Vuxenutbildningen

Anf. 1 Ida Drougge (M)

Herr talman! Det har väl i alla tider pratats om matchningsproblem på arbetsmarknaden. Under de senaste 20 åren har vi pratat om att man behöver kunna utbilda sig under hela livet - det som ofta kallas det livslånga lärandet.

Sanningen är ju att behoven aldrig tidigare har varit så stora som nu. Det känns lite som att vi har ropat vargen kommer i årtionden, men nu kommer den på riktigt. Kassapersonalen i matbutiken byts ut mot självskanning. Appar byts ut mot hemsidor - för att inte tala om all ny teknik i dagens moderna bilar!

Inte nog med att arbetsmarknaden nu förändras allt snabbare. Det tillskott av arbetskraft som vi har fått - eller för att tala klarspråk: alla de flyktingar som har kommit till Sverige - kan alldeles för lite för att klara sig bra på vår arbetsmarknad.

Vi hade väl alla önskat att utvecklingen i stället hade gått hand i hand. Men nu är det snarare precis tvärtom. Det krävs alltmer utbildning för att man ska vara efterfrågad på arbetsmarknaden och för att man ska få ett jobb. De allra flesta av de nyanlända kan alldeles för lite och har inte den kunskap som krävs.

Utbildning är nog långt ifrån hela lösningen på det här ganska stora problemet. Det är ännu viktigare att reformera arbetsmarknaden, att sänka skatten på framför allt låga inkomster och att införa ett bidragstak. Med detta sagt är det mycket som kan bli väldigt mycket bättre inom utbildningssystemet. Det behövs ett bättre innehåll och bättre och mer effektiva system.

Vi har alla lagt fram förslag om att man ska bygga ut antalet utbildningsplatser inom de flesta utbildningar. Vi har gjort det tidigare, och vi gör det nu. Men vi får inte glömma bort att också säkra kvaliteten och se till att man lär sig rätt saker. Nyanlända behöver få läsa fler utbildningar samtidigt. De ska på en och samma gång kunna lära sig svenska, läsa kurser på grundskolenivå och få en yrkesutbildning.

Jag och Moderaterna tycker att man ska läsa svenska från dag ett i Sverige. Resten ska man läsa när man har fått uppehållstillstånd. Detta ska man göra i stället för alla de arbetsmarknadsutbildningar som vi vet inte leder någon vart.

I dag tvingas man lägga ned två år på att läsa korta Amsutbildningar som är så dåliga att de inte ger någonting generellt, speciellt inte för den som inte har grundskoleutbildning. Arbetsförmedlingens egna utvärderingar visar att dessa utbildningar tar de studerande längre bort från arbetsmarknaden. Detta om någonting måste vara definitionen på slöseri med skattepengar. Det är helt enkelt dyrt och dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Kravet på att lära sig svenska bör gälla överallt och i alla kommuner, särskilt om man inte har ett jobb att gå till. Som jag nämnde tidigare får vi inte heller här glömma bort kvaliteten. Vi vet att kvaliteten tyvärr varierar stort i olika kommuner. Det gäller inte bara utbudet utan också innehållet.

Därför vill vi att man ska ta fram en digital lärplattform för sfi. Med en sådan skulle det bli enklare att studera på distans, att studera samtidigt som man arbetar eller samtidigt som man har en praktikplats. Det skulle också bli lättare att lära sig svenska från dag ett redan innan man har fått uppehållstånd.

För att förbättra kvaliteten och korta vägen till jobb vill vi också att Skolverket ska ta fram nya sfi-program. Det är bara en tredjedel av kommunerna i Sverige som erbjuder sfi som är anpassad för dem som har en akademisk bakgrund. Det är ännu färre kommuner - var femte kommun - som erbjuder sfi kombinerad med yrkeskunskap för dem som har en yrkesbakgrund.

I stället för att först lära sig svenska, sedan läsa grundskoleämnen och slutligen lära sig ett yrke skulle man kunna göra allt detta på en gång samtidigt. Det är inte konstigt att det i dag tar väldigt lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden, och det sker helt i onödan.

Låt oss göra om allt, låt oss ha utbildningar som leder till jobb och låt oss ställa höga krav. Ingen utan jobb ska kunna sitta stilla och vänta, utan man ska plugga från morgon till kväll och göra allt som krävs för att kunna försörja sig. Det ska givetvis inte bara gälla dem som nyss har fått uppehållstillstånd, utan det ska gälla alla.

Det här betänkandet och vuxenutbildningen i stort handlar inte enbart om utbildning för vuxna nyanlända. Det är också en jätteviktig andra chans för exempelvis dem som hoppar av gymnasiet. Här påbörjade alliansregeringen ett viktigt arbete med att utöka utbildningsplatserna på framför allt yrkesvuxutbildningar.

Om man inte har fullföljt sina gymnasiestudier kan det vara så att man ångrar sig. Sedan kan man återfå sin studiemotivation och tycker att det är kul att plugga för att sedan komma in på högskola eller universitet. Men det gäller långt ifrån alla.

De allra flesta vill bara kunna få ett jobb. Sanningen är att de flesta vill plugga så lite som möjligt. Men de vill få ett jobb för att kunna försörja sig själva, tillåtas växa upp och bli självständiga. Då är just studieförberedande program inte särskilt bra. Tvärtom behövs det fler med en klassisk yrkesutbildning. Därför vill vi att dessa yrkesutbildningar fortsatt ska bli fler och bättre och finnas i hela landet.

Det tror vi i Moderaterna och vi i Alliansen görs bäst om företag och näringsliv får vara med och utforma innehållet i utbildningarna. Det gäller både inom vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolan kommer jag inte att ta upp så mycket här i dag, för vi har haft en proposition och en debatt om det tidigare. Kort kan man säga att yrkeshögskolan kanske är den viktigaste pusselbiten i alla de här utbildningsinsatserna för just det livslånga lärandet och omställningen på vår arbetsmarknad.

Avslutningsvis vill jag berömma regeringen. Det sker inte så ofta, så lyssna noga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Vi i Alliansen har lagt fram ett förslag om att ta bort alla de hinder som helt i onödan gör att elever som gått i gymnasiesärskolan inte kan läsa vidare efter gymnasiet. Detta har regeringspartierna gått med på och yrkat bifall till. Det ska ni ha en stor eloge för - låt det ske oftare!

Med det vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

Anf. 2 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Som centerpartist står jag givetvis bakom alla partiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Precis som Ida Drougge avslutade vill jag också börja: Det är en bra dag i dag! Vi har ett motionsbetänkande där vi också har bifall till ett antal motioner. Just i dag gäller det att lyfta frågan om alla elevers möjligheter till eftergymnasiala studier och då inte minst alla de elever som har gått i gymnasiesärskolan.

Det finns nämligen ett tillkännagivande i betänkandet som säger att regeringen ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Det behövs många vägar framåt för alla!

Det finns många engagerade människor runt om i vårt land, och också i vårt utskott, som har jobbat länge med den här frågan. Min partikollega Per Lodenius kommer säkert att komma in lite djupare på den här frågan lite senare i debatten.

Det känns väldigt bra att kunna nämna att när det gäller mycket av det som har skett i projektverksamhet kommer det nu förhoppningsvis att öppnas vägar framåt så att människor får möjlighet att på olika sätt och utifrån sina behov rustas för arbetsmarknaden. Det handlar om studier av olika slag, och det handlar också om andra former av insatser, om jag ska uttrycka mig så, för att komma närmare arbetsmarknaden.

