Verksamheten i Europeiska unionen under 2017

Anf. 65 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Vi ska i dag debattera utrikesutskottets betänkande Verksamheten i Europeiska unionen under 2017.

Sverigedemokraterna är ett tydligt EU-kritiskt parti. Vi anser att EU har utvecklats från att vara ett mellanstatligt ekonomiskt samarbete med en inre marknad till att bli en kostsam ineffektiv byråkratisk koloss med för stor makt. Det avtal som svenska folket röstade för 1994 har därmed ändrats så pass mycket att en omförhandling är nödvändig.

Ska en kund vara nöjd med ett avtal och aldrig omförhandla det, trots att både marknaden och avtalet har förändrats? Nej, självklart inte. Detsamma gäller EU. Det är inte en rimlig ståndpunkt att aldrig någonsin omförhandla ett avtal som påverkar vårt land och våra medborgare i en sådan omfattning som EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna anser att Sverige, likt Storbritannien, ska kräva bättre medlemsvillkor och sedan låta folket folkomrösta. Det är dags för ett svexit.

Till dess kommer vi att jobba för att begränsa EU:s inflytande. Vi kommer att motarbeta överstatlighet, och vi kommer att jobba för att hålla Sverige utanför EMU. Vi kommer också att arbeta för svenska intressen i EU.

Frankrikes president Emmanuel Macron höll tidigare i vår ett tal på Sorbonne, universitetet i Paris. Han uppmanade Europas folk att anta utmaningen att överge nationalismen, och han presenterade sin vision för EU. Överge nationalismen! På det sättet kunde det låta från Josef Stalin 1922 när Sovjetunionen bildades. När budskapet upprepas nästan 100 år senare tas det emot med bara en axelryckning. Macron tillkännager att EU är ett europeiskt mirakel, en unik modell i världen som man till varje pris ska hålla vid liv. Priset vi betalar i år har stigit till 39,5 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hela det svenska rättsväsendet. Jag upprepar: nästan hela det svenska rättsväsendet.

Till skillnad från Macron tror Sverigedemokraterna på en suverän stat där alla medborgare ges möjlighet att påverka den politiska utvecklingen. I stället för överstatlighet vill vi återgå till ett bilateralt samarbete där den inre marknaden och den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital är i fokus. Bara genom att återupprätta vår suveränitet kan vi återupprätta folkstyret och ta tillbaka makten från imperiebyggare såsom Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

Vi tror inte heller på Macrons vision om

en gemensam försvarsbudget till 2020 och ett gemensamt försvar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

en gemensam asylbyrå

ett EU-program för integration

att medlemsländernas skattesystem och sociala välfärdssystem ska föras närmare varandra

en europeisk minimilön, vilken skulle hota den svenska modellen där arbetsmarknadens parter kommer överens

att utvidga EU genom att de i dag 73 brittiska EU-parlamentarikernas mandat blir en gemensam vallista i stället för att försvinna.

När Storbritannien lämnar ska antalet ledamöter i unionen självklart minska med antalet ledamöter som Storbritannien har haft.

Herr talman! Sverigedemokraterna är starkt kritiska till att vissa länder betalar hög medlemsavgift medan andra i stort bara får ta emot pengar nästan utan några som helst motkrav.

Sverige har varit den tredje största nettobetalaren till EU mellan 2000 och 2015. Sveriges EU-avgift var 2017 närmare 30 miljarder kronor medan återflödet från EU:s budget var endast 11 miljarder kronor. I år är EU-avgiften 39,5 miljarder kronor, som jag nämnde tidigare. År 2021 beräknas vi betala 53 miljarder kronor, vilket motsvarar hela den svenska försvarsbudgeten - ja precis, hela den svenska försvarsbudgeten! Mellanskillnaden på tiotals miljarder kronor kommer aldrig att komma de svenska skattebetalarna till del.

Sverigedemokraterna kräver att svenska skattebetalares medel ska användas för utveckling av Sverige i stället för av Central- och Östeuropa.

Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen lyft upp att EU kan banta sin budget i stället för att hitta nya intäkter och lägga beskattningsrätten på federal nivå. Visst saknar EU enligt fördraget beskattningsrätt i dag, men EU-kommissionen har redan hittat vägar för att kringgå detta i form av en gemensam bolagsskattebas.

EU avser inte att spara några pengar utan försöker hela tiden hitta nya finansieringsmöjligheter. EU-kommissionen utvecklar konceptet om egna medel. Det handlar om att ge EU beskattningsrätt. Bland dessa förslag förekommer de EU-skatter som EU-kommissionen vill ska ersätta EU-avgiften.

Sverigedemokraterna har sagt nej till varje EU-initiativ gällande egna medel. Vi tycker att frågan ska beslutas på nationell nivå för att vi ska behålla beskattningsrätten i Sverige.

Sverigedemokraterna tycker att det är anmärkningsvärt att EU:s och kommissionens direkta oförmåga att hantera budgetmedel aldrig har lyfts upp i större uträckning än vad som görs i dag. År efter år återfinns felmarginaler som aldrig skulle accepteras på svensk nivå. Felmarginaler på 3,3 procent 2017, 3,8 procent 2015 och 4,4 procent 2014 visar på avsevärt högre felmarginaler än EU:s eget krav på 2 procent. Detta visar på en trend med osunda finanser, vilket aldrig bör accepteras.

Herr talman! Sveriges jordbruk är världsunikt med hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och miljövänlig livsmedelsproduktion. Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss inte frihandel, men vi anser att det är en viktig princip att i så hög grad som möjligt behålla kontrollen över vår egen livsmedelsproduktion. Det är när maten produceras i Sverige som vi har som allra bäst insyn i produktionsförhållandena. Man bör också ifrågasätta orimligt långa transporter som kan bli resultatet av import.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

I spåren av brexit vill kommissionen minska EU:s jordbruksstöd. Men nedskärningarna kommer att slå särskilt hårt mot svenska bönder. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, kan Sveriges stöd minska med mellan 10 och 15 procent. 2 000 svenska gårdar kan drabbas. Anledningen är att de största nedskärningarna ska ske inom landsbygdsprogrammet där Sverige och några andra länder har haft stora program. Det betyder att återbetalningen av Sveriges EU-avgift kommer att minska avsevärt samtidigt som den svenska EU-avgiften ökar.

Herr talman! Ännu ett steg i federal riktning togs i april förra året då den sociala pelaren initierades av EU-kommissionen. Redan i oktober förra året inrättades denna pelare med ett svagt stöd från riksdagen.

Den sociala pelaren är enligt vår mening en helt onödig åtgärd. Den skär dessutom igenom den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med denna utveckling kommer de tider då facket och arbetsgivaren gjorde upp om villkoren på arbetsmarknaden att bli historia. Den svenska modellen kommer på sikt att ersättas av EU-lagstiftning. Förutom det kommer regelverket inom den sociala pelaren att leda till mer regelkrångel för företag, minskad tillväxt och färre arbetstillfällen i EU och Sverige.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 2.

Anf. 66 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Välkommen till debatten, ministern! Det är alltid gott att kunna föra en debatt om ett betänkande med ansvarig minister närvarande.

Herr talman! Den här debatten kommer lägligt. Vi befinner oss i en tid då EU behövs mer än någonsin. Det är ett EU som bygger på värderingar, som står upp för sina värderingar och som driver på utvecklingen för att lösa frågor som bara kan lösas gemensamt.

Vi ska inte bygga ett EU med murar. Vi ska inte stänga EU. Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med det som har burit EU framåt, nämligen tron på att vi kan mer tillsammans, viljan att göra mer tillsammans och tron på att de fyra friheterna berikar oss alla, hela EU.

I morse kunde vi höra att EU står inför nya förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland. Det är klart att när vi samtidigt har upplevt att frihandeln hotas av tullar, av protektionism och av nationalism är det viktigt att vi som har lärt av historien och försöker att välja en annan väg framåt står upp för utvecklingen tillsammans med andra likasinnade länder.

Herr talman! Det här innebär givetvis inte att EU är utan bekymmer. EU står inför stora utmaningar under de kommande åren. Det handlar om brexit, budget, migration, klimatfrågor och om att vi ska kunna lösa de inre osäkerheter som skapas till följd av att vissa länder väljer bort de värderingar som man har skrivet under på. Där måste EU ha förmågan, viljan och orken att stå upp för att hävda dessa värden.

Demokrati, frihet och en liberal världsordning är vad EU har som grund. Det gäller också mänskliga rättigheter. Jag hoppas naturligtvis också att man i en morgondag ska vilja ansluta sig till Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det ingår i fördraget, men vi är ännu inte där, herr talman. Men i tider när länder och även partier talar om att lämna Europakonventionen blir det än viktigare att stärka den gemensamma rättsliga grunden för mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Vi har en roll också för våra grannar. I en alliansgemensam reservation har vi markerat vikten av det östliga partnerskapet. Det är en linje som vi har drivit länge och som Sverige tillsammans har stått upp för. Här är det viktigt att vi inte bara pratar utan att vi också vidtar åtgärder som stärker det östliga partnerskapet. Det är bra att vi har klarat viseringsfrågor, men det finns fortfarande länder som är i krig: Ukraina, där Ryssland fortfarande är närvarande. Georgien har stora delar av sitt territorium fortfarande ockuperat.

Det finns utmaningar i det östliga partnerskapet som vi måste stå upp för att möta. Vi ska göra det på ett trovärdigt sätt, så att man inte hamnar i limbo och känner att man på grund av rädslans makt måste följa den stora östra grannen. Det är många som känner av det oket från förr och hoppas att EU ska ha förmåga och ork att stå emot och erbjuda den väg framåt som många söker.

Mot den bakgrunden vill jag yrka bifall till den gemensamma reservationen nr 11. Jag står självklart bakom samtliga mina reservationer, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall bara till den reservationen.

Vi från vår sida har markerat vikten av att man fortsätter att utveckla EU på ett sätt som inte tvingar länder att välja bort, utan vi vill skapa möjligheter. EU behöver utvecklas djupare. Det ska inte finnas något krav på att alla länder alltid måste vara med. Vi kan tänka oss ett EU-medlemskap i lite olika hastigheter.

Däremot är det viktigt att de fyra friheterna och den inre marknaden inte kan väljas bort. Det går inte heller att förhandla bort ingångna avtal; det är också viktigt. Utgångspunkten är att vi ska gå framåt, inte bakåt.

Herr talman! Till sist vill jag bara beröra sanktionspolitik. Vi har ju markerat vikten av att man verkligen ger kraft åt orden när Ryssland inte agerar mot sina egna brott mot till exempel mänskliga rättigheter. Magnitskijlagstiftning är på gång i flera länder. Vi tycker att det är viktigt att EU - precis som i andra sammanhang - har förmågan att införa egna sanktioner mot personer som har begått grova övergrepp och som i dag går straffria.

Den diskussionen förs i reservation 19. Här har vi ställt oss bakom delar av motioner, bland annat från mig och Centerpartiet, att man också i Sverige ska utreda att införa den typen av lagstiftning i det fall att EU blockeras av till exempel länder som står Ryssland nära. Vi måste ha den förmågan och kraften. Det är viktigt att regeringen kommer i gång med en sådan utredning.

