Skatteutskottets betänkande

2018/19:SkU5

Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Ändringarna föreslås med anledning av de påpekanden som det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter gjorde vid utvärderingen av den svenska lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Ändringen innebär att ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska redovisas i en årlig kontrolluppgift.

Utskottet ställer sig slutligen bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om skatt på spel och i inkomstskattelagen. Ändringarna innebär att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel och därmed beskattas samt att spel med tillstånd enligt lotterilagen vid tillämpningen av inkomstskattelagens bestämmelse om skattefrihet för spelvinster ska jämställas med spel som inte kräver licens och därmed vara skattebefriade. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:9 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att ordet ”bruttobeloppet” där det nämns första gången i 22b kap 8 § andra stycket ska bytas ut mot ”bruttobelopp”,

3. lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet,

4. lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton med den ändringen att ordet ”itredje” i 2 kap. 9 § tredje stycket ska bytas ut mot orden ”i” och ”tredje”,

5. lag om ändring i lagen (2018:625) om ändring i lagen (2017:1226) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

6. lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på spel,

7. lag om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

8. lag om ändring i lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:9 punkterna 1–8.

Stockholm den 27 november 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S) och Jörgen Berglund (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:9 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Bakgrund

Sverige undertecknade den 29 oktober 2014 ett multilateralt avtal om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (The Multilateral Competent Authority Agreement, MCAA). Avtalet innebär att de gemen­samma rapporteringsnormerna (Common Reporting Standard, CRS) ska genomföras och tillämpas i Sverige. CRS är rapporteringsnormer framtagna av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), vars syfte är att införa en gemensam standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Standarden bygger på de bilaterala FATCA-avtalen (Foreign Account Tax Compliance Act).

I december 2014 antogs ändringar i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (Directive on Administrative Cooperation in the Field of Direct Taxation., DAC 2). DAC 2 innebar att CRS togs in i direktivet.

MCAA innebär att OECD:s standard för utbyte av upplysningar om finansiella konton ska genomföras och tillämpas i Sverige. Avtalet hade i augusti 2018 undertecknats av 103 stater och jurisdiktioner. Sverige och nästan alla EU:s övriga medlemsstater har åtagit sig att genomföra avtalet senast den 1 januari 2016 och att påbörja utbytet under 2017. MCAA och DAC2 genomfördes i svensk lagstiftning enligt förslag i propositionen En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (prop. 2015/16:29). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2016. De flesta bestämmelserna togs in i den nya lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, förkortad IDKAL, i den nya lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och i skatte­förfarandelagens (2011:1244) nya 22bkap.

Diskussionerna fortsatte därefter inom OECD och också mellan företag och myndigheter i Sverige samt mellan myndigheter i Sverige och i andra länder. I samband med diskussionerna framkom att det på vissa områden i den svenska lagstiftningen fanns behov av justeringar. Dessa ändringar gjordes efter förslag i propositionen Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (prop. 2016/17:48). Ändringarna trädde i kraft den 1april 2017.

Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter (det globala forumet) utvärderade under 2017 den svenska lagstift­ningens förenlighet med Sveriges åtaganden enligt MCAA. I det globala forumets arbetsgrupp för automatiskt informationsutbyte finns närmare 90länder representerade. Det är representanter för dessa länder som går igenom och diskuterar varje lands nationella lagstiftning. De föreslagna ändringarna i propositionen har sin grund i att det globala forumet i samband med utvärderingen påpekade att vissa brister förekommer i den svenska lagstiftningen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2016 genomfördes MCAA i Sverige. Därigenom genomfördes även rådets direktiv 2014/107/EU av den 9december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk lag. För närvarande utvärderar det globala forumet varje lands lagstiftning. Sveriges lagstiftning utvärderades under 2017. Denna proposition innehåller förslag till de justeringar som behöver göras med anledning av påpekanden vid utvärderingen.

