Vuxenutbildning

Anf. 100 Lars Püss (M)

Fru talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande 15, som handlar om vuxenutbildning. Med tanke på det rådande läget med coronapandemin är det i allra högsta grad ett aktuellt ämne. Behovet av utbildning för vuxna har tyvärr ökat drastiskt med tanke på den skenande arbetslösheten.

Den strukturomvandling av ekonomin som redan tidigare påbörjats kommer att eskalera och påverka arbetsmarknaden. På en arbetsmarknad där allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras ökar kraven på människor att rusta sig med nya kunskaper. Ett längre arbetsliv med större behov av kompetensutveckling och karriärbyten kommer att bli regel snarare än undantag. Det betyder att kunskap och kompetens kommer att få en allt större betydelse som trygghet på arbetsmarknaden. En viktig del i det nya samhällskontraktet kommer att vara att både företag och det offentliga behöver skapa bra vägar till omställning mitt i arbetslivet och att arbetstagare vänjer sig vid tanken på att byta både yrke och vilja att ställa om.

Fru talman! Moderaterna ser behovet av ett antal förändringar och åtgärder inom vuxenutbildningen. Jag kommer att lyfta upp några av dessa.

Vuxenutbildning

För det första måste yrkeshögskolan fortsätta att reformeras. Den möter ofta upp för att underlätta karriärbyten till bristyrken. Tyvärr inkluderar ofta behörighetskraven arbetsmarknadserfarenhet, vilket exkluderar stora grupper. Därför måste utbildningsarrangörerna ges möjlighet att erbjuda preparandkurser för dessa personer.

För det andra måste valfriheten och kvaliteten i den kommunala vuxenutbildningen ökas. Alliansregeringen tillsatte utredningen Frivux - Valfrihet i vuxenutbildningen, som lade fram sitt betänkande redan 2008. En valfrihetsreform med utgångspunkt i betänkandet om Frivux bör genomföras i vuxenutbildningen där den studerande fritt ska få välja att läsa vuxenutbildning inom kommunal eller annan regi. När det gäller kvaliteten måste Skolinspektionens uppdrag breddas till att inte enbart granska på huvudmannanivå utan även på enhetsnivå, precis som nu sker på grund och gymnasieskolan.

Slutligen måste sfi reformeras från grunden. Det handlar om allt från individuella prestationsplaner som kopplas till etableringsersättningen till att kraftigt öka tillgången på sfi-lärare genom att öka antalet distanskurser. Vidare behöver man se till att fler lärosäten med lärarutbildning erbjuder sommarkurser i svenska som andraspråk, och svenska som andraspråk ska göras till en obligatorisk del på lärarutbildningen. Det är så vi kan öka antalet lärare i svenska för invandrare på ett bättre sätt.

Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 1.

Anf. 101 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi diskuterar vuxenutbildningen, som är en otroligt viktig utbildningsform.

Jag vill inledningsvis rikta ett stort tack till alla som har studerat inom komvux och vuxenutbildningen och alla lärare och rektorer och annan personal som har slitit under det senaste dryga året, då vi har haft stora bekymmer med coronapandemin som ställt till det i hela vårt samhälle och inte minst för dem som fått ställa om till distansundervisning och distansutbildning. Ett oerhört stort tack för den omställningen!

För att Sverige ska klara några av de absolut viktigaste utmaningar vi har är det viktigt med utbildning, utbildning genom hela livet, inte minst inom vuxenutbildningen.

Vi kan se när vi träffar företagare runt om i landet att det finns stor brist på kompetens och inte minst på utbildningsformer som möter arbetsmarknadens behov - som finns inom vuxenutbildningen - och yrkesutbildningar på gymnasienivå som man kan få möjlighet att gå senare i livet för omställning.

Att skapa fler möjligheter för människor att omskola sig och vidareutbilda sig är en nyckel för samhällsekonomin. Det är en nyckel för de företag som behöver kompetens. Det är en nyckel för den offentliga sektorn, som också behöver dessa kompetenser. Att stötta och utveckla vuxenutbildningen är därför en nyckel framåt.