Vid ett antal tillfällen här i kammaren har man nämnt SV Kulturcollege i Örebro. Det är många som känner till den verksamheten och på vilket sätt det också rustar människor att komma närmare studier. Det behöver finnas olika broar och bryggor mellan varje steg i utbildningssystemet.

På det sättet är detta alltså en väldigt bra dag, herr talman!

I reservation 1 i detta utskottsbetänkande behandlar vi yrkesvux och yrkeshögskolan, och eftersom jag yrkade bifall till denna reservation tänkte jag uppehålla mig mest vid den.

Jag tycker att det finns många bra tankar från regeringen kopplat till vuxenutbildning. Man pratar till exempel om regionalt yrkesvux, där kommuner i samverkan arbetar för att arrangera de former av utbildning som näringsliv och arbetsliv behöver.

Jag vill ändå ringa lite i en varningsklocka. Kommunpolitiker och regionpolitiker har nämligen hört av sig och på olika sätt lyft upp frågan om det ändå inte är så att antalet platser har blivit färre. När de jämför antalet platser de senaste fem åren med hur det regionala yrkesvux ser ut är det så mycket färre platser.

Jag vill bara peka på detta. Det finns ingen statistik ännu, eftersom det är alldeles nyss genomfört. Men inte minst regeringspartierna måste hålla ett öga på detta, något som även vi verkligen kommer att göra så att inte yrkesvux utarmas under den här perioden när vi behöver så mycket utbildning för dem som står en bit från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Ida Drougge var inne på sfi, en fråga som även vi i Centerpartiet har lyft upp på olika sätt. Vi har ett förslag i en motion om en sfi-peng just för att ge individen möjlighet att välja utbildningsanordnare och att det inte alltid ska vara kommunerna som har planeringsmonopolet och är bäst på detta. Det finns en mängd utförare som skulle kunna göra detta på ett mycket bra sätt. Tyvärr avslås det förslaget.

I betänkandet nämns någonting som jag också vill lyfta fram, och det handlar om den stora satsning som man gjorde på folkbildningens möjligheter med svenska från dag ett och även vardagssvenska.

Det är spännande när man ser att vi har tio studieförbund i Sverige som tillsammans har nått 75 000 människor med olika former av introducerande språkutbildning på olika sätt. Det är en fantastisk möjlighet, och därför tänker jag att det blir så otroligt viktigt att säkerställa att den kompetens som man har byggt upp under de år som man verkat kan finnas kvar och att man får möjlighet att fortsätta på ett bra sätt.

Tillbaka till reservation 1 som handlar om yrkesvux och yrkeshögskolan, där vi pekar på besöksnäringens möjligheter att utvecklas. Jag tror att vi har fått glädjande besked från Skolverket kopplat till naturturism. Landsbygdskommittén nämnde behovet av olika utbildningar i livsmedelskedjan, något som vi lyfter fram här.

Vi ser även att utbildningarna inte är jämnt fördelade över landet, utan många av yrkeshögskoleutbildningarna är koncentrerade till våra tre storstäder. Det kommer nog alltid att vara så att söktrycket är allra högst i Stockholm, Göteborg och Malmö, men det är också så att kompetens behövs i hela landet, och därför blir det viktigt att fortsätta digitaliseringen av yrkeshögskolan.

Det är även viktigt att se över de kompetensplattformar som tas fram regionalt och att de får en bra möjlighet att möta de yrkeshögskoleutbildningar som man visar verkligen behövs.

Med dessa olika synpunkter vill jag återigen yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 3 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Som har nämnts tidigare debatterar vi utbildningsutskottets betänkande gällande vuxenutbildningen. Vi bör påminna oss själva om att det endast är ungefär 40 år sedan alla kommuner blev skyldiga att anordna motsvarande utbildning.

Det är också en väldigt viktig debatt, vilket har nämnts även av föregående talare, gällande tillgången till vidareutbildning för dem som har gått gymnasiesärskolan. Vi i Vänsterpartiet är glada över att vi har en bred samsyn kring detta. Vi anser dock att dessa utbildningar just nu är utformade efter studenter som har gått i den vanliga gymnasieskolan och att systemet därför behöver moderniseras och anpassas till hur verkligheten ser ut och utifrån de behov som finns.

Vänsterpartiet och resten av utskottet föreslår därför att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över och förbättra tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vi ska vara väldigt stolta över att vi har kunnat komma överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 5 under punkt 6 som bland annat handlar om etableringen och möjligheterna för nyanlända att lyckas i vårt land.

Språket är, som de flesta känner till, en nyckel för att komma in i samhället. De utrikesfödda som trots många år i Sverige inte har fått möjlighet att lära sig tillräckligt bra svenska har också mycket svårare att få ett arbete. Att se till att de får möjlighet att lära sig svenska är en smart investering på flera sätt. Det är därför välkommet att regeringen efter överenskommelser med Vänsterpartiet har gett studieförbund, folkhögskolor och andra aktörer rätt att bedriva svenskundervisning för asylsökande.

Men det behövs mer. Även om en del av de asylsökande inte kommer att stanna i Sverige leder en ökad kunskap i språket till en närmare koppling till Sverige och en bättre bild av vårt land som också gynnar Sverige.

För att nya svenskar snabbt ska kunna komma in i samhället och kunna delta i samhällslivet vill Vänsterpartiet ge dem bättre möjligheter att lära sig svenska. Utbildning i svenska för invandrare, sfi, har flera problem och brister som det ser ut i dag. Avbrotten i utbildningen är många, och det råder brist på kvalificerade sfi-lärare. Det finns även brister i sfi när det gäller själva utformningen. I dag kompenserar inte utbildningen i tillräckligt stor utsträckning för de klasskillnader som finns eller det språkliga avstånd som kan finnas.

Vänsterpartiet ser behovet av att höja kvaliteten i utbildningen för att säkerställa att alla får rätt till en bra sfi- och svenskundervisning. Men vi behöver också göra det lättare att kombinera sfi med andra etableringsinsatser, som praktik, förbättrad validering etcetera. Den löpande intagningen är också en faktor. En annan är att den studerande tvingas göra avbrott i studierna för att man är tvungen att ta ett jobb och försörja sig, även under en kort period, för att inte gå miste om sin försörjning. Det handlar också om att delta i olika program. Det här systemet bör ses över. Det skapar en motsägelsefullhet, då individen å ena sidan ställs inför ett behov att skaffa sig goda kunskaper i svenska och å andra sidan ställs inför de andra kraven från arbetslivet och samhället.

Mot bakgrund av den brist på sfi-lärare som i dag råder tycker vi från Vänsterpartiets sida att vi bör satsa på utökad distansundervisning och digitalisering av undervisningen, som andra partier har nämnt. Jag är glad att de borgerliga partierna tidigare har nämnt det från talarstolen, men frågan som ställs i mitt huvud är varför det här inte skedde tidigare, när Alliansen i åtta år satt vid makten. Det här skulle kunna vara och kommer att bli ett väldigt bra sätt att tillgängliggöra utbildningarna för asylsökande och se till att utbildningarna blir mer rikstäckande.