Jag ändrar mig, herr talman. Även denna reservation vill jag yrka bifall till, alltså till reservation 19 vid punkt 7. Jag står naturligtvis bakom alla de reservationer som jag har skrivit under på.

Herr talman! Tack för den här mandatperioden! Det här var mitt sista anförande.

Anf. 67 Yasmine Posio Nilsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! Det finns många frågetecken kring EU nu när brexit ska genomföras och ny budget ska antas i efterdyningarna av detta. Nu är det oerhört viktigt att vi är tydliga med vilket EU vi vill se.

Många av EU:s medborgare vänder sig mot en ökad överstatlighet och mot unionens sätt att hantera de djupa ekonomiska kriserna i flera medlemsstater.

EU:s inriktning att låta medborgarna bära kostnaderna för bankernas spekulation och att spara sig ur krisen har i grunden misslyckats. EU:s krispolitik har inte bara slagit sönder välfärd och trygghetssystem i ett flertal EU-länder. Arbetslösheten biter sig fast, de ekonomiska klyftorna ökar och i krisens spår ökar främlingsfientlighet och rasism. Det militära samarbetet inom Pesco slår mot vår militära alliansfrihet och bidrar till en negativ upprustningsspiral inom unionen.

I grunden handlar behoven av förändring om att reformera unionen så att beslutsfattandet flyttar närmare medborgarna, att beslut fattas i demokratiskt valda församlingar och att medborgarna får en verklig möjlighet att påverka och inkluderas i de beslut som fattas.

Så länge Sverige är medlem i EU bör vi verka för att makt flyttas tillbaka till medlemsstaterna och att vi ska få ett bindande undantag från EMU samt från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det finns mycket att lyfta men jag kommer att fokusera på de motioner som Vänsterpartiet väckt och som behandlas i detta betänkande.

Sedan början av 2000-talet har EU förhandlat ett antal ekonomiska avtal med AVS-länderna - Afrika, Västindien, Stilla havet - och med flera länder i Latinamerika. Avtalen har sedan förhandlingarna inleddes fått massiv kritik från civilsamhälle, småbrukare, näringsliv och politiker både i AVS-länderna, Latinamerika och EU eftersom avtalen framför allt gynnar EU:s intressen.

Handelsstrategin slår bland annat fast att handelspolitiken ska underlätta för europeiska företag att konkurrera på världsmarknaden och säkra tillgången till råvaror. Därför tar EU i förhandlingarna mycket liten hänsyn till fattiga människors behov. I stället ligger tyngdpunkten på att stärka europeiska storföretags intressen på bekostnad av länders handlingsutrymme att välja sin egen politik för att bekämpa hunger och fattigdom. Avtalen riskerar att försämra möjligheterna att bekämpa fattigdom och ökar riskerna för att småbönder slås ut och naturtillgångar exploateras på ett ohållbart sätt, så som vi har gjort under lång tid. Vi i Vänsterpartiet menar att Sverige ska verka för att den här typen av handelsavtal ska ta sin utgångspunkt i Agenda 2030 och en samstämmig utvecklingspolitik.

Herr talman! EU-kommissionen är världens fjärde största biståndsgivare, och Sverige kanaliserar årligen drygt 2 miljarder kronor av den nationella biståndsbudgeten genom EU. Det pågår ett antal olika processer inom EU:s utvecklingspolitik som kommer att medföra omfattande förändringar, och i detta arbete bör Sverige delta aktivt. EU:s utvecklingspolitik har flera brister och står inför en rad utmaningar. När till exempel unionens handels, jordbruks- och fiskeripolitik utformas utifrån medlemsländers behov kan detta försvåra, och i vissa fall helt slå sönder, förutsättningarna för att biståndet ska få resultat. Ytterligare en stor utmaning för EU:s utvecklingspolitik är att vissa medlemsstater har kunnat blockera mycket av arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i unionens bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Det finns också ett behov av att tydliggöra det civila samhällets roll i EU:s utvecklingspolitik, så att civilsamhället får delta i beslutsprocesser och finansieringen av civilsamhällets verksamhet ökar. Sverige bör verka för en ökad samstämmighet och effektivitet i EU:s utvecklingspolitik.

Förra sommaren öppnade EU-kommissionen för att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet. Denna användning av biståndsmedel strider tydligt mot principer enligt Dacs kriterier och EU:s fördrag. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till denna utveckling och menar att Sverige inom EU bör verka för att stoppa förslaget att biståndsmedel ska kunna användas till militär verksamhet.

Sedan hösten 2015 har EU arbetat intensivt med att sluta pakter med en rad länder i Afrika och Mellanöstern för att hindra flyktingar från att komma till Europa. Pakterna innehåller löften om bistånd och handelsavtal i utbyte mot att migrationen kontrolleras och stoppas. EU har också etablerat en förvaltningsfond på omkring 3,1 miljarder euro som ska finansiera insatser för att stoppa migrationen från afrikanska länder. Majoriteten av medlen i fonden är biståndspengar. Sverige är i egenskap av stor givare till fonden medlem i dess styrelse och borde ha någonting att säga till om detta.

Några av de mer uppmärksammade exemplen på hur EU använt bistånd för att stoppa migration finns i Turkiet, Afghanistan och Libyen.

När EU våren 2016 slöt avtal med Turkiet om att stoppa människor från att ta sig till kontinenten var det med ekonomiska löften, till stor del finansierade genom bistånd. Vi i Vänsterpartiet menade att detta skulle innebära ett tyst medgivande till Erdogans alltmer auktoritära linje. Nu ser vi resultatet, med över 40 000 personer som satts i fängelse för att de ska ha kopplingar till Fethullah Gülen eller för att de är i opposition. Tusentals aktivister från partiet HDP sitter fängslade, och deras presidentkandidat Selahattin Demirtas riskerar över 500 år i fängelse. Mängder av medier har stängts ned. Turkiet har gått in i Afrin, och på söndag ska det hållas val över ett år tidigare än planerat, då Erdogan vill säkerställa makten.

När Afghanistan hösten 2016 ingick ett återtagandeavtal med EU skedde det efter hot om att EU skulle dra in biståndet till landet - detta helt enligt läckta dokument från The Guardian och rapporter från Amnesty.

Sommaren 2017 utökade EU stödet till Libyens kustbevakning med 46 miljoner euro, pengar som förmedlas från en av EU:s biståndsfonder, trots situationen i Libyen och vetskapen om de övergrepp som begås av just kustbevakningen. Amnesty, Human Rights Watch och FN har sedan en tid tillbaka rapporterat om kränkningar och grova övergrepp som begås av miliser i Libyen.

Det är uppenbart att mänskliga rättigheter väger väldigt lätt mot ambitionerna att stoppa flyktingar från att komma till Europa. Att den svenska regeringen har stått bakom samtliga dessa beslut är obegripligt.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 10.

Jag vill dessutom i denna vår sista debatt passa på att tacka för detta fantastiska år sedan jag kom in i riksdagen och utrikesutskottet. Visst tycker vi emellanåt väldigt olika och har ibland tuffa debatter. Men klimatet i utskottet har ändå varit väldigt välkomnande. Dessutom vill jag rikta ett stort tack till utskottskansliet, som är varmt tillmötesgående och som på ett professionellt sätt har svarat på mängder av frågor som jag har haft under detta mitt första år och uppmärksammat mig på aktuella saker. Detsamma gäller kammarkansliet. Jag vill önska er alla en riktigt trevlig sommar. Till mina motståndare: Vi ses i valrörelsen!

Anf. 68 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! I dag debatterar vi verksamheten i Europeiska unionen under 2017 - ytterligare ett år då det europeiska samarbetet ställts inför stora prövningar, med fortsatt instabilitet och oro i vår omvärld, nya terrorattentat och en olöst migrationssituation.

Utskottet har utifrån motionsyrkandenas innehåll valt att behandla tolv olika områden i detta betänkande. Jag kommer inte att beröra samtliga utan fokusera på de områden där vi har reserverat oss och som är utrikesutskottets direkta ansvarsområden: EU:s grannskapspolitik och EU:s säkerhets- och utrikespolitik i ett bredare perspektiv.

Herr talman! Utvidgningen förblir ett av unionens viktiga verktyg för säkerhet och stabilitet. I linje med mer för mer-principen ska det finnas ett tydligt medlemskapsperspektiv för de partnerländer som är geografiskt belägna i Europa och som genomför politiska och ekonomiska reformer. En sådan ansats förutsätter att EU:s engagemang för reformer är långsiktigt och att EU erbjuder ett omfattande stöd för de partnerländer som vill närma sig EU.

Jag önskar att Sveriges utrikespolitik hade varit än mer fokuserad på just EU:s närområde, för vi ser hur mänskliga fri- och rättigheter kränks i land efter land. Krigshandlingar tillåts ske i Ukraina, bara 180 mil härifrån. På Balkan är det åter konflikter.

Antingen exporterar vi stabilitet eller så importerar vi instabilitet, sa utvidgningskommissionär Johannes Hahn när EU-kommissionens strategi för västra Balkan presenterades i februari i år.

Svaret på dessa utmaningar är ett handlingskraftigt EU och ett enat politiskt ledarskap med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik värd namnet. Svaret på EU:s utmaningar, herr talman, är inte en social pelare där föräldraförsäkring och minimilöner ska regleras på EU-nivå. Svaret på EU:s utmaningar är inte en budget som fortsätter att bara svälla.

År 2008 presenterade Sverige och Polen idén om ett fördjupat samarbete med EU:s östliga grannar. Tio år senare har en hel del positivt hänt gällande det östliga partnerskapet. EU har fördjupade handelsavtal och visumfritt resande för Georgien, Moldavien och Ukraina. Men vi har ett Ryssland som ser dessa länders EU-närmande som ett hot snarare än en möjlighet för regionen i stort. Ryssland är av åsikten att små stater ska underställas och vill därmed också styra dessa länders framtidsval.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma alliansreservationen nr 11 under punkt 5, EU:s grannskapspolitik. Där betonar vi bland annat vikten av att Sverige nu stärker samarbetet med länderna inom det östliga partnerskapet för att föra processen vidare i enlighet med de mål som sattes upp vid bildandet av partnerskapet. Mycket står på spel i regionen. Möjligen har framsteg för det östliga partnerskapet aldrig varit viktigare än nu. Ett fritt och lugnt grannskap gynnar inte bara våra grannländer utav även oss. Som sagt: Antingen exporterar vi stabilitet eller så importerar vi instabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Alliansen har ytterligare en gemensam reservation i detta betänkande. Den rör att regeringen ska utreda möjligheten för Sverige att införa en nationell Magnitskijlagstiftning. Detta är viktigt. Det är ett sätt att komma åt att straffa personer eller förhindra brott mot mänskliga rättigheter i länder som saknar demokratiska institutioner. Sverige ska inte erbjuda en fristad till kriminella. Det handlar alltså om att utvidga sanktionsverktyget. Det är principer för lagstiftning som kan införas i enskilda EU-länder och har införts i enskilda EU-länder. Det är dags också för Sverige att ta steg framåt. Jag yrkar bifall även till reservation 19.