Fru talman! En omdiskuterad bit inom ramen för januariavtalet har varit omställningsavtalet. Jag vill ändå passa på att peka på det, då det kommer att skapa ännu bättre möjligheter för människor som befinner sig mitt i livet och har arbetat en period att omskola sig och vidareutbilda sig. I den formen är vuxenutbildningen på komvux en nyckel för många människor, många individer, för att läsa in högskolebehörighet, växla yrke och få kompetens inom något av bristyrkena - plåtslagare, barnskötare, undersköterska - som det finns ett stort och skriande behov av på arbetsmarknaden. Därmed kan de arbeta längre och få det som ett arbete innebär, frihet och möjlighet att bestämma mer över sitt eget liv.

För Centerpartiets del är det nya avtalet mellan parterna och det arbete som pågår inom ramen för januariavtalet en nyckel i det här arbetet, och det är viktigt att det fortgår. Det kommer också att spela stor roll att säkerställa att det finns utbildningar för de individer som det faktiskt handlar om så att de får och kan ta den här möjligheten till omskolning och vidareutbildning.

Fru talman! En del i det som vi diskuterar i dag är svenska för invandrare, sfi, som har en viktig funktion för att människor som kommer till Sverige ska få en god grund i det svenska språket och därmed bättre förutsättningar att bli aktiva deltagare i samhället men också möjligheten att få ett arbete. Att stärka kvaliteten inom sfi är en nyckel för att förbättra dessa möjligheter, inte minst framöver. Det arbetas med ett antal delar av detta inom ramen för januariavtalet.

Det har också gjorts en del satsningar inom ramen för januariavtalet som jag tycker att det finns skäl att poängtera i dagens debatt.

Senast i vårändringsbudgeten gjordes en satsning på möjligheten att kombinera svenska för invandrare med yrkesutbildningar. Det är en viktig del att kunna lära sig språket samtidigt som man lär sig ett yrke och på det sättet bli mer anställbar.

Inom den vårändringsbudget som nyligen behandlades görs det också en satsning på försöksverksamhet för att förbättra möjligheten till validering så att vi kan fånga upp de kompetenser och kunskaper som människor har och de kan ta vid därifrån.

Tidigare, i alla de extra ändringsbudgetar som presenterats och även i budgeten för 2022, har det gjorts en rad satsningar på just yrkesvux för att det ska bli fler platser. Som jag lyft fram tidigare är det en nyckel såväl för individen som för de offentliga arbetsgivarna.

Fru talman! Många gymnasieelever har haft en svår tid. Att läsa på gymnasiet under en pandemi har ställt stora krav på dem att sköta utbildningen på distans.

Jag är glad över att vi tidigare i vår presenterade förslag inom ramen för januariavtalet, som nu också är beslutade, om att sänka avgiften för att få sina betyg prövade på komvux och därmed sänka den tröskeln så att fler får möjlighet att få sina betyg prövade om de så vill. Avgiften sänks från 500 kronor till 150 kronor.

Fru talman! Centerpartiet har många förslag i betänkandet. Det finns andra delar att lyfta fram, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation nummer 2.

Anf. 102 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Sverige har kommit långt när det gäller synen på det livslånga lärandet.

Det ska vara möjligt att återgå till studier vid olika tidpunkter i livet för att utbilda sig och bygga på sin kompetens när det behövs. Vissa av oss kommer säkert att byta karriär flera gånger under livet, antingen för att vi själva vill eller för att vi av någon anledning behöver byta yrkesbana.

Oavsett om man är högutbildad eller lågutbildad ska ingen i yrkesverksam ålder hamna i en återvändsgränd när det gäller möjligheten att genom utbildning och hårt arbete förbättra sin situation och förverkliga livsdrömmar.

Fru talman! Vuxenutbildningen utgör i det här avseendet en fantastisk möjlighet. Men den har numera även en viktig uppgift att utgöra bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen.

