman, att bestämmelserna om rättskraft får en tydlig reglering, och det är därför bra att det nu uttryckligen regleras att de särskilda äldre rättigheterna ska anses ha rättskraft. Utan denna reglering hade verksamheter riskerats.

Detta förtydligande innebär, herr talman, att rätten att bedriva en verksamhet som i dag skiljer sig från villkoren i ett privilegiebrev, exempelvis en kvarn med generator, bör kunna ha rättskraft även om det har genomförts förändringar av den teknik som verksamheten använder. Det avgörande ska inte vara om den teknik som verksamheten använder skiljer sig från den teknik som ursprungligen användes utan om verksamheten kan anses bedrivas i enlighet med så kallade äldre rättigheter.

När det gäller just denna del har även Socialdemokraterna och Miljöpartiet efter mycket diskussion instämt i att det har funnits ett behov av att förtydliga. Däremot är vi tyvärr inte eniga om förtydliganden gällande småskalig vattenkraft som samhällsnyttig verksamhet samt begreppet äventyra. Jag vill, herr talman, i detta sammanhang framhålla att Miljöpartiet inte sitter med något tolkningsföreträde vad gäller en energiöverenskommelse mellan fem partier, även om man ibland själv ger det intrycket.

Vårt förslag om förtydligande av begreppet samhällsnyttig verksamhet handlar om utvecklingen av myndigheternas vägledande material beträffande frågan om vilka typer av verksamheter som kan anses som samhällsnyttiga. En viktig utgångspunkt ska vara att småskalig vattenkraft ska kunna anses som samhällsnyttig verksamhet.

Vårt tredje, sista och faktiskt helt avgörande förtydligande handlar om att det inte får råda några tveksamheter kring vad som gör att ett äventyrande skulle kunna tolkas som att exempelvis ett vattenreningsverk inte får byggas ut eller, vilket är särskilt viktigt för oss i civilutskottet, att bostadsutveckling äventyras.

För oss var det därför viktigt att rörelser inom en kvalitetsfaktor aldrig ska anses innebära ett äventyrande i sig. Det ska heller inte råda några oklarheter kring att överenskommelsen innefattar en lösning utan dubbelprövning. Vi vill också i vår reservation vara tydliga med att begreppet äventyra inte är detsamma som att en verksamhet förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 5.

I detta anförande instämde Ola Johansson (C).

Anf. 5 Ola Johansson (C)

Herr talman! De första människor som flyttade till Norden kom hit över vatten. De bosatte sig och bildade samhällsstrukturer där de kunde livnära sig på jakt, fiske och så småningom jordbruk. Efter hand lärde de sig utnyttja naturens egen rörelseenergi, som vindarna och framför allt vattnets rörelser, för olika ändamål: för att dämma upp för att sätta tegarna under vatten och för att odla. Det som odlades kunde sedan malas ned till bröd, först med handkraft och med hjälp av husdjur som drev kvarnstenarna och sedan med enkla kvarnhjul, så kallade skvaltkvarnar, som det finns gott om rester av i landskapet.

Ja, ni kan hela den här historien om hur Sverige gick från att vara istäckt och ogästvänligt till att befolkas av våra tidigaste invånare från Kaukasus och Afrika. Från att ha varit jägare och samlare blev människorna jordbrukare, som så småningom kristnades och organiserades i församlingar och byalag och vidare i en starkt hierarkisk och förtryckande stormakt, som från hamnstäderna skickade armador av skepp med arméer ut i olika krig. Skeppen var byggda av sågat trä, med spikar smidda av järn. Vagnshjulen var skodda med järnband. Järnvägar och skepp av stål bidrog till handel och transport av varor och sedan människor i en utvandring av fattiga, hungriga och medellösa pigor och drängar till Nordamerika, även det från våra kuststäder.

Efter det kom en industriell revolution som gav välstånd och mätta magar åt fler men som förutsatte energi i form av el - allting sprunget ur naturens egen rörelseenergi: vinden och vattnet, och även solen. Sedan kom dessvärre kolet, oljan och uranet.

Jag kom inte hit till talarstolen för att hålla en historielektion; det är jag inte heller kompetent till. Däremot länder det till eftertanke att vi nu har blivit så moderna att den enda plats där vi inte längre tillåter människor att bosätta sig är den där vi trivs bäst, vattnet, och att vi här nu diskuterar de krav som borde ha ställts för 1 000 år sedan, ifall man hade känt till dem när man började mala säd till bröd och smälte ned malmen för att smida järn till spik, tunnband och järnvägsräls.

Den småskaliga vattenkraften, som vi talar om, har med tiden blivit storskaligare, och med moderna elnät är det möjligt att transportera el från en landsända till en annan. Så var det inte förr, när energin togs till vara lokalt för att användas lokalt. Elnäten är ju en av de viktigaste saker vi har att försvara i ofredstider.

Nu när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap går ut och talar om för oss vad vi borde ha i våra skafferier och att vi ska ha batterier hemma så att vi kan lyssna på radio vore det lika viktigt att se till att vi kan hålla elproduktionen igång för att klara vår vattenförsörjning när de stora anläggningarna och näten slagits ut, och för livsmedelsproduktion, ljus och värme om kriget kommer.

Vattenkraftens betydelse är alltså central när det gäller att reglera och lagra produktionen, medan solen och vinden varierar beroende på väder. Många ägare av småskalig vattenkraft som jag har träffat sköter om sina anläggningar, bygger om, moderniserar och gör dem mer effektiva. Det är småföretagare och entusiaster med små resurser men mycket kunskap och engagemang, som många gånger tycker att de gör en kulturgärning, står för en samhällsnytta och samtidigt har roligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Men vattenverksamheter har haft en betydande miljöpåverkan som man inte kände till på den tiden, och det ansågs inte heller alltid vara något man behövde åtgärda. Vi har fritidsfisket och naturskyddsföreningarna att tacka för att just detta har uppmärksammats på senare tid.

I takt med att kraven på prövning har kommit har vi i samverkan med fisket och naturvården gjort det möjligt att återställa vandringsvägar om de naturliga förutsättningarna för fiskvandring har funnits. Huruvida det har varit så kan såklart vara svårt att bevisa, men utgångsläget ska vara att det alltid är möjligt.

Som en del i energiöverenskommelsen föreslås nu en lagstiftning som ligger till grund för prövning och ger förutsättningar för de åtgärder som följer av att en vattenverksamhet har moderna tillstånd. Centerpartiet ställer sig bakom den lagtexten. Vi anser att energiöverenskommelsen så långt det är möjligt och rimligt väger samman intressena att främja en småskalig förnybar elförsörjning och att inte äventyra vattenkvaliteten på ett sådant sätt att Sverige inte lever upp till EU:s ramdirektiv för vatten och den praxis som ställdes upp i och med den så kallade Weserdomen.

Som alltid i en förhandling där olika intressen ska vägas mot varandra kommer det att finnas många som känner sig missbelåtna, kanske för att de helst hade sett en utrivning av all vattenverksamhet, också den som finns med stöd av gamla tillstånd och urminnes hävd. Många av dem som driver småskalig vattenkraft i dag hade nog önskat sig ett ännu enklare regelverk. Ett fåtal hade kanske inte velat se något regelverk alls utan velat att man utan några ansträngningar eller ekonomiska insatser skulle kunna fortsätta precis som förut.

Den grupp som är nöjd är säkert ytterst begränsad, och man ska ha respekt för att det kommer att finnas åsikter om vårt beslut. Därför vill vi i Centerpartiet särskilt trycka på att lagen ska utvärderas tidigt, inom 18 månader, och att en sådan utvärdering ska leda till förändringar om det skulle visa sig att prövningarna sker på ett sådant sätt att de administrativt och ekonomiskt är onödigt betungande för dem som ska gå igenom dem.

Just begreppet äventyra har diskuterats. Vi ser en risk i att det används på ett sådant sätt att varje liten förändring av vattennivåerna i en damm, en restaurering av en turbin eller en annan uppgradering, tas till intäkt för att påstå att vattenkvaliteten äventyras. Därför vill vi i Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna - de allianspartier som står bakom energiöverenskommelsen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet - betona vad det innebär, så att det först är när ett vatten riskerar att få en ändrad klassificering som en omprövning kan komma att aktualiseras. Som Mats Green sa är det mycket viktigt att detta förtydligas. Vi vill också, just med hänsyn till den lokala betydelsen för bygden och allra mest för behovet av produktionskapacitet för el i en krissituation, understryka att småskalig vattenkraft är samhällsnyttig verksamhet.

Med detta yrkar jag bifall till motivreservationen, reservation 5.

Byggande på brukningsvärd åkermark är något som väcker känslor. Det är många gånger svårt att bygga utanför tätorterna. Detta hänger ofta samman med finansiering och låga fastighetsvärden. Här skulle ett avskaffande av det generella strandskyddet, som Centerpartiet har föreslagit, underlätta avsevärt. Man måste respektera en markägares rätt att själv bestämma om man vill bebygga sin mark eller bruka den. Det borde ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv vara bättre att bruka den, men tyvärr ser inte verkligheten ut så för de gröna näringarna i dag. Detta är en annan debatt, men den är värd att minnas när vi väger behovet av bostäder och en landsbygdsutveckling som inkluderar byggande mot fortsatt jordbruksdrift och byggande på åkermark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

En annan fråga där vi också har engagerat oss är behovet av regelförenklingar när det gäller gemensamma lokala lösningar för dricksvattenförsörjning och avlopp. Det är ytterst glädjande att regeringens utredare nu har kommit fram till att det finns brister i dagens system med kommunalt monopol som sätter käppar i hjulen för landsbygdsutveckling och orternas tillväxt i utkanterna av kommunernas va-nät.

Slutligen: Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Att färdas på vatten har historiskt varit det tryggaste, snabbaste och enklaste sättet att transportera sig på. Vatten har kommit att bli en förutsättning för det välstånd som byggts upp i och med industrialiseringen. Det har kommit att få sitt pris ur miljö- och för människan livsnödvändiga hälsoaspekter. Nu ser vi en vattenbrist i vårt land, men det är ingenting mot hur det är där konstant torka råder. Gifter i vattnet lagras i näringskedjorna, och plaster förorenar haven. Det är mitt och Centerpartiets hopp att vi lär oss att hushålla med vattnet och att använda det på ett sätt som är hållbart och gör att den biologiska mångfald vi har haft också i vattendragen kan återställas och bevaras.

Mina bifallsyrkanden i dag gäller motivreservationen 5, från Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna, samt reservation 16 om allmänna vattentjänster.

Anf. 6 Jens Holm (V)

Herr talman! Äntligen har vi denna viktiga debatt om vilka miljökrav vi ska ställa på vattenkraften i Sverige! Frågan har utretts, stötts och blötts. Den har varit nere i Bryssel och vänt ett antal gånger.

