Vuxenutbildning

Anf. 157 Josefin Malmqvist (M)

Vuxenutbildning

Fru talman! Sveriges arbetsmarknad förändras. Vi jobbar högre upp i åldrarna. Samtidigt ser vi att det kommer fler och fler till Sverige som har en väldigt kort utbildning. Vissa har kanske aldrig fått en första utbildning.

I dag har många 50-åringar 25 år kvar på arbetsmarknaden, om de får ny kunskap och möjlighet till omställning. Samtidigt vet vi att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder i Sverige inte kan försörja sig själva. Många av dem har en kort utbildning.

Men vuxenutbildningen har lämnats i stort sett helt utan reformer. Komvuxutredningen presenterades med några viktiga reformer - absolut. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vuxenutbildningen i Sverige behöver ett rejält kvalitetslyft. Vi behöver en tydligare arbetsmarknadskoppling, en ökad flexibilitet och en ökad kostnadseffektivitet. Vi ska få ut mer för varje skattekrona. Nu behövs en lång rad reformer.

För det första vill vi se ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. När det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet ser det annorlunda ut. När det gäller vuxenutbildningen är det nämligen kommunen som är huvudman, och det är kommunen som sköter tillsynen av samtliga utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen.

Kommunen upphandlar eller auktoriserar leverantörer. Kommunen ställer själv kvalitetskrav - det är olika kvalitetskrav i olika kommuner - och sköter sedan tillsynen, ofta av samma utbildningsleverantör eller samma kommun. Olika kommuner har alltså olika kvalitetskrav och sköter själva tillsynen. Det här är inte ett effektivt system.

För det andra behöver vi en ökad kvalitetsuppföljning, och vi behöver införa externa examinatorer inom vuxenutbildningen. Vi vet i dag att många utbildningar i stor utsträckning leder till jobb. Samtidigt vet vi att vissa andra utbildningar, och det kan vi säga redan på förhand, i väldigt liten utsträckning leder till ett jobb efter avslutad utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Här behövs ett betydligt tydligare nationellt kvalitetsfokus med nationella kvalitetskrav. Vi vill införa nationella prov och externa examinatorer för att säkerställa att ett godkänt betyg alltid är lika mycket värt, oavsett i vilken kommun du råkar bo. Så är det inte i dag.

För det tredje vill vi införa en resultatbaserad ersättning. I dag är det så att vissa utbildningsanordnare kan ha ett incitament att behålla en elev i studier, för så är ersättningssystemet utformat: Du får betalt för att löpande behålla eleven i utbildning.

I stället vill vi se ett system som styr mot det resultat vi vill se. Vi vill se att du får ett godkänt betyg efteråt, och vi vill se att du kanske får ett jobb, beroende på vilken typ av utbildning det rör sig om. Då är det ju det vi ska rigga systemet för och styra mot. Trots detta är det väldigt få kommuner i dag som använder sig av en resultatbaserad ersättning inom vuxenutbildningen, någonting vi verkligen skulle vilja se på fler håll.

Slutligen behöver vi en tydligare arbetsmarknadskoppling inom vuxenutbildningen. Vi vill uppmuntra fler företag att bidra till yrkesutbildning, till exempel genom skattelättnader för att själva anordna utbildningar, och för privatpersoner, enskilda individer, som vill vidareutbilda sig.

Om du redan har ett jobb, har jobbat länge i ditt yrkesliv och känner att kroppen inte orkar längre och därför vill byta spår och utbilda dig till någonting annat är det i dag väldigt svårt att få möjlighet till den typen av omställning. Det är ju sällan så att din nuvarande arbetsgivare skulle finansiera en utbildning som innebär att du kommer att byta yrke och arbetsgivare. Dörren till komvux är tyvärr i många kommuner då stängd, och därför vill vi bland annat införa ett rutavdrag för utbildning för den som själv vill investera i sin egen vidareutbildning.

Fru talman! Det här är några av de många reformer som vi vill se på vuxenutbildningsområdet. Det som byggt Sverige starkt är ju alla de hårt arbetande personer som går upp på morgonen, går till jobbet och bidrar till vårt gemensamma. Samtidigt som Socialdemokraterna vill bygga ut bidragspolitiken och fortsätter med sin gömma-glömma-politik kommer vi moderater alltid att stå upp för de människor som ställer väckarklockan, går upp och bidrar till att försörja sig själva. Därför behöver vi införa en arbetslinje också i vuxenutbildningen.

Fru talman! Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till reservation 7 under punkt 3.

Anf. 158 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Det var mycket klokskap i Josefin Malmqvists inlägg, ska jag börja med att säga. Vuxenutbildningen behöver reformeras. Det håller jag med om. Sedan kan fundera på om ytterligare avdrag i beskattningssystemet är rätt väg att gå. Det kan vi dividera om.

Vuxenutbildningen är viktig, inte bara ur ett individperspektiv utan också ur ett systemperspektiv. Den påverkar arbetsmarknadens funktionssätt i dess grundläggande fundament, och jag är inte så lite stolt över att stå här i dag och kunna skryta lite om att vi snart kommer att få ett fantastiskt, världsunikt system med omställning som tar sikte på frågor som vi i politiken har diskuterat länge, nämligen det livslånga lärandet och hur vi säkerställer att människor ska kunna fortbildas och kompetensutvecklas hela livet. Vi vet ju att våra utbildningar inte längre räcker ett helt yrkesliv. Det händer mycket inom digitalisering och automatisering, och då är det klart att vi alla behöver fylla på för att fortsatt vara attraktiva på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Var fjärde elev som lämnar gymnasiet gör det med ofullständiga betyg. Därför är en vuxenutbildning av hög kvalitet helt avgörande för att skapa ytterligare förutsättningar för de här personerna att få nya och bättre livschanser senare i livet.

