Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2019/20:FöU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 februari 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-01-30
Justering: 2020-02-06
Trycklov: 2020-02-07
Reservationer: 12
Betänkande 2019/20:FöU8

Alla beredningar i utskottet

2020-01-23, 2020-01-30

Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal. 

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-02-12
Debatt i kammaren: 2020-02-13
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:FöU8, Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Debatt om förslag 2019/20:FöU8

Webb-tv: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 12 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Jag gratulerar till det höga tempot i kammarens debatter i dag. Jag kan konstatera att det när det gäller Försvarsmaktens personalbemanning går betydligt långsammare.

Vi moderater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 1.

Det finns i dag en bred samsyn i svensk politik om att försvarsförmågan behöver stärkas. Det nya säkerhetsläget kräver en snabb omställning från fokus på internationella insatser till nationellt försvar. Det är en ganska stor omställning som tar tid. Vi tycker att det tar för lång tid.

Omställningen kräver stora investeringar i såväl material som infrastruktur och utbildning för att kunna sätta upp morgondagens krigsförband. Hur stora satsningar som behövs för att genomföra denna förbandsomställning vet vi dock inte. Försvarsberedningen avslutade sitt arbete för mer än ett halvår sedan, men än i dag vet vi inte hur stor kostnaden kommer att bli för att genomföra det man kommit överens om.

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Fru talman! Enigheten är likväl stor om att volymerna i försvaret behöver öka. Under kommande tre till fyra år räknar man med att utbildningsvolymerna när det gäller värnpliktiga ska fördubblas från dagens mål om 4 000 upp till 8 000 värnpliktiga per år. Men det är här någonstans problemen börjar. De 4 000 värnpliktiga som enligt plan skulle utbildas förra året utbildades inte. Detsamma gäller året före. Och de värnpliktiga som ska utbildas under detta år genomgick mönstring redan förra året. Den förskjutning vi har i antalet värnpliktiga, som ska öka stegvis till 8 000, ligger alltså långt efter.

Även om ansträngningar görs för att öka mönstringen kommer det inte att hjälpa i närtid. De 5 000 kvinnor och män som ska värnpliktsutbildas under utbildningsperioden 2020-2021 har redan mönstrat. Man kommer alltså att misslyckas även med att nå 5 000 värnpliktsutbildade under den kommande utbildningsperioden.

Rekryteringsmyndigheten säger att den utan ökade resurser inte kan möta de ökade kraven. Myndigheten säger vidare att etablering av en ny mönstringsort beräknas ta ungefär två år tills den är fullt fungerande. Det skulle med andra ord innebära ytterligare en period då vi inte klarar av att utbilda de värnpliktiga som behövs.

Under förra veckan, eller möjligtvis förrförra veckan, besökte försvarsministern Totalförsvarets rekryteringsmyndighet i Karlstad. Jag antar därmed att försvarsministern har god insyn i vilka villkor som råder och de förutsättningar som finns.

Enligt regleringsbrevet har Totalförsvarets rekryteringsmyndighet fått i uppgift att förbereda för ökade volymer. Myndigheten har också gjort sitt jobb. Man har skaffat nya lokaliteter och har förberett för att öka antalet mönstrande och anta mönstrande på ännu en rekryteringsort. Det som saknas är regeringens besked. Därför måste jag fråga de representanter för regeringspartierna som sitter här i kammaren: Varför har ni inte gett besked om att öka antalet mönstrande?

Även om antalet mönstrande och värnpliktiga skulle öka är det möjligt att det inte skulle vara tillräckligt för att skapa det försvar vi vill ha. Det saknas i dag många officerare. Antalet officerare som lämnar Försvarsmakten är dessutom större än de som tillkommer.

De åtgärder som försvaret har vidtagit - många är ganska bra och i alla fall godhjärtade - har inte heller gett önskade resultat. Man har genom dessa åtgärder lyckats rekrytera eller locka tillbaka långt under 100 officerare till Försvarsmakten. Därför måste jag fråga regeringspartierna: Varför görs ingenting åt det?

Jag konstaterar också att det av regeringspartierna bara är S som är representerat i den här debatten. Men det ankommer inte på mig att svara på varför.

Fru talman! Sammanfattningsvis måste jag konstatera att i ett läge då Försvarsmakten borde befinna sig i en kraftigt expanderande fas minskar antalet fast anställda soldater. Antalet officerare blir också färre, eftersom det är fler som lämnar än som kommer till. Inte heller målen för antalet värnpliktiga som utbildas nås, varken förra året, detta år eller kommande år. Det kan bara beskrivas som ett misslyckande. Det handlar också om att den som försöker och vill någonting kan man inte anklaga. Men frågan är om regeringen verkligen försöker. Det är ganska tunt bland de åtgärder som har vidtagits.

Utskottet har till och med vid olika tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen om att den behöver göra något. Det gäller bland annat frågan om utbildningspremier. Utskottets tillkännagivande angav att sådana skulle införas. Regeringens åtgärd var att de soldater som hade betald utbildningstid inte fick betalt för sin utbildningstid. Man sköt upp lönen till efter utbildningen och kallade den utbildningspremie i stället för lön. Därmed ansåg man sig ha tillgodosett utskottets tillkännagivande om utbildningspremie. Men, fru talman, att skjuta upp lönen är ingen premie.