Regeringen föreslår också att skyldigheten att lämna uppgifter på individ­nivå i arbetsgivardeklarationen ska justeras.

Regeringen föreslår vidare att spel på varuspelsautomater, landbaserade värdeautomater, roulettspel, kortspel och tärningsspel, som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000), ska beskattas enligt lagen (2018:1139) om skatt på spel på samma sätt som om de tillhandahålls med licens enligt spellagen (2018:1138).

Regeringen föreslår slutligen ändringar i bestämmelser om kapital­beskattning för att säkerställa att vinster i spel som tillhandahålls med tillstånd enligt lotterilagen ska vara skattefria för spelare även efter den 1 januari 2019. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottets överväganden

Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till ändringar och lagtekniska förtydliganden i den svenska lagstiftningen om automatiskt utbyte om finansiella konton.

Riksdagen bifaller vidare regeringens förslag till ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivar­deklarationen och förslag till ändringar så att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel samt att spel med tillstånd enligt lotterilagen vid tillämpningen av inkomstskattelagens bestämmelse om skattefrihet för spelvinster ska jämställas med spel som inte kräver licens.

Propositionen

Automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes i svensk lagstiftning 2016. Standarden omfattar bl.a. skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella institut att identifiera finansiella konton som innehas av personer eller enheter med hemvist i en annan eller andra stater eller jurisdiktioner, skyldigheter för rapporterings­skyldiga finansiella institut att lämna uppgifter till Skatteverket om de konton som identifierats och skyldigheter för Skatteverket att överföra information till en annan eller andra staters eller jurisdiktioners behöriga myndigheter.

Identifiering av rapporteringspliktiga konton

När det gäller bestämmelsen i 2 kap. 9 § IDKAL, som innehåller en definition av finansiellt institut som är en investeringsenhet, uppmärksammades det vid utvärderingen att det inte anges uttryckligen i den svenska lagtexten att bestämmelserna ska tolkas i överensstämmelse med definitionen av finansiellt institut i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder, (Financial Action Task Force, FATF), i lydelsen i februari 2012. Regeringen föreslår därför att det tas in ett förtydligande om detta både i IDKAL och i motsvarande bestämmelse i lagen (2015:62) om identifiering av rapporterings­pliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, förkortad IDKL.

I relevanta bestämmelser i FATCA-avtalet, i CRS och i bilaga I till DAC används den engelska termen termination. I den svenska lagtexten används termen uppsägning. Den svenska termen uppsägning synes enligt regeringen ha ett något för snävt tillämpningsområde, eftersom termen termination borde innefatta även situationer när avtalet upphör av något annat skäl än uppsägning. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i 2 kap. 15 § IDKL och IDKAL ska justeras på så sätt att termen uppsägning ersätts med termerna uppsägning eller annat upphörande.

I 2 kap. 21 § IDKL och 2 kap. 22 § IDKAL anges vad som avses med en andel i eget kapital. I samband med att den svenska lagstiftningen utvärderades av det globala forumet uppmärksammades det att det dock inte anges vad som avses med begreppet i fråga om truster. Med anledning av den utvärdering och de diskussioner som förts i det globala forumet bör det enligt regeringen i lagtexten även förklaras att en andel i eget kapital när det gäller truster som är finansiella institut ska anses innehas av varje person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller en del av trusten eller en annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten. Vidare föreslår regeringen att det i enlighet med FATCA-avtalet i både IDKL och IDKAL ska tydliggöras att en person ska betraktas som förmånstagare till en trust om personen har rätt att direkt eller indirekt, såsom genom ombud, erhålla en fixerad eller diskretionär utdelning från trusten.

I samband med utvärderingen av den svenska lagstiftningen uppmärk­sammades det vidare att det inte uttryckligen anges att det rapporterings­skyldiga finansiella institutet måste ha processer och rutiner för att en tjänste­man ska upptäcka om och när omständigheterna ändras på ett sådant sätt att kontot blir rapporteringspliktigt. Regeringen föreslår därför ett tydliggörande i detta avseende i både IDKL och IDKAL.