Detsamma gäller frågan från vilken dag man ska få gå på sfi. I dag har vi ett system där man inte får börja från dag ett, vilket skapar stora problem. Å ena sidan ökar kraven på de asylsökande att skaffa sig jobb och därmed kunna få stanna i landet, å andra sidan möjliggör vi inte för de asylsökande att lära sig språket genom att gå sfi. Därför föreslår Vänsterpartiet att sfi-undervisningen ska ske från dag ett. Även där blir frågan varför alliansregeringen inte gjorde någonting åt saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Med det sagt vill jag hålla mitt anförande ganska kort i den här debatten, då vi har diskuterat vuxenutbildningsfrågorna i andra betänkanden också. Jag yrkar som sagt bifall till vår reservation nr 5.

Anf. 4 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Jag hade en gång, när jag vikarierade i grundsärskolan, en elev som sa till mig: Alla frågar mig vad min lillebror vill bli. Det är aldrig någon som frågar mig vad jag vill bli. Är det för att de tror att jag redan är någonting, att jag är dum och därför inte kan bli någonting? Jag vill också bli någonting, Christina; inte är väl jag bara dum?

Många gånger när vi står här i talarstolen vill vi förklara och berätta om de skillnader som finns mellan oss. Vi vill visa vad det är som skiljer det egna partiets politik från alla andra partiers politik. Vi missar då många gånger att tala om att vi faktiskt är överens om saker och inte bara ligger i luven på varandra. Men att vi tar upp skillnader beror på att vi vill visa att det finns olika vägar och på att vi vill pusha på varandra: Det här tycker vi är viktigt, och det vore bra om ni också gjorde det!

Därför är jag sanslöst glad att få stå här i dag och veta att det råder en total uppslutning och enighet kring det förslag som ska ge dem som går på särgymnasiet möjlighet att studera vidare. Det är helt fantastiskt! För ungefär ett år sedan var vi flera ledamöter från flera partier som stod här i talarstolen och tog upp just den här problematiken, men då fanns det egentligen inte så många lösningar i sikte. Att det efter bara ett år råder total uppslutning är otroligt roligt.

Utskottet föreslår att "riksdagen ställer sig bakom . att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras". Nyckelordet här är "hur", inte "om". Det handlar inte om en utredning som ska titta på om det är möjligt och om det behövs, utan det handlar om hur det kan göras.

Jag tänkte tala lite grann om bakgrunden till varför det här är viktigt, även om vi är överens allihop. Det handlar om den inlåsning som gymnasiesärskolan i dag innebär. År 2009 skrev vi i Sverige under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den innebär att alla har rätt till högre studier på lika villkor och till ett livslångt lärande utan diskriminering. Så fungerar det inte i dag. Inget av programmen på gymnasiesärskolan leder till grundläggande högskolebehörighet. Vill man studera vidare är det folkbildningen, yrkeshögskolan eller någonting åt det hållet som gäller. Gymnasiesärskolan låser in elever.

Jag är alltid lika glad när jag, som tidigare talare här, får lyfta SV Kulturcollege hemma i Örebro. De gör en fantastisk insats. Samtidigt ska det inte behöva vara så att det bara är folkbildningen som tar i det här. Vi tar i dag inte samma ansvar för alla ungdomar. Vi säger att vissa inte behöver ha en statlig eller kommunal utbildning. Sedan kommunerna tog över ansvaret för särskolan på 1990-talet har elevantalet i princip fördubblats. Varför det är så kan vi säkert dividera om, men det är så det ser ut. Vi har aldrig haft så många barn inom gymnasiesärskolan eller på grundsärskolan.

Vi gillar ju projekt i Sverige. Vi tycker att det är bra. Det finns nästan hur många projekt som helst. Det är toppen när man vill testa någonting nytt och se om det fungerar. Sedan är tanken att projekten också ska leda någonstans. Är de bra blir det verksamhet, är de dåliga lägger vi ned dem och testar någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Problemet är när projektformen i stället ersätter de långsiktiga och permanenta lösningarna. Det som är tänkt att vara testverksamhet som det sedan ska hända någonting med läggs bara ned, och så gör vi ett nytt projekt. Det är det här som är problemet. Det är projekt på projekt på projekt för en grupp som absolut inte ska ha tillfälliga lösningar.

Det finns i dag ett antal projekt som är riktade till den här målgruppen, intellektuellt funktionshindrade, men det finns i princip ingenting permanent. I teorin finns det utbildningar inom såväl folkhögskolan som yrkeshögskolan och yrkesvux. Men i praktiken är det väldigt få som vänder sig till målgruppen. Eller rättare sagt: Det finns många folkhögskoleutbildningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men få utpräglade yrkesutbildningar och väldigt få som de facto går att söka. Det finns inga specifika yrkesutbildningar för dem med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns inga anpassade utbildningar, utan var och en måste hålla koll på varje enskild skola. Dessutom måste man bo på rätt ställe, för det finns i princip ingenting norr om Gävle, utan man förväntas flytta på sig.

Det här handlar om fördomar och förväntningar. Det handlar om att föra diskussionen om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få möjlighet att göra aktiva val, få makt över och i sin vardag och sitt liv och naturligtvis få mer inflytande. Det är därför det här är så viktigt.

Det här med förväntningar och inflytande över sin egen vardag är naturligtvis någonting som gäller oss alla. Som tidigare har nämnts finns det mycket som behöver göras inom exempelvis sfi, inte minst att säkra kompetensen hos lärarna. Någonting annat som behöver göras är att snabbt se till att människor som kommer till Sverige får möjlighet att känna sig delaktiga och känna att de blir en del av samhället. En väg dit är att snabbt få en möjlighet att lära sig svenska och lära sig om samhället. Tyvärr är asylprocessen många gånger väldigt lång. Om det kan vi också säga väldigt mycket. Men det borde inte bara ligga på folkbildnings- och studieförbunden att gå in på asylboenden för att kunna ge den här utbildningen. Likvärdigheten blir givetvis lidande. Genom sfi-utbildning direkt på asylboenden kan vi korta etableringstiden och samtidigt undvika passivitet, som vi vet leder till psykisk ohälsa.

Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 1. Mina allianskollegor har tidigare förtjänstfullt berättat om vikten av bredd i yrkesutbildningarna samt om att det behövs och varför det behövs satsningar på regionala utbildningar, så jag ska inte fördjupa mig mer i det.

I stället ska jag bara vara väldigt glad. Jag är glad över att den motion som jag har väckt, den alliansmotion som har väckts och den centerpartimotion som har väckts bifalls och att vi är eniga. Jag är glad över att vi ska ta fram hur fler ska få fler möjligheter.

Min före detta elev är vuxen nu. Jag vet faktiskt inte vad han blev. Jag har inte stött på honom sedan dess. Vad jag vet är att han borde ha haft fler möjligheter att välja bland fler alternativ.

Jag ska avsluta med ett citat: En människa med en funktionsnedsättning är egentligen inte en människa med särskilda behov utan en människa med alldeles vanliga behov som måste tillgodoses med särskilda insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

(Applåder)

Anf. 5 Aron Modig (KD)

Herr talman! Vi diskuterar i dag utbildningsutskottets betänkande nr 16 för det här riksdagsåret som rör vuxenutbildningen.

Jag vill yrka bifall till reservation 1. Det är en alliansgemensam reservation som handlar om bland annat den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå, det som brukar kallas för yrkesvux.