I den bästa av världar lyckas vi få fler människor att läsa yrkesprogram på gymnasiet. Men när det inte sker är det otroligt viktigt att det finns vägar till dessa yrken via vuxenutbildningen. Vi ser hur bransch efter bransch skriker efter kompetens. I många branscher krävs det specifika yrkesutbildningar. Tyvärr lyckas vi inte fylla dem fullt ut, vilket jag tycker är beklagligt. Just nu har vi en situation med 218 000 lediga jobb på Platsbanken. Hör och häpna - 218 000 lediga jobb! Det är en gigantisk förlust både för individerna och för Sverige som nation att vi inte lyckas försörja företagen som skapar jobb och ger skatteintäkter till välfärden med den kompetens som behövs.

Centerpartiet ser därför behov av reformer för att utveckla yrkesvux. Det behövs långsiktiga planeringsförutsättningar. Den nuvarande ordningen behöver förbättras både för att möta arbetsmarknadens behov och så att man vågar investera i utbildningar som kräver mer resurser. Branscherna behöver även större inflytande för att utveckla och utforma utbildningarna så att de möter arbetsmarknadens behov.

Centerpartiet ser också behov av att stärka stödet till kommunerna och bättre följa upp verksamheten. Vi delar därför Klivautredningens bedömning att Skolinspektionens granskning även ska ske på verksamhetsnivå och att Skolverket ska ta fram stödmaterial för upphandling.

Med detta sagt vill jag rikta mig till Socialdemokraterna och säga att det på riktigt är beklämmande och tråkigt att ni väljer att begrava Klivautredningen. Det fanns väldigt mycket bra saker i den som nu tyvärr inte blir verklighet. Jag tycker att det var väldigt konstigt att man inte ville tillföra den miljard som behövdes för att stärka kvaliteten i enlighet med de förändringar som utredningen föreslog.

Fru talman! Det svenska utbildningssystemet präglas av valfrihet och möjlighet att välja utbildningsanordnare - förutom när det handlar om kommunal vuxenutbildning. Det är ett av få system där det de facto är upp till kommunen att avgöra om det ska finnas valfrihet eller inte. Centerpartiet vill se en vuxenutbildningspeng så att valfrihet möjliggörs även för personer som vill läsa på vuxenutbildningen. Det vore ett bra steg för att skapa mer valfrihet och stärka studenternas förutsättningar.

När jag ändå har ordet tänkte jag få lite feeling kring sfi. När den ordinarie talespersonen inte står i talarstolen kan jag ju passa på att bedriva mitt eget korståg mot sfi.

Sfi är en skolform som är under all kritik. I de allra flesta kommuner erbjuds 15-18 timmar, oavsett vilken nivå man har. Det finns inga bra instrument för progressionmätning, den är inte resultatstyrd och den föregås inte av prov. Inte heller sker några prov efter utbildningen. Trots att det bara krävs 30 högskolepoäng för att man ska vara behörig är det enbart var tredje lärare som är det. Vi satsar en tredjedel så mycket per plats jämfört med vad en gymnasieplats kostar, så det är inte så konstigt att människor inte lär sig svenska. Att lära sig svenska är en grundförutsättning för att man ska kunna vara attraktiv på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Mot den bakgrunden vänder jag mig till Socialdemokraterna. En hel del av de här frågorna hanterades i den nu berömda Klivautredningen som ni valde att begrava, vilket är väldigt, väldigt tråkigt.

Inom ramen för januariavtalet såg vi till att tillsätta en sfi-pengsutredning som tar sikte på den andra delen av det kvalitetslyft som behöver komma på plats för sfi. Det handlar om form och uppnådda resultat i språkutvecklingen. Det är glädjande att utredningen nu har presenterats. Det var faktiskt inte så många dagar sedan den kom. Nu hoppas vi att den snabbt skickas ut på remiss och att den prestationsbaserade ersättningen för sfi ska kunna genomföras.

Fru talman! I betänkandet lyfts även yrkeshögskoleutbildningar upp som en fantastisk framgångssaga i Sverige sedan en tid tillbaka. Det är utbildningar som tas fram utifrån arbetsmarknadens behov. De flesta studenter som läser en YH-utbildning får jobb. Att fortsätta att utveckla YH är nyckelfrågan. I år ökar inte antalet antagningsplatser inom YH, trots stor efterfrågan på kompetens. Flera rapporter har den senaste tiden visat att det är en samhällsekonomiskt lönsam investering. Vi vill se fler utbildningsplatser inom YH framåt. De behöver givetvis gå genom statens budget, men vi vill också öppna för möjligheten att låta privata offentliga arbetsgivare delfinansiera platser på yrkeshögskolan.

Fru talman! Naturligtvis står jag bakom alla Centerpartiets yrkanden i betänkandet. Men jag fick faktiskt välja vilken reservation jag ville yrka bifall till, 3, 11 eller 12, och för tids vinnande tar jag mitt favoritnummer, nämligen reservation 3.

Anf. 159 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag kommer inte att ha ett lotteri om vilken reservation jag ska yrka bifall till, utan jag yrkar bifall till reservation 16.

Jag vill börja mitt anförande med att rätta föregående talare i talarstolen, Alireza Akhondi från Centerpartiet. Visserligen finns det problem med andelen behöriga lärare på sfi och en rad andra problem, men det största problemet handlar om att man inte har rätt att läsa sfi i Sverige från dag ett, utan man måste ha fått uppehållstillstånd i Sverige för att ha rätt att läsa sfi. Övriga utbildningar som man läser när man kommer till Sverige anordnas av andra aktörer, till exempel ABF och andra organisationer. Men just rätten till sfi är inte något man har från början. Därför är det inte heller så konstigt om människor inte lär sig svenska om de får vänta i flera år. Utan rätt att läsa sfi är det självklart att det kommer att finnas problem.