Vattenkraften är en väldigt viktig energikälla. Den producerar 60-70 terawattimmar el varje år. Vattenkraften är också viktig på så sätt att vi kan reglera när elen produceras eftersom vattnet samlas i stora magasin och dammar.

Detta gör också att vattenkraften har en baksida, nämligen den stora negativa påverkan den har på miljön och på biologisk mångfald i stort.

I dag vet vi att endast 2 av våra 16 miljökvalitetsmål kommer att nås till år 2020. Jag vill påminna om att Levande sjöar och vattendrag är ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Ett rikt djur- och växtliv är ett annat miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås. Sedan har vi hela EU:s ramdirektiv för vatten, som ska vara uppnått inom mindre än tio år i Sverige. Det brådskar alltså att införa moderna tillstånd för vattenkraften i Sverige. De tillstånd som finns i dag går tillbaka 100 år i tiden, till en väldigt gammal vattenlag. Den absoluta merparten av de dammar och anläggningar som finns i Sverige har inte moderna tillstånd.

Därför tycker vi i Vänsterpartiet att det är bra att den här propositionen läggs fram, men vi har rätt många invändningar. Vi tycker att propositionen hade kunnat bli mycket bättre. Några av de invändningar vi har kommer jag att fokusera på i mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Jag vill passa på att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 6. Samtidigt står vi naturligtvis bakom alla våra reservationer.

Med den proposition som regeringen nu har lagt fram och med det förslag som finns i betänkandet är det bara de elproducerande anläggningarna som omfattas. Det är ungefär 2 000 anläggningar. Det finns ytterligare 7 000-8 000 dammar runt om i Sverige som har stor negativ påverkan på miljön och på den biologiska mångfalden. Med detta förslag legaliseras dessa dammar.

Vi var många som hoppades att alla dammar som finns i Sverige skulle ha moderna tillstånd och att vi också skulle kunna ställa krav på att dammar rivs upp för att vi ska få friare flöden av vatten. Med detta förslag hänvisar man till urminnes hävd och privilegiebrev. I ett enda penndrag legaliserar man tusentals dammar utan att det ställs några miljökrav alls på dem. Jag tycker att det är väldigt märkligt att Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans med moderater, centerpartister och kristdemokrater kan lägga fram ett sådant förslag.

En ytterligare begränsning för miljöns vidkommande - det gäller egentligen hela önskemålet om en energiproduktion som är samhällsekonomiskt rationell - är att den så kallade båtnadsregeln tas bort. Båtnadsregeln säger lite förenklat att det bara är vattenkraftsanläggningar som är samhällsekonomiskt motiverade som ska ges tillstånd.

Jag noterar att Naturvårdsverket, en mängd miljöorganisationer och jurister kritiserar att regeringen tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet nu tar bort båtnadsregeln. Detta innebär att det blir ännu svårare att hävda miljön och att ställa rimliga krav på vattenkraftsproduktionen i Sverige.

De tillstånd som ska ges föreslås nu kunna ha en löptid på hela 40 år. Det är en väldigt lång tid - det är ungefär lika länge som jag har levat. Och 40 år är mycket längre än det som regeringen ursprungligen föreslog i sin promemoria.

Jag vill fråga i synnerhet socialdemokraterna och miljöpartisterna: Varför ska vi ha så långa löptider som 40 år i detta tillståndsförfarande? Kan det inte vara så att det händer rätt mycket under dessa 40 år som faktiskt påverkar miljön och att det då kan vara motiverat att man får ansöka om ett nytt, modernt tillstånd?

Sedan kommer vi då till fonden, som ska kapitaliseras med 10 miljarder kronor och finansieras av de åtta största vattenkraftsproducenterna i Sverige: Vattenfall, Eon, Statkraft, Fortum och så vidare. Fondens syfte ska vara att ge bidrag till projekt som ska återställa den biologiska mångfalden i vattenkraftsproduktionen. Men det finns också möjligheter att ge kompensation till vattenkraftsproducenterna med medel från denna fond.

Jag tycker att det är en bra idé att producenterna finansierar den ekologiska omställningen, om vi säger så, eller insatserna för att öka den biologiska mångfalden. Men det är någonting som skaver med detta fondförslag. I synnerhet handlar det om finansieringen av fonden. Vi alla vet ju att hela detta förslag går tillbaka till energiöverenskommelsen, som slöts av samma partier som jag nämnde: Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de flesta borgerliga partierna. I den energiöverenskommelsen gjordes det en drastisk sänkning av fastighetsskatten för vattenkraftsproduktionen - en sänkning på ungefär 3,5 miljarder kronor varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Fonden ska löpa över väldigt lång tid, 20 års tid, och ha 10 miljarder kronor. Alla som kan göra en enkel kalkyl ser att det blir väldigt bra klirr i kassan för de stora energibolagen. Och genom att fonden har den utformning som ni har valt att ge den kan vi inte heller ställa några tydliga krav på de insatser som fonden ska göra. Det gör däremot de stora energibolag som finansierar fonden. De har ställt motkrav och sagt: De miljöinsatser som ska göras får påverka produktionen med högst 2,3 procent. Man överordnar alltså produktionen i förhållande till miljön och den biologiska mångfalden. Det tycker jag är väldigt märkligt. Vad tycker till exempel Miljöpartiet om det?

Herr talman! Regeringen föreslår nu att man, när man ska ta fram miljökvalitetsnormer och göra en statusklassificering för biologisk mångfald i vattenkraftsverksamheten, ska lägga sig på EU:s miniminivå i vattendirektivet. Man ska kunna utnyttja det undantag som finns, där man helt enkelt tar en lägre miljöhänsyn. Ja, det är den lägsta tänkbara miljöhänsyn som man ska använda sig av när man utfärdar miljökvalitetsnormer och gör statusklassificering.

Varför ska man lägga sig på den lägsta miljönivån? Det skulle jag vilja fråga regeringspartierna och de borgerliga partier som stöder detta förslag.

Vi vet ju att levande vatten är viktigt för otroligt många av oss människor. Jag nämnde den biologiska mångfalden och våra miljömål. Men vi har hela fritidsfisket, besöksnäringen och en mängd verksamheter som omsätter långt mycket mer pengar än det som tidigare framfördes av Moderaterna här. Jag undrar: Vem har sett till deras intressen i detta förslag? Detta är ett förslag som ensidigt viktar de stora kraftbolagens intressen.

Jag förstår att moderater och centerpartister är väldigt nöjda med förslaget. Men hur kan miljöpartisterna vara det? Det är för mig ett mysterium.

Herr talman! Jag ser att min talartid löper ut. Jag skulle bara avslutningsvis vilja nämna reservation 13 från Vänsterpartiet, som handlar om att vi anser att dricksvatten och grundvatten borde vara riksintressen. Våra färskvattentillgångar är i dag väldigt hårt ansträngda. På många ställen runt om i vårt land ser vi konflikter mellan tillgången till rent vatten och andra intressen. Jag tänker till exempel på Vättern, som är en av våra största dricksvattentäkter, där försvaret nu vill utöka sina övningsverksamheter, flyga mer, skjuta mer och så vidare. Det finns också stora gruvbolag som vill anlägga gruvor runt Vättern.

Här tycker jag att vi helt enkelt måste kunna stå upp för rent vatten och att det ska vara överordnat dessa exploateringsplaner eller försvarets önskemål om att skjuta och panga mer. Det tar vi upp i reservation 13, som jag förstås står bakom.

Jag ber om ursäkt för att jag drog över talartiden, herr talman.

Anf. 7 Mats Green (M)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tacka Jens Holm för hans inlägg. Jag höll nog inte med om särskilt mycket av det han sa, men jag tror att det var bra, eftersom det klargör vad det är för verklighet som skulle ha gällt om vi inte hade haft energiuppgörelsen. Det är därför som energiuppgörelsen är bra, och det är därför som energiuppgörelsen behövs.

Jens Holm tar inte bara upp de 1 900 småskaliga vattenkraftverk som jag berörde utan även de 7 000-8 000 dammarna. Det är helt korrekt. Jag kan ibland värja mig mot den diskussion som finns, där man pratar om att återställa. Om jag ska hårdra det lite undrar jag: Vill du då återställa till pre-vikingatiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Man pratar om ekologiska värden. Det är absolut så. Men det är lite just det som också har varit vår ingång i energiuppgörelsen. Är det någon som kan stå och påstå att de 7 000-8 000 dammarna är döda ekologiskt? Nej, så är det givetvis inte, herr talman. Det är precis tvärtom. De har nämligen i sin tur egentligen givit upphov till nya egna ekosystem. Och återigen: De har för det mesta funnits sedan medeltiden. Jag tror att det är väldigt viktigt att ta med sig det.

Men det som framför allt är bra med energiuppgörelsen är att vi nu har en bred politisk enighet om att vi ska ge alla dessa verksamheter rättskraft och en rättslig status som de inte har haft innan. Vad dessa verksamheter behöver, herr talman, är långsiktiga och goda förutsättningar i stället för, som i dag, osäkerhet, som inte gynnar någon.

Anf. 8 Jens Holm (V)

Herr talman! Med risk för att vara insinuant - det vill jag inte vara - vill jag fråga Moderaterna: Är biologisk mångfald viktigt för er? Är det viktigt för er att vi når alla våra 16 miljömål, där Ett rikt växt- och djurliv är ett och där Levande sjöar och vattendrag är ett annat?

Ifall ni tar dessa frågor på allvar, Mats Green, borde ni kanske säga någonting om hur vi ska kunna få moderna tillstånd för alla ingrepp som har gjorts från vattenverksamheter i vårt land. Jag tycker åtminstone att man inte i ett penndrag skulle legalisera de 7 000 dammarna, som man faktiskt gör i dag, och hänvisa till gamla privilegiebrev. Det kanske är Moderaternas politik, för det låter väldigt konservativt. Men de som får betala smällen är förstås alla fiskare, besöksnäringen, alla som tycker om att vara ute i vår natur och, i synnerhet, våra djur och vårt växtliv.

I den uppgörelse som Moderaterna är med på finns det en fond vars syfte ska vara att återställa den biologiska mångfalden. Men hur kommer det sig då att man begränsar denna fond så att man inte kan vidta tillräckliga åtgärder? Och hur kommer det sig att fonden faktiskt är helt och hållet underfinansierad - 10 miljarder kronor på 20 år? Tror verkligen Moderaterna och Mats Green att detta kommer att räcka för att återställa de uppdammade vattendrag som vi har i Sverige i dag och skapa stor biologisk mångfald?

Anf. 9 Mats Green (M)

Herr talman! Vad gäller fonden bygger den på beräkningar av ett tänkt produktionsbortfall. Beräkningarna har gjorts av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, så det är inte någonting som är taget ur luften.

Jag vill än en gång sätta stora frågetecken kring Vänsterpartiets resonemang. Men det är bra, för det visar på ett väldigt tydligt sätt vilken syn som hade gällt om vi inte hade haft energiuppgörelsen.