Kristdemokraterna välkomnade införandet av regionalt yrkesvux, som syftar till att utbildningarna på gymnasial nivå ska planeras och bedrivas i samverkan mellan flera kommuner och med medverkan från det lokala arbetslivet.

Jag hör till dem som gärna betonar vikten av kvalitet framför kvantitet inom exempelvis vuxenutbildningen. Men vi tror verkligen på detta med regionalt yrkesvux och skulle därför vilja utöka antalet platser inom regionalt yrkesvux.

Fru talman! Jag skulle nu vilja fokusera på den del av vuxenutbildningen som handlar om svenska för invandrare, sfi.

Det finns alldeles för många barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet. De vuxna förebilderna som de hade behövt ha i familjen ersätts många gånger av kriminella som rekryterar barn och unga till ungdomsgäng och organiserad brottslighet.

Fram växer då inte bara ett skuggsamhälle och parallellsamhällen av utanförskap utan faktiskt också ett etniskt och kulturellt segregerat Sverige.

Det säger sig självt att det är farligt och fel om människor som kommer till vårt land redan på förhand upplever sig vara dömda att misslyckas och fastnar i dessa parallellsamhällen.

I ett samhälle där stora grupper av människor inte talar samma språk kommer också tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet av naturliga skäl att minska. Inte minst gör bristande språkkunskaper det väldigt svårt att ta del av utbildning och skaffa sig ett jobb när man kommit till vårt land, så språket är en otroligt viktig faktor för integration.

Vi kristdemokrater vill att det när man kommer som asylsökande redan från dag ett ska ställas krav på deltagande i undervisning i svenska och samhällsinformation inom ramen för ett asylprogram. Men vuxenutbildningen i form av sfi är också en oerhört viktig pusselbit för att fler ska kunna bli en del av det svenska samhället och för att Sverige som land ska klara den stora integrationsutmaning som vi står inför.

Sfi är i dag en obligatorisk del av den tvååriga etableringsplanen, och den som inte deltar i programmet kan mista sin ekonomiska ersättning. Det är bra, men det ställs tyvärr inte några krav på att man faktiskt också ska lära sig språket. Efter etableringsprogrammets två år är det bara drygt en tredjedel av de nyanlända som går vidare till reguljärt eller subventionerat arbete eller till utbildning.

Det krävs därför större fokus på kvalitet och kunskap inom sfi; detta är viktigt. Kristdemokraterna anser att Sverige likt Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna bör införa språkkrav som villkor för såväl permanent uppehållstillstånd som svenskt medborgarskap.

Fru talman! För att så många som möjligt ska kunna komma till sin rätt inom ramen för sfi är det viktigt att det finns en stor flexibilitet när det gäller inriktningar. Sfi ska kunna kombineras med praktik, annan utbildning eller förvärvsarbete.

Vi kristdemokrater vill att sfi med yrkesutbildning stegvis ska utvecklas till huvudalternativet. Yrkesvux är nämligen en mycket framgångsrik utbildningsform när det gäller att lära ut både svenska och yrkeskunskaper. Man har mycket bättre resultat där än i sfi-undervisningen i övrigt. Därför bör också alla kommuner erbjuda den typen av kombinationer.

Det finns i dag hundratals bristyrken i Sverige som nyanlända som studerar sfi samtidigt skulle kunna utbilda sig till: truckförare, lokalvårdare, skogsarbetare, målare, murare eller golvläggare. Det finns fantastiskt många möjligheter.

Kristdemokraterna hade därför velat förstärka regeringens tillskott till yrkesvux med ytterligare 100 miljoner kronor per år för åren 2021 och 2022.

Avslutningsvis, fru talman, är ett stort integrationsproblem att det finns utrikes födda kvinnor som nästan helt isoleras från det svenska samhället. Nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser. De registreras senare hos Arbetsförmedlingen och påbörjar svenska för invandrare senare än män. Nyanlända kvinnor och män möts inte heller av samma förväntningar och krav på att arbeta.