Vi vill bygga ut yrkesvux ytterligare. Varför då? kan man fråga sig. Yrkesvux är en form av utbildning som syftar till att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning. Om fler personer kan gå en yrkesvuxutbildning menar vi att hela samhället skulle fungera bättre, då viktiga bristyrken kan tillsättas med kunnig och utbildad personal. Men ett ännu viktigare skäl är att yrkesvuxutbildningen är ett av de allra viktigaste verktyg vi har för att hantera och komma till rätta med den allt kraftigare tudelningen på den svenska arbetsmarknaden. Det fenomen vi ser i dag är att vi, trots en stark ekonomi och hög sysselsättning, har en stor och växande grupp människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Bakgrunden till detta känner vi till. Den svenska ekonomin är avancerad, och vi har förhållandevis höga ingångslöner eller lägstalöner för de flesta jobben på den svenska arbetsmarknaden. Det är ju inget problem för personer som är välutbildade och har höga kvalifikationer - tvärtom. Men det är ett stort problem för de människor som inte har en hög utbildning eller i ganska många fall ingen utbildning alls. I dessa fall gör de höga kraven att det helt enkelt är tufft att konkurrera på den svenska arbetsmarknaden.

Det är också en grupp som växer, eftersom den i stor utsträckning består av utrikes födda eller utomeuropeiskt födda personer som kommit till Sverige från länder där skol- och utbildningssystemen i många fall inte är speciellt välutvecklade.

Statistiken över de nyanlända som var inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag i mars visar att drygt 48 procent hade som högst en förgymnasial utbildning på nio år. Till dessa kommer drygt 20 procent som visserligen har en gymnasial utbildning med sig från hemlandet men som vi vet inte alltid är gångbar i Sverige.

I det här läget, herr talman, finns det i huvudsak två saker som man kan göra för att få fler av de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att faktiskt komma i arbete. Det ena är att göra det möjligt för arbetsgivare att anställa personer till en lägre lön och kostnad, och det behöver vi göra. Det andra är att höja utbildningsnivån, humankapitalet, för de personer som inte har tillräcklig utbildning med sig i bagaget.

Vi vet att yrkesvux är ett effektivt sätt att nå just de grupper som saknar gymnasieutbildning. Exempelvis visar Skolverkets utvärderingar att tre av fyra av dem som har gått yrkesvux har fått en anknytning till arbetsmarknaden ett år efter att yrkesstudierna har avslutats.

Det här är anledningen till att vi från KD:s sida i den budgetmotion som vi lämnade in till riksdagen i höstas avsatte drygt en halv miljard kronor mer än regeringen till yrkesvux för 2017 och en ytterligare upptrappning under åren därefter. Det är positivt att vi i betänkandet har en samlad allians för att yrkesvux behöver byggas ut ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Herr talman! Jag vill även säga några ord om reservation 3, som också är en alliansgemensam reservation. Den handlar om att det bör införas ett krav på att asylsökande ska delta i undervisning i både svenska för invandrare och i samhällsorientering. Bakgrunden också till detta förslag är att vi vill få till stånd en snabbare och bättre etablering, både på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället, för de personer som kommit och kommer till Sverige för att söka skydd.

I det läge som vi har i dag med långa väntetider från det att man lämnar in sin asylansökan till det att man får besked om man får uppehållstillstånd eller inte tycker vi att det är viktigt att man redan under asyltiden kommer igång med både svenskastudier och med att lära sig hur det svenska samhället fungerar. För att åstadkomma det har vi från KD:s sida ett förslag som vi kallar för asylprogram, där en viktig del är just studier i sfi och samhällsorientering. En annan viktig del är ett arbetskrav på asylsökande. Exempelvis ställs krav på att man ska hjälpa till med skötseln av det egna asylboendet. Jag är väldigt glad över att vi nu har en samlad allians också kring just utbildningsdelen i detta.

Avslutningsvis, herr talman, har vi ett särskilt yttrande i betänkandet gällande motionsförslag från KD som har avstyrkts av utskottet genom en förenklad behandling, då de har behandlats tidigare under mandatperioden. Vad gäller dessa vidhåller vi det som har anförts av våra företrädare i samband med att utbildningsutskottets betänkande 16 debatterades förra året och betänkande 13 behandlades för två år sedan.

(Applåder)

Anf. 6 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Vi behandlar i dag utbildningsutskottets betänkande med inlämnade motioner inom området vuxenutbildning. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Min kollega Caroline Helmersson Olsson kommer att ta upp frågan om hur eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras, så den frågan hoppar jag över i det här anförandet och lämnar till henne.

Jag brukar alltid hävda att en bra förskola är den viktigaste start i livet man kan få. Sedan är såklart skolan viktig, men därefter kommer nog ändå vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen kan vara en grund för att få ett arbete och att faktiskt vara en aktiv samhällsmedborgare. Den kan vara en plattform inför fortsatta studier och vara bryggan mellan arbetslöshet och nytt jobb eller högre studier. Det handlar framför allt om frihet - frihet för oss som människor att ha tillräckligt på fötter för att själva kunna göra våra val i livet. Det är så viktigt.

Vuxenutbildning är så många olika saker. Det är en plats där man möter andra människor, där man i samtal med andra kanske till och med förändrar sin världsbild och inte längre blir så kategorisk i sitt tyckande och tänkande. Man kan till och med ändra åsikt, eftersom man helt enkelt möter ny kunskap men också för att man får en chans att ta till sig andras kunskap.

Herr talman! Det här är ju inget förstamajtal. Men jag kan ändå inte låta bli att prata lite om det som jag nämnde häromdagen i mina tal, nämligen hur viktig den svenska modellen är. Den handlar om ett samhälle där vi alla bidrar för att öka friheten för de många, just det som vuxenutbildningen handlar om. Då är det viktigt att vi har duktiga lärare som satsat många år av sina liv på att utbilda sig och sedan brinner för sina deltagares utveckling, att vi har ett system för studiefinansiering som möjliggör studier, oavsett vad du har med dig i din ryggsäck, varifrån du kommer och hur mycket du har i din plånbok, och att vi har duktiga studievägledare som visar olika vägar för dem som är villrådiga eller för dem som behöver hjälp att välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Det bästa med vuxenutbildningen är att den öppnar dörrar. Den är en brygga mellan arbetslöshet och jobb eller mellan arbetslöshet och högre studier, och alla har rätt till den.

Det är därför det är så härligt att vi har en regering som nu satsar på fler utbildningsplatser, som infört rätt till komvux och som ser att de som står längst bort från en avslutad gymnasieutbildning är de som bäst behöver stöd, och som därför har infört ett studiestartsstöd som ska göra det lättare att vidareutbilda sig.

Vårt kunskapslyft kommer fullt utbyggt 2019 att omfatta 70 000 nya platser för vuxna. Det innebär en satsning på 8 miljarder kronor - väl investerade pengar, skulle jag vilja säga.

Jag tänkte avsluta med att berätta om Peter i Årjäng. Han är pappa till min vän Kenny.

Peter utbildade sig i unga år till verkstadsmekaniker. När livet ställdes på ända bestämde han sig ändå efter ett tag för att tiden var mogen att ta det där steget och förverkliga sin, och kanske till del Kennys, dröm om att bli sjuksköterska. Han hade ingen lätt uppgift. Det enda han hade med sig av det som krävdes av ämnen var matematiken. Allt annat var han tvungen att läsa in på komvux. Han jobbade på dagarna och läste in ämnena som behövdes på kvällar och helger. Sedan gjorde han högskoleprovet, och det gick jättebra. Det fick honom att förstå att målet att komma in på en högskoleutbildning faktiskt var inom räckhåll.