Inga förhandlingar om medlemskap pågår de facto med Turkiet. Så ska det vara. Utvecklingen i Turkiet går i helt fel riktning när det gäller mänskliga fri- och rättigheter och respekten för rättsstatens principer. Däremot behöver EU finna vägar för att stötta de demokratiska krafter som under stor press verkar i landet.

Herr talman! När det gäller det södra grannskapet har hoppet som tändes i Nordafrika och Mellanöstern under den arabiska våren som vi alla vet omvandlats till turbulens. Tunisien är dock det land som klarat sig bäst ur tumultet. Det har genomfört demokratiska förändringar och har numera en demokratisk konstitution. Men terrorism hotar säkerheten och utvecklingen i landet, och Tunisien är i stort behov av stöd.

En nyckel för grannskapspolitiken i söder är att EU fortsätter att spela en aktiv roll som politisk och inte minst ekonomisk partner. Det gäller också att man ger kraftfullt stöd för att kunna stärka arbetet mot terrorism med fokus på antiradikalisering.

När vi sedan tittar på EU i ett vidare utrikespolitiskt fokus är det alldeles uppenbart att det inte uppstår något vakuum när varken EU, FN eller för den delen USA agerar. Det visar sig inte minst i Mellanöstern. Ryssland, Kina, Iran och Turkiet med andra stater har i stället tagit tillfället att flytta fram sina positioner.

Kristdemokraterna vill se en mer aktiv, samstämmig och slagkraftig europeisk utrikespolitik. Detta är kanske viktigare nu än någonsin tidigare. Signalerna från en del av EU:s medlemsstater tyder tyvärr på något annat. Rösten som står upp för mänskliga rättigheter har försvagats. Det har vi sett tydliga tecken på när det gäller EU:s politik gentemot länder såsom Kuba, Iran och Vitryssland, där frågor och krav om demokrati och mänskliga rättigheter tydligt har fått stå tillbaka.

Avslutningsvis, herr talman, står jag självklart bakom samtliga kristdemokratiska reservationer. Men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall endast till de tidigare aviserade reservationerna nr 11 och 19. Tack så mycket för debatten. Jag önskar er en trevlig sommar.

Anf. 69 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Det är både oroliga men också möjligen mer hoppfulla tider i dag. Vi ser att det fruktansvärda kriget i Syrien trappas ned. Även om striderna fortgår finns det tydliga tecken på att det kan uppnås någon sorts fred. Den lösningen måste grundas i politiskt samförstånd. Alla inblandade länder bör med kraft samlas kring en långsiktig lösning för Syrien.

Det är helt oacceptabelt att Syrien har blivit en krigsskådeplats för flera länders tidigare och nuvarande konflikter. Här har EU en oerhört viktig roll att spela. Det handlar om att tydligt markera och agera med en EU-röst för att stödja den pågående fredsprocessen men också fortsatt vara en stark och pålitlig biståndsgivare humanitärt i den framtida uppbyggnaden av Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

EU är för närvarande den viktigaste och mest balanserade aktören inom utrikes- och säkerhetspolitiken. När USA successivt minskar sitt globala engagemang och isolerar landet alltmer är det tur att Twitter finns så att resten av världen vet hur de resonerar. I ett sådant läge måste EU agera än mer proaktivt för att verka för en positiv utveckling av den globala säkerhetsordningen.

Herr talman! Även om Trump och Kim har träffats och skrivit något slags letter of intent länderna emellan är det bara ett första myrsteg i rätt riktning. Vägen är väldigt lång, eftersom Trump har långt ifrån vare sig kongressens eller senatens fullständiga stöd för sina gärningar i Singapore.

Symbolpolitik har sitt värde. Jag hoppas att det leder till konstruktivt innehåll. Låt oss skåda utvecklingen med positiv syn men med grundskeptisk inställning. Kina, Japan, Sydkorea och Ryssland kommer också att vilja säkerställa sina intressen i den framtida processen. Det kommer säkerligen att vara olika önskemål kring Koreahalvön och därmed en process där EU kan vara den balanserade aktören med inget självintresse och ett engagemang för hela områdets säkerhet.

Dessvärre måste jag konstatera att Trump kommer upp på min agenda igen. När USA valde att lämna kärnteknikavtalet med Iran rubbades cirklarna återigen. Det är ett till steg bakåt för en fredligare värld. Det är förvisso inte förvånande. Trumpadministrationen har ju markerat sitt stöd för Israel. Det är ingen hemlighet att Israel och Iran är ärkefiender. Med detta i bagaget är inte Trumps agerande ologiskt. På samma sätt skapade ambassadflytten ytterligare våldsam turbulens i regionen. Tack och lov fördömde FN Israel efter det eskalerande och oproportionerliga våldet i Gaza.

Men USA är inte någon pålitlig och objektiv förhandlingspart med vare sig Iran eller Israel och Palestina. Det finns alltför många amerikanska särintressen att hantera. Republikanerna har en agenda som dessvärre leder till instabilitet i regionen. USA har nu förstärkt en redan multiinfekterad konflikt. Här måste EU och FN visa mod, tålamod och uthållighet för att balansera situationen och göra sitt yttersta för att upprätthålla en rimligt konstruktiv dialog med såväl Iran som Israel och Palestina.

Herr talman! Utvidgningen av EU är viktig. Den är viktig för att skapa mer balans och harmoni i Europa. Den är viktig för fred och säkerhet, för fri rörlighet, för bra handelsmöjligheter mellan länderna, för att främja demokrati- och välståndsutveckling och så vidare. Ett alltmer integrerat EU skapar även välstånd för Sverige. Det är bra att kommissionen och regeringarna satt ned foten för att komma vidare i flera viktiga förhandlingar.

Det senaste steget är viktigt. Det nya Nordmakedonien är ett stort steg i en infekterad process mellan dåvarande Makedonien och Grekland. Det har varit ett hinder för ett framtida EU-inträde, och det är bra att det hindret är borttaget.

Jag har besökt Nordmakedonien ett antal gånger och på plats följt den positiva demokratiutvecklingen efter den förra premiärministern Gruevskis korrupta regeringstid och inte minst efter trotsandet av konstitutionen och attentatet mot parlamentet när huliganer stormade in och misshandlade ledamöter från nuvarande regering. Det var en skam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Det är en bra och ny tid i Nordmakedonien. Jag är glad att ha goda kontakter med premiärminister Zaev och hans regering. Den socialdemokratiskt ledda regeringen är synnerligen progressiv och genomför kontinuerligt nya välfärdsreformer med syftet att skapa de bästa förutsättningarna för landets medborgare inför ett framtida EU-inträde. Det är dock en lång väg att vandra. Förhoppningar måste mötas med tydlighet och tålamod men också med välvilja när Nordmakedonien uppfyller nödvändiga villkor.

Herr talman! Jag och Lars Mejern Larsson hade förmånen att besöka Serbien i våras. Det var en bra och värdefull resa. Huvudsyftet var att utröna hur långt Serbien kommit i medlemskapsförhandlingarna med EU. Vi hade många bra samtal med politiker och företrädare från civilsamhället. Den samlade bilden blev ganska klar. Serbien måste hantera Kosovokonflikten.

Det krävs stora steg från båda parter för att nå fram till en lösning och inte minst en progressivitet i att lämna gamla oförrätter och blicka in i en mer positiv framtid. Den viktigaste frågan handlade dock om demokratiutveckling och tillit till politiker och myndigheter.

Den fullständigt lagvidriga rivningen av bostadsområdet Savamala, där massor av boende blev av med sina lägenheter för att lämna plats till ett shoppingcentrum, var ett exempel på korruption som minskat tilliten och framför allt gjort att Serbien hamnat längre ned på Transparency Internationals lista. Inga förövare har hittills ställts inför rätta. Det är ytterst anmärkningsvärt.

Med detta sagt måste Serbien ta rejäla krafttag för att motverka korruptionen i samhället, både inom lagstiftning, i handling och även inom medier. Serbien behövs i EU eftersom landet har en viktig roll inom Balkan. Men bara Serbien självt kan bestämma om det vill in i EU. Av det vi såg och hörde vet vi att viljan finns. Men många fler steg måste tas för att skapa rätt förutsättningar inför ett framtida EU-medlemskap. Jag är säker på att politikerna har hörsammat detta och agerar med detta i sikte inför ett framtida EU-medlemskap.

Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 70 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Ärade ledamöter! Det känns väldigt roligt att få vara här igen och diskutera EU. I dag ska vi hantera skrivelsen angående EU:s verksamhet under 2017.

För mig som socialdemokrat kommer jobben alltid först. Därför vill jag börja med jobben.

Det är lätt att ta EU för självklart, men 1,4 miljoner svenskar går till jobbet tack vare exporten - och över 70 procent av exporten går till EU. Genom vår handel kan vi bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Trots de möjligheter som en gemensam marknad skapar finns det många hinder för företag och människor som vill arbeta och röra sig över gränserna. Vi måste fortsätta att främja handel och få bort hinder på den inre marknaden. Därför har regeringen de senaste tre åren drivit på för att genomföra den inre marknadsstrategin för varor och tjänster och inte minst den digitala inre marknadsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

För att släppa lös digitaliseringens potential i Europa tog jag initiativ till att starta en grupp, den så kallade D9, med de nio mest digitaliserade länderna för att driva på arbetet i EU. Vi sågs senast i Dublin för en månad sedan och talade då mycket om artificiell intelligens.

Arbetet med digitalisering i EU har lett till att roamingavgifterna har avskaffats så att man kan surfa på mobilen till samma kostnad i EU som i Sverige, att en portabilitetsförordning har införts som gör att man kan titta på sina favoritserier utomlands och att geoblockering har avskaffats så att man inte längre kan diskrimineras om man handlar online - till exempel så här i semestertider, när man bokar hotell och hyrbil på nätet.

Det är med stolthet jag kan säga att svensk export slår rekord. Vi har aldrig exporterat mer än vi gör nu. Förra året ökade varuexporten med 10 procent!

Som svensk socialdemokrat vet jag att frihandel och export till omvärlden är en av grundpelarna för vår välfärd och trygghet. Under de senaste åren har EU framgångsrikt förhandlat frihandelsavtal med bland annat Kanada, Japan, Vietnam och Singapore. Avtal med Mercosur, Australien och Nya Zeeland är på gång. Vår kommissionär Cecilia Malmström är där just nu för att inleda de förhandlingarna.

Ärade ledamöter! Låt mig vara uppriktig här i kammaren. Jag är otroligt frustrerad, och nu ska jag berätta varför.

När jag tillträdde som EU och handelsminister förhandlade EU med USA om ett nytt omfattande handelsavtal. Det var ett av de första stora mötena jag hade mellan EU-kommissionen och USA. Vi hade det faktiskt i LO-borgen. Avtalet skulle ta bort tullar och tariffer och onödiga skillnader i standardisering. Nu, två år senare, är det helt andra tongångar. President Trump inför tullar på stål och aluminium och hotar med att införa tullar på bilar. USA lägger också veto mot domare i WTO och äventyrar därmed hela överprövningsmekanismen. I stället för att diskutera hur vi kan utveckla världshandeln diskuterar vi nu hur vi kan komma undan ett handelskrig. Det hotar jobben här i Sverige och den ekonomiska utvecklingen i hela världen. Nu är det allvar. När andra vacklar måste vi i EU stå upp för öppen och fri handel - och, ärligt talat, för sunt förnuft!