Fru talman! För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer har misslyckats. För andra har det inneburit en chans till yrkesväxling. I dagsläget är särskilda insatser inom både vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken nödvändiga för att förbättra möjligheten till utbildning och för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

Kommunernas förutsättningar och engagemang för komvux varierar dock runt om i landet. Det kan leda till problem för både enskilda individer och samhället. Att ha rätt till utbildning och att få undervisning av högsta kvalitet likvärdigt över hela landet är en angelägenhet för alla. En likvärdig utbildning och ett likvärdigt utbildningsutbud förutsätter en likvärdig ekonomi, och ett statligt ekonomiskt ansvar är därmed centralt för att nå detta. Likvärdiga förutsättningar innebär inte lika mycket pengar till alla kommuner utan att resurserna ska fördelas efter behov - detta till skillnad från pengar efter vad en kommun vill och kan betala, som det är i dagens läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Fru talman! Området är brett, och jag har valt att fokusera på två delområden som jag menar är särskilt viktiga i dag.

Under pandemin kunde vi alla konstatera att det var otroligt viktigt med tillgång till en bra och likvärdig äldreomsorg i hela landet. Vänsterpartiet vill ha en jämlik och jämställd äldreomsorg med hög kvalitet. Personal med rätt kompetens är en förutsättning för att sådan äldreomsorg ska kunna bedrivas.

Det kommer att råda brist på utbildade undersköterskor i framtiden. För att kompetensförsörjningen ska vara tryggad på lång sikt måste yrket bli mer attraktivt. Undersköterskeyrket har varit föremål för en rad olika utredningar, och för ungefär ett och ett halvt år sedan lämnade regeringen propositionen Stärkt kompetens i vård och omsorg - reglering av undersköterskeyrket. Där föreslogs bland annat att yrket undersköterska ska regleras med en skyddad yrkestitel.

Vänsterpartiet anförde i en följdmotion att yrket undersköterska bör regleras genom en skyddad titel och förbehåll av arbetsuppgifter med motiveringen att en reglering av undersköterskans arbetsuppgifter troligen skulle skapa incitament för arbetsgivare att anställa fler undersköterskor samt för den enskilde att utbilda sig.

Med hänsyn till förväntad ökad förekomst under de kommande åren av omfattande och sammansatta vårdbehov bland äldre - vilket vi också såg under pandemin - som får kommunal vård och omsorg i kombination med ökade kvalitetskrav är det angeläget att undersköterskors kompetens regleras tydligare och säkerställs.

Skolverket har beslutat om ett reviderat vård- och omsorgsprogram inom gymnasieskolan, som började gälla i juli förra året. Det är bra. Det har utformats nationella yrkespaket med förslag på innehåll i sammanhållna yrkesutbildningar som kan ges inom komvux.

Dock kommer innehållet i vård- och omsorgsutbildningarna för vuxna att variera kraftigt eftersom huvudmännen kan välja hur de ska använda de nationella yrkespaketen. De så kallade uppdragsutbildningarna är ofta kortare än utbildningar som ges i form av det nationella yrkespaketet.

Enligt en annan utredning, SOU 2019:20, har drygt 70 procent av anställda undersköterskor en kommunal vuxenutbildning eller annan vuxenutbildning inom vård och omsorg. För en stor andel av de anställda inom vården kommer utbildningsinnehållet att skilja sig på grund av att kommunerna kan välja att ha olika slags innehåll i utbildningarna. Det leder till att likvärdigheten inte säkras över hela landet. Därför anser vi att regeringen bör uppdra åt en lämplig myndighet att ta fram tydligare nationella riktlinjer som bygger på det förra förslaget från regeringen. Men det måste tydliggöras så att det gäller samtliga utbildningar för undersköterskor.

Fru talman! Det andra ämnet jag tänkte ta upp handlar om adopterades rätt till modersmålsundervisning. I Sverige finns tusentals människor som har blivit adopterade från andra länder. Det är personer som har rätt att lära sig om sitt ursprung och ska ha rätt att lära sig sitt språk. När man är barn och går i skolan har man rätt att läsa modersmål. Men detta bygger på att det ska finnas grundläggande kunskaper i språket och engagemang från de föräldrar som har tagit hit dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

På senare år har det uppdagats oegentligheter kring internationella adoptioner. Riksdagen har på initiativ av Vänsterpartiet beslutat att dessa adoptioner ska utredas. Hittills har bristen på engagemang från svenska myndigheter inneburit att informationsinhämtandet och kunskapsspridningen om dessa oegentligheter har fallit på ideella organisationer i Sverige. Ett av problemen har varit att man inte har fått lära sig sitt modersmål.

Svenska medborgare som har kommit till Sverige genom adoption har fått bilda egna föreningar för att till exempel fördjupa sig i omständigheterna till varför de har kommit hit. Språkbarriären har varit ett av de största problemen som har försvårat för adopterade att ta del av information om sin bakgrund. I exempelvis Chile sker utredningsarbetet på spanska, som sedan måste översättas av ideella krafter till svenska så att informationen kan spridas till berörda personer.

Vi menar att det behövs ett starkare regelverk för att se till att adopterade ska ha rätten att lära sig sitt modersmål i vuxenutbildningen, för att kunna underlätta detta arbete. Vi menar alltså att en utökad rätt att studera det egna modersmålet bör utredas omedelbart.