Tack vare vuxenutbildningen och sin egen starka vilja, sin familjs stöd och alla timmar som han avstod från andra aktiviteter för att i stället plugga är han i dag framme och är färdig sjuksköterska. Han jobbar som det i dag. Och ja, jag har frågat honom om lov att ha med honom här i dag i anförandet. Han bor i en liten kommun, i min hemkommun Årjäng. Han tog klivet och utbildade sig till ett av de yrken där det ständigt är brist.

När jag tänker på Peter och andra män och kvinnor som han blir jag så stolt över vårt samhällsbygge och än mer övertygad om vikten av att fortsätta att investera i gemensamma vägar till ökad frihet för den enskilde.

Jag vill avsluta med att upprepa att det bästa med vuxenutbildningen är att den öppnar dörrar.

(Applåder)

Anf. 7 Ida Drougge (M)

Herr talman! Det är bra att Gunilla Svantorp tycker att vuxenutbildning är bra. Det är såklart jättebra att vi på det stora hela är överens dels om att vi behöver fler platser inom yrkesvux, dels om att vuxenutbildningen är till för att man ska kunna byta jobb, få ett jobb och ta igen saker man har missat.

Gott så, men jag trodde, herr talman, att en företrädare för Socialdemokraterna, som bara har suttit i regeringsställning förhållandevis kort tid, inte skulle vara så nöjd med allting. Det brukar låta tvärtom: att allting är ganska dåligt och att det är alliansregeringens fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Jag måste därför ställa en fråga, för jag tycker att vi har stora utmaningar även inom vuxenutbildningen. Jag tycker att mycket måste bli bättre. Därför, herr talman, vill jag fråga Gunilla Svantorp vad hon och regeringen gör för att det ska bli lättare att bland annat kombinera sfi och yrkeskunskaper och att läsa detta samtidigt. Och vad gör ni för att det ska gå att göra detta inte bara här i Stockholm utan även på andra ställen i Sverige?

Anf. 8 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Jag skulle kunna börja med att säga så här, Ida Drougge: På den tiden du inte var med i riksdagen, 2006, var det första beslut som regeringen Reinfeldt fattade att skära ned vuxenutbildningen med en tredjedel. 600 miljoner försvann. Det tycker jag visar väldigt väl hur viktigt man tycker att det är att man kan ställa om i livet och att man har utbildningsplatser.

Du inledde ditt anförande i dag med att säga: Behoven av vuxenutbildning har aldrig varit så stora som nu. Sedan säger du så här: Det absolut viktigaste för Moderaterna är skattesänkningar och att vi inför ett bidragstak.

Vår gemensamma välfärd, herr talman, bygger på att vi bidrar. Om vi ska ha utbildningsplatser bygger det på att vi plockar in pengar som möjliggör dessa utbildningsplatser. Det är klart att man i opposition kan stå och prata om att det behövs fler platser. Vi tillför fler platser. Men när man sedan själv styr det här landet gör man någonting helt annat.

Som svar på din fråga kan jag säga att vi kommer att ha fler platser. Jag ska även säga något om din andra fråga, som handlar om hur man möjliggör sfi och praktik på samma gång. Vi har sfi även på små ställen där det kanske inte riktigt fungerar på samma sätt som här i Stockholm, där det är lättare att göra andra saker. Jag är fullständigt övertygad om att de som jobbar med sfi och med de nyanlända som kommer gör sitt allra bästa oavsett var de bor någonstans.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Ida Drougge hur hon tänker finansiera alla dessa utbildningsplatser när hon samtidigt ska sänka skatterna.

Anf. 9 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag tar mer än gärna en skattedebatt, men här och just nu kanske inte är rätt forum. Man kan dock kort säga att om vi är fler som är med och arbetar och fler som är med och bidrar får vi precis de effekter som jobbskatteavdragen tidigare gav: Vi får in mer pengar. Då kan vi lägga mer pengar - även mer pengar per person i landet - på vår välfärd. Att beskatta bort jobb är inte svaret på tillväxt, på fler platser och på högre kvalitet inom vuxenutbildningen.

Herr talman! Trots att jag inte satt i riksdagen 2006 vet jag mycket väl, precis lika bra som Gunilla Svantorp, att antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen alltid har följt med konjunkturen. Det är naturligt att öka på antalet platser när det finns större behov och att minska det när behovet är mindre. Utöver detta är det ytterst kommunerna som är ansvariga för antalet platser och vi som är ansvariga för ramarna, för kvaliteten och för uppföljningen.

Trots att jag ställde min fråga och gav Gunilla alldeles utmärkta möjligheter att tala om hur hon och regeringen vill ta ansvar för att göra just det som ytterst är vår uppgift och säkra kvaliteten och utveckla innehållet i utbildningarna tog hon inte denna möjlighet. Hon utvecklade inte detta utan konstaterade att alla de duktiga medarbetare som vi har inom vuxenutbildningen får klara sig själva.

Anf. 10 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Herr talman! Ja, det får de, Ida Drougge, och kanske också med hjälp av de 10 miljarder som vi har valt att avsätta och skicka ut till det kommunala för att själva avgöra hur de vill använda pengarna.

När det handlar om skolan har vi utöver dessa 10 miljarder skickat ut ungefär 11 miljarder. Det är klart att det handlar om hur man möjliggör det man tycker är viktigt. För oss är det mycket viktigare att investera i den gemensamma välfärden än att sänka skatterna. För oss är det mycket viktigare att förstärka den svenska modellen, som handlar om våra trygghetslösningar och om insatser i välfärden, än att sänka skatterna. Vi har två helt olika världsbilder.

Jag skulle kunna räkna upp hur mycket som helst som vi gör inom vuxenutbildningen för att förstärka, men det allra viktigaste handlar om att vi ger resurser.

Anf. 11 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag har inga motioner att yrka bifall till i detta ärende eftersom våra motioner har avhandlats tidigare, i övriga debatter på samma område. Men jag har ändå en del saker att säga om detta.

Vuxenutbildningen är så mycket mer än de punkter som vi tar upp här i dag. De punkter som vi tar upp i dag handlar i hög grad om den tillströmning av asylsökande Sverige hade 2015. Det är den enorma mängd människor som kom då som nu har gjort att systemet har pluggats igen på olika nivåer.

Herr talman! Med Sverigedemokraternas politik hade vi inte stått här i dag. Om vi hade fått styra hade inte dessa paniklösningar behövt tas fram, för då hade vi inte haft det största misslyckandet under 2000-talet att försöka ta hand om.

Nu när den krassa verkligheten kommer i fatt presenteras alla tänkbara plåsterlösningar. Tyvärr är många av dessa rena kopior. Några av förslagen skulle både ha behövt läggas fram tidigare och varit mer genomtänkta.

Just nu tävlas det om vem som har den tuffaste flyktingpolitiken bland vissa partier. Men det är, som sagt, bleka kopior av vad vi har sagt under lång tid. Tyvärr måste verkligheten landa i knät på vissa människor för att de ska förstå vad det är vi har att göra med.

Ett mottagande av 70 000 elever på ett år börjar nu kännas av i systemet. Tidigare hörde vi att det kom fullt med kärnforskare och högutbildade, men de verkar lysa med sin frånvaro. Däremot verkar systemet just nu, herr talman, riggas för dem med låg utbildning eller kanske ingen utbildning. Vem som sa det först överlåter jag till svenska folket att avgöra angående dessa personers utbildningsnivå.