Återigen: Kom inte och säg att alla de här dammarna och småskaliga vattenkraftverken är döda ekologiskt! Det är ju precis tvärtom, herr talman. Att utgå från en syn där allt utanför storstäderna ska vara som ett stort Skansenmuseum som bara ska vara, som inte får röras och som vi som bor där inte ska kunna livnära oss av är naturligtvis helt orimligt och ter sig väldigt märkligt för oss som inte bor i storstäder. Jag bor exempelvis i Gränna, precis intill Vättern, som Jens Holm berörde tidigare. Att prata om att återställa verksamheter som har funnits där i kanske 1 000 år är naturligtvis helt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det här är tvärtom ett förslag som balanserar ekologiska hänsyn med en verksamhet som är viktig för landsbygden, för äganderätten och för Sverige dels ur ett miljöperspektiv, dels ur ett landsbygdsperspektiv. Vänsterpartiets fundamentalistiska syn att allt som människan har ägnat sig åt under nästan 1 000 år ska rivas ut och rivas bort är helt orimlig - det säger sig självt.

(Applåder)

Anf. 10 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag konstaterar att jag inte riktigt fick svar på mina frågor, men Mats Greens kommentarer talar ju rätt mycket för sig själva.

Det jag sa i mitt anförande är att vi vill ha moderna tillstånd för alla dammar i Sverige. Här pratar vi om 7 000-8 000 dammar som med den här uppgörelsen legaliseras i ett penndrag. Precis som Mats Green säger kan en del av dessa dammar ha funnits i hundratals, eller om det till och med var tusentals, år och ha stor biologisk mångfald. Det kan finnas en stor nytta, och det är ju sådana avvägningar som man gör i tillståndsprocessen. Men att i ett penndrag säga att 7 000 dammar i Sverige innebär en jättestor biologisk mångfald är verkligen att svika miljön.

Det är också att svika laxen, havsöringen, harren och ålen - alla de fiskar som vandrar i våra älvar och vattendrag men som nu smulas sönder och blir köttfärs i stora turbiner eller som inte kan vandra eftersom här står en damm sedan flera hundra år tillbaka, och det tycker Mats Green är jättebra.

Det är det som är det stora sveket. Jag saknar fiskarnas röst i debatten, så jag försöker att vara den rösten.

Anf. 11 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag brukar börja med att yrka bifall, och det gör jag även i dag: Jag yrkar bifall till Liberalernas reservation 15, som behandlar förslag om åtgärder kopplat till stranderosion. Det är en viktig fråga, men det är trots allt inte dagens huvudfråga.

Det handlar i stället om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft m.m., som bygger på energiöverenskommelsen mellan fem partier där Liberalerna inte är med, något som kan påpekas så här i början. Vi har därför valt att i ett särskilt yttrande beskriva våra utgångspunkter i frågan.

Generellt tycker Liberalerna att energiöverenskommelsen är dyr och dålig för Sverige och svensk konkurrenskraft. Vi anser att väl fungerande el- och energimarknader ska drivas av teknisk utveckling och kostnadseffektiva lösningar, inte av stöd och subventioner. All form av fossilfri elproduktion välkomnas, men utbyggnaden ska drivas av marknaden och byggas när den behövs och där den behövs. Men det är en annan debatt, som vi väl redan har haft. Jag noterar ändå att det finns lite olika meningar om hur man ska tolka denna energiöverenskommelse.

Herr talman! När det specifikt gäller propositionen om tillståndsgivning vid vattenverksamheter som vi diskuterar i dag välkomnar vi dock propositionen, då den i allt väsentligt tillgodoser riksdagens tillkännagivande till regeringen från våren 2016. Där var inte minst Liberalerna drivande, och tillkännagivandet bygger till stor del på en liberal motion som bifölls i det sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Vi kan väl också konstatera, liksom tidigare i debatten, och det finns väl egentligen ingen som har någon annan åsikt, att vattenkraften har en nyckelroll i den svenska elproduktionen, både genom att den är förnybar och genom att den är en viktig faktor när det gäller balans- och reglerkraft gentemot annan förnybar elproduktion, till exempel vind- och solenergi, som inte är lika kontinuerligt säkra som vattenkraft.

Herr talman! Vi måste också vara medvetna om att det naturligtvis finns en stor målkonflikt mellan vattenkraft och den lokala miljöpåverkan som den orsakar, och detta handlar egentligen om hur tillståndsgivningen ska ske. Det handlar om förlust av biologisk mångfald, och då kommer man i sin tur i konflikt med andra näringsintressen inom till exempel turist- och besöksnäringen, där kanske sportfisket är ett av de tydligaste exemplen i sammanhanget.

Dessutom kan jag nämna att även kulturminnesvården är en faktor. Det pratas om mångåriga anläggningar här, och det är klart att det finns ett stort inslag av kulturminne i detta som man måste ta hänsyn till.

Det här är avvägningar som många gånger är väldigt komplicerade. Från Liberalerna tycker vi ändå att det är högst rimligt att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha moderna tillstånd enligt miljöbalken med tillhörande relevanta och rimliga miljövillkor. Det handlar i grunden om att vidta de miljöåtgärder som är genomförbara och som inte ger orimliga konsekvenser för elproduktionen. Vilka dessa åtgärder är kan naturligtvis variera väldigt mycket.

När det gäller vattenkraften generellt tycker vi att den ska utvecklas genom effektiviseringar och inte genom en ökad exploatering. Här är det, vilket slås fast, viktigt att de fyra nationalälvarna ska fredas från utbyggnad liksom att det ska läggas fast att övriga i lag skyddade vattendrag samt bäckar, åar och andra mindre vattendrag inte ska exploateras.

När det gäller de rimliga miljöåtgärder för att miljöanpassa vattenkraften som jag pratar om här bör sådana kunna ske successivt över tid. Det kommer kanske inte att hända över en natt. Insatserna bör prioriteras där det finns störst potential att med relativt begränsade åtgärder uppnå stor miljönytta.

Det diskuteras att den storskaliga vattenkraften skulle vara friskriven på något sätt, men så ska det definitivt inte vara. Miljöåtgärder ska naturligtvis kunna göras inom både storskalig och småskalig vattenkraft. Det handlar ofta om fiskvandringsvägar, men även återställande av strömmande vatten kan vara ett viktigt inslag där det är möjligt.

Kopplat till detta vill vi gärna lyfta den tidigare diskussionen kring de dammar och andra vandringshinder som finns och som inte är kopplade till elproduktion. De ska vara med i arbetet så att man kan finna ställen där det går att återställa strömmande vatten utan förlust av vare sig elproduktion eller kulturminnen. Vi tycker att det är viktigt att det är med i diskussionen.

I hela denna process har det varit väldigt viktigt för Liberalerna att vi jobbar med att tillståndsprocesserna är flexibla och kan anpassas så att ägare av småskalig vattenkraft inte får orimliga kostnader vid omprövningar. Det har ju rått en situation där kostnaderna i processen har varit så stora att man lägger ned på grund av ekonomiska faktorer, trots att man skulle kunna vidta miljöåtgärder som skulle göra det hela mycket bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Man kan också uttrycka det så här: Tillståndsprocesserna bör bli så effektiva att fokus kan läggas på själva miljöåtgärderna och inte på långa, krångliga processer.

Liberalerna ställer sig bakom finansieringen via den branschgemensamma fonden. Jag kan tycka att det känns som en ganska bra lösning att man inom branschen tar ett gemensamt, kollektivt ansvar för finansieringen av detta. Det kommer ju att vara väldigt olika var kostnaden kommer att falla ut.

Jag vill instämma i det som Ola Johansson tog upp om att utvärdering naturligtvis är väldigt viktigt. När man ändrar lagstiftning vet man ju inte riktigt hur den kommer att hanteras i rättsprocesser och på andra håll. Det är därför väldigt viktigt med en utvärdering, så att vi faktiskt hamnar där vi har tänkt oss politiskt.

Jag vill också påpeka att jag tycker att det är bra att förhållandet till EU-rätten har klargjorts i denna process.

Herr talman! Nu till något helt annat. Det gäller den reservation som jag nämnde i början, som handlar om stranderosion. Klimatförändringarnas påverkan på haven kommer att accelerera den utveckling som nu pågår i fråga om stranderosion, inte minst i södra Sverige och i Skåne.

Från Liberalernas sida tycker vi att staten i samverkan med kommunerna ska ta ett större ansvar genom en aktiv kustpolitik som bygger på forskning och kunskap. Vi har också prioriterat detta arbete i vårt budgetförslag tidigare under riksdagsåret genom ett anslag på 20 miljoner.

Anf. 12 Jens Holm (V)

Herr talman! Varken Liberalerna eller Vänsterpartiet står bakom den så kallade energiöverenskommelse som ligger till grund för detta förslag. Jag sympatiserar mycket med det som Lars Tysklind sa i sitt anförande. Det finns en hel del övrigt att önska av det förslag som har lagts fram.

En sak som Lars Tysklind sa, som handlar om de ytterligare dammar som inte omfattas av förslaget, har han helt rätt i. Om jag förstod Lars Tysklind rätt sa han att det är väldigt viktigt att åtgärder kan vidtas för att man ska kunna återställa och skapa biologisk mångfald i dessa dammar.

Problemet med detta förslag är att man med ett penndrag legaliserar alla dessa gamla dammar, som har en mycket stor inverkan på den biologiska mångfalden men har en väldigt liten samhällsnytta och miljönytta överlag. Man hänvisar till urminnes hävd och privilegiebrev. Dessa dammar ska anses ha tillkommit som om det fanns ett modernt miljötillstånd.

Var i detta förslag ser Lars Tysklind att man ställer krav på dessa tusentals dammar så att de uppfyller kraven i vattendirektivet, kraven i våra miljömål och andra krav som vi rimligen borde kunna ställa på dem?

Anf. 13 Lars Tysklind (L)

Herr talman! För att svara på den sista frågan tycker jag väl egentligen att man inte behandlar dessa dammar över huvud taget, utan de lämnas därhän i sammanhanget. När det gäller de dammar som blir legaliserade och kopplade till inte minst elproduktion ser jag det som att man skapar en typ av avstamp; man ska utgå från att man städar bordet, så att säga. Man säger ändå att de har tillkommit, på samma sätt som med andra tillstånd, enligt den lagstiftning som fanns tidigare. Detta innebär inte att de inte ska ha moderna tillstånd enligt miljöbalken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det som jag kan vara bekymrad över, som finansieringslösningen inte täcker, är vem som tar ansvar för att se över dessa dammar. De är ganska många. Många har kulturminnesvärde, men många har egentligen varken värde för produktion eller som kulturminne. Där borde man rimligtvis nästan ha lättast att komma fram om man vill skapa biologisk mångfald.