Anf. 160 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag är egentligen hungrig, och efter detta ska jag dessutom sätta mig i bilen och köra till Sibbhult. Men när en vänsterpartist så tydligt bjuder upp till dans kan man inte vara den som tackar nej, även om klockan är mycket.

Innan Ukrainakrisen slog till var det ungefär 26 procent av alla asylansökningar som beviljades, Daniel Riazat. Det är inte så konstigt att man måste vänta tills man vet om man får stanna i Sverige eller inte innan man får ta del av sfi-undervisningen. Det är inga konstigheter, kan jag tycka. Sedan är det jättebra att vi ändå inte vill förlora tid och därför erbjuder svenska från dag ett, då med hjälp av folkbildningen och dess resurser. Det är också ett sätt att stärka folkbildningen.

Mig veterligen är Daniel Riazat Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson - han nickar - och jag kan tycka att det är lite beklagligt att han inte riktigt behärskar sfi-frågan, fru talman. Jag har själv varit chef för en sådan verksamhet i kommunal förvaltning, och bristerna handlar inte riktigt om när man får börja. De handlar i stället om antalet timmar man erbjuds och hur resultatet mäts - ersättningarna betalas efter resultat - samt om form, innehåll och så vidare. Framför allt handlar det om lärarnas behörighet och att de faktiskt klarar av att lära ut.

Jag hade egentligen ingen fråga till Daniel Riazat, vilket kanske är meningen med ett sådant här replikskifte. Men ändå: Hur kommenterar Daniel Riazat mina påståenden?

Anf. 161 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Alla som sitter i utbildningsutskottet vet att jag gillar replikskiften - och allra mest älskar jag replikskiften utan tydliga frågor, för det ger mig en bra möjlighet att fortsätta förklara Vänsterpartiets politik på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Eftersom Alireza Akhondi inte är ordinarie ledamot i utbildningsutskottet känner han inte till vilka motioner jag brukar väcka - det är inte så märkligt - men till att börja med vill jag säga att jag har väckt motioner bland annat i frågan om utbildningsnivån på personalen. Jag har också lagt fram förslag till kammaren när det gäller hela strukturen i sfi. Bland annat ska man kunna läsa sfi tidigare.

Vi menar från Vänsterpartiets sida att det är avgörande att människor får läsa sfi tidigare. Jag kan ta mitt eget, eller snarare min mors, fall som exempel: Vi bodde i Sverige i fyra år innan vi fick veta om vi skulle få stanna eller inte, och under den tiden hade min mamma inte rätt att läsa sfi. Nu kunde hon via sin praktik lära sig svenska på en arbetsplats i stället, men alla har inte haft förmånen att göra det. Därför är det viktigt med sfi från dag ett.

När det sedan gäller frågan om en sfi-peng, vilket nämndes tidigare, menar jag att det vore fruktansvärt med tanke på att vi ser hur det har gått i resterande delen av utbildningsväsendet. Vi har en skolpeng som används av aktörer på marknaden som ett sätt att locka till sig människor och berika sig på våra skattemedel. Vi vet att det även i det här fallet kommer att leda till oegentligheter som olika aktörer redan har varit ute och fördömt. De har sagt att detta inte ska få förekomma.

Om du nu har arbetat inom vuxenutbildningen, Alireza Akhondi, kan du fråga dem om de skulle vilja ha en sfi-peng. Svaret kommer att bli nej.

Anf. 162 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Daniel Riazat kommer med en massa grundlösa påståenden om en marknadsskola. Vad är det för någonting? Jag har liksom aldrig förstått vad ledamoten Daniel Riazat pratar om när han pratar om marknadsskolor.

Det är jättebra att vi har ett skolpengssystem. Valfrihet är fantastiskt bra och någonting vi ska värna och utveckla. Det innebär inte att dagens friskolesystem inte har brister; självklart har det brister, och det är klart att man bör ta itu med de problem som finns. Alternativet är att gå tillbaka till det system Daniel Riazat så varmt förespråkar, det vill säga att det är föräldrarnas plånbok som avgör människors livschanser. Den avgör vilka områden de kan skriva sina barn i för att barnen ska få gå i de skolorna och så vidare.

Jag tycker att barn som jag, som har vuxit upp i Tensta, faktiskt ska få välja var de vill gå i skolan. Jag vill ge de barnen och eleverna den möjligheten, och samma sak gäller vuxenutbildningen. Varför ska man inte kunna få välja vilken aktör som passar en bäst och som erbjuder de utbildningar och den pedagogik som passar en? Varför vill Daniel Riazat och Vänsterpartiet alltid hindra människor från att göra egna val och kunna påverka sin framtid - och även ta ansvar för de val de gör?

I stället vill man peka ut en hel sektor som fifflare och fuskare som bara vill berika sig. Det är beklämmande på riktigt.

Anf. 163 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Nu vet jag inte riktigt vad det här hade att göra med vuxenutbildningen - jag drog bara ett exempel - men låt mig förklara.

Centerpartiet är med och styr i en stor majoritet av landets kommuner. Centerpartiet har varit med och tagit fram huvuddelen av rikspolitiken under ett antal av de senaste åren och tidigare även suttit i regeringen. Alla de saker Alireza Akhondi i dag står här och anklagar systemet och Vänsterpartiet för är saker som Centerpartiet självt har antingen varit med och skapat eller sett till att förvärra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Det är intressant att exemplet Tensta kommer upp, för jag tror inte att det har gått ens två dagar sedan Centerpartiet var med och sålde ut Tensta gymnasium till ett privat fastighetsbolag för att kunna låta våra resurser gå till vinster. Vad är det för valfrihet man pratar om när barnen i Tensta inte ska få gå i en kommunal skola om de nu vill göra det, fru talman? Valfriheten blir i stället valfrihet för olika aktörer i Luxemburg och banker i olika länder i Europa och i skatteparadis. Är det deras valfrihet att locka till sig de mest lönsamma eleverna som är Centerpartiets valfrihet? Det är inte vad Vänsterpartiet menar med valfrihet.