Den så kallade AKKA-utredningen har konstaterat att nyanlända kvinnor, oavsett om de är flyktingar eller anhöriginvandrare, erbjuds mindre omfattande och mindre relevanta arbetsmarknadsinsatser än nyanlända män. Så här kan vi naturligtvis inte ha det.

Vi i Sverige behöver bli bättre på att förbereda utrikes födda kvinnor för arbete genom språkstudier, samhällsorientering, arbetsplatsbesök och mentorskapsprogram. Detta kan exempelvis ske inom ramen för en obligatorisk men individanpassad sfi med bebis.

I och med detta yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 12.

Anf. 103 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Klockan är 19.30, och är det något som känns inspirerande att få debattera en sådan här kväll är det väl ändå vuxenutbildning, som jag har ägnat ganska mycket tid åt, både professionellt och nu som politiker. Det handlar om att varje människa ska ha så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sina kunskaper och färdigheter under hela livet. Därför krävs inte bara en bra skola för barn och ungdomar utan också en väl utvecklad vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning erbjuds som vi vet i form av kurser på grundläggande och gymnasial nivå och så naturligtvis i form av svenska för invandrare, sfi. Antalet elever inom komvux har ökat, inte bara under pandemin. Det har faktiskt ökat stadigt under den senaste tioårsperioden. Omkring 387 000 elever finns inom komvux.

Jag vill särskilt poängtera att den grupp som läser på grundläggande nivå har nästan dubblerats de senaste åren. Detta är något av den glömda gruppen när vi pratar om kommunal vuxenutbildning. Vi pratar ofta om svenska för invandrare, med rätta, och vi pratar om regionalt yrkesvux. Men den grundläggande nivån är ack så viktig för att elever ska kunna hämta igen skolmisslyckanden och ta sig vidare till gymnasial nivå.

Många elever läser på distans; detta var ett faktum redan före coronapandemin. Men vi vet att distansundervisningen inom vuxenutbildningen har slagit hårt mot elever som läser sfi på studieväg 1 och studieväg 2, det vill säga elever som har en begränsad utbildningsbakgrund och kanske inte heller har verktyg som dator eller mobil, eller uppkoppling hemma. Där har det varit oerhört svårt. Detta är elever som vi behöver följa upp. På samma sätt som vi pratar om en utbildningsskuld i ungdomsskolan måste vi prata om en utbildningsskuld även för de elever som läser på sfi och framför allt hitta sätt och ge möjligheter för dessa elever att komma igen och hämta igen det de har missat under pandemin.

De personer som läste på vuxenutbildningen före pandemin och som ju finns kvar där var inte sällan personer som hade ett skolmisslyckande bakom sig. Därför är det viktigt att vuxenutbildningen blir just den miljö där personer känner att nya möjligheter skapas och nya framtidsvägar öppnar sig.

Många av dessa elever har stora behov av särskilt stöd. Inte minst är så fallet för många nyanlända elever. Det finns även många elever som lider av psykisk ohälsa, till exempel efter att länge ha stått långt från arbetsmarknaden.

I dag varierar tillgången till elevhälsa och särskilt stöd för elever inom vuxenutbildningen mellan olika kommuner. Detta måste vi förändra så att alla kommuner erbjuder elevhälsa på komvux baserat på det behov som finns.

Fru talman! Vuxenutbildningen behöver organiseras på ett sätt som skapar förutsättningar för den bästa kvaliteten. I dag går tyvärr alltför mycket tid åt till överklagande av LOU-upphandlingar, där själva upphandlingsmomentet innebär att priset pressas på bekostnad av kvalitet i undervisningen. Jag kan inte säga att vi är helt utan skuld i den situation vi har, men vi måste komma till rätta med detta. Vi måste hitta ett annat sätt att organisera vuxenutbildningen. Vi vill på sikt se en nationell finansieringsmodell som främjar kvalitet och resultat, med ett mycket större fokus på elevernas arbetsmarknadsetablering.