Vid utvärderingen uppmärksammades det också att det bör förtydligas när det finns skäl att anta att en kontohavare har hemvist i en annan stat eller juris­diktion. Regeringen föreslår därför förtydliganden även i dessa avseenden.

I 8 kap. 3 § IDKAL finns bestämmelser om beräkning av saldo eller värde. Enligt ordalydelsen gäller bestämmelserna endast vid tillämpning av 4–8 kap. Regeringen föreslår att 8 kap. 3 § IDKAL ändras så att det klargörs att bestämmelserna ska tillämpas även i fråga om beräkning av saldo eller värde enligt 3 kap. Sådana beräkningar är aktuella för att avgöra om ett finansiellt institut är en kvalificerad utfärdare av kreditkort, om ett konto är ett kvalificerat kreditkortskonto eller om ett konto är ett vilande konto.

I 2 kap. 9 § IDKL respektive IDKAL anges vilka enheter som är sådana finansiella institut som benämns investeringsenheter. Där framgår bl.a. att en enhet är en investeringsenhet om dess bruttointäkter huvudsakligen kommer från investering i, återinvestering i eller handel med finansiella tillgångar och den förvaltas av en annan enhet som är ett finansiellt institut. I samband med utvärderingen uppmärksammades att den svenska lagstiftningen inte innehåller någon sådan förklaring som finns i de internationella regelverken av vad som avses med att en enhets bruttointäkter huvudsakligen kommer från en viss verksamhet. Det finns därför enligt regeringen anledning att förtydliga detta. Regeringen föreslår därför att det tas in en bestämmelse i 2 kap. 9§IDKAL som klargör att en enhet i detta sammanhang huvudsakligen ska anses bedriva en eller flera verksamheter, eller att dess bruttointäkter huvud­sakligen ska anses komma från en eller flera verksamheter, om dess samlade intäkter som härrör från dessa verksamheter motsvarar eller överstiger 50procent av enhetens sammanlagda intäkter under den period som är kortast av den treårsperiod som avslutas vid utgången av det räkenskapsår som föregår den tidpunkt då bedömningen görs jämfört med den period som enheten har existerat.

Innehåll i kontrolluppgifter om rapporteringspliktiga konton

Med anledning av den utvärdering som gjorts och de diskussioner som förts i det globala forumet bör det enligt regeringen tydliggöras i lagtexten att när det är fråga om försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal avses med saldo eller värde kontantvärdet eller återköpsvärdet. Regeringen föreslår vidare att det ska klargöras att en uppgift också ska lämnas om den faktiska omständigheten att kontot har avslutats. Det bör enligt regeringen vidare förtydligas i lagtexten att begreppet bruttobelopp som används i den svenska lagtexten är detsamma som används i CRS. För att den svenska lagtexten närmare ska överensstämma med det som anges i de internationella bestämmelserna föreslår regeringen också att det ska tydliggöras att de belopp som ska rapporteras är sådana som tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året. Vid utvärderingen har det vidare uppmärksammats att det inte framgår av de svenska bestämmelserna i lagen att det belopp som ska rapporteras innefattar t.ex. det sammanräknade beloppet av betalningar som har gjorts till kontohavaren med anledning av inlösen. Regeringen föreslår därför att även detta ska tydliggöras i lagtexten.

Uppgift om saldo eller värde för odokumenterade konton

Vid diskussioner i internationella sammanhang har det enligt regeringen framkommit att skattemyndigheterna förutom uppgift om kontots identi­fikationsuppgifter, även förväntas inhämta uppgifter om odokumenterade kontons saldon eller värden. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse ska införas om att det i kontrolluppgift om odokumenterade konton även ska lämnas en uppgift om kontots saldo eller värde vid utgången av året.