Valfriheten handlar om att vi måste ha rätt till en likvärdig och jämlik utbildning över hela landet. I dag är det inte så, och en stor anledning till det är det Centerdrivna marknadsexperiment som har fått pågå i Sverige i 30 år - och som i dag har börjat drabba även vuxenutbildningen. Det ser vi i kommun efter kommun. Centerpartiet är dessutom med och gör stora nedskärningar i majoriteten av kommunerna. Det är inte valfrihet för någon.

Anf. 164 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! I Sverige prioriteras det livslånga lärandet. Här är och ska det vara möjligt att återgå till studier för att bygga på sin kompetens vid komvux, folkhögskolor eller lärcenter när så behövs.

Vi kristdemokrater vill öppna upp möjligheterna till fortsatta studier ytterligare. Först och främst vill vi utreda möjligheten att införa ett fritt skolval inom komvux, och med det menar vi att man ska kunna söka en utbildningsplats i en annan del av landet utan att nekas detta om en viss utbildning inte tillhandahålls i den egna kommunen. Så är inte fallet.

Det har inte heller varit möjligt för någon med gymnasieexamen att via komvux läsa in ett annat gymnasieprogram. Omval har kunnat göras under gymnasietiden men inte efter, vilket förstås är ett problem.

Inom de gröna näringarna, för att ta ett exempel, är det stor brist på arbetskraft. För att gå en utbildning med inriktning mot de gröna näringarna på yrkeshögskolan ska du ha gått naturbruksgymnasium. Men att man vill jobba med just detta skulle ju kunna vara något som man kommer på senare i livet. Det kanske är först när man ska ärva eller ta över den där gården som man kommer fram till att man också vill bruka jorden och skogen som hör till. I ett sådant läge är det fantastiskt om det finns möjligheter att omskola sig. Har man en annan gymnasieutbildning i ryggen ska man inte av den anledningen nekas att i ett senare skede komma in på yrkeshögskolans program.

Det är viktigt att dörrar öppnas för människor på svensk arbetsmarknad. Men det är också viktigt att vi ser till att stärka den kommunala vuxenutbildningens likvärdighet, kvalitet och effektivitet, och här finns många förbättringar att göra.

För att stärka kvaliteten behöver för det första systematisk tillsyn av vuxenutbildningen bedrivas på både huvudmannanivå och skolenhetsnivå. Tidigare bedrev Skolinspektionen detta endast på huvudmannanivå, vilket vi vet har lett till stora problem. I och med att kommunerna har olika system för att erbjuda vuxenutbildning - vissa erbjuder den i kommunal regi och andra genom upphandling - har vuxenutbildningen inte granskats tillräckligt. Avsaknaden av en fullständig bild har äventyrat vuxenutbildningens kvalitet och likvärdighet. Fusk och glädjebetyg har förtjänstfullt uppmärksammats av såväl TV4:s Kalla fakta som Skolvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Kristdemokraterna välkomnar att Skolinspektionens uppdrag att utöva tillsyn över vuxenutbildningen nu har skärpts. Från och med i år ska myndigheten även granska vuxenutbildningen på skolnivå.

Det finns fler saker vi kan göra för att förbättra kvaliteten. Kristdemokraterna anser att en del av det riktade statsbidraget för yrkesvux bör kunna sökas direkt av företaget eller branschen, tillsammans med utbildningsanordnaren - detta för att underlätta och effektivisera yrkesväxling och regional kompetensförsörjning.

Vi vill också utreda ett nytt upphandlingssystem, som premierar kvalitet före kvantitet i vuxenutbildningen. För att komvux ska vara en likvärdig skolform med kvalitet i första rummet menar vi att det behövs ett alternativt upphandlingssystem. Vi behöver en modell som fördelar resurserna utifrån kvalitet, lärarledd undervisning och kunskapsutveckling.

Avslutningsvis gäller det naturligtvis också att de som tar del av undervisningen har förutsättningar att tillgodogöra sig den. Detta är viktigt för att värna kostnadseffektiviteten i vuxenutbildningen, men framför allt är det naturligtvis viktigt för de elever som investerar sin tid i utbildningen.

Vi menar att man efter en termins studier bör ha ett samtal med den enskilda eleven för att utvärdera hur förutsättningarna för att tillgodogöra sig utbildningen ser ut. En sådan kontrollstation skulle, menar vi, dels kunna stötta eleverna i deras kunskapsinlärning, dels ge en mer effektiv vuxenutbildning. Om det visar sig att en elev har låg närvaro eller bristande motivation kan utbildningsplatsen erbjudas en annan elev, som då får chansen att ta ett steg närmare arbetsmarknaden.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 8.

Anf. 165 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vi behöver ställa om Sverige. Nyligen presenterades den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Läget är akut. Vi befinner oss i ett klimatnödläge, och det räcker inte med små förändringar. Vi behöver transformera vårt samhälle, från fossila bränslen och slit och släng till 100 procent förnybar energi och en cirkulär ekonomi.

Men, fru talman, det är inte bara energisystemet och produktion och konsumtion som måste ställas om - detta ställs ju inte om av sig självt. I varje bransch som ställer om behöver vi också människor med nya kompetenser. I den gröna omställningen behöver vi också en grön omställning av människor - kompetenslyft och kanske till och med karriärbyte.