Vidare är viljan från Försvarsdepartementet för svag. Det finns ingen vilja att lösa dessa problem. Jag misstänker att det till och med kan vara sig så att man ser personalbristen som en budgetregulator. De pengar som saknas till saker som man vill göra kan man spara genom att inte ha så många anställda och inte ha så många soldater på platser där de bemannar krigsförbanden. Ni får rätta mig om jag har fel.

Fru talman! Jag hade också tänkt säga något kort om veteraner, men jag vet att Allan Widman kommer att tala efter mig. Han har skrivit en utmärkt om motion om detta, vilken vi stöder. Jag ska därför inte förlänga debatten utan yrkar bifall till reservation nr 1.

(Applåder)


Anf. 13 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, även om jag naturligtvis står bakom samtliga våra förslag.

I dag debatterar vi Försvarsmaktens utan jämförelse viktigaste resurs, det vill säga Försvarsmaktens personal. Under de mörka åren när försvaret sågs som ett särintresse och försvarets anslag ofta användes som budgetregulator för andra utgiftsområden i statsbudgeten rasade också försvarets personalpolitik.

Tack och lov är kärnan i det militära försvaret, värnplikten, återupprättad. Nu behöver den bara skalas upp från dagens låga nivåer för att möta framtidens behov. För att klara detta behöver inte bara fler värnpliktiga kallas till mönstring och tjänstgöring, utan vi behöver också fler officerare, fler befäl. Här ser vi sverigedemokrater, fru talman, ett problem.

För att möta det ökade behovet av personal och för att stimulera lokal rekrytering föreslår vi att samtliga unga kvinnor och män bör kunna kallas till mönstring. För att stimulera lokal rekrytering föreslår vi att Rekryteringsmyndigheten ska kunna öppna tillfälliga rekryteringskontor, till exempel i Luleå eller på Gotland.

Vi anser också att det för arméns möjlighet att kunna klara sitt rekryteringsbehov av framtidens officerare etableras fler utbildningsregementen i enlighet med de förslag som beredningen nyligen har lagt fram. Utan utbildningsregementen blir det inga officerare.

Vi ser tyvärr oroande tecken på att detta kanske i vissa fall skjuts på framtiden eller skrinläggs. Enligt beredningen ska det 2025 utbildas 8 000 värnpliktiga, varför ca 9 000 bör kallas till värnpliktstjänstgöring då bortfallet enligt erfarenhet är ca 10 procent. För att klara dessa volymer är det vår bestämda uppfattning att nya regementen ska etableras i den takt och den omfattning som beredningen anger, ingenting annat.

Fru talman! Vi anser vidare att kontinuerligt tjänstgörande personal, så kallad GSS-K, bör erbjudas tillsvidareanställningar och vidareutbildningar. Det finns vissa typer av förband där GSS-K är mer lämpligt än värnpliktiga, och därför bör anställningsformen behållas. Däremot bör deltidsanställda successivt avvecklas och ersättas av värnpliktiga. Detta kommer naturligtvis att ta ett tag, och det behövs en utfasning allteftersom.

Vi anser också att en utökad värnpliktsutbildning aktualiserar en tredje militärhögskola för officerare. Den bör förslagsvis läggas i Norrland.


Anf. 14 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Svensk försvarspolitik är inne i ett mycket intressant och viktigt skede med analysarbete inför förhandlingar om det kommande inriktningsbeslutet för nästa försvarsinriktningsperiod. Därför är denna debatt om personalfrågor oerhört angelägen. Det finns många aspekter inom området som är viktiga att följa inför kommande förhandlingar och genomförandet av kommande beslut.

I Försvarsberedningens rapport Värnkraft har man tydligt markerat hur inriktningen bör utformas. Det handlar om ett skifte med fokus på stor tillväxt, inte minst på markstridskrafter men också vad gäller att utöka organisationen så att det blir fler verksamma människor inom vår krigsorganisation. Detta är en tydlig prioritering och markering om hur vi tillsammans ser på hur vi ska möta omvärldsläget.

Det finns också en angelägen förstärkning av ekonomin för de närmaste fem åren som gjordes i överenskommelsen 2019. Det blir 5 miljarder extra per år under de kommande åren fram till 2025.

Utmaningarna är stora. Det finns fortfarande mycket att diskutera och lösa. Förutsättningen för att detta ska lyckas är att vi har en fungerande personalförsörjning och att den finns över tid. Den behöver kunna växa över tid så att man kan utöka organisationen successivt. Det kräver en tillgång till officerare och specialister på olika plan inom hela Försvarsmakten.

Just nu finns här ett stort frågetecken. Det råder stor brist på officerare i planeringen på sikt. Det handlar om hur tidigare rekryteringar har sett ut men också att många väljer att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten. Detta gäller inte minst yngre officerare, som på egen begäran har lämnat yrket.

Här kommer vi in på perspektivet att man behöver ha en försvarspersonalpolitik som uppmuntrar människor att vara kvar, fortbildas och utvecklas inom Försvarsmakten. Varje dag i detta yrke är värdefull för det långsiktiga arbetet. Det tar nämligen tid att få en officerskår som har förmåga och som kan göra att vi kan växla upp övriga delar av Försvarsmakten. Detta är ett oerhört centralt område.