Ytterligare uppgifter om personer med bestämmande inflytande och kontohavare som är enheter

Vid diskussioner i OECD och med andra länder har det enligt regeringen konstaterats att skattemyndigheterna även förväntas inhämta och utbyta uppgifter om på vilket sätt en person med bestämmande inflytande har inflytande över enheten och vilken typ av kontohavare det är fråga om. Regeringen föreslår därför att bestämmelser ska tas in i 22 b kap. 5 § skatte­förfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, om att en kontrolluppgift om alla rapporteringspliktiga konton som innehas av enheter ska innehålla en uppgift om på vilket sätt fysiska personer som kontrolluppgift lämnas för har ett bestämmande inflytande över enheten. Eftersom det inte alltid framgår av uppgifterna om kontohavaren är en passiv, icke-finansiell enhet eller en annan enhet föreslår regeringen vidare att en bestämmelse ska tas in om att kontrolluppgiften även ska innehålla dessa uppgifter.

Intyganden innan ett nytt konto öppnas

I samband med att den svenska lagstiftningen utvärderades uppmärk­sammades att det i lagstiftningen inte ställs något krav på att intyganden ska inhämtas innan konton öppnas eftersom det räcker att intyganden inhämtas i samband med att konton öppnas. Det uppmärksammades även att det i den svenska lagstiftningen saknas andra starka åtgärder för att se till att giltiga intyganden alltid kommer in. Bestämmelser om sådana starka åtgärder behöver därför enligt det globala forumet tas in i lagstiftningen.

Att införa ett system med betydande straffavgifter i de fall då ett intygande inte kommer in är enligt regeringen förenat med svårigheter och ett sådant system är därför inte den lämpligaste åtgärden. Regeringen gör dock bedömningen att det ska införas bestämmelser om att intyganden enligt 5 och 7kap. IDKL respektive IDKAL ska inhämtas innan ett nytt konto öppnas. Regeringen föreslår vidare att bestämmelser ska införas om att när även ett intygande eller intyganden som innehåller skatteregistreringsnummer och, i förekommande fall, födelsedatum för kontohavare eller personer med bestämmande inflytande behöver inhämtas, ska också detta eller dessa ha inhämtats innan ett konto öppnas.

Klientmedelskonton

Med hänsyn till den sekretess som råder i förhållandet mellan en advokat och en klient infördes ett undantag vid genomförandet av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2 i svensk rätt. Den svenska regleringen innebar att ett undantag från regeln om ombud, förmyndare, förvaltare eller förmedlare görs i de fall det är fråga om en advokat som förvaltar ett finansiellt konto till förmån för en klient. I den rekommendation som det globala forumet fastställt i samband med utvärderingen anges dock att undantaget för advokaters klientmedelskonton innebär att den svenska lagstiftningen inte överensstämmer med den globala standard som Sverige åtagit sig att genomföra enligt MCAA.

Det automatiska informationsutbytet om finansiella konton syftar enligt regeringen till att motverka skatteundandragande och skattefusk. För att detta syfte ska uppnås är det enligt regeringens mening avgörande att alla länder som deltar i samarbetet genomför de internationella regelverken korrekt i nationell lagstiftning. Om Sverige ska kunna ställa krav på att andra länder genomför reglerna korrekt är det regeringens mening att även Sverige måste göra det på ett sätt som bedöms korrekt av EU:s övriga medlemsstater och Sveriges andra avtalsparter. För att den svenska lagstiftningens krav på att finansiella institut identifierar rapporteringspliktiga konton ska stå i överensstämmelse med de krav som ställs i de internationella regelverken bedömer regeringen att undantagen när det gäller vem som är att anse som kontohavare i 2 kap. 16 § IDKL respektive IDKAL för advokaters klient­medelskonton behöver tas bort.