Som socialdemokrat vet jag betydelsen av ekonomisk trygghet, av vetskapen att man själv och ens familj har så att det räcker. Jag vet också hur otroligt viktigt det är att ha ett tryggt jobb, att inte ständigt behöva oroa sig för att bli av med sin inkomst. Trygga människor känner tilltro och räds inte framtiden. Men runt om i Europa upplever allt fler människor oro inför framtiden. Vi socialdemokrater förstår varför. Många har lämnats efter eller glömts bort, och inkomstklyftorna har vidgats.

Det är därför regeringen sedan mandatperiodens början arbetat för att sätta de sociala frågorna högre på EU:s dagordning. Tillsammans med kommissionen var vi värdar för toppmötet i Göteborg i november om rättvisa jobb och tillväxt. Där undertecknades den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Jag hoppas att detta bidrar till en förbättrad utveckling som EU:s medborgare kommer att märka av. När de sociala klyftorna ökar minskar legitimiteten och förtroendet för samarbete och politiska lösningar.

Ett annat viktigt framsteg på det sociala området gjordes i april, när EU kom överens om nya utstationeringsregler som gör att principen lika lön för lika arbete ska gälla i alla medlemsländer. Efter ett hårt socialdemokratiskt arbete kan vi nu säga: Lika lön för lika arbete ska gälla!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! EU ska fokusera på frågor som bäst löses på europeisk nivå, frågor där det finns ett europeiskt mervärde. Det kan vara stora frågor som klimatet eller små frågor som mobilens roamingavgifter.

Klimatfrågorna kan enskilda länder inte lösa på egen hand. Därför är jag glad att viktiga framsteg på klimatområdet har gjorts inom EU under denna mandatperiod. Sverige har varit ett av de länder som drivit på mest för att EU ska genomföra Parisavtalet. Vi arbetar hårt för ambitiösa mål för energieffektivisering och förnybara energikällor.

Migration är av sin natur en fråga som bäst hanteras gemensamt. Regeringen har drivit på för ett gemensamt asylsystem och utökat migrationsarbete inom EU. För Sverige är det självklart att alla medlemsstater ska ta ett gemensamt ansvar för människor som flyr till Europa, men så är tyvärr inte fallet. Regeringen har lagt stort fokus på att utarbeta gemensamma och starkare instrument inom EU för att hantera framtida migrationsutmaningar. Vi har lyft fram vikten av solidaritet, medverkat i EUinsatser och gett stöd till transit och ursprungsländer. EU:s yttre gräns har också blivit mer robust. EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem måste fungera, och vi kommer att fortsätta driva detta.

Sverige ska vara tryggt. Vår trygghet och utveckling är beroende av samarbeten med omvärlden, inte minst i Europa, och vi vet ju att vi lever i en alltmer orolig värld. Det märker vi inte minst i krigets Syrien och i Ukraina.

Därför har regeringen drivit på EU-arbetet på flera områden när det gäller säkerhet. Vi har initierat och drivit på arbetet mot terrorism och med EU:s globala strategi för utrikes och säkerhetspolitik, bland annat för att stärka EU:s krishanteringsförmåga såväl civilt som militärt genom till exempel det permanenta strukturerade samarbetet, Pesco.

Förra veckan var jag i Kristinehamn och invigde det nya EU-lagret för civil krishantering som MSB ska ansvara för. Det skapar jobb i Värmland och förutsättningar för medmänsklighet i världen - en riktigt bra kombo!

Herr talman! Det är djupt oroande att det finns medlemsstater som både ifrågasätter och utmanar våra gemensamma värderingar. Jag är särskilt orolig över utvecklingen i Ungern och i Polen.

Respekt för rättsstatens principer och EU:s andra grundläggande värden är avgörande för unionens möjligheter att utvecklas ekonomiskt och socialt. När det brister hotas både individers rättigheter och i förlängningen sammanhållningen och säkerheten på vår kontinent.

EU är ingen bankomat där länder bara kan hämta ut pengar. Här gäller gemensamma värderingar och ansvarstagande för gemensamt fattade beslut. I EU:s långtidsbudget kan vi få se ett förslag om konditionalitet kopplad till medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatens principer.

Den 2 maj presenterade kommissionen sitt förslag till en ny flerårig budgetram för perioden 2021-2027. Förhandlingarna om den fleråriga budgetramen kommer att bli långa och tuffa.

Regeringen anser att den föreslagna totala utgiftsvolymen är för stor och att den bör ligga kvar på samma nivå som nu, det vill säga 1 procent av EU:s totala bni. Vi accepterar inte heller att de rabatter som Sverige hittills haft på avgiften fasas ut. Det skulle innebära en stor ökning av den svenska avgiften och en orimlig finansieringsbörda för Sverige. Avgiften måste vara rimlig och rättvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Det finns också positiva element i kommissionens förslag, till exempel ett villkorande av EU-medel kopplat till efterlevnaden av rättsstatsprincipen. Regeringen har drivit på för att detta ska inkluderas i den nya budgetramen. För mig är det självklart att medlemsstaterna måste följa EU:s gemensamma värdegrund för att få ta del av EU:s medel.

Det är också viktigt att budgeten moderniseras. Här är kommissionen inne på rätt spår med mer medel till bland annat forskning och klimatåtgärder. Men det behövs ytterligare neddragningar i de traditionellt stora budgetposterna: jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.

En av de faktorer som påverkar budgetförhandlingarna mest är Storbritanniens utträde ur EU. Brexit innebär att förutsättningarna för EU-samarbetet förändras, särskilt för Sverige som länge haft Storbritannien som en nära samarbetspartner i många viktiga frågor.

I förhandlingarna om Storbritanniens utträde är en viktig svensk prioritering att säkra en ansvarsfull och förutsägbar process. Betydande framgång har gjorts i den riktningen. Men ännu återstår svåra utträdesfrågor, framför allt frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga några ord om en fråga som jag som EU-minister brinner särskilt för: att stärka delaktigheten i EU-arbetet här hemma i Sverige. Just nu pågår en viktig debatt om EU:s framtid. Regeringen har under mandatperioden tagit flera initiativ för att stärka möjligheterna att påverka beslut på EU-nivå, fördjupa förståelsen för EU och bredda EU-debatten i det svenska samhället.

De senaste åren har regeringen bjudit in civilsamhällets organisationer, arbetsmarknadens parter och andra aktörer till så kallade EU-sakråd. Där har de kunnat framföra sina synpunkter på aktuella EU-frågor.

Genom EU-handslag har regeringen kunnat engagera fler i arbetet för att öka delaktigheten. Sammanlagt deltar 77 organisationer, inte minst kommuner och landsting, från hela landet i arbetet. De har, i och med handslagen, åtagit sig att stärka ambitionsnivån i sitt EU-relaterade arbete. Det handlar exempelvis om att inkludera fler i utformandet av EU-politiken, bättre informera om EU-relaterat arbete och verka för att öka kunskapen om EU. Intresset och engagemanget imponerar verkligen.

Som en sista midsommarhälsning kan jag tipsa alla ledamöter om att ta del av skriften Ökad delaktighet i EU, där vi berättar om alla de förslag vi har lagt fram och nämner alla de 77 aktörerna vid namn. Trevlig midsommar, allihop!

(Applåder)

Anf. 71 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är välkommet att vi nu har en EU-minister. Vi startade denna mandatperiod utan EU-minister, och det var naturligtvis en brist som vi var många som förvånades över och påtalade. Det är desto roligare att det nu finns en EU-minister när vi avslutar perioden.

Jag är också glad för den starka frihandelsröst jag hörde från ministern. Detta är en bild av att många av de regler vi har utgör hinder för jobb och tillväxt - en hållning som man också kan se i Sverige, herr talman. Det finns alltså skäl att se denna frihandelsambition också när vi ska öppna upp och göra det möjligt för fler jobb i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Men jag begärde ordet framför allt för att understryka vikten av att EU har klarat att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland till följd av den olagliga annekteringen av Krim och kriget i Ukraina. Det är naturligtvis viktigt att vi håller ihop och inte backar här. Det var också viktigt att vi var många som markerade efter Skripalattacken i Storbritannien. Detta visar att vi ändå kan stå upp gemensamt när det gäller.

Visst vore det bra om vi också kunde ha en gemensam Magnitskijlagstiftning på EU-nivå, men nu är vi inte riktigt där. Vilka åtgärder har EU-ministern vidtagit för att försöka driva på för att nå en sådan lagstiftning på EU-nivå? Det finns ju många EU-länder som ändå har valt att gå den vägen, så visst borde det vara möjligt att göra också från svensk sida.

Anf. 72 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Kerstin Lundgren, för frågan!

Jag tycker också att det är bra att vi har en EU-minister! Jag lovar att hålla flaggan högt för frihandel även fortsättningsvis.

När det gäller sanktionerna mot Ryssland och införandet av de så kallade Magnitskijlagarna har regeringen inte något emot att skärpa sanktionerna mot Ryssland. Men vi anser inte att enskilda länders införande av Magnitskijlagar får tillräcklig effekt. Sverige har inte några egna, nationellt beslutade sanktioner. Alla våra sanktioner är FN- eller EU-sanktioner.

Regeringens bedömning är att sanktionerna, för att vara riktigt verkningsfulla, bör vara EU-gemensamma. Detta minskar också risken för att EU-kretsen blir splittrad i avgörande frågor och att eventuella motåtgärder förstärker en sådan splittring. Vi anser alltså att införande av EU-sanktioner kräver enhällighet.

Anf. 73 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Men enskilda EU-länder har infört Magnitskijsanktioner. Kanada, som vi har frihandel med, har valt den vägen, liksom USA. Det vi föreslår och vill se är ett agerande från svensk sida om man inte kommer fram, och vi vet att detta blockeras av länder som står nära det ryska narrativet. Detta gör att vi måste vara beredda att inte låta oss dras ned, utan tillsammans med andra like-minded våga gå framåt - kroka arm med Storbritannien, Holland och Danmark, som utreder, och med våra baltiska grannar, för att försöka bygga ett starkare case och göra det tydligt att vi står upp för mänskliga rättigheter och inte tolererar att MR-personer eller politiska aktörer dödas utan konsekvenser med straffrihet som följd.

Vi har möjlighet att göra detta, för det handlar om en situation där vi inte sitter och snickrar på detta själva i Sverige utan gör det tillsammans med andra länder i EU och försöker samordna oss. Detta är vägen framåt. För att utveckla EU måste man också vara beredd att gå vidare tillsammans. Det är inte alltid alla står bakom, utan det är viktigt att också gå före.

Med detta, herr talman, vill jag avslutningsvis tacka kamraterna i utskottet, talmannen och talmanskansliet och naturligtvis också hela utrikesutskottets kansli och önska alla en fin sommar, inklusive regeringens företrädare här i dag.

Anf. 74 Statsrådet Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! Som jag sa innan har vi inget emot att diskutera denna fråga. Vi vet att enskilda länder har infört sanktioner, men vi tror inte att detta är det bästa sättet. Vi tror att vi om vi inför sanktioner själva bidrar till splittringen i stället för till sammanhållningen.