Bland grundskoleeleverna har det blivit fler och fler som inte uppnår grundkraven. Låt oss tänka oss hur systemet fungerar: Grundskoleelever som inte har uppnått grundkraven är de som kommer in först. Därefter fastnar de i det individuella programmet på gymnasiet för att de inte har klarat av att komma in på de andra programmen. Detta innebär, herr talman, också att ett allt större antal elever hoppar av gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Folkhögskolorna, till exempel, används nu som en allmän dumpningsplats. Andelen elever på allmän kurs skulle vara under 20 procent, 15 procent eller till och med under 13 procent, om jag kommer ihåg rätt. Nu är det nästan 50 procent. Det är många av dessa människor som fastnar i systemet eftersom vi inte är riggade för att ta emot så många människor under en och samma tid.

Nu ska man försöka få allt detta att sväljas av komvux, yrkesvux och yrkeshögskolan bland annat. Det är väl jättebra, för det här är människor som faktiskt vistas i det här landet och som har kommit hit lagligt, de flesta av dem. Då ska vi engagera oss i att försöka ta hand om de här eleverna.

Men det finns en sak som vi har glömt att debattera. Ingen har nämnt det tidigare, herr talman, så jag tar upp det. Tyvärr saknas det lärare till alla dessa vuxna elever. Just nu upplever byggbranschen en enorm boom. Det händer fantastiskt mycket inom byggbranschen, och det är oftast därifrån vi tar våra lärare till yrkeshögskolorna. Men de är inte beredda i dag, i den här byggboomen, att komma in för att ställa sig och utbilda. Vi har jättesvårt att hitta lärare till det här området.

Herr talman! Vuxenutbildningen var från början tänkt som en utbildning som skulle vara kompletterande för dem som ville byta yrke eller kanske hade läst en kurs som inte längre var aktuell. Då kunde man läsa in de ämnen som behövdes. Nu får den verksamheten tyvärr bära ansvaret för en dåligt förd flyktingpolitik av de andra sju partierna.

Som sagt, herr talman, många förslag som ligger här är behjärtansvärda, men de skulle aldrig ha behövt läggas om SD hade suttit vid styrpulpeten under förra mandatperioden eller tidigare. Det är visserligen något som kanske kommer att ändras 2018.

Vi har liksom många andra partier gjort en verklighetsanalys - jag ska säga att många av partierna som sitter här inne faktiskt har lyckats analysera problemet nu, och jag vill ge dem en klapp på axeln för det - men jag kommer inte att släppa några konkreta förslag här i talarstolen i dag, utan det kommer jag snarare att göra vid en presskonferens i framtiden. Vi vill inte ha de här lösryckta idéerna, utan vi vill ha en övergripande helhetssyn inom varje område, herr talman.

Vi har faktiskt en vuxenutbildning som redan i dag är en av de bästa i Europa, men vi har stora problem med vuxenutbildningen som har hål när det gäller ekonomisk effektivitet och anpassningen efter marknadsbehov, som vissa andra har nämnt. Jag skulle vilja kommentera det som några tidigare talare har sagt här.

Moderaterna erkänner nu att de som kommer är lågutbildade, vilket är någonting som vi har sagt under lång tid, och det är inte riktigt samma ton som vi hörde under Reinfeldts styre.

Vi har i alla partier talat om vikten av att fokusera på det svenska språket. Det har vi också talat om hela tiden. Vi väljer däremot att fokusera på lösningar som minskar asyltrycket i Sverige. Det gör vi bäst på de platser som de här människorna flyr från, herr talman.

Ett intressant experiment nämndes här som handlar om att man skulle ta fram en digital plattform. Det tycker jag är mycket klokt. Jag har input när det gäller det. Det finns en forskare som heter Carl Hamilton som redan har tagit fram en sådan lösning. Det är en digital lösning, en app, där du när du lär dig antingen läser eller lyssnar på det svenska språket, och det andra språket är det språk som du har som grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Det här är ett mycket bra exempel. Jag har själv sett detta utföras i verkligheten, och det här är någonting som jag skulle vilja förorda att vi tar till oss. Den här lösningen är genomförd, analyserad och baserad på grundläggande forskning, herr talman. Det är många gånger som det inte är så.

När det gäller särskoleeleverna instämmer jag med alla föregående talare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Crister Spets och Robert Stenkvist (båda SD).

Anf. 12 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Den fråga jag skulle vilja ställa till Sverigedemokraterna är: Finns det något område som debatteras i den här kammaren där Sverigedemokraterna inte tänker skylla sin dåliga eller icke-befintliga politik inom området på invandring eller flyktingar?

Oavsett vilken fråga vi hanterar i det här utskottet eller andra utskott är Stefan Jakobsson och andra kostymklädda personer som företräder ett rasistiskt parti mycket noga med att ständigt skylla allting på invandringen. Du svarade delvis på frågan innan du ens fick den, Stefan Jakobsson, och det var när du sa att ni inte har en politik och att du därför inte kan presentera den här och inte har förslag på området i dag. Det kan vara på tiden att Sverigedemokraterna och dess representanter slutar att uttala sig om och skylla saker och ting som de själva har varit delaktiga i att försämra på flyktingar och asylsökande.

Självklart finns det stora utmaningar som vi behöver ta oss an. Det handlar främst om resurser som vi tillsammans med regeringen har lagt fram förslag om att utöka samtidigt som Sverigedemokraterna bland annat vill minska resurserna till kommunerna med flera miljarder.

Du har rätt i en sak, och det är att vi inte hade stått här om Sverigedemokraterna hade styrt, och anledningen till det är inte att ni har en så bra politik utan att ni förmodligen hade haft så lite pengar till välfärden och vuxenutbildningen att vi inte hade haft en vuxenutbildning att diskutera.

Anf. 13 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det är alltid lika intressant att diskutera med Daniel Riazat, som är duktig på att sätta epitet på andra människor och på att tala om för andra människor vad de ska tala om. Tack och lov är inte fallet att jag inte kan tala för mig själv, för då hade kanske Daniel Riazat vunnit den här debatten. Men det kommer han inte att göra, och det är av den enkla anledningen att vi talar om det här varje gång för att kostnaden för den extremt oansvariga invandringspolitik som har förts ramlar över i alla områden. Just nu har vi många personer i vårt utbildningssystem som vi måste försöka ta hand om på bästa möjliga sätt. Vi är överens när det gäller det, för de är här nu. Men det finns ett antal personer som vistas här illegalt som också kostar systemet en massa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Jag tror att det viktigaste i det här fallet är att sätta sig ned och diskutera konkreta lösningar. Tyvärr vill inte Daniel Riazat, herr talman, sitta i samma rum som jag och diskutera lösningar. Här har vi ett problem. Finland gjorde det här för många decennier sedan, och de har ett väl fungerande system för den finska skolmodellen. Det här är någonting som vi också borde göra. Jag är beredd att sätta mig i samma rum som Daniel Riazat och diskutera framtida lösningar. Är Daniel Riazat det?