Vi har tidigare hört att fler slutar än börjar. Vi har också sett rapporter om att hälften av officerarna i Försvarsmakten beräknas ha uppnått pensionsålder före 2030, det vill säga före utgången av nästnästa försvarsinriktningsperiod. Det visar hur stora utmaningarna är.

Tillgången till officerare är därför något som jag vill börja med att belysa. Fokus på detta måste vara centralt när det gäller hur vi ska realisera kommande försvarsinriktningsbeslut.

Fru talman! Det är viktigt att det finns incitament och en utvecklingsmöjlighet för de enskilda som finns inom Försvarsmakten så att de stannar kvar i en hyfsat hård konkurrens på arbetsmarknaden. Man jämför om det finns andra uppgifter utanför Försvarsmakten som känns mer attraktiva. En del kommer till denna slutsats. En viktig och central fråga att hela tiden ha fokus på under kommande år är bland annat det allmänna löneläget. Det ska vara attraktivt att stanna kvar och utvecklas och även kunna ha olika karriärmöjligheter inom Försvarsmakten.

Vi har inte råd att tappa kompetent personal, och för att kunna dimensionera upp vårt gemensamma försvar behöver vi även återrekrytera kompetent personal som har lämnat försvaret. En nyckel är också att se till att vi före 2025 utbildar 8 000 värnpliktiga. Som vi har diskuterat i Försvarsberedningen kan detta även ge en viktig avkastning till hemvärnet.

En av utmaningarna inför det fortsatta arbetet är att ha en ökad förankring och en ökad bemanning på frivillig grund i hemvärnets alla bataljoner runt om i landet. Här har vi demografiska utmaningar. Hur vi jobbar skiljer sig också åt beroende på var i Sverige vi är. Det här måste tas på största allvar politiskt men också i olika beslut inom myndigheterna.

Hemvärnet stärker totalförsvaret och folkförankringen, och med frivilligheten som grund hittar vi också många drivkrafter som bidrar till stärkt förmåga.

Det är även aktuellt att överväga någon form av flexiblare pensionslösningar när det behövs specialistkunskaper och funktioner behöver fyllas i olika officersbefattningar. Det kan finnas anledning att se över detta i dagsläget.

Fru talman! Allt börjar i dag med mönstringen. Men även före mönstringen behövs det information runt om i samhället riktad till yngre generationer så att de vet vad Försvarsmakten har för uppdrag, vilka förväntningar som finns och vilka möjligheter det finns att gå in i Försvarsmaktens och frivilligorganisationernas verksamheter.

Där är information i skolan och kopplingen till utbildning en viktig förutsättning. Rekryteringsmyndigheten måste få de förutsättningar som krävs för att hinna växla upp rekryteringen inför nästa försvarsbeslut. Det tar minst två år att förbereda detta arbete. Det finns en begränsning i dagens organisation, där varje rekryteringskontor klarar att rekrytera till en viss mängd befattningar. Det rekryteras heller inte bara till Försvarsmakten utan också till exempel till Polismyndigheten. Det finns alltså många behov som behöver tillgodoses.

I det senaste regleringsbrevet har Rekryteringsmyndigheten detta år fått i uppdrag att börja planera för utökad prövningskapacitet. Det förhandlade vi fram med regeringen, och det är viktigt. Det är också viktigt att sätta fokus på denna fråga även inför fortsättningen så att det blir en realitet. Vi behöver minst ett tredje kontor, och vi behöver också se hur det slår långsiktigt och geografiskt.

Fru talman! Vi vill också belysa vikten av en utvecklad veteranpolitik och att vi hela tiden jobbar för att Försvarsmakten ska vara en bra arbetsgivare såväl inför som under och efter en militär insats. Det finns mycket där som vi kommer att återkomma till.

Jag vill yrka bifall till reservation 10 och betona hur viktiga förhandlingarna inför det avgörande inriktningsbeslutet för resten av 2020-talet verkligen blir. Vi måste sträva efter att få ut så mycket som möjligt för varje investerad krona och också tänka på hur kompetensförsörjningen i det sammanhanget ska bidra till att stärka vår samlade totalförsvarsförmåga.


Anf. 15 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Vi diskuterar vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 under punkt 7, som vi har tillsammans med Liberalerna och Moderaterna.

Försvarsmakten är dess personal. Det finns många frågor som är viktiga, och jag tänkte ta upp två av dem.

Det första är veteranfrågorna. Vi kan konstatera att Försvarsmakten har bedrivit internationella insatser sedan 1948. Svenska soldater har under lång tid riskerat livet för andra människors fred och frihet och gör det också i dag. Soldaterna gör en viktig insats för Sverige, både hemma och utomlands. Dessa människor, som är beredda att riskera sitt eget liv och sin egen hälsa för att värna någon annans frihet, förtjänar samhällets respekt och stöd.

Många av våra soldater har ådragit sig skador och gjort andra uppoffringar i fredens tjänst. Ändå har vi i vårt land varit dåliga på att ta hand om våra veteraner. Det är ovärdigt.

Kristdemokraterna är positiva till fredsbevarande och fredsframtvingande internationella insatser, och vi anser att vi har ett moraliskt ansvar att bistå våra medmänniskor utomlands. För att vi med gott samvete ska kunna delta i dessa insatser krävs dock att vi på ett bra sätt kan ta hand om våra soldater när de återvänder hem efter avslutad tjänstgöring utomlands eller inom Försvarsmakten.

Fru talman! Viktiga förändringar har redan genomförts. Införandet av Försvarsmaktens medalj till sårade i strid respektive förtjänstmedalj med svärd samt upprättandet av ett veteranmonument vid Sjöhistoriska museet är viktiga åtgärder. Den instiftade veterandagen är en möjlighet för svenska folket att oavsett politisk åskådning hylla våra veteraner samt hedra minnet av våra stupade. Det av Kristdemokraterna 2013 föreslagna Veterancentrum inrättades 2017, vilket är glädjande.

Det finns dock mer att göra. Ett förslag lyfter vi fram i vår reservation, nämligen hur vi på ett bättre sätt kan fånga upp de civila som har varit ute i tjänst för Sverige.

Frivilliga krafter och ideella organisationer bör uppmuntras generellt i samhället, så även när det kommer till organisationer som arbetar med veteranstöd. Gåvor till veteranorganisationer som Svenska Soldathemsförbundet, Individzonen och Fredsbaskrarna skulle till exempel kunna omfattas av det gåvoskatteavdrag som vi vill införa för gåvor till ideella organisationer.

Fru talman! Jag vill säga några ord om frivilligorganisationerna. Det är viktigt att se att dessa historiskt har varit en väldigt viktig del av totalförsvaret. När vi nu ska återuppbygga totalförsvaret och ha ett starkt civilt försvar är det därför av högsta vikt att vi inkluderar frivilligorganisationerna. Det finns i dag en lång rad frivilligorganisationer, 18 stycken, och vi lyfter fram att de är viktiga dels för att informera om försvaret, dels för att vara med i rekryteringen och då inte minst genom att engagera ungdomar.

I vårt yrkande i reservation 12 talar vi om stärkta ekonomiska förutsättningar för frivilligorganisationerna. Jag yrkar återigen bifall till reservation 8 under punkt 7.


Anf. 16 Allan Widman (L)

Fru talman! Det har sagts en del kloka saker i kammaren kring våra problem med personalförsörjningen. Det är väl så här i efterhand bara att konstatera att den övergång till totalt frivillig rekrytering som skedde för exakt tio år sedan inte föll väl ut vare sig i kvantitativa eller i kvalitativa termer.

Dels har vi inte kunnat bemanna vår krigsorganisation på ett stabilt sätt under den här tiden, dels har allt färre blivit grundutbildade, vilket har medfört att det underlag som finns totalt för Försvarsmakten har minskat påtagligt. Detta har också lett till att vi har svårigheter att rekrytera till det som en gång i tiden var väldigt eftertraktade befattningar, till exempel yrkesofficerare, flygförare och soldater i specialförband.

Det är kanske att hårdra det något, men faktum är att vi nu har nästan tio år att ta igen. Om det blir som beredningen föreslår, att vi fram till 2024 ökar antalet grundutbildade per år till 8 000, kommer det att lösa en del av våra bekymmer.

Samtidigt, fru talman, vill jag varna för att det sker överuttag i detta sammanhang på så sätt att vi tar unga människors liv i anspråk utan att ha möjlighet att sedan placera dem på en relevant krigsbefattning. Den risken finns också.

Fru talman! Det är snart tio år sedan den nu gällande militära veteranlagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2011. Veteranlagen innehåller en lång rad av regler till skydd och stöd för våra veteraner och deras anhöriga. Det handlar om rätt till information, rätt till tidsobegränsad rehabilitering vid skada och stöd och hjälp på olika sätt till både veteranerna och deras anhöriga.

På den civila sidan, fru talman, finns det inte någon motsvarande skyddslagstiftning.

För fem sex år sedan var jag på ett seminarium där ebolasköterskor, sjuksköterskor som vårdade ebolasjuka i Kongo, berättade om sina erfarenheter. Jag insåg, fru talman, att det slitage och de risker som de utsatte sig för är fullt jämförbara med dem som våra soldater möter utomlands.

Det handlar dock inte bara om sjuksköterskor. Det handlar om polis och räddningstjänst, biståndsarbetare med mera. Jag behöver bara nämna namn som Zaida Catalán och Anders Kompass för att alla ska förstå vad vi talar om.

De flesta militärer som är ute på internationell insats stärks som personer av insatsen. Men det finns också en liten del som mår mycket dåligt och behöver omfattande stöd och hjälp. Sedan 2017 har vi en veteranenhet i Försvarsmakten. Men, fru talman, det är min bedömning att den inte räcker till. Vi behöver inrätta ett nationellt veterancentrum för såväl militära som civila tjänstemän, där mycket svåra fall kan få hjälp med till exempel medicinsk vägledning, försäkringsjuridik - som är mycket komplex på detta område - och upprättande och aktuellthållande av statistik kring alla dessa frågor.

Sverige är i veteranpolitiskt hänseende ett ganska litet land. Jämfört med Storbritannien och USA är det få soldater som vi skickar, och det är också få civila tjänstemän. Ska man bygga upp en vettig kompetens kring dessa mycket speciella problem är det viktigt att man samlar den på ett ställe och att det blir ett ställe dit både militärer och civila tjänstemän kan vända sig.

Jag yrkar bifall till reservation 8.

(Applåder)


Anf. 17 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget.

I dag debatterar vi frågor som rör själva kärnan i svensk försvarsmakt: personalen. Det är den absolut viktigaste delen för att vi över huvud taget ska ha ett svenskt försvar.

Personalförsörjningen har varit en av de stora utmaningarna det senaste decenniet och har också genomgått enorma förändringar.

Efter att värnplikten blev vilande år 2010 har det nu gått nästan tre år sedan regeringen beslutade att återaktivera såväl skyldigheten att mönstra som skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt. I ett par år har nu svenska unga vuxna varit tvungna att såväl mönstra som genomföra grundutbildning med värnplikt om de kallats till det. Efter nära ett decennium med tomma utbildningsplatser börjar vi i dag äntligen nå fram till den punkt där utbildningsplatserna är fulla.

Det är dock dags att ta nästa steg och öka antalet platser på utbildningen, för vi behöver fler. Jag ser därför fram emot den viktiga propositionen om försvarets framtid som ska omvandla Försvarsberedningens rapport till reell politik. Där måste personalförsörjningen vara en prioriterad del.

Att få fler att vilja göra grundutbildning i Försvarsmakten, att få fler att vilja ta anställning i Försvarsmakten, att få fler att vilja stanna i Försvarsmakten, att få fler att vilja gå officersutbildningen och att få fler att vilja vara en del av hemvärnet är bara några av de utmaningar som vi måste hantera.

Men, fru talman, vi måste också få en försvarsmakt med större mångfald. Att Försvarsmakten till så stor del består av män är en svaghet. Det är en svaghet då det finns en mängd duktiga individer i vårt land som vi missar, individer som skulle kunna stärka svensk försvarsförmåga. Det är en svaghet därför att Försvarsmakten som har till uppgift att skydda hela Sveriges befolkning också måste representera Sveriges befolkning.

När FN antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet erkände man också att en militär som endast består av män aldrig kommer att kunna se hela befolkningens behov. I Sverige har vi som tur är flera duktiga kvinnor i Försvarsmakten, både civila och militära, men de måste bli fler. Att vi nu har en könsneutral värnplikt är ett viktigt steg, men vi måste ta fler.

Vem som kallas grundar sig i mönstringsunderlaget. Underlaget bygger på att den som fyller 18 under innevarande år uppskattar sin egen förmåga samt uttrycker sitt intresse - eller ointresse - för att genomföra grundutbildningen. Den självskattade förmågan tillsammans med intresset är sedan det som avgör om personen kallas till mönstring eller inte.

I väntan på Rekryteringsmyndighetens årsredovisning för 2019 kan vi konstatera att myndigheten 2018 kallade 11 000 personer födda år 2000 till mönstring. Av dem var 3 000 kvinnor och 8 000 män. Av de 3 655 00:or som till slut skrevs in för att genomföra grundutbildning med värnplikt var endast 585 kvinnor. Det innebär att lite mer än 16 procent av de inskrivna 00:orna var kvinnor. Det är visserligen ett steg framåt, men det är inte tillräckligt.

Ett oerhört viktigt steg mot att öka antalet kvinnor i Försvarsmakten är att öka intresset bland kvinnor. Med den tidigare manliga värnplikten blev genomförande av värnplikt en manlig tradition. Sönerna tog del av sina fäders berättelser innan de själva ryckte in. Bland kvinnor finns ännu inte den historiska traditionen. Därför har vi ett himla mycket större jobb att göra här. Försvarsmakten har ett jobb att göra. Vi har ett jobb att göra.

Om vi ska vara helt ärliga räcker det att ta en titt på vårt eget utskott för att se precis samma tendens. Av de 17 ordinarie ledamöterna i försvarsutskottet är 6 kvinnor. Det är inte riktigt så att vi politiker föregår med gott exempel.

Att försvarsfrågorna fortfarande är så oerhört manligt dominerade måste vi politiker, Försvarsmakten, frivilligorganisationer och andra aktörer tillsammans arbeta aktivt med att förändra. Det är en fråga om demokrati.

Fru talman! Försvarspolitik är på största allvar. Varje dag bidrar soldater och annan personal till att skapa säkerhet runt om i världen. De gör det genom att själva utsätta sig för enorma risker och verka i tuffa miljöer.

Det är insatser som Minusma i Mali, där Försvarsmakten under FN-flagg samlar in underrättelser för att bidra till säkerhet, stabilitet och skydd av befolkningen i regionen.

Det är insatser som den i Afghanistan, där Försvarsmakten utbildar och ger råd till de afghanska säkerhetsstyrkorna i syfte att dessa självständigt ska kunna hantera säkerheten i landet.

Detta är två exempel på insatser där vi i Sverige gör skillnad. Det är två exempel där varje enskild individ som deltar gör skillnad.

Det är vår uppgift att se till att de har bästa möjliga stöd på plats och när de kommer hem. De bidrar nämligen på ett imponerande sätt, varje dag och dygnet runt, till att skapa stabilitet i det land där de verkar. De och alla andra som är iväg på internationella insatser förtjänar att få allt det stöd som de och deras anhöriga behöver. Därför är veteranpolitiken så viktig.

