Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Betänkande 2015/16:SkU26
|
|
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen innebär att det för de skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd införs regler i lagen om skatt på energi för att uppfylla EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. Förslagen innebär även begränsningar i fråga om att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav.
Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.
I betänkandet finns två reservationer (M, C, L, KD och SD).
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:159 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet.
Fem yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
1.Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet, punkt 1 (SD)
2.Uppföljning, punkt 2 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med den ändringen att ett överflödigt paragraftecken i punkt 4 i övergångsbestämmelserna tas bort,
2. lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:159 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2015/16:3393 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–4.
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Uppföljning |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3391 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation 2 (M, C, L, KD)
Stockholm den 19 maj 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Olle Felten (SD), Ulla Andersson (V) och Said Abdu (L).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2015/16:159 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet och två motioner som väckts med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1.
Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Regeringen föreslår ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi och i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelser till lagen om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi innehåller under punkt 4 ett skrivfel som utskottet rättar i förslaget till riksdagsbeslut.
Bakgrund
I och med sitt medlemskap i EU har Sverige överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Detta har skett i olika grad. Inom vissa områden har EU ensam beslutanderätt med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Detta gäller t.ex. konkurrenspolitiken, varav statsstödsreglerna är en del. Huvudregeln enligt unionsrätten är att statligt stöd inte är tillåtet, då det riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Statligt stöd kan dock undantagsvis vara tillåtet i vissa fall. I unionsrätten ställs upp olika krav för att statliga stöd ska tillåtas.
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, förkortat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Vissa fall av bränsleskattebefrielse utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet. Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el i Sverige. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet. Både energiskatten och koldioxidskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan utgöra statligt stöd enligt reglerna i EUF-fördraget.
Kommissionen har beslutat riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (Energy and Environmental State aid Guidlines, förkortade EEAG). I dessa riktlinjer anger kommissionen under vilka villkor stöd till energi och miljö kan anses förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Riktlinjerna omfattar bl.a. stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter. Stöd får inte beviljas företag som befinner sig i svårigheter eller som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
Kommissionen har på senare år sökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har därför antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). Det är kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget (General Block Exemption Regulation, förkortad GBER) och kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget (General Block Exemption Regulation applicable to the fishery and agricultural sector, förkortad FIBER).
Medlemsstaterna har åtagit sig att anpassa befintliga stödordningar till de nya riktlinjerna inom en viss tid, dock senast den 1 juli 2016.
Ett led i kommissionens långsiktiga förändringsarbete som ska leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av hur reglerna för statligt stöd följs på nationell nivå och unionsnivå samtidigt som kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter bevaras är de uttryckliga krav som ställs på offentliggörande och information om individuella stödmottagare som lagts fast i samtliga kommissionens rättsakter under senare år.
Vidare måste kravet på att stöd så gott som undantagslöst inte får ges till en stödmottagare som är i ekonomiska svårigheter följas. Det kan endast godkännas av kommissionen under särskilda omständigheter enligt regler i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter. Ett annat krav är att stödet inte får betalas ut till någon som har tagit emot ett olagligt statligt stöd och kommissionen därför riktat ett återbetalningskrav mot stödmottagaren som denne inte återbetalat. Dessa krav gäller vid det tillfälle då stödet anses beviljat. För de aktuella skattestöden bör detta anses inträffa vid den tidpunkt då någon lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt.
Kommissionen har också genom beslut den 15 december 2015 i statsstödsärenden SA.43301 samt SA.43302 godkänt den svenska skattebefrielsen av flytande biodrivmedel t.o.m. utgången av 2018 och av biogas som används som drivmedel t.o.m. utgången av 2020. Av besluten framgår att en förutsättning för godkännande är att Sverige uppfyller kraven i EEAG. Om Sverige inte uppfyller villkoren enligt beslutet innebär det ett missbruk av stöd enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1589/2015 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i EUF-fördraget. Det är fråga om missbruk av stöd när stödet har utgått i strid med villkoren i statsstödsbeslutet. Kraven som ställs i godkännandena ska vara genomförda senast den 1 juli 2016.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Skattereglerna är anpassade till EU:s energiskattedirektiv. Nedsättning eller befrielse från dessa skatter kan utgöra statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad EUF-fördraget.