För, fru talman, ska man gå från att bygga i bara betong till att bygga trähus krävs det andra kunskaper och färdigheter. Där kommer vuxenutbildningen in som en viktig pusselbit i omställningen. Jag vill därför yrka bifall till Miljöpartiets reservation 5 om ett grönt kompetenslyft.

Fru talman! Det är inte heller bara den gröna omställningen som gör att vi i framtiden kommer att behöva mer vuxenutbildning. Vi går också in i en tid med en accelererande digitalisering och ett längre arbetsliv. Vi lever längre, och många av oss kommer att ha flera olika yrken under vårt arbetsliv; det kommer att bli normalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Därför är jag också glad över att vi nu snart får på plats ett system där det blir möjligt att få studiemedel och vidareutbilda sig senare i livet. Vi behöver matcha detta med ett utbud av vuxenutbildning som är relevant och aktuellt.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om finansieringen av vuxenutbildningen. Vi har i denna kammare talat mycket om den marknadisering av skolan som pågår. Vuxenutbildningen är lite annorlunda ordnad. Där är kommunen huvudman och upphandlar sedan privata aktörer som bedriver utbildning. Några ber om resultatbaserad finansiering, kanske baserat på vilka betyg eleverna får.

I en granskning som nyligen gjordes av några av dessa så kallade utbildningsaktörer visade det sig att det gavs betyg för sådant som det inte ens undervisats i. Visselblåsande lärare och elever berättade om hur lärarna tvingats och pressats till att sätta falska betyg och hur eleverna stod där utan den kompetens de behövde för att komma i arbete. Det är förfärande, detta fusk och fiffel som tillåtits ske.

Jag är glad att flera förslag för att strama upp detta börjar komma på plats. Men, fru talman, om vi ska komma bort från detta måste vi ta bort vinstintresset ur skolekvationen, även när det gäller vuxenutbildning. Vi behöver se till att bara de som faktiskt har utbildning som målsättning bedriver utbildning. Jag är övertygad om att det är så vi stärker kvaliteten - inte genom lägstaprisupphandlingar.

Fru talman! Timmen är sen. Jag står givetvis bakom alla mina reservationer, och jag skulle kunna hålla ett brandtal om var och en. Men jag stannar där, för tids vinnande.

Anf. 166 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, presidiet, för att ni är kvar i denna sena timme! Jag lovade att säga detta, för jag trodde att jag skulle få vara alldeles ensam när det blev min tur, men det är ju några tappra själar kvar här.

I dag debatterar vi vuxenutbildningen. Jag vill börja med att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut.

Jag ska också kommentera lite grann av det Josefin Malmqvist nämnde i sitt anförande. Hon sa att vuxenutbildningen är viktig. Jag delar verkligen den bedömningen, och det gör även regeringen. Josefin sa att vi inte hade fått några reformer på det här området. Då vill jag bara säga att regeringen har satsat medel motsvarande 160 000 nya utbildningsplatser på vuxenutbildning i olika former.

Allt fler inser hur viktig vuxenutbildningen är för det livslånga lärandet och för att möjliggöra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det handlar om att grundutbilda sig men också om att fylla på med kunskaper och även om att ställa om till ett helt nytt arbetsliv.

För oss socialdemokrater har det länge stått klart att vuxenutbildningen spelar en nyckelroll både för att människor ska komma i jobb och för att säkra behovet av kompetensförsörjning. Därför har också regeringen gjort flera viktiga satsningar för att vuxenutbildningen ska kunna möta de utbildningsbehov som finns både i dag och i morgon. Vuxenutbildningen har blivit ett mycket kraftfullt verktyg för att fler ska komma i arbete och nå en egen försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Regeringen lade nyligen fram en proposition som tydliggjorde ansvarsfördelningen mellan kommuner och statliga myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen. Varje individ ska få hjälp med en utbildningsplan. En utbildningsplikt införs. Yrkesutbildning ska kombineras med språkinlärning. Språk- och yrkeskunnande vävs ihop och bereder alltså vägen till framtida jobb.

Fru talman! Ett annat exempel, som även Alireza Akhondi var inne på, är Klivautredningen. Här handlar det inte minst om förbättringar och förändringar när det gäller svenska för invandrare. Man konstaterade i utredningen att det krävs tydliggöranden när det gäller kommunernas ansvar och skyldigheter som huvudmän för vuxenutbildningen och sfi. Det handlade om att skärpa kraven på kommunerna att tydligare motivera och stödja men också om att tillgodose att alla elever både påbörjar och slutför sin svenskundervisning. Det är helt avgörande för att de ska kunna gå vidare till mer utbildning eller ett jobb.

Behovet av en bra och kvalitetssäkrad vuxenutbildning i hela landet är stort och helt avgörande om vi ska lyckas med den omfattande utmaningen att tillgodose arbetsmarknadens behov av rätt utbildad arbetskraft. Det handlar om att tillgodose yrkeskompetens till tillverkningsindustrin, hantverksföretagen, teknikföretag med flera och stora delar av den offentliga sektorn, där vi inte minst inom äldreomsorg och sjukvård ser stora behov både nu och i framtiden.

Fru talman! Det är oerhört ledsamt att se att marknadsskolornas avarter finns även inom detta viktiga utbildningsområde. Tyvärr hittar vi i dag inte bara vinstjakt inom skolan utan också inom vuxenutbildningen.

Vi ser upphandlade privata utbildningsanordnare som inte verkar ha det uppdrag man fått förtroende av samhället att utföra som sitt främsta mål. Fokus verkar inte vara på att förse eleverna med de läromedel, praktiska erfarenheter och kompetenser som krävs för att de ska komma i jobb och egen försörjning. Alltför ofta är drivkraften något annat, nämligen vinst.

