Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Sveriges medlemskap i EU och tillträdet till den europeiska marknaden är en viktig förutsättning för våra företag, våra svenska jobb och vår välfärd. Ett medlemskap kräver självklart också att vi följer de gemensamma spelreglerna och implementerar EU:s direktiv i vår egen lagstiftning. Där är vi helt överens.

Problemet med dagens proposition från regeringen gällande ändringar som avser att anpassa skattebefrielser på bränsleskatteområdet till EU:s statsstödsregler är att de helt saknar konsekvensbeskrivningar.

Förslaget kan tyckas tekniskt, men det kan komma att få långtgående konsekvenser för de företag det gäller. De ändringar som föreslås är regler om informationsinhämtning från och offentliggörande av de företag som ges statligt stöd samt begränsningar avseende stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd. Vad döljer sig bakom detta?

Herr talman! Hur kommer dessa förslag att påverka de enskilda företagen och deras konkurrenskraft? Hur kommer det skärpta informationskravet att påverka företagens administrativa börda? Finns det heller inga betänkligheter från regeringens sida när det gäller offentliggörande av information om de företag som söker statsstöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Huvuddelen av förslaget handlar om att begränsa för företag som är i ekonomiska svårigheter när det gäller att ta del av det statliga stödet. Vilka företag som hamnar inom definitionen och hur det drabbar företag som utifrån detta nekas ekonomiskt stöd är oklart. Tydliga och förutsägbara regler är avgörande för konkurrenskraften. Propositionen och regeringen riskerar att skapa osäkerhet vad gäller start av verksamheter samt osäkerhet över kommande investeringsbeslut.

Ytterligare en betänklighet kring detta ärende är att regeringen har valt den striktaste definitionen av företag i svårigheter. Det vi efterlyser här en omvärldsanalys.

EU:s inre marknad är tänkt att jämna ut konkurrensskillnader och erbjuda alla lika förutsättningar. Detta fungerar bara om implementeringen av EU:s olika direktiv genomförs på likartat sätt. I dagens proposition väljer regeringen att anstränga sig lite extra för att vara säker på att svenska företag i alla fall inte får en konkurrensfördel. Detta är mycket olyckligt och riskerar att snedvrida den svenska konkurrenskraften till vår nackdel.

Herr talman! Utifrån detta resonemang kan vi moderater och Alliansen bara landa i ett ställningstagande: Regeringen måste ta fram en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv.

Sverige har inte råd att förlora konkurrenskraft. Här har vi ett förslag som riskerar att leda till just det. Den rödgröna regeringen är skyldig svenska företag, jobben och i slutändan vår välfärd att faktiskt ta reda på om och hur konkurrenskraften påverkas innan de ändrar svensk lag.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om statsstöd på bränsleskatteområdet är en fråga som bland annat rör viktiga förutsättningar för svenskt lantbruk.

Med ett antal ogenomtänkta och verklighetsfrånvända lagförslag för implementering av vissa delar av de EU-direktiv som reglerar medlemsstaternas statsstöd för att gynna vissa bränslen skapar regeringen fler problem än man löser. Bakgrunden till det är olika syn på biobränslen i Sverige i förhållande till övriga EU. Jag ska göra en kort resumé av bakgrunden. Regeringens kortsiktiga tänkande och brist på förståelse för företags, inte minst lantbruksföretags, problem är en annan del av orsaken till detta.

I Sverige har debatten om biodrivmedel varit relativt ensidig, och våra makthavare agerar som om vi borde använda så mycket biodrivmedel som möjligt, oavsett produktionssätt. Därför subventionerar vi i Sverige biodrivmedlen med i storleksordningen 6-8 miljarder kronor per år.

I resten av EU pågår emellertid en annan debatt. Där ifrågasätts biodrivmedel ur ett hållbarhetsperspektiv i många sammanhang, eftersom vissa biodrivmedel kan ge upphov till ökade koldioxidutsläpp. Detta har till exempel att göra med så kallade ILUC-faktorer, indirect land use change, som på kort sikt ökar koldioxidutsläppen. Det är bakgrunden till att EU nu sätter press på svenska företag som anses uppbära statsstöd, till exempel lantbruksföretag, att inte konsumera icke hållbara biodrivmedel.