I dag är vi glada, för vi har vunnit vår första gruppmatch i fotbolls-VM. Men vi visade också solidaritet med Storbritannien med anledning av nervgiftsattentatet i Salisbury genom att inte delta i invigningen av fotbolls-VM. Jag tycker alltså att regeringen, både när det gäller symbolhandlingar och verkligt kraftfulla saker, som konditionalitet och artikel 7-förfarandet gällande Polen och Ungern, är tydlig i dessa frågor.

Jag vill också tacka Kerstin Lundgren för bra debatter och diskussioner flera gånger här i kammaren.

Anf. 75 Johan Nissinen (SD)

Herr talman och EU-minister Ann Linde! Förra året initierade EU-kommissionen den sociala pelaren, vilket syftade till att skapa ett enhetligt system för välfungerande och rättvisa arbetsmarknader och välfärdssystem. Detta kamoufleras som ett frivilligt projekt, och precis som alla frivilliga projekt riskerar det att utvecklas så att det skapas nya institutioner och myndigheter på EU-nivå. Vi kan redan se detta i form av en arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå.

Socialdemokraterna har tidigare sagt att man ville titta på förslaget först. Avser Socialdemokraterna att stoppa den nya byrån, eller kommer Socialdemokraterna steg för steg att lämna över svensk arbetsmarknadspolitik till EU?

Anf. 76 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Nissinen! Vi har inte något stöd i riksdagen för en arbetsmarknadsmyndighet. Därför kommer regeringen naturligtvis inte att föra fram det förslaget.

När det gäller den sociala pelaren har vi hela tiden sagt att vi inte anser att det ska vara någon skillnad i kompetens mellan EU-kommissionen och de olika länderna. Jag ser inte rädslan för att detta ska ske.

Anf. 77 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Den sociala pelaren har enligt vår mening varit en onödig åtgärd som dessutom skär genom den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med denna utveckling kommer de tider då facket och arbetsgivaren gjorde upp om villkoren på arbetsmarknaden att vara historia. Den svenska modellen kommer på sikt att ersättas med EU-lagstiftning, förutom att regelverket i den sociala pelaren kommer att leda till mer regelkrångel för företag, minskad tillväxt och färre arbetstillfällen i Sverige och EU.

Som jag tolkar EU-ministern nu kommer Socialdemokraterna alltså inte vidare att stödja den sociala pelaren.

Anf. 78 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Det finns ingen som kan anklaga Socialdemokraterna för att inte stå upp för den svenska modellen. Däremot har arbetsmarknadsfrågorna och de sociala frågorna länge fått stå i bakgrunden i EU. Detta gjorde att det var absolut nödvändigt att ta initiativ för att få upp dessa frågor så att man sätter människorna före marknaden, som vi kanske lite sloganmässigt brukar säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Samtidigt är det ju inte konstigt att kommissionen använder sin initiativrätt och lägger fram förslag inom ramen för det som fördraget ger. Det har skett sedan EU bildades. Det har handlat om rätt till semester, till ett visst antal sovtimmar och så vidare. Det är faktiskt bara positivt. Det betyder inte att kommissionen ska ta över de befogenheter som vi har på nationell nivå.

Jag ser det alltså inte på samma sätt. Jag tror att man härmed har fört upp frågorna så att de prioriteras bättre i EU.

Anf. 79 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Efter brexit och efter oförmågan att gemensamt hantera migrationen kom kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att tala om en existentiell kris och började skissa på olika scenarier som vi skulle diskutera runt om i Europa för att komma fram till en ny vision för Europa.

I EU-ministerns anförande nämndes hur diskussionen har kommit igång i Sverige och att EU-ministern såg väldigt positivt på det gensvar man har fått. Det är jättebra med diskussioner, men någonstans måste vi komma med konkreta förslag och höja vår röst inom EU-samarbetet.

Utrikesutskottet har under våren besökt några olika europeiska huvudstäder just för att se lite hur diskussionerna har gått och vilka visioner som finns för ett framtida EU-samarbete. Vi besökte bland annat Wien, Berlin, Paris, Köpenhamn och London. Jag var med i den delegation som var i Paris. Där har man kommit väldigt långt och tagit många steg framåt när det gäller vad man vill åstadkomma med det gemensamma EU-samarbetet.

Det är jättebra med diskussionerna här hemma, men de tycks inte riktigt ha hörts ned till kontinenten. Man efterfrågar hur vi i Sverige ser på Europas framtid och vilka stora saker som vi kämpar för. Man undrar varför det inte hörs en nordisk röst, så att vi kan ta större plats i diskussionen.

Min fråga är helt enkelt: Har diskussionerna resulterat i något som konkret har kunnat föras in, eller är det fortsatt en diskussionsklubb?

Anf. 80 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Damm! I Paris tycker de nog att vi är lite tradiga. Vi har inte de stora visionerna om att vi alla ska gå mot federalism och så vidare. Vi ser mer på de praktiska resultaten och att vi steg för steg går framåt. Detta är också vad vi kan se i de EU-sakråd som vi har haft om de sex förslag - ett huvudförslag och fem diskussionsförslag - som kommissionen har lagt fram när det gäller hur man ska utveckla EU-politiken.

För att sammanfatta det kan man säga att vi är ganska nöjda med hur det är. Vi vill inte ge mer befogenheter till kommissionen, men vi vill heller inte dra tillbaka det hela så att vi blir en inre marknad som bara sysslar med ekonomi. Vi vill ha det ungefär som det är nu men vill lägga fram konkreta förslag på områden som spelar roll för människor.

Vi kanske inte har samma uppfattning här, men jag tycker verkligen att när vi på det sociala toppmötet satte de sociala frågorna på agendan faktiskt flyttade fram positionerna. Det är många som har sagt detta. På mötena hör jag hela tiden att vi nu har satt de sociala frågorna på agendan på ett sätt som man inte har gjort på kanske 10-15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Svaret är alltså: Nej, vi har inga stora visioner som Macron. Vi vill fortsätta med vårt pragmatiska arbete för att se att det händer saker som förändrar verkligheten för människor steg för steg.

Anf. 81 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker att man borde kunna kombinera stora visioner med praktiska steg framåt. Det ska inte stanna vid visionära anföranden, utan givetvis ska vi ta praktiska steg.

Men någonstans måste vi också ha en strategi. Vi kommer ju att förlora en allierad i och med att Storbritannien lämnar EU. Vill vi närma oss Paris eller Berlin, eller vilka ser vi som våra allierade? Vi måste ha någon form av vision för hur vi ser framtiden och var vi kan finnas i den gemensamma EU-framtiden. Detta får statsrådet gärna utveckla något.

Jag vill gärna passa på att ställa en annan fråga när jag nu har handelsministern här. I mitt anförande nämnde jag att EU:s röst när det gäller mänskliga fri- och rättigheter inte är lika stark längre. Jag nämnde avtalen med Iran och Kuba som exempel. Därför vill jag fråga EU- och handelsministern hur Sveriges regering har säkerställt att vi stärker upp arbetet med mänskliga fri- och rättigheter specifikt när det gäller Kuba och Iran, eftersom de dimensionerna inte finns med i avtalen.

Anf. 82 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det kanske helt enkelt är så att vi ser olika saker som visioner och som pragmatiskt arbete. Givetvis har vi frågor som ligger högst bland våra prioriteringar. Det är jobb, klimat, migration och säkerhetsfrågor. Vi vill inte gå mot mer federalism. Vi har varit med och exempelvis stoppat transnationella listor i Europaparlamentet och så vidare. Inom de olika områdena ser vi hela tiden vad som inte funkar och var vi behöver driva på.

En sak som inte funkar tillfredsställande är, som jag nämnde innan, den digitala inre marknaden. Så sent som i morse kunde vi läsa att Sverige rankas högt när det gäller digitaliseringen medan ett land som Tyskland rankas väldigt lågt. Detta påverkar möjligheterna till handel, tillväxt och jobb. Vi försöker ta tag i detta och säger att vi måste gå in och skjuta på på olika sätt.

Frågan om allierade ser jag som en av mina viktigaste. I och med att Storbritannien försvinner förlorar vi, som ledamoten sa, kanske vår viktigaste allierade i alla frågor utom social- och arbetsmarknadsfrågor. Därför har jag väldigt medvetet försökt se till att till exempel Tyskland ska vara en av våra viktigaste allierade.

Så sent som i förra veckan hade jag bilateralt besök i Berlin med min motsvarighet. Jag passade naturligtvis också på att vara på handelsministeriet. Han har varit här. Vi har gjort en massa utspel tillsammans. Vi har drivit frågor om konditionalitet tillsammans. Frankrike försöker vi också jobba med. Vi har inte riktigt lika mycket gemensamma åsikter där, men eftersom det är ett stort land är det väldigt viktigt att ha med dem. Vi jobbar naturligtvis även med våra nordiska grannländer.

Anf. 83 Sofia Arkelsten (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! Det har varit lite stökigt i talarlistan. Det är alltså inte fotbollsrelaterat - det är viktigt att få fram det. Min kollega Margareta Cederfelt kommer att föredra det breda och stora visionära inlägget om EU från Moderaternas sida.

Detta betänkande är både stort och bakåtblickande, men vi kan använda det för att ta sats framåt.

Det finns olyckligtvis väldigt mycket att tala om vad gäller EU:s bilaterala och regionala förbindelser, som att den ryska aggressionen är det mest allvarliga hotet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut. Om detta är vi överens i utskottet.

Sverige har varit ett av de drivande länderna vad gäller sanktioner mot Ryssland med anledning av den illegala annekteringen av Krim. EU har agerat tillsammans och visat styrka. I Moderaternas partimotion står också att vi anser att Sverige ska driva på inom EU för utvidgade sanktioner mot Ryssland. Sanktioner är möjligen inte alltid särskilt effektiva. De är väldigt trubbiga. Men när vi är många som samarbetar får de effekt. Fast det går också att göra sanktioner skarpare.

Herr talman! År 2016 införde USA en Magnitskijlagstiftning. Den heter så till minne av Sergej Magnitskij, som dödades i fängelse. Hans berättelse och hans återupprättelse drivs med kraft av Bill Browder, som beskriver detta i sin bok men som också har besökt Sveriges riksdag och talat på seminarier.

Lagstiftningen är en möjlighet att besluta om sanktioner som riktar sig mot enskilda människor som är inblandade i brott mot mänskliga rättigheter. Flera andra länder har infört liknande lagstiftning, till exempel Storbritannien, Kanada, Estland och Litauen. Idén är att slå till rakt där det gör ont - i pengarna. Det ska inte löna sig att begå allvarliga brott mot mänskliga rättigheter.

Jag uppskattar det konstruktiva samarbetsklimatet i utrikesutskottet och är väldigt glad åt att utskottets texter om Magnitskijlagstiftningen blev så bra. Jag riktar ett särskilt tack till Pyry Niemi från Socialdemokraterna.

Herr talman! Det är klart att det blir bäst effekt när EU gör saker tillsammans. Men Sverige ska driva på för att sanktionerna ska utvidgas så att personer som kränker mänskliga rättigheter, som förföljer, torterar och dödar ryska demokrati- och civilsamhällesaktivister och som lever på korruption kan bli föremål för ytterligare sanktioner. Dessa principer kan införas i enskilda EU-länder.