För att säkerställa att det finansiella institutet kan fullgöra sin rapporterings­skyldighet utan hinder av advokaters tystnadsplikt föreslår regeringen även att en bestämmelse ska införas om att advokaten eller advokatbyrån på begäran ska lämna en uppgift om kontohavarens identitet till det rapporteringsskyldiga finansiella institut där kontot finns.

Undantagen för finansiella institut och konton begränsas

För att se till att den svenska lagstiftningen lever upp till kraven i CRS föreslår regeringen att undantaget från rapporteringsskyldighet för pensionsstiftelser begränsas till fall då arbetsgivaren, vars ansvar för pensionsutfästelse stiftelsen tryggar, är obegränsat skattskyldig i Sverige och varken är en investerings­enhet eller en passiv, icke-finansiell enhet.

När det gäller vinstandelsstiftelser konstaterades det vid utvärderingen att undantaget för dessa inte lever upp till kraven i CRS. En av anledningarna till detta är att det tidsmässiga hinder som finns i svensk lagstiftning mot att få del av avsättningarna är att tre år ska ha passerat, vilket är en för kort tidsperiod för att stiftelserna ska kunna liknas vid pensionsfonder. Även om det i praktiken kan vara så att vissa vinstandelsstiftelser inte gör utbetalningar innan den anställde har gått i pension, innebär det enligt regeringen ett problem att det inte finns några sådana legala krav, eftersom det då finns en risk att personer som är skattskyldiga i andra länder startar vinstandelsstiftelser och tillskjuter obeskattade medel för att undgå rapportering. Om vinstandels­stiftelserna är undantagna från rapporteringsskyldighet sker inget informa­tionsutbyte med de länder där de anställda har hemvist. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det specifika undantaget från rapporteringsskyldighet för vinstandelsstiftelser ska tas bort.

Regeringen konstaterar att utbetalningar från privata pensionsförsäkringar och pensionssparkonton inte behandlas enhetligt i det svenska skatteavtals­nätet. I fråga om en person som har hemvist i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal som uteslutande ger beskattningsrätten till hemviststaten beskattas således inte uttagen i Sverige. Samtidigt kan det enligt regeringen föreligga skatteplikt i hemviststaten utan att det föreligger någon rapporteringsplikt i Sverige. Om en sådan försäkring är undantagen från rapporteringsplikt kan den enligt regeringen utnyttjas av personer med hemvist i andra länder för att gömma undan obeskattade tillgångar eftersom uppgifter om tillgångarna inte kommer att utbytas automatiskt med det land där personen har sin hemvist. Regeringen föreslår därför att undantagen från rapporteringsplikt för pensionssparkonton och privata pensionsförsäkringar tas bort.

När det gäller undantaget från rapporteringsplikt för konton som innehas av dödsbon konstaterar regeringen att detta inte har någon tidsbegränsning och således är tillämpligt så länge dödsboet består. Även om ett dödsbo normalt sett skiftas och därmed upphör inom en viss tid efter dödsfallet, finns det i svensk lagstiftning ingen absolut bortre tidsgräns för när ett dödsbo måste skiftas. Enligt regeringens mening bör undantaget dock begränsas för att undvika att vissa personer börjar låta dessa konton bestå för att undvika rapportering enligt CRS, DAC och FATCA-avtalet. Regeringen föreslår därför att begränsningen ska utformas så att konton som innehas av dödsbon är undantagna från rapporteringsplikt t.o.m. det fjärde kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

Dokumentationsavgift

I samband med att Sveriges lagstiftning utvärderades av det globala forumet uppmärksammades det att det finns brister när det gäller åtgärder för att se till att rapporteringsskyldiga finansiella institut lever upp till sina skyldigheter att samla in och bevara handlingar, uppgifter och annan dokumentation på det sätt som anges i svensk lagstiftning.