Här uppstår en mycket konstig situation, där Sverige som stat massivt och utan kontroll uppmuntrar konsumtion av alla slags biodrivmedel, medan EU genom certifieringskrav tvingar företag att välja rätt typ av biobränsle. Uttrycket den ena handen vet inte vad den andra gör passar mycket bra i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

För att gå över till själva propositionen riskerar alltså förslagen där att slå mycket olyckligt mot de redan hårt prövade lantbruksföretagen, som kommer att drabbas av mer byråkrati och risk för oförskyllda återbetalningar av bidrag som i efterhand definieras som olagliga.

Problemen kommer också att drabba de företag som levererar biobränslen. Det blir de som ska avgöra om deras kunder har rätt att få del av statsstödet. Dessa leverantörer kan bli återbetalningsskyldiga för stora belopp om det i efterhand visar sig att deras bedömning av kunderna inte var korrekt. Denna lag kommer därför att skapa ökad byråkrati och en rättsosäker situation för alla de företag som blir drabbade av de fel som kommer att bli följden.

Enligt propositionen är det Skatteverket som ska bistå med information om slutkundernas ekonomiska ställning. Men, herr talman, Skatteverket menar att detta inte ligger inom deras kompetensområde och att det därför måste göras stora investeringar i ny personal men också i metod- och kompetensutveckling.

Sådana investeringar tar tid och kostar stora resurser, som inte finns i dag. Problemet med att låta lagen träda i kraft den 1 juli 2016 är därför att denna nödvändiga förutsättning inte kommer att finnas på plats när lagen träder i kraft. Inte ens i den mest drömmande socialdemokrats eller miljöpartists fantasivärld kommer det att vara möjligt att så blir fallet.

Ett annat problem i denna proposition är riskerna med den rapportering av försäljningsinformation som ska ske från leverantörerna och som ska offentliggöras via internet. Även här saknas en utredning av konsekvenserna av de förslag som läggs fram. Det kan innebära att företagshemligheter röjs, med svåra konsekvenser som följd. Att regeringen inte förstår problemet är uppenbart. Det blir därmed ännu allvarligare att man avstår från den nödvändiga konsekvensutredningen i detta stycke.

Ytterligare ett problemkomplex i propositionen är att man inte har lyckats hitta entydiga definitioner när det gäller att avgöra huruvida ett företag är i ekonomiska svårigheter eller inte. Inte minst tidsaspekten och svårighetsdefinitionen är stora frågor. Just det avgörandet är i sin tur nödvändigt för att det ska gå att fastställa om statsstödet ska utgå eller inte vid köp av biobränslen.

Detta problem är särskilt intressant eftersom det kan leda till att enskilda företag, inte sällan lantbrukare, kan drabbas hårt av sena återbetalningskrav på statsstöd som erhållits och tagits emot i god tro. En sådan

situation kan tvinga enskilda bolag i konkurs, enbart på grund av slarvigt och nonchalant utformad lagstiftning. Det är inte acceptabelt, herr talman. Regeringen måste göra sin hemläxa och återkomma till riksdagen med ett förslag som inte innehåller den typen av sensationellt illa utformade regler.

Herr talman! Vi sverigedemokrater pekar i vår motion på dessa problem och på hur vi menar att de bör lösas. Eftersom vi måste följa EU-direktivet, som ligger till grund för lagförslaget, finns det en begränsad mängd lösningar på problemen.

För att komma till rätta med bristerna i propositionen måste ett antal åtgärder vidtas. För det första måste vi skapa tid för att hinna rätta till de allvarliga bristerna i den framlagda propositionen. Det kan vi göra genom att skjuta fram ikraftträdandet sex månader, till den 1 januari 2017. Det har Socialdemokraterna kritiserat. De påstår att det skulle leda till allvarliga konsekvenser för enskilda företag. Det är inte sant. Genom att den förlängda införandetiden presenteras tillsammans med de åtgärder som måste genomföras för att få en rättssäker hantering i svensk lag kommer det inte att medföra några problem för svensk del. Det är inte ovanligt i EU att sådant sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

För det andra måste bristerna i lagförslagens nomenklatur och definitioner lösas. Vi kan inte ha lagar där det inte går att utläsa av lagtexten vilka situationer som avses och där man lägger tolkningsansvaret hos enskilda företag i stället för hos myndigheter.