Fru talman! Sedan Liberalerna införde lärarlegitimation och karriärtjänster har lärarkårens löneläge förbättrats markant. Det är bra, men inte tillräckligt. För att motarbeta lärarbristen och behålla redan yrkesverksamma lärare måste vi lägga ännu mer fokus på att förbättra arbetsmiljön och villkoren för lärarna. Detta gäller inte minst inom vuxenutbildningen.

En aspekt som vi vill förändra är intaget till komvux. Vi vill att det ska ske vid fasta tidpunkter under året, exempelvis kvartalsvis.

Vi är måna om att bevara komvux uppdrag att bedriva utbildning som präglas av flexibilitet, men som det fungerar i dag försvåras uppdraget för skolor och framför allt lärare att organisera utbildningen och strukturera undervisningen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om sfi. Att kunna svenska - detta är vi nog alla ense om här inne - handlar om frihet och självbestämmande. Språket ger en egenmakt. Vi vet också att svenska för invandrare måste blir mer flexibelt och individanpassat med en tydligare progression och med en ännu tydligare arbetsmarknadskoppling. Inte minst behövs det fler behöriga lärare inom svenska för invandrare. Det är den del av vuxenutbildningen där antalet behöriga lärare är minst.

Vi arbetar nu inom ramen för januariavtalet med de slutsatser som den så kallade Kliva-utredningen presenterade i vintras. Det är en god början, men vår bedömning är att ytterligare arbete behöver komma till för att rusta nyanlända svenskar så väl som det bara går för ett liv i Sverige.

Ett svenskt samhälle ska ställa krav, men vi kan inte ställa krav om vi inte också ger möjligheter att lyckas. Där är en fungerande undervisning i svenska helt grundläggande.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Anf. 104 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! I dag ska vi återigen diskutera och debattera vuxenutbildningen. Jag börjar med att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut.

Jag vill inleda mitt anförande med att konstatera att jag ser en mycket positiv och ljus utveckling för vuxenutbildningen i hela landet, inte minst med tanke på den ganska breda enighet som finns om behovet av välfungerande vuxenutbildning och sfi i hela landet. Det känns väldigt skönt på det sättet. Jag tror att vi har en ljus framtid.

Vi ser nu också att komvux växer i både funktion och betydelse och kommer att bli en avgörande pusselbit i det livslånga lärande som vi alla strävar efter. På så sätt kommer komvux alltmer att kunna möta behoven på arbetsmarknaden och också ge fler möjligheten att nå det jobb de vill ha och förverkliga sina drömmars mål.

Fru talman! Regeringen stärker nu på många områden den viktiga sfiutbildningen. Tanken är att kommunerna ska få ett mycket tydligare språkansvar och att individen ska få en individuell plan med tydliga mål. Det kommer att stärka möjligheten för fler att komma i egenförsörjning och att nå sina mål.

Det finns många intressanta motioner skrivna i detta ämne, och även om de inte får bifall kommer ändå många av de ambitioner och andemeningar som de ger uttryck för att bli verklighet. Det kan bland annat handla om möjligheten att läsa sfi i samband med praktikplatser eller under tiden man har en anställning.

Det är avgörande att alla nyanlända får tillgång till sfi-utbildning så fort de har kommit på plats i det svenska samhället. Förutsättningarna behöver anpassas, så att utbildningen verkligen blir tillgänglig för alla. Om man ska kräva att kunskaper i det svenska språket ska vara en förutsättning för att bli medborgare krävs också väldigt goda möjligheter att lära sig svenska språket.