Regeringen konstaterar att det vid det ursprungliga genomförandet av CRS och DAC 2 inte infördes någon sanktion för brister i dokumentation eftersom man bedömde att det inte var nödvändigt. Sveriges avtalsparter och andra medlemsstater i EU m.fl. har nu, inom ramen för det globala forumet, konstaterat att bestämmelser om en sådan sanktion behöver finnas i nationell rätt för att lagstiftningen ska anses leva upp till kraven i CRS. Förslaget att införa en dokumentationsavgift föranleds enligt regeringen inte av att det skulle finnas något konkret som talar för att det finns brister i dokumentationen i Sverige, utan av att CRS och DAC innebär att sådana bestämmelser ska finnas i nationell rätt. Regeringen föreslår därför att en dokumentationsavgift ska införas som är utformad på ett sådant sätt att en avgift per finansiellt konto kan påföras.

Enligt regeringens mening är det rimligt att dokumentationsavgiftens belopp bestäms till en nivå som ligger mitt emellan 2 500 kronor och kontroll­avgiftens storlek om 12 500 kronor. Dokumentationsavgiften bör därför enligt regeringen uppgå till 7 500 kronor. Liksom för kontrollavgift och återkallelse­avgift föreslår regeringen att dokumentationsavgiften ska vara betald senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag beslutet fattades. Eftersom det inte kan uteslutas att påförande av dokumentationsavgift kan komma att bedömas som en anklagelse för brott enligt Europakonventionen föreslår regeringen vidare att bestämmelsen i 63kap. 7 § SFL om beviljande av anstånd med betalning av skattetillägg, återkallelseavgift och kontrollavgift även ska omfatta dokumentationsavgift.

När det gäller vilken dokumentation som ett rapporteringsskyldigt finan­siellt institut ska lägga till grund för att avgöra om ett finansiellt konto är rapporteringspliktigt, och därmed omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet hänvisar IDKL och IDKAL i flera avseenden till uppgifter som inhämtas enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, penningtvättslagen. En brist i skyldigheten att samla in och bevara handlingar, uppgifter och annan dokumentation enligt IDKL, IDKAL och SFL kan således enligt regeringen samtidigt utgöra en överträdelse av annan lagstiftning på grund av att bestämmelserna i penningtvättslagen inte följts. Regeringen föreslår därför att bestämmelser ska införas om att det, vid bedömningen av om beslut ska fattas om hel eller delvis befrielse från dokumentationsavgift, även ska beaktas om bristen på dokumentation helt eller delvis även har föranlett ett ingripande på grund av att bestämmelserna i penningtvättslagen inte har följts.

I likhet med vad som gäller för skattetillägg, kontrollavgift och åter-kallelseavgift i omprövnings- och överklagandefall föreslår regeringen att det ska införas ett förbud mot att kräva säkerhet för att bevilja anstånd med dokumentationsavgift. Vidare föreslår regeringen att tidsfristen för begäran om omprövning och överklagande av beslut om dokumentationsavgift, i överensstämmelse med vad som gäller för kontrollavgift och återkallelse­avgift, ska bestämmas till två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av beslutet.

Regeringen vill vidare framhålla att ett beslut om dokumentationsavgift kan innebära att betydligt mer komplicerade bedömningar behöver göras än när det gäller kontrollavgift. Detta i kombination med att det kan bli aktuellt att samtidigt fatta beslut om ett flertal dokumentationsavgifter för ett finansiellt institut medför enligt regeringens mening att bestämmelserna i 66kap.5§SFL om särskilt kvalificerad beslutsfattare vid omprövning bör gälla för dokumentationsavgiften. I likhet med vad som gäller för uppgifter i ärenden om kontrollavgift föreslår regeringen också att sekretess ska gälla för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden om dokumentationsavgift. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse ska införas i 27 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen föreslår dock att sekretessen, i likhet med vad som gäller för beslut om kontrollavgift, inte ska gälla beslut om dokumentationsavgift.