För det tredje måste Skatteverket få tid att bygga upp de personella och funktionella resurser som krävs för att kunna lämna erforderligt stöd till de aktuella företagen så att hanteringen kan bli korrekt och rättssäker.

För det fjärde måste lagen innehålla en reglering som innebär att en-skilda företag inte ska kunna drabbas helt oförskyllt av återbetalningskrav som uppstår ur en situation som staten är ansvarig för. Sådana effekter är direkt otillständiga och kan komma att uppstå på grund av denna proposition.

Herr talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att regeringen fortsätter att vara slarvig med sin lagstiftning, genom att presentera lagförslag utan hänsyn till vilka konsekvenser de kommer att få för enskilda och företag i Sverige. Det är en skrämmande arrogant inställning från vår regering.

Alliansen fortsätter tyvärr att lägga ned sin röst i stället för att bidra till att skapa lösningar som gynnar Sverige och svenska företag. De väljer att bara passivt vänta på en förutsägbar utredning i stället för att agera för att ta fram konkreta åtgärder för att lösa uppenbara felaktigheter.

Sverigedemokraterna däremot står upp för en rättssäker och rättvis lagstiftning i Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande SkU26.

"I och med sitt medlemskap i EU har Sverige överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Detta har skett i olika grad. Inom vissa områden har EU ensam beslutanderätt med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Detta gäller t.ex. konkurrenspolitiken, varav statsstödsreglerna är en del. Huvudregeln enligt unionsrätten är att statligt stöd inte är tillåtet, då det riskerar att sned

vrida konkurrensen på den inre marknaden. Statligt stöd kan dock undan

tagsvis vara tillåtet i vissa fall. I unionsrätten ställs upp olika krav för att statliga stöd ska tillåtas."

Kommissionen har, tack och lov, under senare år försökt förenkla förfarandet vid statsstödsprövningar och har därför antagit förordningar på olika områden. Vissa kategorier av stöd har ansetts vara förenliga med EUF-fördraget, under förutsättning att vissa villkor uppfylls.

"Medlemsstaterna har åtagit sig att anpassa befintliga stödordningar till de nya riktlinjerna inom en viss tid, dock senast den 1 juli 2016." Det är ett datum som vi kan lira med hur vi vill, men det ligger fast i förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

I propositionen föreslås ändringar i lagen om skatt på energi. Skattereglerna är anpassade till EU:s energiskattedirektiv. "Nedsättning eller befrielse från dessa skatter kan utgöra statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad EUF-fördraget. Genom förslaget införs, för de skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd, regler för att uppfylla EU-rättens bestämmelser om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar i fråga om att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav."

Väldigt förenklat innebär propositionen förändringar i lagen om skatt på energi, LSE. Våra skatteregler anpassas till EU:s energiskattedirektiv. Nedsättning eller befrielser från dessa skatter kan utgöra statligt stöd, enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom propositionen införs regler för att uppfylla EU-rättens bestämmelser om offentliggörande för skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd.

Som jag ser det handlar propositionen alltså om lagtekniska anpassningar som är nödvändiga för fortsatt svenskt statsstöd på bränsleskatteområdet. Vi har mer klimat- och miljövänlig politik än många andra EU-stater på det området. Vi kan tycka att hela energiskattedirektivet borde skrivas om utifrån svenska utgångspunkter, med en koldioxidskatt som grundval. Men så ser verkligheten inte ut.

Med de orden vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag glömde yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1. Det gör jag härmed.

Det var anledningen till att jag tryckte för replik. Jag har ingen fråga till Socialdemokraterna.

Herr talman! Jag har ingenting att tillägga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)