Genom förslaget införs, för de skattebefrielser på bränsleskatteområdet som utgör statligt stöd, regler för att uppfylla EU-rättens bestämmelser om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar i fråga om att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Som exempel införs bl.a. begreppet ”stödordning” för att kunna definiera vilka fall av skattebefrielse på bränsleskatteområdet som utgörs av statligt stöd enligt EU-rätten. För att villkoren i EU:s gruppundantagsförordningar på statsstödsområdet respektive EEAG avseende villkoren om att vissa uppgifter om stödmottagare offentliggörs på en webbplats ska kunna uppfyllas, föreslås att en definition på stödmottagare för bränsleskattestöden införs i LSE så att det tydligt framgår vem som är stödmottagare. Stödmottagare är den som i dessa fall förbrukat bränsle för ett skattebefriat ändamål, eller avseende motorbränsle som framställts av biomassa, i Sverige har producerat motorbränslet eller fört in motorbränslet till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland.
Statligt stöd i form av skattebefrielse medges inte företag i svårigheter
För att uppfylla EU-rättens krav att inte medge företag i svårigheter stöd införs i den svenska lagstiftningen begreppet ”företag utan rätt till statligt stöd”. Med företag utan rätt till statligt stöd avses företag i ekonomiska svårigheter och företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som utgör statligt stöd får således inte ges om den som drar fördel av stödet är ett företag utan rätt till statligt stöd.
I en ny bestämmelse föreslås en direkt hänvisning till artikel 2.18 i GBER, där begreppet företag i ekonomiska svårigheter definieras. Hänvisningen till GBER är avsedd att vara dynamisk, dvs. avse GBER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen för att säkerställa att unionsrättens statsstödskrav uppfylls vid varje tillfälle då ett miljöskattestöd beviljas. Vissa av bränsleskattestöden genomförs dock med stöd av FIBER eller har beslutats av kommissionen i enlighet med EEAG. Definitionerna av vad som är att anse som ett företag i ekonomiska svårigheter är enligt regeringens bedömning materiellt desamma i EEAG och GBER, även om den språkliga utformningen av texterna varierar något.
Genomförande av krav på offentlighet och information om bränsleskattestöd på en webbplats
För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall uppgifterna ska offentliggöras. Uppgifter om individuella stöd behöver särskiljas per stödordning. I detta arbete behöver uppgifter kunna behandlas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare måste det finnas en reglering som tillåter att uppgifterna lämnas för offentliggörande. För att genomföra detta föreslås bl.a. att en direktkontakt mellan Skatteverket och stödmottagarna skapas för samtliga stödmottagare. Stödmottagare bör därför ingå i någon av följande kategorier:
• sökande av återbetalning av skatt
• skattskyldig som redovisar egen förbrukning av bränsle, eller
• den som i egenskap av upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare är producent eller importör av biodrivmedel.
Inhämtning av uppgifter om stödmottagarna sker genom att sökandena lämnar uppgifter om sig själva. För att säkerställa uppgiftslämnandet bör det göras till ett materiellt villkor för att statliga stöd i form av skattebefrielse ska kunna ges genom återbetalning av skatt. De uppgifter om en individuell stödmottagare som kan komma att behöva offentliggöras ingår således som ett krav för att bli godkänd som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare. Uppgifterna behöver dock endast lämnas om återbetalning söks med belopp som minst uppgår till vissa i lagstiftningen angivna nivåer.
En skyldighet införs vidare för den som gör avdrag för skatt i sin punktskattedeklaration, på den andel av ett motorbränsle som framställts av biomassa, att lämna uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare.
Slutligen införs en bestämmelse som tillåter Skatteverket att lämna uppgifter för offentliggörande.