Sedan 2017 har vi nu ett veterancentrum på plats inom Försvarsmakten. Sedan juli 2017 är veterandagen den 29 maj en allmän flaggdag. Detta är två viktiga steg för ett bättre omhändertagande av våra veteraner och för att visa vår uppskattning för deras insatser. Jag ser fram emot att vi som utskott ska fortsätta arbetet för att ta hand om våra veteraner på bästa sätt.

Avslutningsvis vill jag tacka alla dem som både i Sverige och utomlands gör vår försvarsmakt till det den är i dag. Det gäller dem som själva arbetar i och för vår försvarsmakt men även alla de anhöriga som möjliggör det arbetet - utan er ingen försvarsmakt!

(Applåder)


Anf. 18 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Jag ställde under mitt anförande ett par frågor till regeringspartierna. Eftersom bara ett av regeringspartierna är representerat och vår försvarsminister sällan syns i kammaren under våra debatter blir det Alexandra Völker som får svara på dem.

Den första frågan handlar om att vi har ett läge där vi minskar antalet fast anställda soldater. Antalet officerare som lämnar Försvarsmakten är större än det antal som tillkommer. Antalet värnpliktiga som utbildas har inte under något av de år ni har haft regeringsmakten nått de mål som satts upp. Detta kan beskrivas på olika sätt, men det enklaste är väl att beskriva det som ett misslyckande.

Frågan måste ändå vara: Varför har ni inte gjort något för att försöka nå målen? Som en del talare har sagt har ni ju varit ivriga förespråkare av värnplikten, och ni brukar säga att man med värnplikten ökar volymen på ett sådant sätt att man får ett urval för att kunna rekrytera officerare och för att kunna bygga en starkare försvarsmakt, vilket vi har en ganska bred politisk samsyn kring. Men frågan kvarstår: Varför har ni inte gjort något? Varför har ni inte tagit tag för att komma upp i de målsättningar som är nödvändiga för att bygga ett starkare försvar?


Anf. 19 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Jag tror att ledamoten Andersson glömmer bort delar av historien. Det var ju den tidigare moderatledda regeringen som lade om hela personalförsörjningssystemet inom Försvarsmakten, och konsekvenserna av detta ser vi fortfarande. Det första som skedde när vi bytte från en moderat till en socialdemokratisk försvarsminister 2014 var att man återaktiverade plikten att göra repetitionsutbildning för att förbanden ute i landet för första gången sedan plikten blev vilande skulle kunna genomföra övningar med fulla förband. Det hade de inte kunnat göra sedan dess.

Därefter har man försökt att steg för steg vidta de åtgärder som behövs för att vi ska få en personalförsörjning som fungerar. Nu har det gått ungefär två år sedan värnplikten återinfördes, och vi ser en kraftig förbättring när det gäller att fylla utbildningsplatserna. Så jag har svårt att förstå att ledamoten säger att det inte görs något och frågar varför detta inte tas på allvar.


Anf. 20 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Det är en intressant beskrivning som ges. Det skulle också vara intressant att få en redogörelse för under vilka år man nådde målen gällande utbildade värnpliktiga. Det får ni gärna redogöra för.

Det finns också en annan fråga. TRM, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, har en lite brokig historia. Tidigare nådde man inte målen gällande antalet mönstrade på grund av att regeringen misslyckades med att meddela myndigheten att det skulle komma ett antal poliser som också skulle mönstras. Det blev ganska trångt på kontoren.

Nu står vi inför en liknande situation. Regeringen har gett TRM i uppdrag att växa, och TRM har sagt att man kan göra det men att man då behöver vissa resurser. Det handlar inte om några stora resurser i första steget - kanske 80 miljoner på sikt och 20 miljoner för det första halvåret för att komma till skott.

Eftersom försvarsministern besökte myndigheten förra veckan är han säkert väl medveten om vilka förutsättningar som råder och vilka kostnader det handlar om. Men ett enkelt besked vore att säga: Ja, de 20 miljoner som behövs för att fatta detta beslut enligt den uppgift vi har gett myndigheten måste vi anslå i vårändringsbudgeten. Därför frågar jag Alexandra Völker: Är ni beredda att tillföra de medlen i vårändringsbudgeten för att Totalförsvarets rekryteringsmyndighet ska få förutsättningar att klara att rekrytera de soldater vi behöver?


Anf. 21 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Som jag var inne på tidigare tycker jag nog att det har varit tydligt under de år då Socialdemokraterna har haft såväl regeringsmakten som försvarsministerposten att vi tar dessa frågor på största allvar. Det går inte att leverera i snabbare takt med tanke på den ursprungsnivå vi började på. Vi har under dessa år tillfört historiska ökningar till Försvarsmakten, och vi har tagit personalförsörjningen på största allvar för att försöka reparera de skador som skett under tidigare år.

Jag tror att ledamoten är väl medveten om att jag inte själv kan stå och lova pengar. Detta är frågor som behöver hanteras på ett mycket seriösare sätt, i en budgetförhandling men också i försvarspropositionen. Det är den som är så viktig - det är där vi ska ta ett helhetsgrepp om försvarsfrågorna och hur vi ser till att få det försvar av Sverige som vi behöver. Det gäller både personal och alla andra delar som behöver vara med i detta.

(Applåder)


Anf. 22 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag helt delar Alexandra Völkers syn på värdet av mångfald och fler kvinnor i försvaret. Det var väl tur i oturen att alliansregeringen när värnplikten avaktiverades 2010 gjorde den könsneutral genom samma beslut.