Anf. 14 Daniel Riazat (V)

Herr talman! En minut och 15 sekunder gick åt till att inte svara på min fråga som handlade om vad Sverigedemokraterna har för politik inom det här området och varför man ständigt skyller samtliga problem inom samtliga områden inklusive vuxenutbildningen på personer med utländsk bakgrund. Jag fick som sagt inget svar på det, vilket återigen visar att Stefan Jakobsson och Sverigedemokraterna inte har en komplett politik när det gäller vuxenutbildningen, precis som i många andra delar inom utbildningsområdet.

Först och främst vill jag säga att ingen människa är illegal. Det är en mycket viktig princip för mig. Även om Sverigedemokraterna vill att stora delar av det här samhället ska betecknas som illegala är det en mycket viktig princip för mig att följa, och jag accepterar inte att någon människa i den här salen eller utanför den kallar barn, ungdomar och unga vuxna för illegala. Men det är en separat diskussion eftersom de inte berörs av vuxenutbildningssystemet.

Det vi talar om här i dag är att Sverigedemokraterna står uppe i talarstolen och för en debatt om vuxenutbildning utan att tala om vuxenutbildningen i sig. Man talar om någonting helt annat. Det är inte seriöst och det är inte värdigt.

Jag vet att Stefan Jakobsson tidigare har nämnt att lärare ska prövas för att se om de är lämpliga för sitt yrke, och jag har också nämnt tidigare att det kanske vore bra att testa om vissa ledamöter och partier är lämpliga för det vi gör i den här kammaren. Det vi gör i den här kammaren är att som seriösa lagstiftare diskutera utifrån den politik vi har på ett seriöst och allvarligt sätt för att det berör människors liv. Det gör inte Sverigedemokraterna. Det enda som Sverigedemokraterna gör för att föra bort fokus från det faktum att de har stöttat högern i flera år och de skatteminskningar som har skett för de rikaste på bekostnad av välfärden är att prata skit om invandrare.

Det är det som Stefan Jakobsson upprepar här: floskler.

Anf. 15 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det var två minuter som Daniel Riazat använde väl till att ägna sig åt så många påhopp som möjligt. Han började sitt anförande med att säga att han inte accepterar att vi kallar folk illegala. Men det går tydligen bra att kalla folk som är invalda i Sveriges riksdag för rasister. På så sätt går det jättebra att välja epitet. Häri, herr talman, ligger konstiga värdegrunder, och jag kan inte följa med i vad som gäller där.

Vad har vi för politik för vuxenutbildningen? är frågan som ställs. Framför allt vill vi se till att det fungerar på ett bra sätt för de personer som är i vuxenutbildningen - att de passerar in i systemet och antas på ett komplett sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Vi har talat om många av de här förslagen tidigare, och jag känner inte att det är någon mening att jag står här och upprepar mig. Men på just det här området som vi debatterar i dag har vi inte så många förslag, därför att med vår politik hade vi inte behövt stå här och diskutera de här sakerna. Av den anledningen lägger vi heller inga förslag. Det finns säkert delar av andra områden där Vänsterpartiet inte har någon politik eftersom ni har en annan lösning på saker och som används innan problemen uppstår.

Herr talman! Jag vet inte hur vi ska tala mot de här sakerna, men Daniel Riazat har en förkärlek för att stå och tala om vem som är vad, hur och varför i vårt parti. Jag kan bara tala för mig själv, herr talman. Jag står här just nu framför Daniel Riazat, och han vill uppmärksamma mig på att jag har föreslagit att man kan titta på läraryrket och se ifall de som är lärare är lämpliga, och Daniel Riazat skulle vilja titta på om riksdagsledamöter är lämpliga att vara det.

Jag, herr talman, har ett kliniskt rent avsnitt i mitt belastningsregister. Jag tror tyvärr inte att Daniel Riazat har det.

Anf. 16 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Jag har aldrig träffat någon som på djupet är nöjd med att vara arbetslös.

Det kan finnas otroligt många anledningar till att människor är utan arbete, och en av dessa kan vara bristande utbildning. Att samhället ger möjlighet till utbildning oavsett var i livet man befinner sig ger många en chans att ta sig ur arbetslöshet, byta karriär eller fortbilda sig.

Komvux är en väg där vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Man ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens för att kunna få bättre möjlighet att komma in i arbets- och samhällslivet, få bättre självförtroende och utvecklas som person. Utbildningen utgår från den kunskap man redan har, och så bygger man på. Om man inte har klarat av grundskolan inleder man med grundvux för att få grundskolebehörighet och läser sedan vidare för att få gymnasiekompetens.

Herr talman! Att hitta ett yrke som motiverar till studier är inte alltid så enkelt. Smedjebackens kommun har arbetsmarknadskunskap i årskurs 8. Där får eleverna frågan hur många olika jobb de känner till, och oftast känner de till 25-30 stycken. Detta visar att det kan vara svårt att veta vad som passar just en själv när man bara känner till ett fåtal jobb.

Uppskattningsvis finns det 8 000 yrken, mer eller mindre, som har skiftat under årens gång. I dag vet unga inte vad en rorgängare, en flottare eller en växeltelefonist är. Och de som lämnade jordelivet på 80-talet hade ingen aning om att spelutvecklare skulle bli ett hett eftertraktat yrke, för det fanns inte med på listan över huvud taget.

Det livslånga lärandet blir viktigare och viktigare. Att stanna kvar i ett yrke är inte det självklara för vår tids arbetskraft. Detta ställer krav på utbildningsanordnare att leva upp till en arbetsmarknad som är i ständig förändring.

Grundskolekompetens öppnar dörrar till ett antal olika val. Ett av dessa är yrkesvux, som regeringen har gjort en kraftig satsning på för att ge elever möjlighet att utbilda sig inom bristyrken för att få chans att snabbt komma i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Det känns bra med nya regler om utökad rätt att läsa på komvux. Kravet på en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att ha rätt till komvux på gymnasiet tas bort. I stället införs en utökad rätt att delta för att uppnå behörighet till högskoleutbildning, även om denna påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller till utbildning inom yrkeshögskolan.

Satsningen på allas rätt till komvux är viktig eftersom den öppnar dörrar i utbildningssystemet och stärker individers rätt till utbildning. Möjligheten att utfärda slutbetyg enligt äldre bestämmelser för gymnasial vuxenutbildning förlängs så att de får utfärdas till och med den 1 juli 2020. Dessutom tar man bort riktvärdet på 525 timmar för undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Utbildningen inom yrkeshögskolan ska svara mot behoven av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet, för de jobb som verkligen finns, eller i alla fall medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden som är betydelsefulla för individen och samhället. Att bli till exempel silversmed är en av dessa utbildningar.

Konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar ska bland annat medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området.

Yrkeshögskola är en utbildningsform där man kombinerar teoretiska studier och praktik, så kallat LIA - lärande i arbete, i samarbete med potentiella arbetsgivare. På en LIA-arbetsplats utbildas eleverna i skarpt läge. Under handledning får de vidareutveckla sina kunskaper från skolan i en verklig miljö. De får arbetslivserfarenhet och får känna på sin kommande yrkesroll redan under studietiden. De får kontakter i arbetslivet som mycket väl kan leda till jobb direkt efter utbildningen.

Elise, som gör LIA på FN i New York, säger: Min utbildning till internationell kulturprojektledare har tagit mig på en överraskande resa från att ha arbetat med marknadsföring av svenskt konst- och kulturliv till att arbeta med digital diplomati och marknadsföring av Sverige.