Fru talman! Behovet av utbildning under hela livet har aldrig varit tydligare än nu. Vi har under coronapandemin sett att behovet av omställningsutbildning och påfyllnadsutbildning varit enormt stort. Detta lär inte ändras. Jag är stolt och tacksam över det faktum att regeringen satsat stora resurser på att stötta skolhuvudmän, regioner och kommuner för att öka antalet utbildningsmöjligheter på komvux, yrkesvux och yrkeshögskola. Det möjliggör för människor att växa och växla, utbilda sig och bygga sig starka inför framtiden i stället för att gå arbetslösa. När pandemin väl är över och nya jobb kommer till står man starkare inför de nya utmaningarna.

Yrkesvux spelar en viktig roll för att det offentliga och näringslivet gemensamt ska kunna ta ett samlat grepp kring jobb, utbildning och kompetensförsörjning utifrån lokala och regionala behov. Antalet platser har vuxit kraftigt under pandemin, inte minst sedan regeringen beslutade att öka sitt ekonomiska åtagande. Där kommunerna tidigare fick betala 50 procent, alltså en kommunal plats för varje statlig plats, behöver kommunen i dag bara ställa upp med tre sjundedelar. Stödet från regeringen har också förlängts, och genom att tidigare meddela storleken på framtida bidrag skapas bättre planeringsmöjligheter och mer långsiktighet. Detta, tror vi, kommer att kraftigt stärka förutsättningarna för bra och relevanta yrkesutbildningar.

Fru talman! Det finns många människor i Sverige i dag vars kompetenser och utbildningar inte tas till vara. Här behövs ett kvalitetssäkrat system för kompletterande utbildningar för personer som har en tidigare utbildning från ett annat land. Vi behöver kompletterande utbildningar inom fler områden. Vi behöver bättre validering på fler nivåer och inom fler yrken.

När man läser om regeringens ambitioner och ser vilka utredningar som är tillsatta kan man konstatera att det framtida uppdraget för vuxenutbildningen är både intressant och synnerligen relevant. Det blir alltmer tydligt att komvux ska vara en viktig aktör på den svenska arbetsmarknaden och utgöra en bas för den lokala, regionala och nationella kompetensförsörjningen. Komvux är ett avgörande instrument för att samordna och balansera kompetensbehoven på den svenska arbetsmarknaden.

Vi behöver fortsätta utveckla vuxenutbildningen för framtiden. Möjligheterna att läsa upp och komplettera betyg och kunskaper på komvux kan fortfarande bli bättre. Arbetsmarknaden kommer att fortsätta öka kraven på att ställa om och ombilda sig flera gånger i livet. Allt fler arbetstillfällen kräver utbildning på universitets- eller högskolenivå. Då måste vi som samhälle matcha detta med goda möjligheter att utbilda sig och ställa om.

Fru talman! Framtiden kommer att kräva ökad samverkan. Fler kommuner kommer att behöva organisera sina utbildningsinsatser på gymnasial nivå och inom vuxenutbildningen tillsammans för att möta arbetsmarknadens och näringslivets behov och ge människor i hela landet möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Vi behöver regional samverkan och dialog mellan skolhuvudmän, näringsliv, fackliga organisationer och det offentliga. Det är just sådana dialoger vi ser inom exempelvis vård- och omsorgscollege och teknikcollege, där vi har gjort satsningar. Där möter behoven hos arbetsmarknaden viljan att utbilda sig hos människor.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis ta ett lokalt exempel. Campus i Småland är en verksamhet där jag är aktiv. Där sker samverkan kring högre utbildning mellan tre kommuner och ett antal högskolor och universitet. Om de förslag och idéer som nu ligger på bordet om bättre samverkan mellan kommuner och bättre planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola skulle bli verklighet, skulle det göra enorm skillnad. Dialogen och kontakten mellan olika typer av utbildningar, men också mellan olika aktörer, skulle möjliggöra stora kliv för den regionala kompetensförsörjningen. Det skulle inte bara skapa en mer sammanhängande planering och dimensionering över tid utan också långt mycket bättre möjligheter för den enskilde att utbilda sig och matcha mot de jobb som finns.

Detta är vad vi behöver för att få ett fungerande utbildningssystem som svarar mot behoven av livslångt lärande i hela landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)