Jag är också glad över Alexandra Völkers engagemang för veteraner. Det är jag, fru talman, mot bakgrund av att Socialdemokraterna röstade emot veteranlagstiftningen när vi röstade om den här i kammaren 2010. När det gällde inrättandet av ett veterancentrum inom Försvarsmakten tillkom det genom ett tillkännagivande grundat på en motion av en mig närstående person i försvarsutskottet. Likadant var det med flaggdagen, som togs upp i konstitutionsutskottet.

Jag påpekade i mitt anförande att vi i dag fortfarande saknar en skyddslagstiftning för de civila tjänstemän som gör insatser internationellt med samma risker och slitage som vår militära personal. Jag råkar veta att det finns ett färdigt lagförslag om skydd för de civila som nu har legat i Regeringskansliet i drygt fyra års tid. Kommer regeringen att se till att ett skydd kommer på plats också för civila tjänstemän?


Anf. 23 Alexandra Völker (S)

Fru talman! För det första kan jag ge alliansregeringen en eloge för att man när man gjorde plikten vilande åtminstone gjorde den könsneutral. Det var absolut ett bra beslut i sammanhanget.

När det gäller veteraner får jag också tacka Allan Widman för hans stora engagemang i veteranfrågorna. När det gäller tillkännagivandena om just veterancentrum måste man komma ihåg att vi egentligen inte var emot själva bildandet av ett sådant centrum, utan det handlade om att man valde att springa före remissinstanserna och att vi ville göra det på ett lite annat sätt. Det var snarare där skon klämde. Det var alltså inte så att regeringen inte ville införa ett veterancentrum. Detta har man nu också gett Försvarsmakten i uppdrag, och det finns nu på plats.

Jag instämmer helt i ledamotens synpunkt att det är viktigt att även de civila veteranerna tas om hand och att vi måste göra det på bästa sätt. Jag kommer själv absolut att följa upp den frågan, som jag tycker är otroligt viktig. Vi får se över exakt hur det ska göras på bästa sätt, men att även de ska tas om hand är såklart otroligt viktigt. Precis som ledamoten Widman säger är deras insatser mycket stora och de påfrestningar de utsätts för minst lika svåra.


Anf. 24 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag gläds åt det besked som Alexandra Völker nu ger, och jag kommer att ta fasta på det beskedet i vårt fortsatta samarbete.

Jag vill bara kort framhålla något:

När vi gör militära insatser i Afghanistan eller i Mali börjar vi med att sätta en ordentlig infrastruktur. Vi bygger höga murar runt vår camp. Där finns läkare. Där finns all den service som man egentligen räknar med när man är här hemma.

Civila tjänstemän är ofta helt ensamma. De ska skaffa logi i enskilda fall. De ska ta hand om sitt eget arbete och planera det utifrån alla olika aspekter. Jag bedömer att de i många fall lever i en minst lika utsatt situation som våra militärer gör. Därför hoppas jag på framgång för Alexandra Völkers ambition och att ett lagskydd för dessa personer snart kommer på plats.


Anf. 25 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Jag kan inte annat än instämma i att det är en viktig insats som dessa civila personer gör och att de utsätts för svåra påfrestningar. Det är klart att dessa personer är otroligt viktiga för vårt land.

(Applåder)


Anf. 26 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Ärade ledamöter! Hej till er som sitter och lyssnar hemma! I dag debatterar vi en stor mängd motioner inom försvarspolitiken som handlar om Försvarsmaktens personal, om rekrytering och om hur vi ser till att de som arbetar inom Försvarsmakten har så bra villkor och arbetsmöjligheter som möjligt.

Vänsterpartiet har ingen egen motion det här året. Jag kommer därför att yrka bifall till utskottets förslag. Men jag vill ändå ta tillfället i akt att säga några ord.

Vi i Sverige har under de senaste åren börjat bygga ut vårt försvar igen. En väldigt viktig hörnsten i detta är att värnplikten kommit tillbaka. Alla ungdomar som fyller 18 år mönstrar och prövas för att kunna göra värnplikt.

Vänsterpartiet tycker att detta är väldigt bra. Värnplikten garanterar en folkförankring när det gäller Försvarsmaktens verksamhet. Så många olika människor som möjligt - med olika bakgrunder och erfarenheter - deltar i försvaret av Sverige och får viktiga kunskaper om hur vårt land ska göras säkrare och tryggare för alla. Värnplikten gör också att rekryteringen till Försvarsmakten blir lite lättare. När det faktiskt är en plikt för ungdomar att mönstra tror vi att vi kan rekrytera personer till Försvarsmakten som kanske inte tidigare själva hade tänkt på att det skulle kunna vara ett uppdrag som de skulle vilja ha eller en utbildning som de skulle vilja gå.

Fru talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti, och i en feministisk försvars- och säkerhetspolitik är frågan om folkförankring väldigt viktig. Sedan värnplikten återstartades är den också könsneutral. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kriser och akuta händelser. Jämställdheten har ett egenvärde. En jämn könsfördelning på arbetsplatser och i beslutande församlingar visar att samhället är till för alla. Men jämställdheten är också en metod som gör att människors olika perspektiv och olika erfarenheter tas till vara när vi planerar vårt samhälle. Det är därför ytterst en fråga om demokrati.