Naturligtvis har det under tidens gång skapats annan biologisk mångfald, och det får alltid vägas mot detta. Bristen i svenska vattendrag är dock trots allt strömmande vatten. Man får lägga ett visst fokus på detta, och det får väga tungt i de avvägningar som görs.

Anf. 14 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag instämmer verkligen i att den stora bristen i dag är strömmande vatten. Jag instämmer också i Lars Tysklinds kritik mot fonden; vi vet inte vad denna fond egentligen kommer att pyssla med i framtiden.

Jag anser dock att Lars Tysklind har fel när det gäller dessa dammar. De anses ju ha tillstånd därför att de har funnits med stöd av urminnes hävd eller därför att de har privilegiebrev. Då anses de vara lagliga, och därmed görs ingen miljöprövning på dem.

Eller är det jag som har missförstått detta, Lars Tysklind? Hur menar du att man ska göra en miljöprövning när man gör bedömningen att de är legala? Detta är ju en gigantisk missad möjlighet att få ordning på de tusentals dammar som inte producerar någonting.

Anf. 15 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det känns som att vi har läst detta på lite olika sätt. Det kan hända att jag har fel eller att Jens Holm har fel. Det får vi väl reda upp - eller kanske kan någon annan reda upp det för oss?

Även de småskaliga vattenkraftverken har ju lagligt tillkomna tillstånd, men dessa är inte enligt miljöbalken. Från Liberalernas sida är vi tydliga med att det är högst rimligt att all vattenverksamhet har tillstånd enligt miljöbalken och att de relevanta miljökrav och villkor som kan anses rimliga i sammanhanget gäller. Då ska inte dessa dammar ha något slags gräddfil och bara få finnas kvar.

Som jag har läst det har de samma krav på sig som alla andra vad gäller att skaffa tillstånd enligt miljöbalken; man har inte detta per automatik.

Anf. 16 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Denna proposition har vi jobbat länge med. Jag säger vi eftersom det är utifrån den energiöverenskommelse som även Kristdemokraterna var med och tog beslut om för ganska precis två år sedan.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet var särskilt glada över att vi gemensamt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde få in en mening som gör att vi faktiskt står här i dag och har en möjlighet att förbättra tillvaron - hoppas vi - för vattenverksamheter i stort och särskilt för den småskaliga vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Svensk vattenkraft ska ha moderna miljökrav. Jag har inte hört någon som är emot det. Men under de senaste åren har prövningarna sett väldigt olika ut över landet. Vi har sett hur idoga tjänstemän på länsstyrelser och myndigheter i stort har varit väldigt "på", för att använda ett modernt uttryck, för att få så starka miljökrav som möjligt att gå igenom.

Det viktiga i den mening i överenskommelsen som jag nämnde är att prövningarna ska ske på ett sådant sätt att de inte blir onödigt administrativt eller ekonomiskt betungande. Det har varit vår ledstjärna att de prövningar som görs ska vara rättvisa och lika, så lika som möjligt är, för liknande verksamheter över landet. Det är också viktigt att man inte kan ställa vilka orimliga krav som helst på olika typer av vattenverksamheter som egentligen, som flera kollegor här innan har sagt, har funnits i hundratals år.

Om Jens Holm från Vänsterpartiet vill vara fiskarnas röst vill jag gärna vara människornas röst - en röst för företagarna på landsbygden, som är beroende av fungerande vattenkraft och som vi allianspartier, inklusive Liberalerna i det här fallet, vågar påstå bidrar till en jättestor del av samhällsnyttan av inte minst den småskaliga vattenkraften.

Vi har alla fått en broschyr i brevlådan, Om krisen eller kriget kommer. Vad är det då vi behöver? Vi behöver tillgång till el. Vi behöver tillgång till lokala energisystem som gör att vi kan få fungerande mindre samhällen där man direkt kan koppla upp sig på egna elsystem. Även detta har varit en ledstjärna för mig och för oss.

Det handlar också om att vår lagstiftning ska tillgodose kraven i EU:s lagstiftning - vi vet att den har funnits ganska länge och att vi måste komma till skott med harmoniseringen - och att samtidigt se till de stora bolagen, de små vattenkraftsägarna och allt däremellan. Jag törs nog påstå, tillsammans med mina kollegor i överenskommelsens genomförandegrupp, att detta har varit det mest juridiskt tunga som vi har haft att hantera, just beroende på att EU-rättsliga krav och svensk lagstiftning ska harmoniseras.

Det ska inte råda något tvivel om den intention som vi har haft med lagförslaget, att vi ska uppfylla målsättningen i meningen i överenskommelsen att det inte ska vara onödigt administrativt eller ekonomiskt betungande. Det är därför, herr talman, som den motivreservation som vi har i betänkandet och som Mats Green så föredömligt talade om i början av debatten är så viktig.

Det är också viktigt för mig som kristdemokrat att poängtera att en uppföljning av lagstiftning alltid är bra, speciellt om det är en lagstiftning som har föregåtts av så mycket diskussion och olika åsikter. Då är det desto viktigare att ha en kontrollstation där vi säger: Nu måste vi utvärdera lagstiftningen. Vad säger vattenkraftsägarna och utövarna om lagstiftningen? Funkar den eller funkar den inte? Då måste vi som politiker också vara beredda att ompröva lagen. Det borde vi naturligtvis alltid vara, men kanske särskilt i en sådan här fråga som berör så många människor personligen. Det kan vara familjeföretag på landsbygden som med rätta har känt sig utsatta av olika myndigheter och tyckt att kraven är så orimliga att det är lika bra att lägga ned. Detta vill egentligen inte någon av oss. Vi vill ju att det ska finnas företag i hela Sverige och att hela landsbygden ska leva. Vi vill ha aktiva familjeföretag. Vi vill se att företag tas över i generationer, att landsbygden lever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Återigen: Ingen ska missa den intention vi har haft. Och vi har verkligen poängterat och betonat vikten av att lagstiftningen följs upp, oavsett vilka som kommer att sitta i regering och riksdag efter valet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Ola Johansson (C).

Anf. 17 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Det här betänkandet rymmer många frågor, men jag tänker fokusera på den proposition som civilutskottet i sitt betänkande ställer sig bakom.

Det finns de som säger att det har jobbats i tre decennier med den fråga om vattenmiljö och vattenkraft som vi nu ska fatta beslut om. Det kan vara sant - jag har inte kunnat kontrollera det. Men vad jag vet är sant är att Vattenverksamhetsutredningen, som konkret startade den process som i dag äntligen debatteras och som leder till beslut i morgon, tillsattes år 1998, det vill säga för 20 år sedan. Därför är det lite historiskt att vi står här i dag med ett förslag till beslut som har en mycket bred parlamentarisk förankring.

Att det har tagit sådan tid att komma fram i den här frågan beror förstås på att det är många nyttor och intressen som ska vägas mot varandra: en miljönytta mot en annan miljönytta, det allmännas ansvar för vattnet mot den enskildes äganderätt och ekonomisk nytta för den ene mot ekonomisk nytta för såväl den andre som det allmänna. Jag menar att vi i och med det här förslaget hittat en rimlig väg framåt.

Utgångspunkterna för förslagen i propositionen är tre: energiöverenskommelsen mellan S, MP, M, C och KD, en tydlig implementering av EU:s ramdirektiv för vatten och riksdagens tillkännagivande om småskalig vattenkraft.

Syftet med förslaget är att säkra att vi når rätt vattenkvalitet och att vi har ett prövningssystem som säkrar att våra vattenverksamheter miljöanpassas.

Vatten är ju källan till allt liv, och det vatten som i dag finns i Norrland kan om ett tag ha hamnat i Småland, eller för den delen i Tanzania. Det understryker att rent vatten är en gemensam nyttighet som vi gemensamt måste vårda.

I just detta lagstiftningsarbete har dessutom vattnet som förutsättning för många arters överlevnad varit i fokus. Den väv av biologisk mångfald som vi har runt oss är också den en förutsättning för vårt liv. Ingen vet hur många hål i den biologiska mångfalden som krävs för att hela väven ska gå sönder. Därför är det viktigt att vi ser till att hålen blir så få som möjligt, det vill säga att vi värnar biologisk mångfald genom att se till att till exempel fiskvägar runt vattenkraft fungerar.

Rent vatten och biologisk mångfald i våra vatten är avgörande för vår framtid. Med det här förslaget ska vattenkvaliteten förbättras och försämringar av vattenkvaliteten förhindras. Men vattnet är genom vattenkraften samtidigt navet i den svenska elproduktionen. I den övergång till 100 procent förnybart som vi nu står inför är vattenkraften helt avgörande. Den står inte bara för en stor del av elproduktionen utan också för en stor del av den flexibilitet som är avgörande för att elsystemet ska ge oss el där och när vi behöver den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det här förslaget innebär att vattenkraft och andra vattenverksamheter förses med moderna miljökrav, vilket ska säkra både högre miljönytta och fortsatt effektiv vattenkraftsproduktion.

Några av huvudpunkterna i förslaget är att alla gamla rättigheter kommer att erkännas. Det innebär att alla verksamheter kommer att omprövas, inte nyprövas, med alla de förenklingar det för med sig.

Vi använder alla de undantag som EU-direktiven medger. Samtidigt innebär detta att den miljöprövning av vattenkraften som diskuterats i decennier nu äntligen kommer igång.

Det finns i och med detta förslag en tydlig plan för att vi ska kunna nå de krav som vattendirektivet ställer. Reglerna förenklas både administrativt och ekonomiskt.

Alla vattenverksamheter kommer att prövas utifrån en nationell plan som ska tas fram av tre myndigheter i samverkan. Arbetet ska ske på ett samordnat sätt så att största möjliga nytta för både vattenmiljö och kraftsystem uppnås.

Åtgärderna för verksamheter som producerar eller har producerat el kommer till största delen att finansieras av en fond som energibranschen själv ansvarar för och finansierar. I dag är det den enskilde som själv får stå för alla kostnader för prövning och miljöanpassning. Fonden kommer nu att stå för huvuddelen av dessa kostnader, vilket är en väsentlig förbättring för framför allt småskaliga producenter.

Fonden regleras alltså inte i lag. Samtidigt vill jag understryka att vi partier som står bakom energiöverenskommelsen utgår från att branschen finansierar åtgärderna genom fonden och att vi, alla fem partier, är beredda att vidta åtgärder om det inte blir så.

Herr talman! Den nationella plan som kommer att tas fram är ett verktyg för en samordnad prövning så att enskilda verksamheter i ett vattendrag eller avrinningsområde kan prövas i ett gemensamt sammanhang. Planen ska stå för ett nationellt helhetstänk så att miljöförbättrande åtgärder vidtas där de gör störst nytta för miljön samtidigt som det vägs mot behovet av effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Denna avvägning i den nationella planen ska vara vägledande för de myndigheter som för statens talan i prövningsprocesserna. Planen kommer också att ange en tidsordning för när prövningar som påverkar ett och samma vatten eller avrinningsområde ska påbörjas.