Det är viktigt med svensk enighet om vart vi är på väg och om principerna. Nu vet Sveriges riksdag vad vi vill, och det är en start.

Det finns en reservation från Alliansen som är något skarpare, men den börjar med att beskriva att vi delar utskottets bedömning i sak. Det som skiljer är formen. Det är komplicerat att rättssäkert lagstifta på detta sätt, och det behöver utredas av regeringen. Det är verkligen inte omöjligt. Andra länder har ju lyckats införa en sådan lagstiftning.

Herr talman! Naturligtvis yrkar jag bifall till denna reservation, nr 19 under beslutspunkt 7, som går lite längre i fråga om hur detta ska införas. Men det viktiga här är den övergripande enigheten. Sverige står upp för rättsstatens principer. Tillsammans gör vi skillnad för mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Jag vill så här i mandatperiodens sista utrikesutskottsdebatt ta tillfället i akt och tacka kollegorna i utskottet. Vi har ett väldigt fint samarbete. Det är väldigt ofta som själva fienden inte är i rummet. Jag uppskattar att vi har högt i tak och en konstruktiv samtalston. Det är väldigt roligt att jobba ihop med er. Jag önskar några av er lycka till i valet och andra inte så jättemycket lycka till.

Anf. 84 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2017/18:UU10.

Det är ingen som kan undvika att känna av Europas utmaningar i dag. Migrationsströmmarna de senaste åren har bidragit till att släppa loss krafter och idéer inom Europeiska unionen som vi hoppas lägga långt bakom oss. I dag ser vi hur högerpopulistiska krafter är på frammarsch. I många länder, inte så långt från oss, ger det skäl till oro. För inte så länge sedan besökte jag Polen. Jag hade samtal med deras MR-ombudsman. Han beskrev hur både rättssäkerheten och mediefriheten nu beskärs i vårt nära grannland.

I flera medlemsstater inom Europeiska unionen ser man hur olika regimer stärker sitt inflytande i rättssystemen och hur civila samhällens möjligheter att arbeta beskärs. Det finns stor oro för hur vi långsiktigt ska hålla ihop detta. Ändå är det precis det vi måste göra. Vi måste kämpa för de demokratiska krafterna och stå upp för det civila samhället och för det som skapar kittet i den europeiska gemenskapen.

Vår union bygger nämligen på gemensamma, grundläggande värden, som vi tillsammans har formulerat. Det handlar om grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer - helt i enlighet med artikel 2 i EU:s fördrag.

Vi måste lita på att alla medlemsstater lever upp till de kriterier som vi gemensamt har ställt oss bakom.

När jag blickar framåt känner jag en oro för hur dessa demokratiska kriterier utmanas. Utanför EU andas många auktoritära regimer och diktaturer i dag morgonluft. När EU på olika sätt försvagas minskar demokratins röst i världen.

Jag kan se tillbaka på mina 20 år här i riksdagen. Kampen för de grundläggande demokratiska värdena och för mänskliga rättigheter har inte varit så angelägen vid något tillfälle som just nu. Jag tänker på Rysslands övergrepp på sina grannar, den illegala annekteringen av Krim och aggressionen i östra Ukraina. Till det kommer Kinas ökande självkänsla och makroplaner för Belt and Road världen över. Och till detta kommer ett USA som i dag utmanar många av de grundläggande spelregler som gjort oss framgångsrika tillsammans - EU och USA.

Dessa makrotrender understryker bara behovet av ett starkare regionalt samarbete inom Europeiska unionen men också med våra nära grannar inom den nordiska gemenskapen.

Herr talman! Med det sagt vill jag, då detta med all sannolikhet är de sista ord jag säger i denna talarstol, säga några avslutande ord.

I 20 år har jag haft äran, förtroendet och ansvaret att vara riksdagsledamot. Det har på många sätt varit både lärorikt och spännande, men det har också varit en slitsam resa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

År 1998, när jag kom in i Sveriges riksdag, var jag en av de tolv första som blev personvalda. Jag blev helt enkelt inkryssad i riksdagen. Jag är stolt över att jag också nu, när jag har valt att inte längre kandidera till riksdagen, fortfarande är personkryssad och personvald.

Att ha nära kontakt med min väljarbas är någonting som jag har hållit väldigt högt. Jag tror att det är så demokratin hålls levande. Det har förutsatt en nära och intensiv närvaro i valkretsen mellan alla utrikesresor som jag faktiskt också har företagit mig dessa år. För en grabb sprungen ur en statarsläkt från Österlen och en arbetarfamilj från Helsingborg har det varit en stor ära att vara här.

Vi är många folkvalda som inte är från Stockholm, och vi lever ett delat liv. Vi har vår familj på en plats i landet och vår arbetsplats här i Stockholm eller för den delen ute i världen.

Själv har jag vid flera tillfällen fått känna glädje på avstånd. När min son Joel föddes 2001 hann jag precis hem. När min mamma gick bort hann jag inte hem. Så är det när man delar livet mellan familjen och att vara folkvald och ha sin plats i riksdagen.

När man blickar tillbaka är det inte så lätt att veta om man har prioriterat sin tid rätt som folkvald. Själv har jag försökt att ägna humanitära frågor, mänskliga rättigheter, demokrati och internationella relationer mitt engagemang under dessa år.

Jag vill avsluta med att tacka väljarna i min valkrets, mitt parti Socialdemokraterna och min familj och mina vänner för deras tålamod. Att vara demokrat som jag är förutsätter också pluralism, och därför vill jag också framföra mitt tack till alla mina politiska motståndare. Utan er hade det varit ganska tråkigt att vara riksdagsledamot.

Till Riksdagsförvaltningen och all dess lojala och kompetenta personal vill jag framföra mitt varma tack!

(Applåder)

Anf. 85 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att mitt anförande kommer något sent på talarlistan, eftersom Karin Enström, som skulle ha företrätt oss moderater, fick förhinder.

Regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2017 ger en god, heltäckande bild över vilka frågor som har behandlats här i Sverige och hur riksdagen har agerat i sina ställningstaganden. Att debattera retroaktiva frågor är inte alltid det mest intressanta. Samtidigt, herr talman, vill jag säga att det är väldigt viktigt, för det som hände tidigare påverkar politik och ställningstaganden framöver.

Betänkandet är också en dokumentation över vad regeringen har gjort och dess ställningstaganden när det gäller EU-politiken. För att inte missa det vill jag redan här säga att jag yrkar bifall till reservation 5. Jag står självfallet bakom samtliga reservationer, men i vanlig ordning yrkar jag för tids vinnande inte bifall till dessa.

Jag vill börja med att understryka att utrikesutskottet i stora delar har relativt mycket gemensamt när det handlar om EU-politiken, men det finns också skillnader, något som har framkommit tidigare i debatten.

Jag vill också understryka att EU i dag är det verktyg som vi känner bäst när det gäller att arbeta för fred, demokrati och säkerhet. Så har det varit sedan efter andra världskriget när EU bildades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Vi moderater säger att EU ska vara relevant. Det handlar inte om att EU ska vara smalt, utan det handlar om att EU ska vara relevant - att de beslut som fattas på EU-nivå ska vara relevanta för unionen, för dess medlemsstater och för dess medborgare. Grunden för Europas samarbete inom EU är mötet mellan människor, insikten om ett ömsesidigt beroende och att den gemensamma politiken har betydelse. Som jag nämnde är det viktigaste som EU gör i dag att främja de fyra friheterna: fri rörlighet för människor, fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster och fri rörlighet för kapital.

EU-lagstiftning beskylls ofta för att ta lång tid. Men lagstiftning som omfattar 27 medlemsländer måste få ta tid. Forcerade beslut blir sällan bra utan riskerar att undergräva förtroendet för Europeiska unionen.

Just förtroendet är väldigt centralt för att värna medborgarnas förtroende för Europasamarbetet så att unionen ska kunna leva upp till de löften som medlemsländerna har avgett vid sitt medlemskap i unionen. Det är också viktigt att komma ihåg att samarbetet utgår från 27 suveräna stater och att det som vägleder samarbetet är fördragen och viljan, förmågan, att nå kompromisser.

Vi behöver en klar uppfattning här i Sverige om vad vi vill prioritera, och Sverige bör fortsätta att vara en ledande nation inom EU som arbetar för att medborgarna i medlemsländerna ska få god valuta för medlemskapet. Här vill jag säga att jag inte är helt övertygad om att regeringen har lagt fokus på rätt frågor för att medborgarna ska få just valuta för medlemskapet. Jag tänker på den sociala pelaren, som regeringen har drivit på för att Sverige ska skriva under. Detta är någonting helt nytt som påverkar hur parterna i Sverige ska samarbeta med varandra, och det påverkar också den lagstiftning som finns.

Jag vet att jag har anmält fem minuter, men eftersom Karin Enström inte är närvarande, herr talman, kommer jag att överskrida min tid om inte talmannen avbryter mig.

(TALMANNEN: Du har all rätt att tala.)

Tack, herr talman! Utöver den sociala pelaren och arbetsmarknadens parter finns det en annan viktig fråga som regeringen skulle kunna arbeta mer för, och det är ett ökat nordiskt samarbete. De nordiska länderna och de baltiska länderna ligger nära varandra i väldigt många frågor, och efter brexit är den nordisk-baltiska regionen den fjärde största inom unionen. Vi skulle kunna vara mer aktiva än vad vi är, och det är en fråga som ankommer på regeringen.

Migrationspolitiken är en annan fråga där vi moderater säger att hela EU måste samarbeta. Europa ska kunna ta emot flyktingar, det är självklart, men det måste också finnas ett samarbete mellan länderna.

Andra frågor som är viktiga är miljö- och klimatpolitiken liksom försvars- och säkerhetspolitiken.

Jag vill i detta sammanhang även lyfta upp att det EU som vi känner sedan tidigare, med fasta allianser, är under förändring. Här är det viktigt att de demokratiska krafter som finns fortsätter att samarbeta och hitta vägar framåt för att vi ska ha en union där medborgarnas vilja står i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Precis som tidigare har lyfts fram av mina kollegor vill även jag lyfta fram det östliga partnerskapet som en oerhört viktig del. Sverige har varit drivande för det östliga partnerskapet och måste fortsätta att vara det. I mina kontakter med länder som inte är medlemmar i EU men som omfattas av det östliga partnerskapet ser jag regelbundet hur viktigt partnerskapet är. Vad som ofta lyfts fram är hur partnerskapet utvecklar demokratin och främjar en utveckling av en lagstiftning som inte bara reglerar landets lagstiftning i sig utan också hur regering och riksdag i länderna ska arbeta och öka ekonomin. Det finns nämligen med som en viktig del, och här kan Sverige göra oerhört mycket.

Jag vill också säga något om sanktionerna. Här får Sverige inte tappa fotfästet, utan det gäller att fortsätta att arbeta på för att de sanktioner som EU har beslutat om ska vara kraftfulla och drabba där de ska.

Tyvärr finns brexit på dagordningen. Här är det viktigt att vi i Sverige är förnuftiga och fortsätter att arbeta för att det ska finnas ett samarbete med Storbritannien. Det är ett grannland!