Varje år beslutas på nytt vilka utbildningar som ska få starta inom yrkeshögskolan. När arbetsmarknadens behov av en viss kompetens har fyllts startas inte fler utbildningar inom det yrket. En effekt av detta är att det hela tiden tillkommer många nya och spännande yrken inom yrkeshögskolan.

Inom vissa branscher har kompetenskraven förändrats mycket. Yrkeshögskolan ger vidareutbildning och/eller specialisering - ännu en ingrediens i det livslånga lärandet.

Vuxenutbildning är på många sätt det som ger hopp om att vi ska kunna erbjuda människor den utbildning som behövs för att de ska kunna hitta ett arbete som får dem att växa, samtidigt som arbetsmarknaden får tillgång till välutbildade medarbetare.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 17 Per Lodenius (C)

Herr talman! Livslångt lärande, möjligheten att vidareutbilda sig också efter gymnasiet, är viktigt.

Också den som har en utvecklingsstörning och därför har gått i särskola borde ha den möjligheten. Men har du gått i särskola har du inte samma möjlighet, utan det beror på vad kommunen vill erbjuda dig. Du har egentligen ingen egen valmöjlighet. Detta är onödigt. Vi vet att det finns mycket man kan utföra även om man har en utvecklingsstörning, bara man får chansen att fortsätta att lära sig mer efter gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Lika viktigt som det är att de som har det lätt för sig har möjlighet att utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse är det att de som har en intellektuell funktionsnedsättning också får möjlighet att utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse. Jag vill ha en högskola också för den som har gått i särskolan. Alla behövs i vårt samhälle. Alla har en plats i vårt samhälle. Det är en fråga om demokrati.

Herr talman! Detta är några meningar jag har använt i riksdagsmotioner, debattartiklar och här i riksdagens talarstol under mina år som riksdagsledamot. Vi kommer i dag att anta ett tillkännagivande om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Detta är ett beslut som jag har längtat efter ända sedan jag klev in här i Sveriges riksdag 2006, inte minst för mina elever från min tid som lärare i gymnasiesärskolan och för alla de särskoleelever som jag har fått träffa sedan jag blev riksdagsledamot.

Jag har förmånen att få följa många projekt och andra arbeten som handlar om att öppna upp möjligheten till eftergymnasial utbildning för den som gått i särskolan. Många har också kommit hit till riksdagen för olika seminarier. Tack, alla kollegor från olika partier som sitter här, som har ställt upp för dem och tagit till sig budskapet! Ett särskilt tack vill jag rikta till Caroline Helmersson Olsson från Socialdemokraterna: Tack för ett bra samarbete!

Det är ett enigt beslut vi fattar i dag, och så ska det vara, för det här är inte och bör inte vara ett partiskiljande ställningstagande.

De stora hjältarna och förebilderna är dock alla ni som kämpar runt om i landet, till exempel SV Kulturcollege, med Maria Östby i spetsen, som nämndes tidigare här, Hälsoinspiratörsprojektet på Högskolan i Gävle, med Tomas Boman tillsammans med Kennet Fröjd och Elin Lund Jonsson, projektet Anpassad IT på Mora Folkhögskola, med Kerstin Gatu i spetsen, liksom yrkeshögskoleutbildningen till kulturkommunikatör i Bollnäs samt Anders Skogh, som inte finns med oss längre men vars arbete fortsätter genom andras försorg, bland annat genom Kultur och Kvalitet, där bland andra Kjell Stjernholm, Malin Lucchesi och Camilla Lucchesi är aktiva. Och så har vi Jessica Arvidsson vid Högskolan i Halmstad, vars avhandling om sysselsättning och social rättvisa blivit en ögonöppnare för många och absolut bidragit till dagens beslut.

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp alla hjältar som jag mött runt om i vårt land. Ni är alla otroligt viktiga. Förlåt om jag inte nämnt alla er här och nu, men ni vet vilka ni är och ni är alla guld värda.

Förra onsdagen hade Kung Saga Gymnasium en manifestation på Mynttorget här utanför riksdagen. Den uppmärksammades både här i riksdagshuset och av medierna. Det här beslutet är också för er.

Men vi ska vara medvetna om att vi inte är i mål med dagens beslut. Det är ett första steg, ett viktigt steg, för att bryta kommunarresten för den som har gått i särskolan. Det är många beslut kvar att ta, men nu är vi äntligen på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildningen

Jag lovar att jag kommer fortsätta att kämpa för möjligheten till eftergymnasial utbildning för den som gått i särskola. För, herr talman, detta är ett litet beslut för riksdagen att ta i dag men ett stort beslut för allas möjlighet till livslångt lärande.

Anf. 18 Caroline Helmersson Olsson (S)

Herr talman! Även jag ska som utlovat säga några ord om det tillkännagivande om fortsatt lärande efter gymnasiesär och särvux som ett enigt utskott står bakom i dag. Det blir lite svårt efter det mycket fina tal som Per Lodenius nyss höll. Jag blev faktiskt lite rörd.

Jag vill också tacka Per Lodenius för att han har bidragit till åtminstone min kunskapsutveckling och mitt engagemang. Han har fått med sig sitt parti, allianspartierna och nu hela riksdagen i dessa viktiga frågor. Jag vet att Christina Örnebjär har bidragit till detta.

Jag vill börja med att säga att det är bra att regeringen i februari tillsatte en utredning, med Roger Mörtvik som utredare, om en väl anpassad vuxenutbildning. Regeringen har tagit ett viktigt steg där. Enligt direktiven ska utredaren bland annat kartlägga vilka möjligheter det finns till utbildning efter gymnasiesärskola och särvux och analysera om dessa svarar mot målgruppens behov.

Om utbildningsmöjligheterna inte svarar mot målgruppens behov av fortsatt utbildning ska utredaren föreslå åtgärder för att fylla behovet. Här fattas yrkeshögskola och högre utbildning. Detta rättar vi till i dag, gemensamt över partigränserna.

Jag och flera ledamöter har länge varit engagerade. Detta gick inte på ett år, och vi har många steg kvar att ta. Men flera av oss stod där på Mynttorget med eleverna från Kung Saga och demonstrerade för deras rätt till högre utbildning.

Herr talman! Jag vill också säga att varje barn och ungdom, oavsett kön, bakgrund och funktionsnedsättning, ska ges en god grund att stå på. Vuxna ska ha god tillgång till utbildning under hela livet, oavsett var i landet man bor. Detta är en ambition som regeringen har, och det gäller alla barn, unga och vuxna, oberoende av ålder, könstillhörighet och funktionsnedsättning. Detta är viktigt att slå fast.

Rätten till utbildning slås också fast i flera internationella konventioner. I artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beskrivs att rätten till utbildning ska ges utan diskriminering och på jämlika villkor. Utbildning är dessutom ett målområde i Agenda 2030, och personer med funktionsnedsättning nämns särskilt.

Detta ska staterna säkerställa: att det blir en likvärdig utbildning av god kvalitet för alla senast 2030. Sverige måste och kan gå före här. Jag tror på ett samhälle som tillvaratar varje enskild människas förmåga att bidra till samhällsbygget på bästa sätt.

Jobb ger frihet. Vägen till ett jobb går ofta via utbildning. Har man utbildning har man fler möjligheter och mer frihet att välja och välja bort. Möjligheten att välja bort ska inte underskattas i detta sammanhang.

Jag vill yrka ett bestämt bifall till utskottets förslag!

(Applåder)

Vuxenutbildningen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)