Om den nationella planen till exempel ger ett underlag som visar att det finns förutsättningar för att klassificera ett vatten som kraftigt modifierat, vilket i sin tur gör det lättare att ställa rimliga miljökrav, ska vattenmyndigheterna utnyttja de möjligheter som finns för att besluta om en sådan klassning. Syftet med detta är att underlätta en bra och väl avvägd balans mellan miljökrav och produktion av vattenkraftsel.

När den enskilda verksamheten prövas är den nationella planen en av många aspekter som det ska tas hänsyn till. Om en verksamhet är samhällsnyttig av andra skäl ska hänsyn tas till detta vid prövningen. Det kan till exempel handla om att elproduktionen är viktig för effektbalansen lokalt eller regionalt eller att kultur- eller naturmiljöer bör värnas. Även småskalig vattenkraft kan alltså vara samhällsnyttig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Herr talman! Många av de investeringar som görs i vattenverksamhet är kostsamma och långsiktiga. Det är därför viktigt att tillstånden gäller över lång tid. Därför har moderna miljövillkor definierats som att gälla i 40 år. Samtidigt finns en viktig möjlighet för domstol att besluta om kortare eller längre tid beroende på omständigheterna.

Herr talman! Det är viktigt att betona att lagförslaget inte innebär några nya krav på ägare av dammar jämfört med i dag, tvärtom. Gamla kvarnar omfattas inte av kravet på moderna miljövillkor. Det blir hädanefter bara när myndigheterna begär det som småskaliga vattenkraftsanläggningar utan elproduktion ska miljöprövas, och det blir då omprövning enligt de regler som gäller för de verksamheter som redan har tillstånd enligt miljöbalken. Till skillnad från i dag kommer prövning alltså bara att ske om det är motiverat utifrån miljösynpunkt. Detta är viktigt för att våra samhälleliga resurser ska användas där de gör störst miljönytta.

Herr talman! Efter att vi tagit detta beslut är det förstås de nya reglerna som gäller. Då är det viktigt att myndigheter ger rätt information och vägledning utifrån detta. Regeringen ska därför ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utveckla föreskrifter och vägledande material utifrån denna lagstiftning, till exempel om klassificering av kraftigt modifierat vatten. Detta är viktigt för att ambitionerna med dessa förslag ska få genomslag i praktiken.

Som jag redan nämnt är det en komplex lagstiftning, även om situationen tack vare detta beslut blir mer förutsägbar och tydlig än i dag. Därför är det viktigt att understryka att vi partier som förhandlat fram den kommer att utvärdera och följa upp den gemensamt, vilket flera har varit inne på.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 18 Jens Holm (V)

Herr talman! Både Åsa Westlund och jag har ett förflutet som EU-parlamentariker, och Åsa Westlund satt längre tid än jag. Där stötte vi båda på EU:s ramdirektiv för vatten då det gjordes om.

I regeringens förslag och betänkandet står det i relation till vattendirektivet att när våra myndigheter ska göra en klassificering av vattnets miljöstatus är de skyldiga att utnyttja EU-direktivets undantag som ställer mycket lägre miljökrav. Det är inte ens så att man säger att de ska använda möjligheten att lägga sig på den lägsta nivån när de gör miljöklassificeringen och tar fram miljökvalitetsnormer, utan de är skyldiga att lägga sig på den lägsta nivån. Vart sjätte år ska våra vattenmyndigheter göra en sådan klassificering.

Åsa Westlund! Du sa att det är viktigt att göra en avvägning och att de moderna miljökraven är viktiga. Varför ska vi då tvinga våra myndigheter att lägga sig på den lägsta nivån och begära undantag från EU:s vattendirektiv? Miljöklassificeringen är ju grunden för vad vi anser om den ekologiska statusen för vattnet. Lägger vi oss på den lägsta nivån sänker vi miljöambitionerna, gör vi inte?

Anf. 19 Åsa Westlund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Herr talman! Jag tackar Jens Holm för frågan.

Nej, det gör vi inte. Denna lagstiftning kommer äntligen att ge oss en väg framåt för att vidta de förbättrade miljöåtgärder som vi på papperet sagt skulle ha gjorts för länge sedan, till exempel prövningen av dammar som aldrig skett. Vi kommer nu att kunna inrikta oss på där det behövs mest för miljön, och vi kommer att få vattenkraft med modernare miljötillstånd. Det är en väl avvägd lagstiftning som ger en rimlig väg framåt för såväl miljön som vattenkraftselen.

När man lagstiftar i EU utgår man från en generell EU-nivå, och vår vattenkraft är väldigt nationell. Det är få länder som har vattenkraft i den omfattning som vi har, och därför är EU-lagstiftningen inte alltid väl anpassad för vår situation.

Vår möjlighet att göra den rimliga avvägningen mellan behovet av vattenkraftsel och miljönyttor såsom biologisk mångfald är beroende av rätt klassificering utifrån att vattenkraften har påverkat vattnet så som det ser ut. Därför är det högst rimligt att man utnyttjar möjligheten som ges i direktivet att använda denna klassificering.

Anf. 20 Jens Holm (V)

Herr talman! Det är mycket viktigt att våra vattenmyndigheter gör denna miljöklassificering, för det ligger till grund för vad vi känner till om hur den biologiska mångfalden påverkas av uppdämningen. Det är också genom klassificeringen vi får en noggrannare kännedom om vad det är för ingrepp som görs.

I EU:s vattendirektiv har man detta undantag där man kan ställa lägre miljökrav än vad direktivet egentligen stipulerar, och detta undantag ska användas i just undantagsfall. Men regeringen föreslår att våra fem vattenmyndigheter ska vara skyldiga att använda sig av detta undantag och i varje tänkbart fall lägga sig på en lägre miljönivå än det direktivet slår fast. Då görs inte ens någon avvägning, utan de är skyldiga att lägga sig under nivån på EU:s miljölagstiftning. Det är märkligt och ett svek mot miljön.

Anf. 21 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Det är inte att lägga sig under EU:s lagstiftning, utan det är att följa den svenska lagstiftning som vi nu implementerar.

EU ger möjlighet att definiera vatten som kraftigt modifierade, till exempel när det finns mycket vattenkraft som har påverkat vattnet, och den möjligheten ska vi använda oss av. Det är tänkt att det ska fungera så, även om kraftigt modifierade vatten, i alla fall i den debatt som jag var med om i Europaparlamentet, främst handlade om vatten som var påverkat av farliga ämnen eller andra saker, inte av vattenkraft. Det ingår i EU-lagstiftningen.

Sedan kommer avvägningen av vilka miljökrav som ska ställas utifrån klassificeringen av normerna och den verksamhet som ska bedrivas. Den är såklart jätteviktig och kommer att bli svår, men jag har fullt förtroende för att myndigheterna kommer att klara detta väl.

Låt mig avsluta med att säga att jag inte har hört något från Vänsterpartiet i dag om att vi behöver 100 procent förnybart och att vattenkraften är en väldigt viktig del i det. Det har varit mycket fokus på den andra miljönyttan, men vi ser båda miljönyttorna. Dessutom har vi äntligen kommit igång med den prövning som inte har skett under flera års tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

(Applåder)

Anf. 22 Lise Nordin (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi propositionen Vattenmiljö och vattenkraft. Äntligen kommer vi igång med den miljöprövning som har diskuterats i många årtionden.

Miljöpartiet välkomnar att vi nu säkerställer moderna miljökrav samtidigt som vattenkraftens viktiga roll i ett energisystem med mer vindkraft och solenergi är i fokus.

Vattenkraften var en viktig del i den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016. Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades om ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och viktiga villkor för vattenkraftens framtid.

Överenskommelsen är grunden för den vattenkraftsproposition som de fem partierna enats om efter många och långa möten. Många bullar blev det, och nu står vi här i dag och ska snart besluta om den nya lagstiftningen, som är efterlängtad.

Överenskommelsen fastslår att Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.

Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn tagen till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte betraktas som vilken resurs som helst.

Att den metod som valts för att uppnå moderna miljövillkor är att arbeta med en nationell handlingsplan är mycket positivt för den enskilde vattenkraftsägaren och en stor förbättring jämfört med i dag. Den enskilde kan nu vänta på sin tur för att få sin vattenverksamhet miljöprövad, och alla verksamheter i ett vattendrag prövas samtidigt.

Den nationella handlingsplanen innebär att miljöprövningen kan ta ett större helhetsgrepp för vilka åtgärder som behöver genomföras. Det är exempelvis litet värde att bygga en fiskvandringsväg vid ett vattenkraftverk om det i samma vatten uppströms finns ett vattenkraftverk som inte har en fiskvandringsväg.

Moderna miljövillkor betyder att alla vattenkraftverk ska ha tillstånd som är prövade utifrån miljöbalken. Denna proposition innebär i sig inte några nya miljökrav utan handlar om hur vi ska säkerställa att miljökraven i miljöbalken implementeras. Miljöbalken infördes redan 1999, men bara ett fåtal av de över 2 000 vattenkraftverken i Sverige har tillstånd som är uppdaterade sedan miljölagstiftningen kom på plats.

Att uppdateringarna inte har gjorts har haft sin botten i att det har saknats resurser och medel för att genomföra miljöåtgärder. Staten har varit ansvarig för att betala ersättning för miljöåtgärder. Nu flyttas i stället finansieringen av miljöåtgärderna till den miljöfond som inrättas. Den enskilde vattenkraftsägaren får betalt för de åtgärder som miljöprövningen bedömer behöver göras. Det är alltså en vinst för både miljön och vattenkraftsägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

I energiöverenskommelsen gavs vattenkraftsproducenterna en nedsättning av fastighetsskatten, som sänks till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent. Skatten sänks stegvis under en fyraårsperiod med start 2017. Samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader för till exempel omprövning av verksamheter som gör att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter.

Arbetet utgår från den partsdiskuterade fondlösning som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har arbetat fram under lång tid. Man kan förenklat säga att de stora vattenkraftsproducenterna solidariskt åläggs att finansiera miljöåtgärder i de små vattenkraftsägarnas verksamheter. De allra största vattenkraftverken, med över 10 megawatt, står för 94 procent av den totala vattenkraftsproduktionen, men de små vattenkraftverken är i antal ungefär tre fjärdedelar.

Den miljöfond som nämns är inte juridiskt bindande, men politiken har varit mycket tydlig med att den inte är att se som frivillig utan ett villkor för den nedsatta fastighetsskatten.

Herr talman! Energiöverenskommelsen mellan fem partier fastslår att nationalälvarna och övriga i lagen angivna älvsträckor ska skyddas från utbyggnad. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Det finns i dag tekniska lösningar för att få ut mer effekt i vattenkraften med samma vattenflöde, genom att byta ut turbinerna. Detta görs på vissa håll i landet och är något som vi välkomnar.