Herr talman! Jag vill även lyfta fram en annan oerhört angelägen fråga, nämligen hur samråden mellan regering och riksdag ska se ut framöver. Det har funnits en lång tradition i Sverige där regeringen inför deltagande i EU:s toppmöten alltid har samrått med riksdagen. Nu har det under senare tid förekommit informella toppmöten. Det beror bland annat på brexit. Tyvärr har regeringen här inte samrått på samma sätt som tidigare, utan det har handlat om informationstillfällen.

Om EU ska fortsätta att ha en positiv förankring är det viktigt att riksdagen också står bakom regeringen. Att riksdagen ibland har en avvikande mening - så är det i en demokrati. Och det är angeläget att det kan fortsätta. Men regeringen kan också se riksdagens ställningstagande som något som ger styrka i diskussionen med andra EU-länder. Att kunna säga att riksdagen står bakom ett ställningstagande är en tillgång.

Därför vill jag göra ett medskick i denna fråga. För att vi ska ha ett förankrat EU i Sveriges riksdag och hos Sveriges befolkning får de samråd som det finns en tradition att hålla inte avvecklas, utan de måste stärkas. Det är angeläget att riksdagen fortsätter att hantera EU-frågor enligt demokratiska principer.

Anf. 86 Anna Hagwall (-)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till motion 4041. Det är en motion där vi i 18 punkter förklarar hur Alternativ för Sverige ser på EU.

Det EU vi röstade för 1994 är inte det EU som finns i dag. Det har muterat till något annat, som vi inte skulle rösta för i dag. Vi förutsatte att medlemskapet i EU var positivt för Europas folk. I dag skulle de flesta av oss säga nej till EU och ja till svexit vid en folkomröstning.

Inte nog med att vi undan för undan förlorar vår självständighet; projektet kostar ofantliga summor, och vi får lite tillbaka. Att folk inte ser att EU är det nya Sovjet går över mitt förstånd. Det måste bero på historielöshet och brist på kunskap om förra seklets historia och politik. Sovjets främsta syfte var att krossa nationalstaterna, blanda befolkningen, kalla alla för sovjeter, i vårt fall européer - med en ny historia. Ingenstans var det större etniska konflikter än i Sovjet. Låter det bekant?

EU styrs av tusentals människor som vi inte har röstat för, och EU:s lagar är överordnade. Det är en utmärkt situation för våra egna makthavare, som inte behöver ta ansvar och bestämma något. Statsminister Stefan Löfven tar med detta in absurdum i debatter. Vid varje het fråga hänvisar han till EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Inför inträdet i EU handlade det i hög grad om att vi inte skulle ge upp vår självständighet och handlingsfrihet som nation. Många var skeptiska och rädda för att i förlängningen förlora nationen Sverige - att den skulle försvagas och rent av upplösas. Detta har över tid mer och mer besannats. Vi gav upp stora delar av vår nationella frihet, men det blev ökade svårigheter och en ökad sårbarhet. Sverige har förvandlats till ett helt nytt land som medborgarna inte känner igen och inte önskar.

Varje nyhetssändning fylls med negativa effekter från helt okontrollerade samhällsförändringar. Det sker i hur många led som helst. En en gång i tiden storslagen EU-vision visar alltmer upp sitt rätta ansikte. Den lilla människan får hela tiden stå tillbaka som förlorare i sitt eget vardagsliv, medan komplexet med tjänstemannakadrar och olika typer av byråkrati växer. De växer och frodas i sina maktambitioner. Makt vill gärna ha mer makt - och även säkra den. De gör så på de enskilda ländernas bekostnad. Ju mer makt i EU, desto mindre makt till enskilda nationer. Ju fler bindande avtal, desto mer bakbundna blir vi.

Människor har i alla tider strävat efter makt. Makt göder maktambitioner. Får människor möjlighet att utöka makten tar de chansen. Men makt har en förmåga att koncentreras och hamna i allt färre händer. Då är det farligt.

Om det finns för mycket förmåner och för lite insyn sväller organisationen snabbt till en självgående maktapparat som är till för sin egen skull och där man håller varandra om ryggen.

Borde vi inte ha lärt oss hur vi odlar gräs på tomten? Efter en tid blir det vildvuxet och svämmar över. Det finns ingen gräns för hur mycket en byråkrati kan växa om man inte ser till att hålla den nere. Det är ett självstyrande monster som tenderar att suga upp all näring som finns.

Sverige hyllas ofta i EU eftersom Sverige förmodligen är den bästa lydstaten. Sverige inför på största allvar allt vad de hittar på, medan andra länder ofta säger ja och sedan ignorerar EU:s lagar.

En nation har alltid yttre gränser. Det har EU också, men skillnaden mot tidigare är att vi i Sverige själva hade militär, tull, polis och kustbevakning som på olika vis markerade, patrullerade och försvarade denna yttre gräns. Inom EU har försvaret inte följt med. Vi står nu med en mycket större geografisk yta och en allt längre yttre gemensam gräns. Dessa gränser klarar inte EU att försvara och därmed inte heller de ingående nationernas gränser.

Det är lättare att ha storslagna visioner om framtiden, men det är betydligt svårare att backa utvecklingen. Människan vill helst se framåt, fylld av framtidstro och hopp. Det är först bakom henne misslyckandena har radats upp och blivit synliga. Men då är det för sent. Vägvalen är gjorda.

Heder åt Storbritannien, som hade mod och kurage att hoppa av EU-projektet. Heder åt de forna öststater med Ungern som ledande nation som törs bromsa en pådyvlad och destruktiv toppstyrd migration. De ser vad som har hänt i länder som Sverige, Tyskland och Frankrike och drar sina slutsatser. Att erkänna misslyckanden är sällan lätt, speciellt från den styrande toppen. Därför ropas det full fart framåt, trots att alla innerst inne vet att Europas försök till ännu mer öppna gränser redan är ett stort och katastrofalt misslyckande. Misslyckandena förgiftar svensk inrikespolitik, och valet anas bli mycket fult. Man vågar inte erkänna sina misstag. Den havererade migrationspolitiken och även andra misslyckanden radas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

De ansvariga politikerna vet inte var bromspedalen sitter; än mindre använder de den. Att backa är väl för mycket att begära. Jag anser att EU-projektet är bortom all räddning i nuvarande form. Det har mindre och mindre folklig förankring. Modellen och styret är så illa däran att det skulle behövas en storstädning eller något helt annat, mindre enheter, till exempel Visegrádgruppen, eller för Sveriges del en nordisk samarbetsunion. En union för hela Europa med länder som har fundamentalt olika förutsättningar, och med ett maktfullkomligt elitiskt styre som tappat kontakten med verkligheten, är dömd att misslyckas.

Herr talman! Missnöjet har ökat med politikerna, med EU och med en hänsynslös globalisering tack vare att folk numera kan söka och hitta opartisk information på internet. Även makthavarna har snappat upp det folkliga missnöjet som människor har ventilerat i sociala medier och inom alternativa medier. Det verkar som att lösningen de tänker sig inte är att förändra utvecklingen och normalisera politiken utan att förbjuda diskussioner och förbjuda beskrivningen av verkligheten som den är.

Jag skulle härmed vilja uppmärksamma er på ett direktiv om upphovsrätt som kommer att avgöras i Europeiska parlamentets utskott för juridiska frågor den 21 juni. Går lagen igenom kommer internet som vi känner det nu att förändras helt - till det sämre. Lagen innebär att en avgift kommer att införas för att länka till upphovsrättsskyddat material. Dessutom kommer man att införa automatisk filtrering för att stoppa uppladdning av upphovsskyddad information som text, bild, video, ljud och kod. Konsekvenserna kan bli dramatiska och leda till många oförutsedda och oönskade konsekvenser.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv går emot folkets intressen. Jag uppmanar er att göra allt ni kan för att stoppa lagen. Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

Anf. 87 Jeff Ahl (-)

Herr talman! Låt mig börja med några ord från Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet:

The British have violated the rules. It is not the EU philosophy that the crowd can decide its fate. På svenska: Britterna har brutit mot reglerna. Det är inte EU:s filosofi att pöbeln kan forma sitt eget öde.

Detta antidemokratiska och folkföraktande uttalande levererades av Martin Schulz efter att britterna hade röstat för brexit. EU skapades av och för icke folkvalda byråkrater, och det styrs också av icke folkvalda byråkrater. EU utgör i dag den viktigaste motorn för globalisternas strävan efter att ta makten från tidigare fria folk och lägga den i händerna på en liten, globalistisk och icke folkvald elit.

Ni i sjuklövern och det övriga etablissemanget har stulit friheten från svenska folket. Ni har sålt ut svenskarnas frihet till utländska intressen. Ni förvägrade till exempel svenskarna att folkomrösta om Lissabonfördraget, den största omdaningen av det svenska samhället i modern tid. Ni förvägrade folket denna folkomröstning eftersom ni visste att det hade blivit ett rungande nej, precis som det blev vid EMU-folkomröstningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Sjuklövern och det övriga politiskt korrekta etablissemanget gör allt för att tysta och forma debatten om EU efter sina egna agendor. Medierna granskar knappt EU, och i etablissemanget lyfter man inte ett finger - trots allt vad man säger - för att bredda debatten kring EU. Det ni har genomfört är en byråkratisk kupp bakom ryggen på det svenska folket. Hela etablissemanget håller ihop kring denna fråga, men liksom när lögnen om massinvandringens och det mångkulturella samhällets goda intentioner och goda verkan för vårt samhälle brakade samman kommer även era lögner om EU att kollapsa.

Globalisterna sprider gärna skrämselpropaganda om vad som händer om vi lämnar EU. Bland annat får vi ständigt höra hur beroende vi är av EU vad gäller vår handel. Sanningen är den att vi i Sverige i dag är förbjudna att sluta egna handelsavtal så länge vi är med i EU. I stället ska vi kompromissa med alla andra i EU ingående länder innan ett handelsavtal kan slutas. Alla med någon form av logisk förmåga att tänka förstår ju att Sveriges inflytande då blir minimalt. Island klarar sig väl utanför EU, och Schweiz klarar sig väl utanför EU. Island slöt till exempel ett handelsavtal med Kina 2013. Sverige har också slutit otaliga handelsavtal innan vi gick med i EU. Ett exportberoende land som Sverige mår bäst av att sluta sina egna handelsavtal.

Andra myter vi matas med är att det kommer att bli svårt att resa, studera och arbeta i Europa om vi lämnar EU. Låt mig påminna om att till exempel USA och Australien, som är väldigt populära när det gäller just studier och arbete, är två länder som mig veterligen inte är med i EU. Här arbetar och studerar alltså svenskar. Ett av de främsta turistmålen för svenskar är Thailand. Mig veterligen är Thailand inte med i EU. Lämnar vi EU kommer det självfallet att utformas någon form av avtal för att reglera till exempel studier mellan Sverige och övriga EU-länder.

På grund av de nedmonterade gränser EU har inneburit flödar lönedumpare, knark, vapen, bidragsinvandrare och kriminella ligor fritt över svenskarnas tidigare säkra gränser. Massinvandringsvågen 2015 hade kunnat stoppas betydligt effektivare och snabbare och hade antagligen inte nått den omfattning den gjorde om EU aldrig hade funnits. Det är faktiskt värt att visa passet någon gång per år för att slippa dessa negativa konsekvenser.

Herr talman! Det vi nu däremot ser i land efter land i Europa är frihetens vindomslag. Ni globalister håller nämligen på att förlora, och vi nationalister - som hela tiden har slagits för våra folks rätt till demokrati och frihet, trots det spott, spe och hån vi konstant blir utsatta för - kommer att vinna. Ni försöker censurera oss genom att till exempel bygga upp institutioner på EU-nivå för att förhindra det fria ordet. Bland annat finns det förslag om lagstiftning på nationell nivå i Sverige. Ni försöker hota oss med hjälp av antidemokratiska gatuhuliganer, men ni kommer aldrig att tysta oss.

Era lögner om vad som skulle hända med britterna om de röstade för brexit infriades såklart inte. Ni påstod att deras ekonomi skulle krascha strax efter att de röstade för brexit, och trots den domedagsretorik som fördes kan vi iskallt konstatera att britternas ekonomi fortfarande står stark. Samma experter menade att Sverige skulle gå med i EMU. Hade Sverige gått med i EMU hade finanskrisen 2008 kunnat sluta i en veritabel katastrof. Samma experter ljuger också om att Sverige skulle missgynnas av att lämna EU. Sverige skulle gynnas både ekonomiskt och socialt om vi lämnade EU. Tryggheten skulle stärkas i olika samhällssegment, och de kriminella skulle kunna bekämpas betydligt mer effektivt om vi fick tillbaka kontrollen över våra egna gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Herr talman! Den byråkratiska kupp som genomförts kommer nu att mötas av ett folkligt nationalistiskt uppvaknande, vilket vi har sett i övriga länder i Europa. Svenska folket börjar förstå att de har blivit lurade inte bara vad gäller massinvandring och mångkultur utan även vad gäller EU. De förstår att de har blivit lurade av de politiskt korrekta politiker vars lojalitet ligger hos utländska byråkrater och utländska intressen. Svenska folket börjar inse att det är vi nationalister som har haft rätt hela tiden.

När fler och fler inser att de har blivit lurade kommer också fler och fler av de politiskt korrekta partierna i sjuklövern att trilla ur riksdagen. Vi kommer återigen att få ett parlament som domineras av partier med en nationalistisk grundsyn som värnar det svenska folket. Tiden när lönedumpare, kriminella och bidragsinvandrare fritt korsar gränserna är snart över. Tiden när seriösa och miljömedvetna svenska företag ska tvingas konkurrera på skeva villkor med oseriösa utländska företag är snart över.

Jag är stolt över att tillhöra den nationalistiska folkrörelse som slåss för demokrati och frihet och som slåss mot antidemokratiska, liberala och socialistiska krafter. Jag är glad att tillhöra Alternativ för Sverige, som med omedelbar verkan vill sluta betala EU:s medlemsavgift med hänvisning till de brutna avtal som flera länder i EU har gjort sig skyldiga till. Jag är glad att leva i en tid som markerar slutet på globalismen och början på en era där folket återigen får makten, där det mångkulturella samhället avvecklas och där alla de bidragsinvandrare ni har importerat kommer att skickas hem.

Herr talman! Alternativ för Sverige kommer att kräva att Sverige omedelbart slutar betala EU-avgiften på närmare 40 miljarder om vi får inflytande efter valet. Alternativ för Sverige kommer att kräva att vi lämnar EU så snart som möjligt om vi får inflytande efter valet. Det är dags för svenskarna att ta tillbaka rätten att forma sitt eget öde. Sverige åt svenskarna, svenskarna åt Sverige!

Anf. 88 Mikael Jansson (-)

Herr talman! Jag yrkar bifall till motion 4041.

Samarbete mellan nationer är nödvändigt. Den nation som inte är beredd till samarbete är dömd till att släpa efter ekonomiskt och kulturellt. Det är troligen därför som man nu för tiden aldrig hör någon tala sig varm för isolation. Alla vi här inne är ense om detta. Men ändå behövs det en debatt, och debatten är viktig.

Vi minns alla Socialdemokraternas helomvändning i EU-frågan och folkomröstningen 1994 om medlemskap i EU. Vi minns hur anhängarna gjorde gällande att EU bara rörde sig om ett samarbete. Tiden före folkomröstningen var jag lokal centerpartist i Örebro. Jag läste tidningen Riksdag & Departement och letade i öppna EU-källor för att se vad det egentligen handlade om, och det var redan då tydligt att EU hade överstatliga tendenser och därmed inte bara var ett samarbete. Bland EU-anhängarna fanns säkert både de som inte förstod hur EU skulle utvecklas och de som förstod men som gillade utvecklingen med en överstat som sakta utvecklades bakom kulissen av att bara vara ett samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

Det är känt för alla och envar hur EU har utvecklats i realiteten sedan dess. Jag tillhör i dag Alternativ för Sverige och kan konstatera att formerna för en ny monsterstat har börjat bli allt tydligare och att beslutanderätten sakta, steg för steg, har flyttats från huvudstäderna till Bryssel. Bryssel har utvecklats till ett maktcenter frigjort från medlemsländerna. Brysselbyråkratin har i dag en egen röst och ser ned på medlemsländerna. Subsidiaritetsprincipen skänker inget självbestämmande utan visar endast på befälsordningen. EU-rätten står över medlemsländernas grundlagar. Det handlar inte bara om en EU-nationalsång, en EU-flagga och en gemensam yttre gräns utan inre gränser, utan det handlar också om tankar om kommande beskattningsrätt och en EU-krigsmakt.

EU är en stat i vardande, och det är en utveckling av ondo. Europas styrka är mångfasetteringen, inte likriktningen. Jag brukar jämföra med konkurrenslagstiftningen. Vi vill inte ha monopolbildningar i det fria näringslivet, och därför har vi konkurrenslagstiftning. Ett liknande förhållande gäller nationernas Europa. Låter vi byråkraterna hållas kommer de att stöpa makten i sin egen form. Europas nationer kan endast bevaras för framtiden om vi kämpar för det och slår vakt om de nödvändiga instituten. Min dröm är att alla européer tillsammans skulle slå vakt om nationernas Europa.

Steg för steg, sakta och bit för bit utvecklas monsterstaten. Men vi ser i dag också en annan utveckling. Vi ser att EU-kolossen vacklar. Brexit är ett exempel. Britterna har folkomröstat för att lämna EU. EU glupar över för mycket. Utvecklingen med det östliga partnerskapet och det södra grannskapet gör inte EU bredare och stabilare, utan tvärtom initierar det EU:s undergång.

På denna punkt minns jag att mitt första parti, Centern, gjorde en logisk kullerbytta. Centern, som på papperet slogs för lokalt självbestämmande, ursäktade sig med att det är positivt att EU växer med fler medlemsländer. Men ju fler medlemsländer, desto mer likriktning blir det i själva verket. Konkurrensen mellan länder är det enda som kan hålla liv i demokratin. Demokratin är överlägsen som styrelsemetod men hotas alltid av centralmaktens förmåga att dominera. Låt oss göra som britterna och lämna EU. Låt oss finnas på samma villkor som Norge och Schweiz.

Jag kommer nu att lyfta fram två allvarliga aspekter av EU:s aktuella utveckling: planerna på EU:s gemensamma försvar och EDF, European Defence Fund.

Efter det att EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, kommit med visioner om EU:s framtida säkerhet har nu EU-kommissionen lagt ett konkret förslag till att militarisera EU. Det gäller såväl i operativ mening genom ett EU-försvar som en strategi för att ta kontroll över medlemsstaternas försvarsindustrier.

Naturligtvis motsätter sig Alternativ för Sverige en militarisering av EU. Det säkerhetspolitiska alternativ vi har nu och lever med är bättre än EU-alternativet. USA och Nato balanserar i dag stormakterna Kina och Ryssland. Sverige är inte med i Nato men har en egen roll. Vi bygger en tröskeleffekt samtidigt som vi bidrar till avspänning i Östersjöområdet. Sverige söker regionala samarbeten, främst med Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Euro-peiska unionen under 2017

EU parlamentet röstade den 22 november 2016 för ett gemensamt EU-försvar med siffrorna 369 mot 255. Ledamöterna från de svenska allianspartierna röstade då för ett gemensamt EU-försvar. Dessbättre äger inte EU-parlamentet frågan. Men det visar en oroväckande tendens.

Allianspartierna i Sverige vill inte kännas vid hur de egna EU-parlamentsledamöterna har röstat. EU:s övertagande av makt är allt som oftast dolt i dimridåer. Det sägs nu att EU:s försvarsfunktioner inte kommer att vara duplicerande mot befintliga strukturer. Naturligtvis är detta nonsens. Lika alarmerande som planerna på EU:s gemensamma krigsmakt är ambitionerna att EU:s försvarsbyrå ska ta politisk kontroll över medlemsländernas försvarsindustrier. Försvarsupphandlingsdirektivet medger att medlemsländerna direktupphandlar försvarsmateriel från egen industri.

Regeringarna Reinfeldt I och II använde inte denna möjlighet trots att övriga EU-länder skyddade sina försvarsindustrier. Nu har EU ändrat strategi och vill politisera villkoren för försvarsindustrin på EU-nivå. På kommissionens förslag upprättas nu programmet för utveckling av försvarsindustrin. Materielsamarbeten ska initieras politiskt och utsedda industrier gynnas. För ändamålet planeras European Defence Fund. Plötsligt är den fria marknaden inte längre målet. EU-kommissionen har ett märkligt resonemang som underlag. De menar att det produceras färre försvarsmaterielsystem i USA än i EU och att den europeiska försvarsindustrin måste konsolideras.

Problemet med jämförelsen är att den är endimensionell. Ja, USA tillverkar betydligt färre system, men de är ofta av lägre kvalitet och nästan alltid mycket dyrare. Exemplet håller inte. Utvecklingskostnaden för JAS 39 Gripen var exempelvis bara 7 ½ procent av kostnaden för utvecklingen av F-35 Joint Strike Fighter.

Det var tur för Sverige att riksdagen 1982 med rösterna 176 mot 167 röstade för regeringen Fälldins förslag om ett svenskt stridsflygplan. Skulle Sverige ha köpt amerikanska F-16 eller F-18 hade vi stått med en ren kostnad. I stället fick vi JAS 39 Gripen, som blivit en vinst för Sverige och vår samhällsekonomi.

Internationella materielsamarbeten är i dag en nyckel när det gäller att lyckas för försvarsindustrin. Svensk försvarsindustri hittar samarbetspartner effektivt på egen hand. Väl att märka är att många strategiska partnerländer inte är EU-länder. Att bunta samman framgångsrika och inte framgångsrika försvarsindustrier och sätta EU som koncernledning vore en katastrof. Kan man köpa förstklassiga försvarsmaterielsystem från inhemsk industri är det ekonomiskt mycket gynnsamt. USA gör det med vetskapen att pengarna går in i den amerikanska ekonomin och dessutom skapar en massa spillover-effekter. Därtill gynnas exporten.

Sverige borde göra samma sak, det vill säga öka beställningar på inhemsk försvarsmateriel som Gripen, stridsfordon, ubåtar med mera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 juni.)