Trots att partierna i dag är överens om att jämställdheten är en väldigt viktig grundsten i vårt samhälle och att kvinnor och män ska ha lika möjligheter släpar Försvarsmaktens verksamhet rejält efter när det gäller jämställdhet. Endast runt 20 procent av dem som gör värnplikt är kvinnor. Att nivån av kvinnor i värnplikten är så låg är faktiskt ganska upprörande. Vänsterpartiet är inte främmande för att det skulle behövas någon form av positiv särbehandling för att uppnå en jämn könsfördelning - vi förväntar oss att en jämn könsfördelning ska vara uppnådd senast år 2035.

I dag är Försvarsmakten duktig på att framhäva kvinnor i sin kommunikation, och jämställdhetsfrågorna tas på stort allvar. Det märker man när man är ute på studiebesök och när besökare kommer till utskottet och pratar. Det är väldigt viktigt att vi visar för unga kvinnor att det finns kvinnor i Försvarsmakten att ha som förebilder.

Här spelar också de frivilliga försvarsorganisationerna en viktig roll. Det handlar om att alla ska kunna vara med och bidra till försvaret av Sverige på olika sätt, även om man kanske inte vill eller kan göra just värnplikt. Frivilligorganisationerna måste därför ges stöd på olika sätt för att de ska kunna bli större och starkare och kunna verka i samhället.

Att göra Försvarsmakten och försvarsverksamheten mer synlig och mer begriplig för allmänheten och att öka förståelsen för vad en modern försvarsmakt gör tror jag ger en större motivation för befolkningen att vara med och bidra.

Fru talman! Det finns i dag knappast någon bransch i Sverige som säger att man har lätt att rekrytera personal - så är det oavsett om det gäller den offentliga välfärden eller om det gäller det privata näringslivet. Detsamma gäller såklart även för försvaret. Pliktlagstiftningen är en fördel i det sammanhanget. Man får in ungdomar som mönstrar och som prövas. Men för att vi ska kunna behålla den personal som går utbildning och som börjar jobba inom Försvarsmakten krävs det att vi gör satsningar på arbetsmiljö och arbetsvillkor men också på löner.

Försvarsmaktens verksamhet, precis som verksamheten för polis, räddningstjänst och liknande, innebär stora risker. Det kan vara farligt för dem som är anställda. Det handlar om yrken där det ställs stora krav på att man är i bra fysisk form och att man kan klara av stora utmaningar. Verksamheterna är öppna dygnet runt, och ibland har man sin arbetsplats ganska långt från hemmet under längre perioder.

Sverige deltar också i internationella insatser. Vi sänder ut militär och civil personal på uppdrag utomlands. När de personerna kommer hem som veteraner ska de ha allt stöd de behöver och vill ha från både Försvarsmakten och det omgivande samhället. Det är otroligt viktigt att vi arbetar för att arbetsvillkoren och arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt i Försvarsmaktens verksamhet, så att folk vill stanna under en längre tid.

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Löner är inte något som bestäms av oss politiker utan i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Så ska det såklart vara, men det är viktigt att det finns utrymme i budgeten för att faktiskt kunna höja lönerna för dem som är anställda inom Försvarsmakten. Bra löner, bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor är förutsättningar för en modern och välfungerande försvarsverksamhet i Sverige framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Äldrefrågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-02-13
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 6, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utveckla och behålla personal inom försvaret

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2736 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkandena 1 och 4.
      • Reservation 1 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M06109
      SD57005
      C28003
      V25002
      KD19003
      L16003
      MP13003
      -1001
      Totalt24661042
      Ledamöternas röster
    2. Incitament och stöd från värnpliktig till veteran

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3262 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 6.
      • Reservation 2 (C)
    3. Rekryteringsmyndighetens förutsättningar och lokalisering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:671 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 16 och

      2019/20:3262 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 5.
      • Reservation 3 (M, C)
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M00619
      SD05705
      C00283
      V25002
      KD19003
      L16003
      MP13003
      -1001
      Totalt161578942
      Ledamöternas röster
    4. Sammansättningen av personalkategorier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2819 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 19.
      • Reservation 5 (KD)
    5. Mönstring och villkor för olika personalkategorier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:671 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkandena 15, 17, 18 och 42.
      • Reservation 6 (SD)
    6. Bostäder åt tillfälligt anställda

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 35.
      • Reservation 7 (KD)
    7. Veteranfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:320 av Jasenko Omanovic och Malin Larsson (båda S),

      2019/20:2681 av Ann-Sofie Alm (M),

      2019/20:2759 av Allan Widman m.fl. (L) yrkandena 2-4 och

      2019/20:3205 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 8 (M, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M06109
      SD57005
      C28003
      V25002
      KD01903
      L01603
      MP13003
      -1001
      Totalt21196042
      Ledamöternas röster
    8. Rekryteringen till hemvärnet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2736 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 9 (M)
    9. Hemvärn och frivilligorganisationer under kris och krig

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3262 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 7.
      • Reservation 10 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M61009
      SD57005
      C02803
      V25002
      KD19003
      L16003
      MP13003
      -1001
      Totalt27828043
      Ledamöternas röster
    10. Frivilligorganisationernas ställning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:671 av Roger Richthoff m.fl. (SD) yrkande 23 och

      2019/20:2819 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 38.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (KD)