Som nämnts innehåller energiöverenskommelsen ställningstagandet att våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Vatten är vårt främsta livsmedel och fyller många samhällsfunktioner tillsammans med värdet av vattenkraftsproduktion.

Att det varit en så lång process är inte förvånande med tanke på frågornas komplexitet, som omfattar många viktiga samhällsvärden som ska mötas. Miljöpartiets utgångspunkt är att målet 100 procent förnybar elproduktion ska nås på ett hållbart sätt. Vattenkraften står i dag för ungefär 40 procent av vår elproduktion och fyller en viktig funktion som reglerkraft. Samtidigt måste vattenkraften miljöanpassas. Klimat och biologisk mångfald är två av Sveriges sexton nationella miljömål.

Vattenkraften kan leverera el med låg klimatpåverkan och fungerar som batteri när vi bygger ut mer väderberoende förnybar el, som vindkraft och solenergi. Därmed är det en viktig klimatinsats. Vattenkraften har dock en negativ effekt på biologisk mångfald. Växter och djur som är beroende av forsande vatten har i många områden försvunnit. Fiskarter som är beroende av att vandra mellan sjöar, hav och älvar hindras från detta med dammar som skär av vägen. Ål är en av de arter som är hårdast drabbade, och uppemot 40 procent av vandrande ålar bedöms i dag skadas eller dödas i vattenkraftsturbiner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Nu får vi en lagstiftning för hur den svenska vattenkraften ska ges ett effektivt regelverk som säkerställer både tillgång till elproduktion och den miljöhänsyn som är möjlig. När propositionen presenterades uttryckte Naturskyddsföreningen att detta är en seger för biologisk mångfald. Det är viktigt att förtydliga för dem som lyssnar att det alltså inte handlar om nya miljökrav, utan det viktiga är att de miljökrav som finns implementeras. Därför måste vi jämföra förslaget med hur det ser ut i verkligheten i dag.

Vi säkerställer nu en rättssäker och effektiv prövning till allas fördel. Det gör att vi både kan uppnå miljöförbättringar och slå vakt om vattenkraftens viktiga roll i energisystemet. Därmed kan vattenkraften bidra till både klimat och biologisk mångfald.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionen.

Anf. 23 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Äntligen är vi i mål efter denna långa process. Det ligger mycket hårt arbete bakom den proposition som nu ligger på riksdagens bord.

Diskussionen om miljöprövning av svensk vattenkraft har pågått i 30 år, om jag har kunnat spåra hela vägen. Kanske är det till och med ännu längre. Därför är det ett stort och viktigt steg som riksdagen tar när man fattar beslut om denna proposition.

För att förstå komplexiteten i frågan vill jag säga några ord om dagsläget. Vi har ett dagsläge med många regler men som får väldigt lite genomslag i praktiken. Många vattenkraftsägare och fastighetsägare i Sverige känner i dag en oro baserad på att de upplever, och faktiskt har rätt i, att tillämpningarna av dagens lagstiftning har varit ojämna. Det har inte varit tillräckligt förutsägbart vad som ska hända med det som de äger.

Samtidigt har de regler som riksdagen har slagit fast i miljöbalken inte fått genomslag i tillräcklig utsträckning, och de tillämpas inte på ett systematiskt sätt.

Vi säkerställer nu att miljöbalken och våra miljöregler tillämpas på ett systematiskt sätt. De regler som länge har funnits på papper ska nu få genomslag i praktiken. Dagens regler har inte gjort nytta för livet i vattendragen och för de organismer som lever där, eftersom de i praktiken knappt har tillämpats. Från det att miljöbalken trädde i kraft 1999 och fram till i dag har endast 50-60 omprövningar gjorts. Det har varit alldeles för få.

Herr talman! Min son lyssnar på debatten här i dag. Förutom bildningen - man ska bilda sig även på sommarlovet - är det för mig en påminnelse om långsiktigheten i frågorna som vi debatterar här i dag. Det handlar om den långsiktighet som behövs i miljöarbetet, men det handlar också om långsiktigheten i fråga om den kulturhistoriska aspekten av dessa frågor.

Genom ett systematiskt och tydligt regelverk gör vi det möjligt för våra barn och barnbarn att framöver i våra landskap spåra elproduktionens historia i Sverige, förstå den och lära sig av den. Det gör det också möjligt att förbättra livsmiljön för livet i vatten. Då är det viktigt att komma ihåg att det handlar om livet i vattendragen, livet i närheten av vattendragen och livet i våra hav. Dessa tre saker hänger nämligen samman. Vi kan inte nå våra miljömål, vi kan inte säkerställa kraftfulla fiskbestånd, vi kan inte säkerställa livsmiljöerna för de djur som behöver strömmande vatten och vi kan inte heller säkerställa de livsmiljöer som finns i strandkanterna om vi inte arbetar med detta på ett systematiskt sätt. Därmed kan vi inte heller säkerställa det för framtida generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det finns också ett mer kortsiktigt perspektiv som har lyfts fram i debatten. Vi har flera näringar i Sverige som är beroende av levande vattendrag och fungerande ekosystem. Det är besöksnäringen, sportfiskenäringen och yrkesfiskenäringen, och inte minst är alla beroende av att vi har fungerande ekosystem och levande vattendrag.

Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är självklart en ledstjärna i detta arbete. Vattenkraften spelar en viktig roll i att klara detta mål. Det är en stor styrka att vi nu har en proposition som har förhandlats mellan fem partier. Det ger en långsiktighet, och det ser till att vattenkraften blir hållbar. Propositionen har dessutom EU:s ramdirektiv för vatten och ett tillkännagivande från riksdagen som utgångspunkt.

Huvudpunkterna i propositionen är följande: Vattenkraften ska ha moderna miljövillkor. Prövningen av detta ska göras i ett nationellt helhetsperspektiv. Avvägningar ska göras mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell och effektiv tillgång på vattenkraftsel.

Det ska finnas en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningar och för vattenförvaltningen. Planen anger vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast ska ha påbörjats. Som huvudregel får en verksamhet bedrivas utan att ha moderna miljövillkor fram till dess att det är dags för prövning enligt planen.

Den nationella planen gör det också möjligt att pröva ett helt vattendrag i ett samlat grepp och identifiera de åtgärder som har allra mest miljönytta och fokusera myndigheternas resurser till dessa åtgärder.

Systematiken skapar förutsägbarhet för verksamhetsutövare. Genom att vi prövar vattendrag för vattendrag blir det också större miljönytta än om vi hade duttat ut åtgärder lite här och där.

Om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan så kallad särskild rättighet ska denna rättighet anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. En verksamhet som har funnits på samma plats i flera hundra år kan inte prövas som om den vore helt ny. Däremot ska den förses med moderna miljövillkor.

I fråga om såväl vattenverksamhet som miljöfarlig verksamhet och verksamheter som prövas särskilt enligt sektorslagstiftningen föreslås uttryckliga bestämmelser om att verksamheterna inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den vattenkvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud.

De möjligheter att ställa långtgående krav som följer av EU-rätten, till förmån för samhällsnyttiga verksamheter, ska utnyttjas fullt ut vid exempelvis meddelande av miljökvalitetsnormer, andra föreskrifter samt beslut om klassning av vattenförekomster.

Det framgår av propositionen att småskalig vattenkraft enligt EU:s regelverk kan vara en samhällsnyttig verksamhet. Men det måste givetvis prövas i varje enskilt fall.

I propositionen slås också fast att nationalälvarna ska skyddas. Det är viktigt att riksdagen är mycket tydlig på den punkten, eftersom det finns ett brett politiskt stöd i den frågan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Denna proposition ska självklart också ses i ljuset av den fond som de stora kraftbolagen har presenterat, och som också är en följd av energiöverenskommelsen. Den nationella planen och en systematisk prövning tillsammans med en fond är det som gemensamt garanterar att vi får en betydligt ökad takt i åtgärdsarbetet med större miljönytta som följd.

Fem partier har suttit och diskuterat frågan och propositionen grundligt. Först har vi haft en omfattande process med en unikt stor öppenhet gentemot aktörerna, det vill säga de små kraftbolagen, den småskaliga vattenkraften, miljöorganisationer och myndigheter. Sedan har förslaget remitterats, och därefter har förslaget förhandlats. Slutligen har vi enats om det som ligger på riksdagens bord. Det är verkligen en styrka att så många kan enas om en lösning av något som har varit olöst i 30 år och som under de senaste åren vållat många diskussioner och mycket oro runt om i landet.

Jag vill i detta sammanhang också lyfta fram ett parti som inte har funnits med i gruppen men som genom åren alltid har stått upp både för nationalälvarna och för våra levande vattendrag, och det är Liberalerna. Jag vill uppmärksamma den insats som Liberalerna genom åren har gjort för levande vattendrag. Jag är självklart väldigt glad över Liberalernas stöd för propositionen.

Precis som Ola Johansson från Centerpartiet sa är propositionen en kompromiss. Det finns många starka åsikter i frågan, och få är de som är 100 procent nöjda. Så är det ju efter en kompromiss. Till alla dem vill jag säga: Se helheten! Se avvägningarna och de olika intressen som ligger till grund för dem. Det är miljönytta mot miljönytta, enskilt intresse mot enskilt intresse och enskilt intresse mot ett allmänintresse.

Det viktiga är dock att vi nu går till handling. Vi har haft skrivningar i lagtexter och i miljömål, men det har inte blivit stor miljönytta av besluten tidigare. Det har dock orsakat mycket oro runt om i landet. Om man ser till helheten är detta en väldigt välbalanserad produkt, som jag är stolt över att kunna lägga på riksdagens bord. Som tidigare har sagts är det självklart viktigt att utvärdera arbetet när man gör en så här stor produkt, så att det blir så som intentionerna har varit. Det kommer att vara en viktig del i arbetet framåt.

Med detta vill jag tacka för det goda samarbete som har funnits med de partier som står för energiöverenskommelsen, och jag vill även tacka Liberalerna för stödet.

Anf. 24 Jens Holm (V)

Herr talman! Det här är en överenskommelse som Miljöpartiet har gjort tillsammans med bland annat Moderaterna, och det märks. Det märks att det är en överenskommelse som viktar de tunga produktionsintressena och där miljön och den biologiska mångfalden tyvärr får stryka på foten i många sammanhang.

Vi har tidigare pratat om de ungefär 7 000 dammar som i ett penndrag legaliseras. Det är dammar som stoppar upp annars fritt strömmande vatten. Jag vill fråga miljöministern vad planen är för de här dammarna, som har stor inverkan på den biologiska mångfalden. De kommer inte att vara en del av den nationella prövningsplanen, och jag förutsätter därför att regeringen tar fram en egen plan för dessa ungefär 7 000 dammar så att även de kan leva upp till moderna krav på miljö och biologisk mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det andra jag skulle vilja fråga är varför regeringen väljer att kräva av våra myndigheter att de ska utnyttja undantaget i EU:s vattenlagstiftning, så att de faktiskt sänker miljökraven då våra vattendrag ska miljöklassificeras. Är inte risken uppenbar att vi då faktiskt sänker miljöambitionerna för till exempel våra stora produktionsälvar?