Ikraftträdande
Förslagen medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 samt följdändringar i lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag, som träder i kraft den 1 januari 2018. Vissa övergångslösningar föreslås avseende inhämtande av uppgifter för perioden den 1 juli 2016–31 december 2016 som krävs för att fullgöra kraven på offentliggörande på webbplatsen.
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till ändringar på bränsleskatteområdet för att anpassa reglerna till EU:s bestämmelser om statsstöd.
Jämför reservation 1 (SD).
Propositionen
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi och lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. De föreslagna ändringarna avser att anpassa skattebefrielser på bränsleskatteområdet till EU:s statsstödsregler avseende regler om informationsinhämtning från och offentliggörande om de företag som ges statligt stöd samt begränsningar i fråga om stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:3393 yrkandena 1–4 av Olle Felten m.fl. (SD) anförs att den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft först den 1 januari 2017. De ändringar som behöver göras är så omfattande att det inte kommer att vara möjligt med ett ikraftträdande redan den 1 juli 2016. Ändringarna i lagstiftningen måste ske med omsorg, varför ikraftträdandet bör skjutas fram för att bl.a. ge Skatteverket behövlig tid för att införa nödvändiga system och rutiner och för att de kontroller som krävs ska kunna utföras på ett rättssäkert sätt. Det anförs vidare att det finns ett behov av ytterligare beredning av de föreslagna åtgärderna. Detta avser särskilt de nya reglerna för de företag som inte ska anses vara berättigade till statligt stöd. Begreppet ”företag i ekonomiska svårigheter” och den tidsmässiga aspekten på begreppet bör definieras. När det gäller delen som avser de företag som är föremål för betalningskrav på grundval av tidigare kommissionsbeslut bör dessa situationer analyseras och exemplifieras samt lösningar för hur företag ska hållas skadeslösa i de fall de inte själva är orsak till att stödet ogiltigförklaras tas fram.
Utskottets ställningstagande
I och med sitt medlemskap i EU har Sverige överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Detta gäller t.ex. konkurrenspolitiken, varav statsstödsreglerna är en del. Huvudregeln enligt unionsrätten är att statligt stöd inte är tillåtet, då det riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Statligt stöd kan dock undantagsvis vara tillåtet i vissa fall. I unionsrätten ställs upp olika krav för att statliga stöd ska tillåtas. De nu föreslagna ändringarna i lagstiftningen innebär att en anpassning sker till EU:s energiskattedirektiv, EEAG och de gruppundantagsförordningar som är aktuella på energi- och bränsleskatteområdet. Denna anpassning är en förutsättning för att säkerställa de EU-rättsliga statsstödskraven dels genom att stöd inte medges till stödmottagare som är i svårigheter eller har ett oreglerat återkrav, dels genom att uppgifter om individuella statliga stöd och stödmottagare samlas in för offentliggörande fr.o.m. den 1 juli 2016.
Inom de angivna ramarna har regeringen i sitt arbete försökt begränsa den administrativa bördan för såväl uppgiftslämnaren som Skatteverket samtidigt som det säkerställs att nödvändiga uppgifter samlas in. En del av detta är de beloppsgränser som föreslås för att företagen ska behöva lämna uppgifter om sin verksamhet samt en övergångslösning vad gäller tillvägagångssättet för insamling av uppgifter under perioden den 1 juli 2016–31 december 2016. Härigenom ges både Skatteverket och företag en lämplig förberedelsetid.
Begreppet ”företag i svårigheter” är identiskt i de olika aktuella EU-förordningarna som är aktuella i ärendet. Detta är en ekonomisk definition och därmed liktydigt med begreppet ”företag i ekonomiska svårigheter”. EU–förordningar gäller direkt i Sverige i den form de är beslutade och det är därför inte möjligt att besluta om lagstiftning som ersätter de krav som lagts fast i förordningen.
Utskottet anser att det är viktigt att de föreslagna ändringarna genomförs inom den tidsram som angetts eftersom det är en förutsättning för att Sverige ska kunna garantera att statsstödsreglerna följs och för att Sverige därmed även framdeles ska kunna behålla befintliga stöd och få nya statliga stöd godkända.
Utskottet finner, med hänvisning till ovanstående, att det inte finns möjlighet att ställa sig bakom motionärernas yrkande om ett senarelagt ikraftträdande. Inte heller i övriga delar finner utskottet skäl att ställa sig bakom motionen.
Utskottet avstyrker därför motion 2015/16:3393 (SD).
Utskottet har uppmärksammat ett skrivfel i ikraftträdandebestämmelsernas punkt 4 till lagen om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottet föreslår därför att det extra paragraftecken som finns i meningen tas bort.
Utskottet har i övrigt inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
Uppföljning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande om en uppföljning av hur lagförslaget påverkar företagens situation ur vissa angivna aspekter.
Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).
Motionen
I motion 2015/16:3391 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslås ett tillkännagivande från riksdagen om att följa upp hur ändringarna i lagstiftningen påverkar företagens ökade administrativa börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation samt begränsningar av möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. Propositionen saknar en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv och belyser inte bl.a. hur förslagen förhåller sig till de konkurrensrättsliga reglerna och hur den administrativa bördan för företagen kommer att påverkas. Vidare saknas en konsekvensanalys av lagändringarna som innebär att stöd inte får ges till företag i svårigheter. Regeringen bör därför inom kort följa upp hur lagförslagen påverkar företagens ökade administrativa börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation samt begränsningarna av möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. Dessutom bör en internationell jämförelse ingå avseende hur andra länder inom EU har utformat sina regler med anledning av förändringarna av statsstödsreglerna.
Utskottets ställningstagande
I motionen föreslås ett tillkännagivande från riksdagen om en uppföljning av hur lagförslagen kommer att påverka företagen ur olika aspekter. Regeringen bör ha anledning att noga följa hur dessa viktiga förändringar av lagstiftningen avseende statsstöd på bränsleskatteområdet påverkar företagen ur ett flertal aspekter. Något tillkännagivande från riksdagen om detta behövs därmed inte. Utskottet avstyrker därför motion 2015/16:3391 (C, M, L, KD).
|
1. | |
|
|
av David Lång (SD) och Olle Felten (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med den ändringen att ikraftträdandet bestäms till den 1 januari 2017,
2. lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:159 punkt 2 och motion
2015/16:3393 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
bifaller delvis proposition 2015/16:159 punkt 1.
Ställningstagande
Vi anser att det kommer att krävas så stora ändringar i propositionens förslag att det inte blir möjligt att låta lagändringarna träda i kraft redan den 1 juli 2016, som regeringen föreslår. Vi menar att de ändringar som behöver göras måste göras med omsorg och föreslår därför att ikraftträdandet skjuts fram till den 1 januari 2017. Regeringen bör återkomma med förslag om de ändrade övergångsbestämmelser till lagen om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi som behövs med anledning av att ikraftträdandet senareläggs.
I sak menar vi att det inte finns förutsättningar för Skatteverket att hinna med att skapa de nödvändiga administrativa rutiner som är en förutsättning för att man ska kunna hantera den upplysningsverksamhet som krävs av Skatteverket för att de kontroller som krävs ska kunna utföras på ett rättssäkert sätt. Det handlar också om en omfattande genomgång av de riktlinjer där GBER definierar begreppet ”företag i svårigheter”. I propositionen används begreppet ”företag i ekonomiska svårigheter” av regeringen. GBER:s definition är inte identisk med den språkliga utformningen i EEAG och FIBER, vilket innebär att skillnaderna måste redas ut. Det finns inte heller någon ledning i propositionstexten för hur den tidsmässiga aspekten på ”ekonomiska svårigheter” bör definieras och hanteras.
Vidare finns det problem med den andra kategorin företag som inte anses kunna vara berättigade till statligt stöd, nämligen ”företag som är föremål för betalningskrav på grundval av tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden”.
Regeringen måste reda ut dessa begrepp och finna en lösning på problemet som innebär att företagen går skadeslösa i de fall de inte själva är orsak till att stöden ogiltigförklaras. Vi menar att det bör vara lämpligt att utforma ett jämkningsförfarande som kan användas för att lösa en sådan situation.
|
2. | |
|
|
av Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Anette Åkesson (M), Larry Söder (KD) och Said Abdu (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3391 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Ställningstagande
Vi anser att det saknas en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv. Detta är av största vikt vid så omfattande förändringar som nu föreslås.
Den nuvarande utvärderingen av konsekvenserna avseende den administrativa bördan för företag är bristfällig, och uppskattningen av de administrativa kostnaderna är troligen underskattad. Regeringen föreslår även ett ökat utlämnande av uppgifter för offentliggörande utan att belysa hur sådant utlämnande förhåller sig till de konkurrensrättsliga reglerna. En sådan utvärdering borde omfattas av den konsekvensanalys som regeringen ska göra inom ramen för en proposition som ska överlämnas till riksdagen.
Lagändringarna innebär vidare begränsningar av möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. En konsekvensanalys av en sådan ändring är av yttersta vikt för att behålla stabilitet på de marknader där företag är mottagare av sådant statligt stöd som här är aktuellt. Tydliga och förutsägbara regler är avgörande för konkurrenskraften. Propositionen riskerar att skapa osäkerhet både vad gäller start av verksamhet och investeringsbeslut i verksamheten.
En sektor av näringslivet riskerar att drabbas särskilt hårt, nämligen företagare inom lantbrukssektorn. Bränsleskattebefrielse i form av statligt stöd är för många lantbrukare ofta av stor betydelse för likviditeten och en del av den ekonomiska driften av verksamheten. I dag beviljar banker lån med statliga stöd och EU-ersättningar som säkerhet. Lånen kan gå till såväl finansiering av investeringar som likviditetsförstärkningar. För vissa särskilt utsatta grupper inom lantbruket ligger den fortsatta driften i fokus. Allt för att klara verksamheten. Det är i dag uppenbart att en stor andel av de svenska mjölkproducenterna har problem med likviditeten. För många företag är EU-ersättningen en förutsättning för att klara likviditeten. Lagändringen som den är utformad i propositionen riskerar att ytterligare försämra villkoren.
Ytterligare en konsekvens av den föreslagna lagändringen är svårigheten i att bedöma när ett företag ska anses ha ”ekonomiska svårigheter”. Det är generellt svårare att avgöra när en enskild firma har ekonomiska svårigheter. Vi menar också att det är olyckligt att regeringen genomgående valt att använda den striktaste definitionen av ”företag i svårigheter”. Om andra länder inom EU väljer en mindre strikt definition riskerar vi att svenska företag återigen får hårdare regler än sina konkurrenter i EU, att svensk konkurrenskraft försämras och att svenska företag och jobb riskerar att försvinna.
Regeringen bör därför inom kort följa upp hur lagförslaget påverkar företagens ökade administrativa börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation samt begränsningar av möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter. Dessutom bör en internationell jämförelse ingå avseende hur andra länder inom EU har utformat sina regler med anledning av EU-reglerna på området. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:159 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2015/16:3391 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom kort bör följa upp hur lagförslaget påverkar företagen i form av ökad administrativ börda, ökad offentlighet av känslig företagsinformation och begränsningar i möjligheten att ge stöd till företag som är i ekonomiska svårigheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
2015/16:3393 av Olle Felten m.fl. (SD):
1.Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2017.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ytterligare beredning av ärendet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att minska den administrativa bördan för berörda företag och Skatteverket samt förtydliga förutsättningarna för de åtgärder som krävs för att avgöra om ett företag har ekonomiska svårigheter eller inte och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att justera lagförslaget så att företag som drabbas av icke egenorsakade återbetalningskrav inte ska omfattas av förbudet mot att kunna ta emot nya statsstöd innan den gamla skulden är återbetald, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2