Vi ser upphandlade skolor som saknar både lärare och praktiska övningsmöjligheter men ändå får fortsätta att kalla sig skolor. Alltför ofta kan de trots magra resultat fortsätta att ta emot elever och göra ännu mer vinst. Det duger naturligtvis inte. Vinstjakten måste få ett slut. Samhället måste ta tillbaka ansvaret för den demokratiska kontrollen och för välfärden. Pengar som är avsedda för vuxnas utbildning och lärande ska också gå dit.

Kommunernas roll som ansvariga huvudmän för all vuxenutbildning måste uppenbarligen tydliggöras ännu mer. Det ska inte vara möjligt att tro att man som kommun kan upphandla bort sitt ansvar som huvudman när det gäller någon form av vuxenutbildning.

Därför är det vällovligt att regeringen nyligen lade fram en proposition som stärker och tydliggör kommunernas ansvar som huvudmän. Kontrollen av verksamheterna behöver verkligen stärkas. Här har Skolinspektionen från att tidigare bara ha granskat kommunen på huvudmannanivå nu också fått i uppdrag av regeringen att granska upphandlade verksamheter som bedrivs av privata utbildningsanordnare. Detta är ett viktigt steg. Min förhoppning är att dessa förstärkta befogenheter ska leda till att både kommuner som huvudmän och privata utbildningsanordnare ser allvaret i detta, så att vi slipper se fortsatta missförhållanden inom detta viktiga utbildningsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Men det finns lyckligtvis många kommuner där både upphandling av privata utbildningsanordnare och samverkan mellan kommuner och arbetsförmedling och annat fungerar väl. Jag hoppas att vi kan låta dessa bli föredömen och goda exempel.

Både det lokala yrkesvux och det regionala yrkesvux har goda förutsättningar att inom många bristyrken utbilda människor till rätt kompetens. Det avgörande är att utbildningarna sker i nära samverkan med det lokala och regionala näringslivet och den offentliga arbetsmarknaden. Det måste bli ett naturligare och tydligare samspel mellan arbetsmarknaden och vuxenutbildningen.

Fru talman! Jag ser verkligen fram emot regeringens kommande proposition när det gäller samverkan mellan flera kommuner - minst tre kommuner - för genomförande av gymnasieutbildningar och förhoppningsvis även vuxenutbildningar. Denna samverkan kommer att möjliggöra att det gymnasiala utbudet blir mer komplett för alla ungdomar oavsett bostadsortens storlek. Det är också en möjlighet att skapa en starkare samverkan mellan näringslivet, offentlig sektor och utbildningssystemet, som i längden skapar en bättre fungerande arbetsmarknad.

Vi måste bli betydligt mer angelägna om att påvisa för ungdomarna vilka framtidsmöjligheter och arbetstillfällen som finns på det lokala och regionala planet, och vi måste anpassa utbildningarna efter dessa behov.

Utbildning ska naturligtvis erbjudas efter individens behov och önskemål men också utifrån arbetsmarknadens behov. Ökad samverkan och bättre insyn i lokala och regionala förutsättningar går hand i hand med att erbjuda intressanta utbildningar som faktiskt leder till jobb. Detta stärker individen, det lokala samhället och kompetensförsörjningen i hela landet.

Anf. 167 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Timmen är sen, men jag kunde inte låta bli att begära replik. I mitt anförande tog jag upp behovet av reformer av vuxenutbildningen i Sverige. Jag noterar att ledamoten Kronståhl då väljer att fokusera på hur mycket pengar som vuxenutbildningen får. Men pengar är ju inte detsamma som reformer, fru talman.

Därför undrar jag: Varför motsätter sig Socialdemokraterna nödvändiga reformer för ökad kvalitet inom vuxenutbildningen, till exempel nationella kunskapskrav, nationella prov och externa examinatorer?

Varför motsätter sig Socialdemokraterna reformer för ökad kostnadseffektivitet inom vuxenutbildningen så att det inte är billigast peng per timme utan mest kunskap per investerad skattekrona? Varför motsätter sig Socialdemokraterna sådana reformer? Och slutligen: Varför motsätter sig Socialdemokraterna reformer för ökad flexibilitet inom vuxenutbildningen? Det gör de trots att vi vet att det möjliggör för fler att kunna kombinera omställning och språkstudier med en utbildning för att på så sätt snabbare komma i jobb.

Anf. 168 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för dessa mycket spännande frågor! Det känns väldigt intressant att du, Josefin, tror att vi motsätter oss förbättringar när vi hela tiden genomför förbättringar.

Du var inne på några reformer och nämnde bland annat ett resultatbase-rat ersättningssystem. Det är intressant att vi har ett system där vi upphandlar någon som ska utbilda. För att sedan få dessa att genomföra utbildning - dem vi har upphandlat - och verkligen lyckas måste vi ge dem ytterligare medel för att de ska leverera. Ett sådant system är jag verkligen emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Vi måste naturligtvis se till att de kommuner som upphandlar oseriösa aktörer verkligen förstår att deras ansvar är att tillgodose de vuxna den utbildning de har rätt att kräva. Det är vad vi försöker göra genom att exempelvis förstärka Skolinspektionens roll att även kunna granska dessa.

Vi förstärker och reformerar också vuxenutbildningen på så sätt att vi har tagit bort den regel som sa att den som hade minst utbildning fick komma in först. Det har vi ändrat. Nu är det den som har störst behov. Vi menar att den som har bäst förutsättningar att snabbt komma in i arbete eller en vidareutbildning kan få förtur.

Om propositionen går igenom kommer vi också att möjliggöra att man i en arbetsmarknadsregion har rätt att söka vuxenutbildning i de samverkande kommunerna.

Anf. 169 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Jag är glad över att Tomas Kronståhl lyfter fram flera av de reformer som vi är överens om, bland annat förändringen i skollagen om att det inte ska vara den som har kortast utbildning utan den som har störst behov av utbildning som i första hand prioriteras. Det var Socialdemokraterna som införde denna skrivning. Jag är glad över att de nu har ändrat sig på den punkten.

Jag är glad över att Tomas Kronståhl tycker att Skolinspektionen gör ett bra arbete. Jag delar den bilden. Det var alliansregeringen som var pådrivande i detta. Och genom vår budget som gick igenom i höstas fick Skolinspektionen ytterligare medel. Jag är därför glad över att ledamoten delar bilden att detta är viktiga områden.

Det gör mig dock djupt bekymrad att kunskapsnivån uppenbarligen brister när det gäller kostnadseffektivitet och resultatbaserade ersättningssystem. Så där ser verkligheten inte ut i dag. Oavsett om man utför vuxenutbildning i kommunal egenregi eller genom upphandling - kommuner väljer att använda sig av flera olika upphandlingsmodeller, såsom auktorisation eller entreprenadupphandling - finns det olika sätt att ersätta för den tid som eleverna spenderar i skolan.

Vårt fokus och fokus i en resultatbaserad ersättning handlar om vilket resultat man vill att eleven ska nå efter avslutad utbildning. Vill man att fler elever ska avsluta och gå till jobb, kanske inte direkt men i långsiktig egenförsörjning, till exempel sex eller tolv månader efter avslutad utbildning? Vill man att fler ska uppnå ett visst betyg, kanske godkänt betyg, behövs externa examinatorer som kan säkerställa och kvalitetssäkra de betyg som rektorer och lärare landar i.

Dessa reformer lyser med sin frånvaro hos den socialdemokratiska regeringen. Sådana reformer skulle verkligen behöva komma på plats.

Anf. 170 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Jag noterar att Josefin Malmqvist tror att jag tycker att Skolinspektionen gör ett bra arbete. Jag hade helst sett att vi hade ett skolväsen där vi inte behöver en skolinspektion som måste granska dem som ger våra barn och för den delen vuxna en utbildning. Det borde vara självklart att de som bedriver utbildning gör ett sådant bra jobb att vi inte behöver en skolinspektion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Men när vi nu har ett marknadsskolsystem som gör att vissa kommuner tror att man kan köpa eller sälja sitt ansvar är det för att snabbt komma till rätta med de problem vi har otroligt viktigt att använda den inspektionsmyndighet som ni inrättade till att granska att kvaliteten hålls. Dessa pengar hade kunnat gå till att höja kvaliteten på alla andra skolor i stället, men nu har vi detta system. Jag tycker att de har en viktig roll att fylla i det system som finns.

Fokus på resultat och ett ersättningssystem efter resultat är, menar jag, ett feltänk redan från början. Vi upphandlar något och ska i denna upphandling vara tydliga med vilka resultat som ska levereras. Det betalar vi ju för i grunden. Vi ska inte ha ett system där vi först upphandlar, och om de levererar ska de få extra betalt. Det är inget bra system. Jag är själv företagare. Att ha två ersättningsmodeller kan inte vara ett klokt system.

Anf. 171 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Det sista besök jag gjorde innan pandemin slog till i mars för två år sedan gick till vuxenutbildningen i Göteborg, med särskilt fokus på sfi.

Jag har inte så många minuter på mig, men det finns en grupp som jag verkligen vill fästa kammarens uppmärksamhet på. Det gäller en grupp inom sfi och hur pandemin har påverkat denna grupp.

Pandemin har naturligtvis - det vet vi - inneburit påfrestningar för hela utbildningsväsendet. Flera internationella studier har påvisat betydande kunskapstapp. Inte minst har elever med svårigheter drabbats mest då de gynnas mest av lärarledd undervisning. Det är därför av särskild vikt att vi genomför en kartläggning av de elever inom sfi-utbildningen som har gått studieväg 1 och 2.

Det här är elever som har särskilt kort utbildningsbakgrund och har på ett särskilt sätt drabbats av att inte ha lärarledd undervisning. De har fått vara hemma, kanske med otillfredsställande verktyg för sin undervisning. Det här kan ha varit två förlorade år, och vi måste ta reda på vad som har hänt med dessa elever. Är det elever som hittar tillbaka till sfi-utbildningar? Är det elever som har gått vidare till jobb? Det vore fantastiskt. Men är det också elever som bara har försvunnit, som kanske sitter hemma, måste det kartläggas, och åtgärder måste identifieras. Dessa elever är viktiga.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga några ord om lärarna inom komvux. Vi talar inte ofta om komvuxlärare. Det är en lika viktig grupp som den grupp vi ofta talar om då vi säger att lärare är en väldigt viktig profession inom ungdomsskolan. Det finns flera sätt att höja andelen behöriga lärare inom komvux. Det handlar inte minst om att förbättra arbetsmiljön och villkoren.

Vi i Liberalerna förslår bland annat i vår motion att man ska sätta stopp för det vi kallar okontrollerat kontinuerligt intag av nya elever i komvux. Det behöver regleras genom fasta tidpunkter, till exempel en gång per kvartal, för att man ska kunna bedriva en utbildning som präglas av struktur. Som lärare måste man kunna organisera sin undervisning och sin utbildning. Därför måste mottagandet av nya elever ske under mer ordnade former.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning

Jag vill också understryka behovet av behöriga lärare inom sfi. Vi har hört från den här talarstolen att just sfi är en utbildningsform där det finns minst andel behöriga lärare.

Fru talman! Jag står bakom alla Liberalernas reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation nummer 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)