Anf. 25 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Självklart märks det när en kompromiss är en kompromiss. Många intressen har vägts samman, och många partier har varit med. Det märks självklart i produkten att inget parti ensamt har skrivit den, men det som är bra med en bred kompromiss är långsiktigheten och den förutsägbarhet som detta skapar för alla aktörer som är berörda.

När det gäller frågan om de så kallade äldre rättigheterna finns det redan en praxis på området. Av denna framgår att så kallade äldre rättigheter, såsom urminnes hävd och privilegiebrev, har en rättsverkan som ska beaktas vid bedömning. Målet med regelverket är som sagt att skapa tydlighet. Därför har det varit en fördel att skriva in det som är praxis som en regel, så att det verkligen blir förutsägbart.

En fördel med detta sätt att arbeta är också att våra myndigheter kan koncentrera sig på de åtgärder man bedömer har störst miljönytta. I den nationella planen kommer man att kunna pröva vattendrag i ett samlat grepp, och det gäller då inte bara hinder som är kopplade till elsystem utan även enskilda dammar. Om man bedömer att en enskild damm behöver komma in i en prövning kan myndigheterna ta det initiativet och föreskriva villkor även för den delen, så att man får ut hela miljönyttan av att arbeta i ett vattendrag.

Samma sak gäller implementeringen av EU-regelverket. Det ska implementeras, och vi försöker göra det väldigt tydligt hur det ska implementeras - just för att skapa förutsägbarhet. Det vi vill komma bort från är nämligen en situation som upplevs som ryckig och icke förutsägbar. Det är aldrig bra för något intresse.

Anf. 26 Jens Holm (V)

Herr talman! Först ska jag säga något gällande de 7 000 dammar som inte omfattas av detta utan tvärtom faktiskt legaliseras. Man säger att de har tillstånd liknande det som står i miljöbalken.

Det ni hade kunnat göra är ju att inte bara hoppas på att våra myndigheter kanske gör någonting, Karolina Skog, för både du och jag vet nog att den möjligheten ligger väldigt långt borta. I stället hade ni kunnat ta fram en plan och en strategi för hur dessa dammar ska leva upp till kraven på biologisk mångfald. Det är också vad den samlade miljörörelsen säger, och det är vad Älvräddarna och Sportfiskarna säger. En mängd intressenter vill att ni ska agera mot dessa dammar, som har minimal samhällsnytta men faktiskt gigantisk negativ påverkan. Där gör ni ingenting, och det är jag besviken över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Jag tycker också att det är märkligt att ni säger att våra myndigheter ska utnyttja EU:s undantag och faktiskt lägga sig under de miljökrav som finns på EU-nivå när våra vattendrag ska miljöklassificeras. Varför säger ni att de ska göra det?

Anf. 27 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag har självklart noga studerat olika aktörers reaktion på propositionen, och jag har noterat att den samlade miljörörelsen och även sportfiskerörelsen i stort har framhållit att detta - när man tittar på helheten - är en välbalanserad produkt som kommer att leda till ökad miljönytta. Det handlar om att vi får upp åtgärdstakten. Det är det som är det viktiga om vi tittar på detta ur perspektivet biologisk mångfald.

Produkten ska göra flera saker. En sak den ska göra är att implementera EU:s vattendirektiv i svensk lag, och vi har lagt stor vikt vid att göra det på ett sätt som skapar förutsägbarhet. Då gäller det hela lagen, inklusive de undantag som finns. Återigen: Det handlar om att rikta både våra myndigheters och alla andras fokus till de åtgärder som gör störst miljönytta, så att vi kraftsamlar där. Det är så vi räddar fiskarna och skapar goda ekosystem i våra strömmande vatten.

Anf. 28 Ola Johansson (C)

Herr talman! I replikskiftet med Jens Holm blev det ganska tydligt vilken resa Miljöpartiet har gjort i den här frågan. Jag tycker att miljöministern gjorde många klarlägganden som jag tror är viktiga att ha med sig i den fortsatta diskussionen.

Dock finns det en misstro från de allianspartier som ingick i energiöverenskommelsen gällande huruvida andemeningen i den verkligen kommer att slå igenom när lagen sedan tillämpas. Jag tror att den misstron kvarstår. Jag kommer att återkomma till det, men man kan ju konstatera att det ofta är lättare att stå på utsidan och titta in än att stå på insidan och titta ut. Jag tycker att det var ganska tydligt i det förra replikskiftet.

Äntligen, sa miljöministern i sin inledning. Regler har funnits som inte har fått genomslag i dagsläget, och det finns en oro över att prövningssystemet inte är förutsägbart. Då vänder jag mig till vattenkraftsägarna, som har upplevt denna oro. Den oron kvarstår sannolikt hos många av dem som i dag befinner sig i en prövningsprocess och prövas enligt den befintliga, enligt miljöministern otillräckliga, lagstiftningen. Det vore bra med ett klarläggande från miljöministern av hur hon ser på de prövningar som pågår med grund i gällande lag och vilka instruktioner miljöministern med anledning av beslutet i morgon kommer att ge de myndigheter som för tillfället sysslar med en prövning.

Kommer de vattenkraftsägare som är i en prövningsprocess att leva vidare med den oro som miljöministern beskriver, eller kommer de att - vilket är en uppfattning som jag tror att miljöministern och jag delar - känna att detta är förutsägbara regler som också kommer att gälla dem som befinner sig i en prövningsprocess?

Anf. 29 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Vi står nu här gemensamt och diskuterar en produkt som fem partier har suttit ned och ord för ord och kommatecken för kommatecken tagit fram tillsammans. Penilla Gunther var väldigt tydlig i denna del och sa att det är vi som lägger fram detta. Jag beklagar verkligen att ord som "misstro" ändå används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Det är misstro mot den gemensamma produkten som i så fall uttalas. Det finns bara en produkt som vi diskuterar här och inte olika produkter. Det finns en proposition. Vi har gemensamt ansträngt oss för att hitta ett gott regelverk som balanserar och skapar en förutsägbarhet. Vi är gemensamt överens om att det självklart bör utvärderas så att vi också framöver försäkrar oss om att de intentioner vi har haft från det gemensamma arbetet också blir verklighet.

Vi har också i diskussionen gjort det tydligt att vattenkraftsägare kan anmäla sig till den nationella planen. I den stund de gör det får de besked att de då kan utöva sin verksamhet utan de villkor som krävs. Då får de vila i det. Det är det systemet vi har kommit överens om och inget annat.

Jag kommer självklart inte att ge några andra instruktioner till myndigheten än att lagen som riksdagen har beslutat om gäller. Det vore ett väldigt missbruk av mitt ämbete att göra någonting annat.

De vattenkraftsägare som ingår i planen ska anmäla sig till planen. Då får de vad man kan kalla för ett moratorium fram till det är dags att de ska få sin prövning och sina villkor klarlagda. Det är andemeningen i propositionen.

Anf. 30 Ola Johansson (C)

Fru talman! Ordet moratorium är någonting som vi i Centerpartiet har använt i våra riksdagsmotioner. Vi hade önskat att det fanns ett moratorium som gällde i dag. Om jag uppfattar miljöministern rätt menar hon att de prövningar som pågår och som har anmälts tidigare ska få ett moratorium intill dess att den nya lagen träder i kraft. Jag vill gärna ha ett förtydligande på den punkten.

Sedan kommer vi till frågan om utvärdering. Det är sagt att det är ett system som inte ska bli onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde. För den skull ska det leda till att de miljömål som är uppsatta och som vi ska pröva mot upprätthålls. Det är viktigt att klargöra vad som gäller för den utvärdering som sedan kommer att ske. En utvärdering som inte leder till åtgärder som får anses motiverade med hänvisning till vad man ser när man genomför den är ganska kraftlös.

Jag skulle vilja få ett besked från miljöministern. Hur ser miljöministern på utvärderingens syfte och status? Kan det vara aktuellt att göra förändringar till och med i lag eller förändra instruktionerna till myndigheten för att säkerställa att de intentioner som vi har varit och är överens om i energiöverenskommelsen om en enklare prövning också kommer att verkställas i praktiken?

Anf. 31 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag ska försöka att vara tydlig. Vi måste skilja på regler som gäller och som beslutats och fastställts av riksdagen och prövningar som är individuella. Det finns en dynamik däremellan. Det är inte någon ordning som ändras. Det är allmän rättslig ordning som gäller i alla frågor inklusive denna.

I denna proposition lägger vi fram en särskild ordning som ska gälla framöver för prövningen så att vattenkraft kan få moderna miljövillkor. Villkoren ska ställas. Man kan som enskild vattenkraftsägare anmäla sig till den nationella planen och i den hamna i en tidtabell. Fram till den tiden får man rätt att utöva sin verksamhet utan uppdaterade villkor. Det är det korrekta att säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Misstron som Ola Johansson vädrar gäller också mot utvärderingen. Jag ser inte någon skillnad på denna utvärdering. Ska man göra en utvärdering ska man titta på: Vad var syftet, och når vi det syftet? Om man inte når syftet är det självklart att de som gör utvärderingen rimligtvis agerar på den slutsats de drar. Jag ser inte något skäl att ha en särskild ordning för denna utvärdering.

Poängen med en utvärdering är att kontrollera: Åstadkommer reglerna det som var syftet bakom reglerna i sin helhet? Detta är en väldigt stor lagstiftning. Därför finns det i detta fall verkligen behov av en utvärdering.

Anf. 32 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Det mesta har redan sagts i denna viktiga debatt. Men det finns vissa saker som är värda att upprepa. Vattenkraften är och har varit ryggmärgen i det svenska tillväxtmaskineriet under århundraden. Vattenkraften måste och ska värnas även för framtiden.

Med det sagt ställer vi oss bakom dagens lagförslag men med vår motivreservation. Jag yrkar bifall till reservation 5. Dagens debatt handlar också om övriga vattentjänster. Jag yrkar därför bifall till reservation 16 om allmänna vattentjänster.

Fru talman! Energiöverenskommelsen innehåller en mängd förslag om hur vi vill se den svenska energisektorn utvecklas i framtiden. I den ingår även skrivningar om vattenkraftens betydelse för den svenska elproduktionen. Vattenkraften är som jag tidigare sa ryggmärgen i vår elförsörjning. Den har betydande fördelar, både den storskaliga och den småskaliga.

Vattenkraften måste värnas samtidigt som det är självklart att även vattenkraften ska ha de tillstånd som ett modernt samhälle kräver. Det var därför mycket viktigt för oss moderater med skrivningen som säger att prövningssystemet måste utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till miljönyttan. Här finns ett balansförhållande.