Uppgift på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Regeringen föreslog i propositionen Uppgifter på individnivå i arbetsgivar­deklarationen (prop. 2016/17:58) att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska redovisas på individnivå i arbetsgivar­deklarationen som lämnas månadsvis till Skatteverket i stället för årligen i en kontrolluppgift. Det föreslagna regelverket har antagits av riksdagen (bet. 2016/17:SkU21, rskr. 2016/17:256) och tillämpas sedan den 1 juli 2018 när det avser vissa arbetsgivare som ska föra personalliggare och fr.o.m. den 1januari 2019 för övriga. Undantag gjordes för ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av en sådan försäkring, ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, samt för skatteavdrag från sådan ersättning. Undantaget innebär att ersättningen även fortsättningsvis ska redo­visas i en årlig kontrolluppgift. Regeringen konstaterar att det framgår av propositionen Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen att det undantag från skyldigheten att lämna uppgifter som infördes inte är avsett att endast gälla annan ersättning än sådan som kan bli föremål för särskild löneskatt på förvärvsinkomster (prop. 2016/17:58 s. 58 f.). Mot denna bak­grund föreslår regeringen att berörd ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska omfattas av undantaget i 26 kap. 19 a § andra stycket SFL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Offentlighets- och sekretesslagen

Regeringen föreslår att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Skatteförfarandelagen

Regeringen föreslår att ändringarna i skatteförfarandelagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om dokumentationsavgift ska tillämpas i fråga om dokumentation som samlas in eller ska samlas in efter den 31 december 2018 och i fråga om dokumentation som finns tillgänglig den 1 januari 2019 och ska bevaras.

Regeringen föreslår också att ändringarna som gäller kontrolluppgifter om rapporteringspliktiga konton ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.

När det gäller ändringen som gäller redovisning i arbetsgivardeklarationer föreslår regeringen att den ska tillämpas första gången för arbetsgivar­deklarationer som avser redovisningsperioder efter ikraftträdandet.

Lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om identifiering av rapporterings­pliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska träda i kraft den 1januari 2019. Ändringarna som innebär att rapporteringsskyldiga finansiella institut ska inhämta intyganden från kontohavare eller personer med bestämmande inflytande innan ett konto öppnas, ska enligt förslaget tillämpas på konton som öppnas efter den 31 december 2018.

I fråga om bestämmelserna som innebär att undantaget från rapporterings­skyldighet för ett konto som innehas av ett dödsbo endast ska gälla t.o.m. det fjärde kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, föreslår regeringen att bestämmelserna ska tillämpas på konton som öppnas efter den 1 januari 2019.

Regeringen föreslår vidare att ändringarna som avser definitionerna av begreppen kontantvärde och kontohavare ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019.

Lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om identifiering av rapporterings­pliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringen föreslår vidare att ändringarna som innebär att rapporterings­skyldiga finansiella institut ska inhämta intyganden från kontohavare eller personer med bestämmande inflytande innan ett konto öppnas ska tillämpas på konton som öppnas efter den 31 december 2018. Äldre bestämmelser ska gälla för konton som öppnats före den 1 januari 2019.

I fråga om bestämmelserna som innebär att undantaget för ett konto som innehas av ett dödsbo endast ska gälla t.o.m. det fjärde kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, föreslår regeringen att bestämmelserna ska tillämpas på konton som öppnas efter den 1 januari 2019.

När det gäller ändringarna som innebär att vinstandelsstiftelser och vissa pensionsstiftelser inte längre ska vara undantagna från rapporteringsskyldighet föreslår regeringen att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019.

För vinstandelsstiftelser och pensionsstiftelser som efter dessa ändringar blir rapporteringsskyldiga finansiella institut föreslår regeringen att nya konton är konton som öppnas efter den 31 december 2018 och att befintliga konton är konton som öppnats före den 1 januari 2019.

