Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna

Anf. 21 Ulla Andersson (V)

Herr talman! I propositionen som vi nu debatterar genom detta betänkande föreslår regeringen dels en lagändring som går ut på att tydliggöra att AP-fonderna de facto får göra saminvesteringar i onoterade bolag, dels att taket för en AP-fonds innehav avseende röstetalet i en sådan saminvestering höjs. Däremot kvarstår att AP-fonderna inte får direktinvestera i onoterade bolag.

Första AP-fonden tar upp detta i sitt remissvar och menar att AP-fonderna borde kunna direktinvestera i dessa onoterade bolag. AP-fonden anför att utvecklingen under de senaste åren varit att när företag börsintroduceras sker det ofta till höga värderingar och aktiepriser. AP-fonderna går därmed miste om den avkastning som andra institutionella investerare kan erhålla när de investerar som så kallade ankarinvesterare i ett tidigare skede före börsnoteringen. Första AP-fonden pekar också på att indirekta investeringsformer, till exempel via riskkapitalföretag eller fonder, ofta är förknippade med högre kostnader än en intern hantering inom AP-fonderna.

Vi mister helt enkelt pengar som vi skulle behöva till våra pensioner genom att förbjuda direktinvesteringar i onoterade bolag, och vi försvårar och fördyrar hanteringen av investeringarna. Det här bör ändras, menar Vänsterpartiet. Vi menar att AP-fonderna borde kunna direktinvestera i onoterade företag. Även LO har liknande ingångar i sitt remissvar.

Herr talman! Första-Fjärde AP-fonderna räknas till buffertfonderna. Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från de utbetalda pensionerna. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första-Fjärde AP-fonderna, och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tar man medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Därför vore det bra om dessa investerare faktiskt fick använda pengarna på det mest effektiva sättet genom att investera i onoterade bolag.

Men de företag som AP-fonderna investerar i är också beroende av det samhälle de verkar i. Ett samhälle med god ekonomisk utveckling ökar möjligheterna för att AP-fondernas investeringar generar god avkastning. Det vore därför intressant, menar Vänsterpartiet, att låta AP-fonderna få ett bredare mandat att investera i samhällsnyttiga investeringar. Det kan till exempel handla om investeringar i elnät, trafikinfrastruktur, fiber, miljöteknik med mera.

Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna

Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för att låta AP-fonderna få detta kompletterande mandat att investera i samhällsnyttiga investeringar. Det är ändå samhällsbygget, det gemensamma, som är avgörande för samhällets utveckling. Det ger både möjligheter och förutsättningar, och det ger också nytta till alla utöver att det skapar arbetstillfällen.

Vänsterpartiet har även föreslagit att AP-fonderna ska avveckla sina fossila innehav. Det är inte sunt att våra pensionspengar används till investeringar i fossilbolag, till exempel oljebolag eller gasbolag, och vi tycker därför att AP-fonderna borde ha ett uppdrag att avveckla dessa och ett särskilt uppdrag att investera i miljö- och klimatomställningen. Våra pensionspengar ska göra samhällsnytta och inte samhällsskada.

Jag yrkar bifall till vår reservation.

Anf. 22 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Det är klart att dagens debatter och dagens samtal i den här kammaren präglas av den omvärld som vi lever i. En diskussion om finansmarknadsfrågor och AP-fonder utan att ta hänsyn till coronadiskussioner och oljeprisfall och så vidare är naturligtvis väldigt svår att genomföra. Men jag väljer ändå, herr talman, att försöka föra den här diskussionen utan att fördjupa mig i de nämnda omvärldsfaktorerna här och nu.

I november 2018, närmare bestämt den 28 november, stod jag i den här talarstolen och argumenterade för regeringens dåvarande förslag om nya och ändrade placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonderna. Det var ett förslag som riksdagen också klokt nog antog.

Förslaget innebar att Första-Fjärde AP-fonderna fick modernare och mer nulägesanpassade placeringsregler som ökade fondernas möjligheter till placeringar i vad som kallas för illikvida tillgångar. De nya reglerna sänkte också kravet på placeringar i räntebärande papper. Men - och det är viktigt att poängtera - det är också regler som tydliggör att fonderna ska förvalta sina tillgångar på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

År 2019 blev därmed det första året med de nya placeringsreglerna på plats. När regeringens skrivelse för verksamheten i AP-fonderna 2019 kommer någon gång under hösten får vi tillfälle att här i kammaren utvärdera, diskutera och kanske debattera om och i vilken omfattning och utsträckning de här placeringsreglerna har haft effekt.

Herr talman! Redan i debatten i november 2018 poängterade jag att mer var på gång när det gäller förändring av AP-fondernas placeringsregler. Det är dessa kompletterande förändringar som den nu aktuella propositionen handlar om. De förslag som finns i propositionen handlar främst om att ge Första-Fjärde AP-fonderna ytterligare ökade möjligheter till investeringar i illikvida tillgångar och därmed ge fonderna, så långt möjligt är, likvärdiga förutsättningar som andra motsvarande investerare på marknaden har.

Med de här förslagen stärks också AP-fondernas möjligheter att uppfylla sin roll att nå det övergripande målet för verksamheten: långsiktig avkastning på pensionskapitalet. Det är nämligen det som är AP-fondernas uppgift, alltså dels att hantera de mer kortsiktiga över- respektive underskotten i pensionssystemet, dels att generera långsiktig avkastning på pensionskapitalet - ett kapital som vid halvårsskiftet 2019 var ungefär 1 485 miljarder. Hur stort det är i dag överlåter jag åt någon annan att fundera på.

Det är därför glädjande att se att det råder en bred enighet i utskottet att föreslå bifall till regeringens proposition - en proposition vars förslag också är förankrat i Pensionsgruppen.

Herr talman! Trots denna breda enighet finns det en motion i detta betänkande. Det är en motion där Vänsterpartiet föreslår i huvudsak två saker. Först och främst föreslår man direktinvesteringar i onoterade företag. Utskottet avslår motionen i den delen med motivet att den nuvarande ordningen, det vill säga att investeringar i onoterade företag ska ske genom en fond eller ett riskkapitalbolag, är väl avvägd givet AP-fondernas uppdrag.

AP-fonderna har främst finansiella mål och ska inte ta näringspolitiska och ekonomiskpolitiska hänsyn i sin förvaltning. Direktinvesteringar i onoterade företag skulle dessutom leda till att AP-fonderna skulle tvingas ta på sig ett helt annat och annorlunda operativt ansvar för de företag man investerar i. Det anser vi är en utveckling som inte är önskvärd.

Motionens andra förslag handlar om ett bredare mål för AP-fonderna. I motionen argumenteras för att låta AP-fonderna investera i vad som benämns som samhällsnyttiga investeringar. Jag vill nog påstå att AP-fonderna gör det redan i dag, herr talman. I motionen exemplifieras samhällsnyttiga investeringar som vi hörde tidigare med elnät, trafikinfrastruktur, fiber och miljöteknik. Ja, det är precis det som möjliggörs med regeringens förslag, nämligen att investera i precis den här typen av företag, exempelvis infrastrukturföretag, men via fonder och riskkapitalbolag, av precis samma skäl som tidigare nämnts. Konsekvens i regelverket oavsett företagens verksamhet tycker vi är klokt. Återigen, det gäller att inte tappa bort AP-fondernas mål, nämligen att generera långsiktig avkastning på pensionskapitalet.

Herr talman! Lite orolig blir man på den punkten när man läser Vänsterpartiets motiv i motionen. Där skriver man: "Det vore därför intressant att låta AP-fonderna få ett bredare mandat att investera i samhällsnyttiga investeringar." För min del känns inte det som ett helt övertygande sätt att resonera när det gäller att förvalta våra gemensamma pensionsmedel.

Nej, det är betydligt mer intressant att i det här avseendet tillämpa en försiktighetsprincip, och därvidlag känns regeringens förslag som klart mer välbalanserat och klokt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets betänkande nr 27 och avslag på motionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)