Det vi ser nu är att prövningsprocesserna, som kollegor tidigare varit inne på, i många fall är så komplicerade och kostsamma att den enskilde verksamhetsägaren till småskalig vattenkraft inte ens vågar be om en omprövning av sitt gamla tillstånd. Detta gynnar inte miljön, och vi riskerar att värdefull vattenkraft går förlorad.

Vi moderater är i grunden nöjda med energiöverenskommelsens skrivningar. Men som vi alla vet är tolkningar och implementering av de lagar vi beslutar här i Sveriges riksdag avgörande för hur lagförslagen landar i verkligheten.

Vi tre allianspartier som står bakom energiöverenskommelsen - Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna - vill därför förtydliga hur vi anser att energiöverenskommelsens skrivningar om småskalig vattenkraft bör tolkas och implementeras. Det handlar inte om att vi backar från det som vi den 10 juni 2016 kom överens om i energiöverenskommelsen.

Det handlar om att Sverige för att värna vattenkraften måste använda de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Det handlar alltså inte om att vi ska lägga oss under EU-rätten, utan vi ska följa den. Men vi ska utnyttja de möjligheter som finns för att värna den svenska vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Ett annat begrepp som återkommer är "äventyra vattenkvaliteten". Vi anser att detta måste tolkas utifrån EU:s ramdirektiv för vatten, nämligen att verksamheten utgör en påverkan av en sådan dignitet att Sveriges möjligheter att uppfylla ramdirektivet och dess krav hotas så allvarligt att risktagandet måste anses oacceptabelt. Det är rätt hårda skrivningar.

Därför lämnar denna tolkning utrymme för att även vattenverksamhet som har en viss påverkan på vattenkvaliteten ska få finnas kvar. Vi anser att en bedömning av den sammantagna effekten och hur den inverkar på möjligheten att nå rätt status eller potential för den aktuella vattenmiljön måste göras.

Det är viktigt att understryka att lagförslaget inte betyder att varje utbyggnad av en vattenverksamhet är ett äventyrande av sådan dignitet att den inte får genomföras. När den småskaliga vattenkraften bedöms är det för oss av stor betydelse att den ses som den viktiga del den är för att nå ett hållbart elsystem. Den småskaliga vattenkraften ska bedömas som en samhällsnyttig verksamhet.

Fru talman! Vi tre allianspartier som står bakom energiöverenskommelsen har en tydlig uppfattning av hur vi anser att energiöverenskommelsen beträffande den småskaliga vattenkraften bör hanteras.

Med det sagt är också insikten om att vi inte alltid kan förutse allt ständigt närvarande. Därför är vi positiva till regeringens förslag om att inrätta en kontrollstation. Kontrollstationen är föreslagen till 18 månader efter att lagen träder i kraft. Här har vi möjligheten att följa upp om våra intentioner med lagförslaget blev verklighet och om det blev som vi hade tänkt oss. Som min kollega Penilla Gunther tidigare sa: Vi måste vara beredda att ompröva våra beslut om vi inser att det inte blev som vi hade tänkt.

Fru talman! Dagens debatt handlar inte bara om den småskaliga vattenkraften utan även om andra möjligheter och hinder för att leva och bo på den svenska landsbygden.

Vi ser gärna att människor bosätter sig och utvecklar sin verksamhet utanför storstäderna, men vi tillåter inte att en lantbrukare bygger ett eget boende på det som anses vara jordbruksmark. Regelverket är stelbent och hindrar även ett småskaligt byggande. Självklart är det viktigt att värna värdefull jordbruksmark, men de människor som sköter om lantbruken måste också ha möjligheten att bygga sina bostäder där. Vi anser därför att riksdagen bör se över de regler som styr ett småskaligt boende på jordbruksmark.

Fru talman! En annan fråga som ständigt dyker upp när jag möter människor som vill bo, leva på och utveckla den svenska landsbygden är kommunernas monopol på att avgöra när, var och vem som måste ansluta sig till det kommunala va-nätet.

Det är självklart av stor betydelse för miljön att avloppsreningen fungerar. Vi vill inte riskera våra dricksvattentäkter, och vi vill inte att oönskade ämnen kommer ut i naturen. Men systemet som det är i dag, där lagen kräver att kommunen är huvudman för vattentjänsterna, gör att kommunen i vissa fall avstår från att göra investeringar. I andra fall kräver kommunen att fastigheter ansluter sig till det kommunala va-nätet även där det bara finns ett fåtal fastigheter. Detta leder ofta till orimliga kostnader för den enskilda fastighetsägaren och är ett hinder för ett ökat bostadsbyggande på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

För att underlätta bostadsbyggandet på landsbygden vill vi att man ser över lagstiftningen som reglerar va-frågorna. Målet med översynen måste vara att lagen blir mer flexibel så att även enskilda aktörer som samfällighetsföreningar kan vara en del av lösningen i drift och investeringar i va-ledningar och anläggningar. Vi anser också att kravet på kommunalt va-ansvar bör minska och att regleringen av va-avgifter utreds.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återkomma till det jag började med: Energiöverenskommelsen är viktig. Vi moderater står bakom den. Men lika viktigt som det var att förhandla sig fram till ett gemensamt ställningstagande i överenskommelsen är det nu att tolkning och implementering sker i överenskommelsens anda. Den småskaliga vattenkraften är en samhällsnyttig verksamhet som har varit viktig för det svenska samhällsbyggandet. Den är en viktig del av Sveriges framtid. Den måste ges förutsättningar att finnas kvar.

Nu, fru talman, har vi möjligheten att visa att Sveriges riksdag än i dag ser småskalig vattenkraft som en samhällsnyttig verksamhet. Rösta därför för motivreservationen - rösta ja till reservation nr 5!

(Applåder)

Anf. 33 Lise Nordin (MP)

Fru talman! Som miljöministern sa har propositionen varit föremål för många och långa förhandlingar, där fem partier har enats om de exakta formuleringarna ord för ord.

Därför blir jag lite överraskad över att det från vissa av allianspartierna här lyfts fram att man vill ha andra förtydliganden eller tolkningar. Vi har ju gemensamt enats om en lagstiftning, och detaljerna i hur den ska verkställas kommer ingen av oss att kunna känna till. Intentionerna i propositionen är dock tydliga.

Varken Cecilie Tenfjord-Toftby eller Mats Green, som inledde debatten för Moderaternas del, deltog i de exakta förhandlingarna. Det var Lars Hjälmered som gjorde det. Men jag förutsätter att samtliga partier i förhandlingen har varit samordnade inom sig.

Det som Cecilie Tenfjord-Toftby särskilt lyfte fram är den utvärdering som vi är överens om ska göras efter 18 månader. Syftet med utvärderingen är förstås att se att helheten i propositionen blir verklighet i omprövningen. Det kunde tolkas som att Moderaternas ingång var att deras egen bedömning av andemeningen i överenskommelsen ska säkerställas. Jag ska därför be att få ett förtydligande från Moderaterna. Från Miljöpartiets sida är det givet att utvärderingen måste handla om att se om hela propositionen, med de många avvägningar som görs, blir verklighet i sin helhet.

Det är mycket sannolikt att vi fem olika partier har lite olika ingångsvärden i vad vi hoppas kommer att bli verklighet, men vi kommer alla att behöva ta ansvar för den helhet vi har presenterat. Jag ska därför be att få ett förtydligande av hur Moderaterna ser på den utvärdering som vi är överens om ska göras efter 18 månader.

Anf. 34 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Nej, vi tre allianspartier som står bakom motivreservationen vill inte göra några andra tolkningar än vad vi läser in i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Därför välkomnar vi självklart att även Miljöpartiet ställer sig bakom vår motivreservation så att vi säkerställer att de tolkningar som vi anser är de korrekta blir dem som riksdagen gemensamt ställer sig bakom.

Lise Nordin fortsatte sin fråga med att tydliggöra att olika tolkningar kan förekomma när hon säger att vi har olika önskemål om hur propositionen ska landa och vilken effekt den kan få.

Jag utgår självklart från - och detta tog även miljöministern och Lise Nordin upp - att man vid översynen ser över alla aspekter av lagstiftningen. I vad jag tycker är den viktigaste skrivningen om vattenkraften står det att kostnaden ska vägas mot miljönyttan. Vi måste säkerställa att det finns en balans i det som vi alla är överens om ska gälla i förslaget.

En balans måste finnas, översynen ska titta på det och vår ingång är tydlig i hur vi anser att detta ska tolkas. Vi är som sagt inte ute efter att ha olika tolkningar, och därför välkomnar vi att även Miljöpartiet ställer sig bakom vår motivreservation så att det blir tydligt vad Sveriges riksdag tycker i frågan.

Anf. 35 Lise Nordin (MP)

Fru talman! Det är en ovanlig ordning att en proposition som har förhandlats ord för ord mellan fem partier sedan i en utskottshantering leder till att några av partierna väljer att lägga fram en egen skrivelse om vilken tolkning man vill göra. Det är ganska överraskande, men det är naturligtvis en möjlighet som partierna har rent juridiskt i utskottshanteringen.

Det är viktigt att alla parter som är berörda av frågan ska känna trygghet i att det är fem partier som har enats om propositionen. Detta är en lång process, och propositionen är en viktig produkt som nu, förstås, kommer att tas vidare i den juridiska prövningen.

Jag välkomnar förtydligandet från Moderaterna att de står bakom helheten i propositionen. De ord som Cecilie Tenfjord-Toftby nämner som handlar om balans, avvägningar och en helhetssyn är viktiga. Det är precis det perspektivet vi måste ha. Vi är överens om en inriktning för de här frågorna och om hur vi ska se till att vattenkraftens viktiga värden möts med de miljöhänsyn som behöver göras och med den utvärdering som vi ska göra om 18 månader.

Jag vill förtydliga från Miljöpartiets sida att det för oss är uppenbart att denna utvärdering måste göras utifrån helheten. Det är det som våra efterföljare får det viktiga uppdraget att göra.

Anf. 36 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman!! Jag uppfattade inte att Lise Nordin hade några ytterligare frågor till mig.

Därför vill jag gärna upprepa det som jag redan har sagt: Det är bra att vi kom överens i energiöverenskommelsen. Det är bra att vi har förhandlat fram detta lagförslag. Men vi vet alla att när ett lagförslag väl är beslutat och en överenskommelse väl är undertecknad sker det tolkningar. Därför är det viktigt för oss att markera att vi står bakom energiöverenskommelsen. Men vi vill också markera vad vi lägger in i det som vi har kommit överens om.

Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Lagförslaget kommer vi att rösta för. Men vi kommer också att rösta för vår motivreservation just för att få den tydlighet som Lise Nordin efterfrågar och som är så viktig för verksamhetsutövare, för naturskyddsorganisationer, för sportfiskare och för alla som är där ute. Det här är vår tolkning av det lagförslag som föreligger i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 juni.)