Regeringen föreslår vidare att ändringarna som innebär att pensions­sparkonton och vissa pensionsförsäkringar inte längre är undantagna från rapporteringsplikt ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019. Granskningen av sådana konton ska enligt regeringens förslag ha genomförts senast den 30 april 2020. För sådana konton som öppnats efter den 31 december 2015 gäller enligt förslaget att sådana intyganden som ska inhämtas avseende nya konton som innehas av fysiska personer, i stället för att inhämtas när kontot öppnas ska inhämtas senast den 30 april 2020.

Regeringen föreslår också att ändringarna av definitionerna av begreppen kontantvärde, kontohavare och vilande konto ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019.

Beskattning av spel med tillstånd enligt lotterilagen

Enligt lagen (2018:1139) om skatt på spel är innehavare av licens enligt spellagen (2018:1038) skattskyldig för spel som är licenspliktigt enligt spellagen. Genom den nya spellagen upphävs lotterilagen (1994:1000). Regeringen konstaterar att det för närvarande finns ett större antal tillstånd för roulettspel, kortspel eller tärningsspel som meddelats enligt 32 eller 34 § lotterilagen och som gäller även efter utgången av 2018. Enligt 25 och 27 §§ kan tillstånd även ges för anordnande av spel på varuspelsautomater och värdeautomater på land. Enligt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till spellagen ska dock lotterilagen fortfarande gälla för beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Det uppstår därför enligt regeringen en risk för att spel som anordnas med sådana tillstånd inte kommer att beskattas. Detta kan bli fallet om spel som typiskt sett är licenspliktiga enligt spellagen inte kommer att anses som licenspliktiga vid tillämpningen av den nya lagen om skatt på spel ifall de tillhandahålls med stöd av tillstånd enligt lotterilagen. Det kan även bli fallet om tillståndshavare för sådana spel inte anses som licenshavare. I förarbetena till den nya spelregleringen (prop. 2017/18:220) har det inte kommit till uttryck att avsikten har varit att spel med äldre tillstånd ska skattebefrias under en övergångsperiod. Det har i stället lyfts fram att förutsättningarna för finansiering av statens verksamhet och allmännyttiga ändamål, som i dag finansieras av intäkter från spelverksamhet i så hög utsträckning som möjligt bör bevaras i samband med att ett licenssystem införs. Regeringen föreslår därför att vid tillämpningen av lagen (2018:1139) om skatt på spel ska dels den som har tillstånd enligt 25, 27, 32 eller 34 § lotterilagen jämställas med licenshavare enligt spellagen, dels spel med tillstånd enligt 25, 27, 32 eller 34 § lotterilagen jämställas med licenspliktigt spel.

För att undanröja eventuella tveksamheter kring skattefriheten för vinster i spel efter den 1 januari 2019 i de fall anordnaren har tillstånd enligt lotterilagen föreslår regeringen vidare att det ska tydliggöras att vid tillämpningen av den aktuella bestämmelsen om skattefrihet för spelvinster ska spel som inte kräver licens jämställas med spel med tillstånd enligt lotterilagen.

Utskottets ställningstagande

OECD:s standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes i svensk rätt den 1 januari 2016. Med anledning av de påpekanden som det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter har gjort vid utvärderingen av den svenska lagstiftningen har regeringen gjort bedömningen att lagstiftningen i vissa avseenden behöver ändras och lagtekniskt förtydligas.

Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och tillstyrker därför propositionen i dessa delar.

Regeringen har vidare föreslagit en ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Ändringen innebär att ersättning, som kan bli föremål för särskild löneskatt, ska redovisas i en årlig kontrolluppgift i stället för en månatlig redovisning.

Utskottet noterar att det i detta sammanhang finns andra frågor som bör utredas.

Utskottet har dock inget att invända mot förslaget i propositionen och tillstyrker därför propositionen även i denna del.

Utskottet har heller inget att invända mot regeringens förslag till tydlig­göranden i lagen om skatt på spel och i inkomstskattelagen. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i sin helhet.

Utskottet föreslår vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:9 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:625) om ändring i lagen (2017:1226) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på spel.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag