Arbetsmiljö och arbetstid

Anf. 35 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Vi är här för att debattera AU10 Arbetsmiljö och arbetstid. Givetvis står vi bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 8 och 10.

Arbetsmiljö och arbetstid

Sverigedemokraterna vill fördubbla preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott från dagens två år för brott av normalgraden respektive fem år för grovt brott, alltså till fyra år och tio år.

Arbetsmiljöverket jobbar i dag med att utöka sina inspektioner, men det räcker tyvärr inte. De skyldiga måste också kunna åtalas och dömas, och som läget är nu kommer många undan på grund av de korta preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott.

Det är svårt att förstå varför just arbetsmiljöbrott, som ofta tar lång tid att reda ut, ska skrivas av så snabbt. Att ge åklagare och polis dubbelt så lång tid för utredning skulle sannolikt göra att fler skyldiga döms.

Fru talman! En annan viktig aspekt på förlängda tider är att dagens arbetsmarknad ser annorlunda ut sedan Sveriges riksdag valde att rösta igenom att ge mer makt över svensk arbetsmarknad till EU. I dag är det praxis att entreprenader sker i många led och då ofta via bemanningsföretag, vilket kraftigt försvårar polisens arbete vid olyckor.

Glädjande är att vi nu kan se att flera fackföreningar och även ledningen inom LO ser problemen och har flaggat för att man vill se förlängda preskriptionstider av de anledningar som nämns i Sverigedemokraternas motion. Det är mycket glädjande. Jag har träffat flera företrädare inom facket som tycker att det är ett jättebra förslag.

Därför anser vi det ganska märkligt att regeringspartierna väljer att avstyrka motionen då man säger sig värna och vill ha ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Jag tycker att det är ett steg i fel riktning. Och inte nog med det, man väljer också i vårbudgeten - om man läser lite noga - att sänka anslagen till Arbetsmiljöverket. Det är inga stora summor, men det skickar fel signaler för att man ska få ordning och reda på arbetsplatserna. De pengar som det handlar om kan innebära just de 20 arbetsplatsbesöken som hade räddat livet på en eller två personer, det vet vi inte.

Man straffar svenska löntagare via sin skattepolitik, och nu väljer man även att ta bort rätten för fler offer och anhöriga att få upprättelse och rättvisa gällande olyckor på arbetsplatser. Det är helt fel signaler om man anser sig vara en regering som värnar om ordning och reda för löntagare på våra svenska arbetsplatser. Det är ganska beklämmande, tycker jag.

Fru talman! Ca 100 000 kommunalarbetare i Sverige har delade turer med ofrivilliga, obetalda håltimmar. Enligt Kommunalarbetareförbundet använder sig nio av tio kommuner av delade turer. Förekomsten tycks dessutom ha ökat betydligt under de senaste åren.

Tycker regeringens företrädare att detta är en rimlig utveckling? Återigen ser vi att regeringen med Socialdemokraterna i ledartröjan inte lyssnar på sina gräsrötter och medlemmar ute i kommunerna. Att en så kallad feministisk regering gör så lite för att förhindra kvinnors sjukskrivningstal, det är undermåligt. Det är rent ut sagt uselt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Hur många familjer påverkas inte av detta? Det är fullständigt respektlöst att förvänta sig att människor i praktiken ska vara tillgängliga för arbete i 13 timmar, men enbart få betalt för 7. Så ser verkligheten ut för många människor i Sverige.

Delade turer får flera negativa konsekvenser för både individ och samhälle, särskilt för dem som bor på landsbygden. De kanske bor långt från sin arbetsplats och hinner inte hem på de så kallade håltimmarna. De får i stället sitta av tiden och vänta på nästa arbetspass. Detta leder till att arbetspassen, där ingen privat ledig tid egentligen ingår, blir både långa och oavlönade. Tycker regeringen att detta är rätt väg att gå?

För individen blir det här både psykiskt och fysiskt påfrestande. De som arbetar inom vården, ofta kvinnor, vittnar om att de inte kan ge sina patienter fullt stöd och uppmärksamhet under pass nummer två. De är helt enkelt för trötta.

För samhället får detta mätbara konsekvenser, främst i form av ökade sjukskrivningstal. Trots att det har funnits på dagordningen i många år har väldigt lite hänt. Det tycks till och med bli värre. Det verkar som att regeringen blundar för denna fråga.

Man gick ut och sa att så fort det blev regeringsbyte skulle man ta tag i detta. Nu har vi bytt regering, och det har inte hänt någonting.

Den primära orsaken är sannolikt neddragningarna på personal och resurser. Inom äldreomsorgen har var tionde anställd försvunnit sedan 2002, samtidigt som de äldre blivit fler.

Sverigedemokraterna anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om att avskaffa ofrivilligt delade turer. Det är dags att ta tag i detta problem och inte bara sopa det under mattan.

Anf. 36 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Nästa fråga som vi ska diskutera är arbetsmiljö och arbetstid. Det är en diskussion som går på tvärs genom hela arbetslivet, men som ser lite olika ut med tanke på vad det finns för risker. Det beror på var man jobbar och var man bor i världen.

Många gånger har vi haft fokus på dödsolyckor. Det är absolut det mest hemska som kan hända att inte överleva dagen på jobbet och inte komma hem. Det har funnits ett arbete under många år för att se till att undanröja sådana risker, och för några år sedan antog vi en nollvision. Det där är lättare sagt än gjort. Det är svårare att sedan införa det i praktiken. Det ska bli intressant att lyssna till vad Magnus Manhammar har att säga om hur nollvisionsarbetet går vidare.

Under vår tid i regering förändrade vi arbetsmetoderna. Vi försökte vända och vrida på detta för att i stället fokusera på dem som finns inom riskbranscher och de arbetsområden där det är större risk för dödsfall. Vi ville kunna fokusera mer samlat i de frågorna. I det valet av arbetsmetod försökte vi också se var det är vi behöver sätta in de insatser och resurser som Arbetsmiljöverket har till sitt förfogande.

Bland företagen ser vi att det finns de som både kan och vill göra ett bra arbete vad gäller arbetsmiljö. Det finns företag som kan men kanske inte lägger ned så mycket energi på det. Det finns de som vill men som inte har kunskapen, och där är Arbetsmiljöverkets uppgift oerhört viktig och väsentlig: att tillföra den typen av kunskap. Men sedan finns det också en liten kategori som varken kan eller vill. Det är dit de viktigaste insatserna och åtgärderna måste riktas vad gäller Arbetsmiljöverkets resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Det har varit ett arbete som tagit lite tid. Att ändra från att göra granskningar på kommunkontoret, som kanske inte är det område som är farligast ur ett arbetsmiljöperspektiv, till att fokusera på de branscher där det är bekymmer och problem är inte ett arbete som man gör med ett penndrag, utan det är någonting som man behöver se till att hela tiden uppmärksamma, påminna om och ställa frågor kring för att hålla arbetssättet levande.

I det här betänkandet finns det också lite svar på Riksrevisionens granskning. En av de saker som Riksrevisionen lyfter fram är kritik mot att det inte finns något system för vad man gör med tips som kommer in. Om det är någon som upplever att det finns bekymmer på arbetsplatsen och anmäler detta finns det inte något system för hur man sedan hanterar det. Att fokusera på riskbranscher men också se till att man har ett system som fångar upp den typen av signaler måste vara ett prioriterat område, kan jag säga utifrån mitt perspektiv.

Det skulle vara roligt att höra hur regeringen ser på detta. På vilket sätt ska man arbeta? Ska man tillbaka till det gamla sättet, där det bara var kontroller som gällde, eller vill man tillämpa den arbetsmetod som handlar om att stärka förmågan och kunskapen ute i företagen för att göra ett bra arbetsmiljöarbete?

Det tredje område som jag skulle vilja lyfta fram är kopplat till sjukskrivningarna och ohälsotalen. I statistiken över dödsfall finns oftast en övervikt för män eller kanske till och med en total dominans av män. Vad gäller sjukskrivningarna och ohälsotalen är däremot en majoritet kvinnor, väldigt ofta i arbete med andra människor. Man känner en otillräcklighet och har för liten förmåga eller möjlighet att styra över sitt arbetsliv och förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb.

Det här är ett område som tangerar socialförsäkringsutskottets ansvarsområde. Men just det här att komma in i ett tidigt skede och se vad det är vi behöver göra för att man ska "hålla" på jobbet tror jag är oerhört viktigt, kopplat till att vi i dag har ett mer gränslöst arbetsliv vad gäller vad som förväntas av oss och när det förväntas av oss. Vi har också ny teknik som gör att gränsdragningen blir än svårare.

Jag vet att det pågår arbete kring de här frågorna. Det skulle vara intressant att höra om detta av Magnus Manhammar, som jag tror kommer att vara representanten för Socialdemokraterna senare i debatten.

Anf. 37 Ali Esbati (V)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet Arbetsmiljö och arbetstid. Jag skulle först vilja säga några ord om ett ämne som tas upp i den granskningsrapport från Riksrevisionen som behandlas i detta betänkande och i stor utsträckning rör Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet.

Det är ett trist faktum att den tidigare högerregeringen med utgångspunkt i en ideologiskt motiverad nedvärdering av både arbetarskydd och konkret kunskap om arbetsförhållanden gick väldigt hårt åt Arbetsmiljöverket. Anslagen drogs ned kraftigt. Som resultat av det blev särskilt inspektionerna lidande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Man fick ofta höra från företrädare för den tidigare regeringen - vi fick höra det nu också från Centerpartiets representant - att det här skulle vara ett nytt arbetssätt och att neddragningarna skulle vägas upp av andra insatser, som information, webbaserade hjälpmedel och så vidare. Det finns visserligen en del lovvärda saker där som har ingått i ett utvecklingsarbete, men det har hela tiden funnits tydliga signaler, inte minst från fackligt håll, om att inspektionerna inte helt och hållet kan ersättas på det sättet eller genom att man jobbar på ett annat sätt.

Detta är någonting som jag också menar framkommer när man ser på hur Riksrevisionen redovisar statistik och även resultatet av den enkätundersökning som man skickade ut till alla arbetsmiljöinspektörer. Även om Riksrevisionens egna slutsatser inte skulle vara lika tydliga menar jag att själva underlaget borde vara en tydlig signal till både Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsmiljöverkets ledning om att inspektionsverksamheten är ovärderlig och successivt bör byggas upp igen efter de borgerliga nedskärningsåren.

Det här är också någonting som har getts bättre förutsättningar under de senaste åren. Genom budgetsamarbetet mellan regeringen och Vänsterpartiet har betydligt mer pengar tillförts Arbetsmiljöverket, och det finns en tydlig intention om att det ska leda till fler inspektörer och fler inspektioner. Jag är stolt och glad över att ha varit med och bidragit till det. Vi kommer naturligtvis att följa den utvecklingen.

I övrigt behandlar det här betänkandet en massa motionsyrkanden om arbetsmiljö och arbetstid. Jag hinner inte beröra alla Vänsterpartiets förslag. De är många, och de är utförligt beskrivna i motionerna. Men jag tänker tala lite grann om några av dem. För formens skull kan jag också säga att jag står bakom samtliga av våra reservationer men för tids vinnande yrkar bifall endast till reservation nr 9.

Fru talman! Den ekonomiska krisen under 90-talet ledde till omfattande nedskärningar inom den offentliga sektorn. Personaltätheten inom välfärdstjänsterna har på många håll aldrig riktigt återhämtat sig sedan den tiden. Den borgerliga skattesänkningspolitiken under Reinfeldtåren ryckte också bort stora resurser som kunde ha gått till fler anställda inom de tjänster som människor behöver mer av, inte mindre av, i vårt samhälle. Den här utvecklingen har gått hand i hand med konsulthysteri och försök att styra med de marknadsinspirerade modeller som har kallats för bland annat "new public management". Kombinationen av detta har lett till ganska allvarliga strukturella problem som går ut över anställda.

Som en del av den överenskommelse som slöts efter valet mellan Vänsterpartiet och regeringspartierna har det inletts ett arbete runt till exempel styrmodellerna inom offentlig sektor. Den så kallade Tillitsdelegationen är ett viktigt tilltag som i bästa fall kan bidra till bättre arbetsmiljö, mer utrymme för professionell kunskap inom välfärdens verksamheter och mindre av onödig kontroll och rapportering.

Men det går förstås inte att komma ifrån bemanningsfrågan. Pressade arbetsscheman innebär ökad stress, som i sin tur kan leda till psykiska besvär, belastningsskador, fallolyckor och att man inte hinner med sina arbetsuppgifter när man samtidigt har direkt och dagligt ansvar för utsatta människor och deras väl och ve. Det är dokumenterat ansträngande.

De 10 miljarder som kommunernas ekonomi stärktes med genom budgetsamarbetet är viktiga och positiva i detta sammanhang. Men det är uppenbart att det kommer att behövas mer. Vi menar från Vänsterpartiets sida att det skulle vara en viktig del av etablerandet av en progressiv samhällsagenda att tillsätta en utredning som ser över konsekvenserna av sänkt personaltäthet - med avseende på de anställdas arbetsmiljö - i offentligt finansierade välfärdsverksamheter och i myndigheter med serviceuppdrag. Det är ett av de förslag som vi har framfört i våra motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Apropå sjukskrivningarna vill jag ta upp företagshälsovården. I dag är det drygt 60 procent av arbetstagarna som har tillgång till företagshälsovård på arbetsplatsen. Det är en siffra som har gått ned och som kan jämföras med slutet av 80-talet, då det var nästan 90 procent som omfattades av företagshälsovård. Intressant är också att det framträder ett ganska klassiskt klass- och könsmönster här. LO-förbundens medlemmar, särskilt kvinnor på mindre arbetsplatser i branscher med många osäkra anställningar, många deltider och en hel del arbete på obekväm arbetstid, hör till de grupper som har sämst tillgång till företagshälsovård. Det är synd, eftersom företagshälsovården kan och ska ha en roll inom det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med det som föreskrivs i arbetsmiljölagen.

Vänsterpartiet vill se till att alla arbetstagare kan få tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård med branschkunskap som arbetar med strategiskt förebyggande arbetsmiljöarbete. Det menar vi är en rättvisefråga. Det handlar också om att ge fler en förutsättning att jobba fram till 65 år eller längre och inte bara teoretiskt ha den möjligheten.

Det skulle kunna vara en pusselbit i en progressiv agenda för samhällsutveckling och för det goda arbetet. Därför har vi från Vänsterpartiet föreslagit en bred utredning med uppdrag att i nära samverkan med arbetsmarknadens parter ta fram förslag på hur en lagstiftad, effektiv och kvalitetssäkrad företagshälsovård kan skapas och täcka hela arbetsmarknaden.

Fru talman! Allt fler arbetsgivare har satt i system att omreglera tidigare heltidsanställningar till deltidsanställningar. Vi har tidigare här i kammaren diskuterat den arbetsrättsliga lagstiftningen. Jag tog från Vänsterpartiets sida upp frågan om så kallad hyvling och behovet av att skärpa LAS så att man inte kan gå runt uppsägningsreglerna genom att minska arbetstiden.

Det finns också ett kompletterande sätt att närma sig det större problemet med arbetsgivare som har alltför låg grundbemanning som erbjuder deltidsarbetande personal att jobba mer än kontraktet, så kallad mertid. En förutsättning för ett erbjudande om sådant mertidsarbete är inte sällan att arbetstagaren är lojal, foglig och okritisk. Det är då den kan få extratimmarna och inte annars. Om människor är i stort behov av det innebär det att arbetsgivarens flexibilitet uppkommer på bekostnad av arbetstagarna. Det är rejält bekymmersamt för många.

I norsk arbetstidslagstiftning finns sedan 2013 en reglering för att förbättra villkoren för deltidsanställda. Den går ut på att deltidsanställda som har arbetat mertid får rätt att utöka sin anställning. Man beräknar en gång per år den faktiska arbetstiden. Om den är högre än den avtalade deltiden kan man utöka deltidstjänsten så att anställningen övergår till en sysselsättningsgrad som motsvarar faktisk arbetad tid.

Det ger en ökad trygghet och ett incitament för arbetsgivare att planera sin verksamhet på ett bättre och rimligare sätt. Vi vill att man genomför en ändring i samma anda i Sverige med en reglering som gör att den som kontinuerligt har arbetat mer än sin avtalade sysselsättning ska ges rätt till en sysselsättningsgrad som motsvarar faktisk arbetad tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Nu har jag talat om utredningar och justeringar. Det är viktiga saker. Men det är klart att frågor om arbetsmiljö och arbetstid i grund och botten är väldigt fundamentala maktfrågor. Det är frågor som påverkar vilken sorts samhälle vi har och när det gäller arbetstiden inte minst hur vi använder frukterna av produktivitetsförbättringar i samhället totalt sett.

Arbetarrörelsens kamp för en kortare arbetsdag började redan i slutet av 1800-talet när man hade kravet på åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars vila. Under 1900-talet har den lagstadgade veckoarbetstiden stegvis kortats till 40 timmar. Den föregicks av kollektivavtalsreglerad arbetstidsförkortning inom stora delar av arbetsmarknaden.

Sedan 1973 har normalarbetsveckan om 40 timmar varit oförändrad för större delen av arbetsmarknaden trots att vi har haft en enorm ökning av vinster och produktivitet i näringslivet. Det betyder att det helt uppenbart finns ett utrymme för att diskutera arbetstiden för breda grupper på arbetsmarknaden.

När man talar problemen med reella möjligheter att jobba högt upp i åldrarna och arbeta så många timmar som man egentligen skulle vilja har vi från högern fått höra att det inte handlar om organisering och fördelning, utan man talar om livspussel. Ska vi ha en samhällsutveckling där fler har reella möjligheter att utvecklas, leva berikande liv, en hållbar arbetsmarknad där människor orkar att jobba till pensionsåldern utan att slitas ut i förtid och bättre förutsättningar för att leva jämställt är en generell arbetstidsförkortning någonting som behöver komma högre upp på dagordningen.

Produktiviteten i Sverige har fördubblats sedan 70-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit. Det ekonomiska utrymmet för arbetstidsförkortning finns naturligtvis. Det finns alltid ett växelspel mellan arbetslivets organisering, utformning av krav i kollektivavtal och lag. Men i grunden handlar det om avgörande vägval för vårt samhälle. Det handlar om hur vi organiserar ekonomin och vilka värden som ska vägleda oss in i framtiden.

De flesta människor skulle skriva under på att vi arbetar för att kunna leva gott och inte lever för att arbeta till varje pris. Ändå återspeglas det väldigt sällan eller aldrig i samhällsdebatten. Jag menar att en samhällsdebatt om arbetstiden är viktig, och det är viktigt att den har ett gott och mångsidigt faktaunderlag.

En mängd sådana underlag skapas nu av intressanta försök på olika håll i landet, ofta initierade av Vänsterpartiet i rödgröna samarbeten. Men vi behöver också nationella processer. Ett första parlamentariskt steg vore att tillsätta en bred utredning där man vrider och vänder på frågan utifrån flera aspekter. Det är också ett av Vänsterpartiets förslag i betänkandet.

Anf. 38 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 1.

Tanken med arbetsmiljöarbetet är att det ska förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbete. I många jobb är det stressen som är orsaken till det ökade antalet sjukskrivningar. Många är ständigt uppkopplade mot jobbet, och det blir ingen möjlighet till återhämtning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Inom vården är det i stället ofta tunga lyft men också stress och jobbiga arbetspass som är orsaken till sjukskrivning. Ofta måste personalen i vården också hantera en stor administrativ börda med dokumentation av olika slag och där det krävs mer av it-lösningar för att underlätta arbetet. Vi kristdemokrater anser att regeringen bör initiera en kartläggning och nationell åtgärdsplan för att komma till rätta med vårdpersonalens administrativa börda och dess påverkan på arbetsmiljön.

Fru talman! Många företag arbetar bra med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver genom att genomföra årlig kontroll av arbetsmiljön och de facto också åtgärda de brister som finns. De samverkar med parterna på arbetsplatsen, skyddsombud men också utomstående aktörer i rehabiliteringsärenden som Försäkringskassan och företagshälsovård.

Regeringspartierna gör, och har ofta också haft som vallöfte, miljonsatsningar på Arbetsmiljöverket i syfte att öka inspektionerna ute på arbetsplatser. Med sina satsningar på miljontals kronor ökar man andelen besök från 3,4 till 3,5 procent av alla arbetsplatser. Det visar att vi knappast kan anslå resurser som når alla arbetsplatser. Då borde regeringen förstå att dessa miljoner kanske kan sättas in på ett mer effektivt sätt.

Vi från Kristdemokraterna har ett jättebra förslag. Vi tycker att man behöver utveckla interaktiva instrument. Vi föreslår i en av våra reservationer att man utreder förutsättningarna för att införa ett system med arbetsmiljödeklarationer där arbetsgivare och arbetstagare tillsammans tar fram hur de ska se ut. Precis som med skattedeklarationer ska de skickas in. Jag tror att man måste tänka på lite mer moderna sätt att arbeta för att granska arbetsmiljöarbetet och att få alla med på banan.

Fru talman! Att förhindra dödsolyckor i arbetet är naturligtvis prioriterat. Arbetsmiljöverket har en viktig roll att göra nedslag på arbetsplatser och arbeta förebyggande. Att människor dör på sin arbetsplats är aldrig acceptabelt. Vi ska förstås fortsätta att ha en tydlig nollvision vad gäller dödsolyckor i arbetslivet. Arbetsmiljöverket ska ha resurser för att komma och göra kontroller.

När det gäller antalet dödsolyckor i arbetslivet har det minskat dramatiskt de senaste decennierna. Men vi ser att det ökar när byggandet och infrastruktursatsningar ökar. Det finns nu en risk när vi ökar inom byggnadssektorn. Den ökade användningen av utländska underentreprenörer är en naturlig del av den fria rörligheten inom EU. Men det får inte innebära att olyckor drabbar denna grupp av personer på grund av bristfällig information. Den som ansvarar för arbetsmiljön måste se till att få fram information på språk som alla på byggarbetsplatsen förstår.

Nu ser vi oroande tecken på ett ökande antal sjukskrivningar. Vi kommer ihåg att det under den tidigare socialdemokratiska regeringen förtidspensionerades 140 personer varje dag i Sverige. Det var en utslagning av människor som vi inte har råd att gå tillbaka till. Vi ser nu återigen med Socialdemokraterna vid rodret att alla kurvor pekar i fel riktning och att sjukskrivningarna ökar dramatiskt. Här krävs det nu ett brett angreppssätt för att komma till rätta med den negativa utvecklingen.

Mellan 2015 och 2016 har kvinnors ohälsotal och frånvaro ökat med 1 dag medan männens har ökat med 0,4 dagar. Det finns många olika orsaker till att kvinnor i större utsträckning än män drabbas av arbetsskador. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män, och skillnaderna fortsätter att öka. Yrken med ökad risk för sjukskrivning framträder inom skola, vård och omsorg - områden inom vilka kvinnor är dominerande. Vi kristdemokrater anser att Arbetsmiljöverket bör utveckla verktyg för arbetsgivare i syfte att kartlägga hur kvinnor och män i olika grad exponeras på arbetsplatsen för riskfaktorer som leder till sjukskrivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Jag satt och tittade på fru talmannens stol - hur talmannen sitter. Om jag ska vara riktigt ärlig ser den inte ut att vara anpassad efter kvinnor. Detta är en typisk sådan sak. Vad är det för verktyg vi har i arbetslivet? Är de anpassade till både kvinnor och män? Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att det ser ut som att man måste ha en viss längd eller höjd för att passa i stolen, och det är en manshöjd. Så här kan vi inte ha det, fru talman. Här måste vi se till att man på arbetsplatserna ser på riskfaktorer utifrån kvinnors och mäns olika perspektiv.

Fru talman! En annan fråga är det dubbelarbete som många kvinnor fortfarande tar på sig. Det handlar om huvudansvaret för hem och familj samtidigt som kvinnor förvärvsarbetar. Det kan leda till ökad risk för sjukskrivning. Försäkringskassan efterlyser ytterligare studier för att verifiera och fördjupa kunskapen. De efterlyser ett arbetsliv som förmår att ta hänsyn till de särskilda villkor som följer med föräldraskap. Kristdemokraterna delar den analysen, och vi vill se mer forskning kring det moderna arbetslivets villkor och hur det påverkar möjligheten att kombinera arbete och familjeliv.

Under Alliansens tid vid makten gjordes satsningar på Arbetsmiljöverket för att bidra till att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Här kan nämnas till exempel Alliansens uppdrag till Arbetsmiljöverket att genomföra kunskaps- och informationsinsatser för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Vi tror att forskning på kvinnors hälsa bör ges särskilda medel och att man ska fortsätta att stödja forskning kring kvinnors ohälsa.

Fru talman! Hot och våld är någonting som är oerhört viktigt att förebygga ute på arbetsplatserna. Det är betydligt vanligare att kvinnor utsätts för hot och våld i arbetet än att män gör det. Arbetsmiljöverket fick under Alliansens tid vid makten särskilda medel för att arbeta förebyggande på detta område. Också detta arbete borde regeringen se till att fortsätta.

Mobbning och trakasserier ute på arbetsplatserna måste tas på allvar. Ingen ska känna obehag av att gå till jobbet. Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar i arbetsmiljölagstiftningen och måste förebygga sådana situationer. Sådana negativa tendenser skadar inte bara den enskilde individen utan hela arbetsplatsen.

Fru talman! Avslutningsvis: Regeringspartierna sätter sitt hopp till en arbetsmiljöstrategi för ett modernt arbetsliv som man har tagit fram. Men dagens arbetsliv kräver mer flexibilitet och mer av arbetstagarna än tidigare. Arbetsuppgifterna förändras i allt snabbare takt, och social kompetens är en komponent som krävs alltmer i arbetslivet. Det kräver också att arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna anpassas till nya krav och utmaningar. Regeringen borde se över den ålderstigna arbetsrätten i syfte att bejaka behovet av ett mer flexibelt arbetsliv.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

(Applåder)

Anf. 39 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Regeringen har bland annat höjt Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag med 25 miljoner per år från år 2017. Syftet är att myndigheten ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer, vilket såklart är helt avgörande för arbetsmiljöarbetet och inspektionen ute i landet.

Regeringens politik ska bidra till en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och osund konkurrens. För att nå dessa mål har regeringen tidigare presenterat en ny arbetsmiljöstrategi som handlar om det moderna arbetslivet och en nollvision för dödsolyckor samt föreslagit en rejäl förstärkning av resurserna inom arbetsmiljöområdet. Det har redan kommit en förstärkning från början, i och med den första budgeten vi fick igenom, på 100 miljoner årligen. Den ligger fortfarande fast.

Det är alltså mycket nya pengar till arbetsmiljöarbetet. Det handlar om forskningen, stressrelaterad forskning, kvinnors hälsa och företagshälsovård. Men inte minst handlar det om pengar till Arbetsmiljöverket. Den svenska modellen bygger liksom arbetet för en bättre arbetsmiljö på just en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. För att fördjupa det samarbete som finns mellan de tre parterna på arbetsmarknaden har regeringen inrättat ett dialogforum för arbetsmiljön.

Jag tycker att det är extra bra att regeringen också har tittat på möjligheten att starta ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljöfrågor, inte minst för forskningsfrågor kring arbetsmiljö. Det är på väg fram i och med en utredning som har gjorts.

Det händer helt enkelt väldigt mycket bra på arbetsmiljöområdet. Jag tror att vi kommer att få möjlighet att tala mer om detta, och jag har en lång stund på mig nu att göra det. Jag är stolt över det som görs, och det tas många positiva steg i rätt riktning. När vi nu har tillfälle att prata om arbetsmiljöområdet är det viktigt att göra en historisk tillbakablick för att se hur det har varit de senaste tio åren - från 2007 och fram till i dag. Det handlar om skillnader och likheter och annat som har hänt.

Jag tycker att det är intressant att alliansregeringen 2007-2014 i stället för att lägga grunden för en god arbetsmiljö och för minskade sjukskrivningar lade grunden för ökade sjukskrivningar och en allvarligt försämrad arbetsmiljö och ett försämrat arbetsmiljöarbete generellt. Man kan fundera på hur och varför de gjorde det. Frågan om varför hoppas jag att de borgerliga partierna svarar på här i dag. Det är viktigt att få veta detta. De borgerliga partierna hoppas ju kunna vinna tillbaka makten i Sverige, och då är det viktigt att vi vet vilken typ av arbetsmiljöpolitik vi får då.

I de förslag de har nu, till exempel i Moderaternas senaste budgetmotion som jag har med mig här i talarstolen, nämns arbetsmiljön på tolv rader. Och då handlar det bara om att det är viktigt med kvinnors arbetsmiljö. Det är inte särskilt invecklat eller särskilt rejäla förslag, om man säger så, utan arbetsmiljöfrågorna är någonting som Moderaterna knappt känns vid.

Låt oss gå tillbaka till 2007, som jag började att tala om att jag tycker att vi ska göra när vi ska titta på arbetsmiljöfrågorna, och se vad som hände då. Det som hände var att Arbetsmiljöverket fick rejält sänkta anslag från regeringen. Rejält sänkta anslag innebär till exempel det vi kan läsa här i det budgetförslag som gick igenom 2007. År 2006 hade Arbetsmiljöverket 660 miljoner. Framför allt handlade det om 300 miljoner till inspektörer ute i landet. Från detta fick verket direkt sänkta resurser med först 40 miljoner och under några år från 660 till 544 miljoner. Det var alltså ganska många miljoner, ca 120 miljoner, som man drog bort. 120 miljoner innebär många inspektörer. Ni som har närmare kännedom om Arbetsmiljöverket vet att de redan då fick lägga ned en stor del av den verksamhet som fanns ute i landet, inte minst de regionala kontoren. Det gällde det arbete som gjordes ute i landet och som verkligen handlade om arbetsplatsnära inspektioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Det hände också andra saker 2007. Det handlade inte bara om att regeringen attackerade arbetsmiljön direkt genom minskningar för Arbetsmiljöverket, utan man attackerade den också genom att ta bort Arbetslivsinstitutet. Det var ett världsledande forskningsinstitut, som verkligen var världsledande när det gäller kunskap om stresshantering och fysiska skador i arbetslivet. Det var en stolthet för Sverige. Detta lade regeringen kallblodigt ned utan att ha något argument.

Man sänkte också skatten med 140 miljarder. Ni minns säkert att det gjordes i etapper med jobbskatteavdragen. Jag visar här en graf över deciler i den svenska befolkningen, det vill säga den svenska befolkningen uppdelad i tiondelar. Man ser här den fattigaste tiondelen och den rikaste tiondelen. Grafen visar med hur många procent inkomsterna ökade eller minskade utifrån Moderaternas förändringar under de första åren. Man ser att den fattigaste tiondelen av den svenska befolkningen förlorade rejält på detta, medan övriga, och framför allt de som var rika, vann mycket på detta.

Skattesänkningarna omfördelade pengar från fattiga till rika, från människor som redan hade det svårt, kanske inte minst med en dålig arbetsmiljö, till dem som hade det bättre. Men skattesänkningarna på 140 miljarder gjorde också att kommuner och landsting inte alls fick de resurser som de behövde.

Jag har själv många vänner som jobbade i kommun och landsting och som hoppades på att de skulle få en ny kollega, kanske skulle kunna gå ned i arbetstid eller kanske slippa den delade turen men som i stället fick färre kollegor, sämre arbetsvillkor och mindre pengar i arbetet. Det i sig innebar försämrad arbetsmiljö för miljoner människor i Sverige. Man drog ned något otroligt på den offentliga sektorn genom att i stället sänka skatten och framför allt få skattesänkningarna att gå till dem i vårt samhälle som redan hade mycket pengar.

Jag tror att det är viktigt att vi inte glömmer det, för det är en avgörande del av den samhällsutveckling vi ser just nu där allt fler människor sjukskrivs och där vi pratar om och är stressade, både regerings- och många andra partier här i riksdagen, över utvecklingen när det gäller sjukskrivningarna och hur många människor som går på knäna. Det är så här bland annat på grund av de 140 miljarderna i skattesänkningar som den borgerliga regeringen stod för. Det är viktigt att komma ihåg.

Jag hade gärna velat höra från de borgerliga partierna som också är med här i debatten i dag varför man sänkte anslagen till Arbetsmiljöverket så grovt och varför man också lade ned Arbetslivsinstitutet. Jag har aldrig fått ett svar på det, och jag skulle gärna ha ett svar på det i dag. Varför lade man ned ALI, som det förkortas, alltså Arbetslivsinstitutet? Tyckte man att Sverige var för duktigt på arbetsmiljöarbete och att vi därför skulle bli sämre? Tyckte man att Arbetsmiljöverket hade för mycket resurser, och var det därför man ryckte bort 140 miljoner? Jag skulle vilja få svar på det från de borgerliga partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Inte nog med Moderaternas försämringar för arbetsmiljön, utan nu har Moderaterna även bestämt sig för att öppna för rasism. Som arbetsgivare i Sverige har man enligt arbetsmiljölagen skyldighet att agera så att kränkande beteende inte fortsätter. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 och även föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4, har arbetsgivaren även ansvaret för att kränkande särbehandling förebyggs.

Ett stort fackförbund här i Sverige, Unionen, har till och med gjort en checklista just för inkluderande arbetsmiljö. Det är en antirasistisk checklista, kan man säga, som är motsatsen till det som Sverigedemokraterna vill ha, det vill säga ett exkluderande samhälle och en exkluderande arbetsmiljö.

Jag funderar lite på hur Moderaterna resonerar när man nu ska börja samarbeta med Sverigedemokraterna. Den 23 februari i år blev Anna Kinberg Batra intervjuad i tv-programmet Malou efter tio. Då fick hon frågan om Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. Frågan från Malou var så här: Du tycker fortfarande, som du har sagt tidigare, att det är ett rasistiskt parti? Då svarar Anna Kinberg Batra: På så sätt är de ju det, med sina företrädare, med det de gör och den politik de står för.

Fru talman! Rasism finns även på arbetsplatserna. Där kallar Arbetsmiljöverket det för kränkande särbehandling. Här i riksdagen har vi ett parti vars hela affärsidé är rasism. Ungefär som att en fiskare säljer fisk säljer Sverigedemokraterna rasism. Dessa rasismens företrädare har Moderaterna börjat förhandla med. Man har påbörjat ett samarbete, och Moderaterna har till och med meddelat att man kan tänka sig att styra Sverige med stöd av Sverigedemokraterna.

Den förhandlingsposition som Moderaterna har gett Sverigedemokraterna, i och med att man årligen ska få igenom sin budget eller någonting annat och i och med att man vill försöka styra Sverige med stöd av Sverigedemokraterna, är extremt stark. Sverigedemokraterna kommer att kunna ställa i princip vilka krav de vill bara för att Moderaterna ska kunna få igenom sin budget.

Jag är mycket skrämd av det och vad det kan innebära för livsvillkoren för de människor som bor i Sverige och för arbetsvillkoren och de föreskrifter som Arbetsmiljöverket har och som handlar om att förebygga kränkande behandling, inte minst rasism, på arbetsplatserna.

Jag skulle vilja fråga moderaten Erik Andersson hur det kommer sig att Moderaterna nu har blivit rasismens kollaboratörer. Är makt viktigare än allt annat? Finns det inga grundläggande värderingar som Moderaterna står upp för?

Fru talman! Det här är helt avgörande frågor för Sveriges framtid. Jag utgår från att Moderaterna svarar på dem.

(Applåder)

Anf. 41 Désirée Pethrus (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Magnus Manhammar ville gärna ha en replikväxling, så jag bjuder på det i dag.

Det var många frågor om Alliansen här och om resurserna som förändrades. Jag satt i Arbetsmiljöverkets insynsråd under den här perioden. Generaldirektören jobbade mycket hårt med att förbättra inspektionerna, och det blev fler inspektioner per inspektör. Man ökade effektiviteten och förbättrade verksamheten kontinuerligt. Det är alltså inte så att ju fler man är desto bättre inspektioner blir det.

Vi behandlar också Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet, och i betänkandet på s. 7 kan man läsa "att regeringens viljeinriktning har blivit tydligare, men att det samtidigt finns en risk för undanträngning av Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete. I den arbetsmiljöstrategi (skr. 2015/16:80) som regeringen beslutade under 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Trots goda intentioner riskerar den stora mängden detaljerade uppdrag att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket".

Hur ser Magnus Manhammar på att det har getts så många olika projekt och uppdrag att man inte kan göra sitt grundarbete inom Arbetsmiljöverket?

Anf. 42 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för frågorna och repliken, Désirée Pethrus! Det är alltid klargörande att få tala ytterligare om de här frågorna som är extremt viktiga.

Jag har precis som du läst Riksrevisionens rapport om det här och tycker att den är mycket intressant och viktig. Det här är en anledning till att man säger att man inte vill ha fler uppdrag från regeringen just nu, och vi har också tagit ställning och sagt att vi inte ska ge det. Det är de uppdrag som vi har gett som finns, och det är dem man ska fullfölja. Det kommer inte att bli fler för tillfället från vår sida.

Det är arbetsmiljöstrategin som gäller under den här mandatperioden som vi arbetar med - det moderna arbetslivet och en nollvision mot dödsolyckor - men vi vill också jobba för att få ett nytt nationellt center för arbetsmiljöfrågor.

Vi har avsatt 100 miljoner extra per år i grunden, varav en stor del är till Arbetsmiljöverket. Vi har också avsatt 25 miljoner extra från och med i år för de här frågorna utöver det. Arbetsmiljöverket har kunnat anställa ganska många fler inspektörer, men Arbetsmiljöverket har också fått växla om ganska mycket i sin verksamhet. Som har beskrivits tidigare och som jag också beskrev fick Arbetsmiljöverket verkligen krympa sin kostym och minska verksamheten efter 2007 och framåt när man fick minskade anslag.

Det som har hänt sedan dess är att man nu när man har fått ökade resurser verkligen funderar på vad man ska prioritera och vad man ska lägga pengarna på. Det kommer att vara en process innan Arbetsmiljöverket verkligen har kommit upp till sin fulla kapacitet, för man måste helt enkelt växla upp igen. Det är ungefär som att en person som har svultit inte kan börja äta hur mycket som helst utan får äta en bit i taget. Det är precis så Arbetsmiljöverket ska arbeta för att utöka sin verksamhet just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag har förtroende för Arbetsmiljöverket och ser att det är ett mycket bra arbete som börjar utvecklas alltmer där.

Anf. 43 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Tack för svaret, Magnus Manhammar! Jag tror att Socialdemokraterna fortfarande tror att om de ger 100 eller 200 miljoner till blir det hundra gånger bättre. Det är mycket svårt att mäta exakt vad varje miljon ska kunna ge. Då måste den vara mycket specifikt inriktad på utvecklingsarbete. Det är det här som står i Riksrevisionens rapport - man hinner inte med det.

Jag hade en fråga uppe som jag har drivit om att man bör titta på frågan om arbetsmiljödeklarationer. Jag tror att vi måste tänka annorlunda och inte bara ha det gamla inspektionstänkandet om vi ska nå fler arbetsplatser. Jag skulle gärna höra om Magnus Manhammar har några synpunkter på det. Riksrevisionen skriver att besök på arbetsplatserna är det som är mest resurskrävande. Sedan man fick de 100 miljonerna har mer tid gått åt till att bara rekrytera och utbilda, så det har verkligen inte gett mer effekt för pengarna - i alla fall inte än så länge.

Nya arbetsmetoder är en sak. En annan sak som Riksrevisionen tar upp är det här med tips och anmälningar som kommer till myndigheten, vilket man inte heller riktigt har rutiner för eller kan jobba med. Man kanske inte har tid att jobba med det; det vet jag inte.

Hur ser Magnus Manhammar på detta? I tips- och anmälningsverksamheten har man konkreta fall - man går inte ut och besöker en arbetsplats i största allmänhet, utan man har fått ett konkret tips om en arbetsmiljösituation som är väldigt dålig. Hur ser Magnus Manhammar på att utveckla det hos Arbetsmiljöverket?

Anf. 44 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Bra och jätteviktiga frågor! Det här med arbetsmiljödeklarationer är ett spännande förslag,. Jag har själv funderat en hel del på liknande saker. Det är inte alls dumt att fundera på den typen av förslag för att få företagen att arbeta med detta kontinuerligt och få alla företag att arbeta med det.

Det jag själv har skissat på kan kallas arbetsmiljörevision. Precis som man reviderar budgeten varje år ska det vara viktigt att man gör en arbetsmiljörevision varje år, där man helt enkelt gör en revision av verksamheten utifrån att man har ett arbetsmiljöarbete, och även ser till hälsan hos dem som arbetar på företaget.

Det kanske är något liknande som är tanken med deklarationer. Det låter likartat. Det är alltså inte alls ett dumt förslag, och jag tycker att man kan titta vidare på det. Vi kanske till och med kan göra det tillsammans. Det brukar alltid vara bättre om vi kan samarbeta.

Men för mig tar det ena inte ut det andra. Vi lägger mycket nya resurser på Arbetsmiljöverket men också på forskning om arbetsmiljöfrågor. Vi menar att det är ett bra förslag, och det behöver man inte ställa i motsats till att ha till exempel arbetsmiljödeklarationer eller någonting annat. Man skulle kunna göra både och.

Désirée Pethrus ställde också en fråga om tips och rutiner för tips. Det är också en fråga som regeringen har kontakt med Arbetsmiljöverket om att man borde jobba mer med. Jag har tagit upp det flera gånger; jag tycker att det är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag vet att man bland annat har tittat på Norge, som ligger väldigt bra till i det arbetet. Det finns en bra webbtjänst där det är möjligt att komma in med tips. Det går till och med att ta en bild på någonting som hänt så att det kommer in till arbetsmiljöinspektörerna.

Det jag har fått höra från Arbetsmiljöverket, inte minst från de regionala kontoren, är att i nuläget har man inte tid. De inspektörer man har har fullt upp med det arbete man gör just nu.

Jag tror att man skulle kunna använda en del av de ökade resurser vi har kommit med nu till just detta arbete. Det är jättebra att Désirée Pethrus tar upp det, fru talman, och jag ser fram emot att fortsätta samarbetet kring det.

Anf. 45 Erik Andersson (M)

Fru talman! Jag försökte begära replik under Magnus Manhammars anförande. Jag fick inte ta replik eftersom jag inte hade talat, men jag kan börja med att säga så här: Magnus Manhammar gjorde ett väldigt pompöst framträdande i denna kammare. Så mycket rappakalja har jag inte hört på länge. Det måste jag säga, fru talman, med anledning av att riksdagsledamoten Magnus Manhammar tidigare sa att det är så många som talar om vad Socialdemokraterna tycker. Men det enda han gjorde i sitt anförande var att tala om vad alla andra tycker. Det tycker jag är helt fel. Jag ska tala om vad vi tycker när det gäller arbetsmiljö, fru talman, och jag ska hålla mig till ämnet. Jag tycker att allt annat vore helt fel.

Fru talman! Det är ett viktigt ämne som berörs. Var femte sysselsatt person i Sverige hade under 2016 någon typ av besvär som orsakats av arbetet. 10 procent av de sysselsatta hade enbart fysiska, det vill säga kroppsliga, besvär. Ca 7 procent hade enbart psykosociala besvär, och ca 5 procent hade både kroppsliga och psykosociala besvär.

I grund och botten handlar det om ett enormt resursslöseri med människors liv och kraft eftersom detta går att förhindra om man arbetar systematiskt och långsiktigt med arbetsmiljön.

Numera handlar det oftast mer och mer om besvär som uppkommer till följd av stress. Tyvärr, fru talman, är det kvinnor som mår allra sämst i arbetslivet. Det är våra samhällsbärare: kvinnor som arbetar i välfärdens kärna, oftast under en offentlig arbetsgivare som stat, kommun eller landsting.

Drygt var fjärde kvinna har besvär till följd av arbetet jämfört med var femte man. Under perioden 1998-2014 var andelen kvinnor som hade kroppsliga besvär på grund av arbetet större än i dag. I dag är den dominerande orsaken psykosocial. Arbetslivet är under förändring, och vi kan se att den psykosociala miljön blir allt viktigare. Där måste särskilda insatser göras. Det handlar till stor del om bättre ledarskap i organisationerna.

När det gäller antalet dödsfall på grund av arbetet har det hållit sig på en någorlunda jämn nivå under de senaste åren, men varje dödsfall är givetvis en tragedi för familj, anhöriga och arbetskamrater.

Det finns olika orsaker till dödsfall på arbetet. Vissa går att förebygga och arbeta bort, men andra är tyvärr rena olyckor som är svåra att förutse. Oavsett detta är det oacceptabelt att en person ska behöva dö på grund av sitt civila arbete. Det är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Moderaterna ser positivt på att regeringen fortsätter det arbete som Alliansen påbörjade med att formulera strategier som ger arbetsmiljöarbetet en mer långsiktig inriktning. Det saknas dock initiativ att förenkla för att göra det lätt att göra rätt.

Detta gäller i synnerhet för de mindre företagen. Den svenska arbetsmarknaden består till stor del av mindre företag, som av naturliga skäl inte har lika mycket tid och resurser att ta till sig den kunskap som finns på området eller den senaste forskningen.

Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen vill i sin föreställningsvärld gärna utgå från att Sverige fortfarande är uppbyggt av stora industrier, endast offentliga arbetsgivare i välfärden, bruk och kooperativa arbetsgivare. Men i statistiken kan vi läsa att endast 0,1 procent av alla företag har mer än 250 anställda. Regeringen har missat att arbetsmarknaden inte ser ut som den gjorde för femtio eller bara fem år sedan.

Vi lever nu i en värld där informationstekniken håller på att förändra rollerna som arbetsgivare och arbetstagare. Vi har egenanställningar och plattformsekonomi. Arbete och fritid flyter ihop. Vi kan nog inte ens föreställa oss den framtida arbetsmarknaden, som möjligen till stor del kommer att bygga mer på gig-ekonomi än på livslånga tillsvidareanställningar. Därför är det extra viktigt att Arbetsmiljöverkets informerande roll utvecklas och förbättras.

Det saknas även tillräckliga förslag i regeringens satsningar för att bemöta den psykiska ohälsan. Sedan 2014 är den vanligaste sjukskrivningsorsaken psykiatriska sjukdomar. Det bekräftas inte minst i den rapport som kom från Försäkringskassan häromdagen och som visar på att personer med psykisk ohälsa har de längsta sjukskrivningarna.

Depressioner och ångestsyndrom är de vanligaste diagnoserna för en person som drabbats av psykisk ohälsa. Då är inte långvarig sjukskrivning i hemmet alltid det bästa för att återgå till arbetet, utan viss aktivitet ger resultat. Där måste arbetsplatsen vara involverad.90 dagar innan en prövning görs hos arbetsgivaren om det finns andra arbetsuppgifter som man kan genomföra är alldeles för lång tid att vänta, fru talman. Moderaterna föreslår därför att en särskild rehabiliteringskedja införs för lättare psykiska diagnoser. Det skapar bättre förutsättningar för rehabilitering och återgång i arbete.

Det bästa, fru talman, är förstås att inte hamna i en situation som kräver sjukskrivning. Det bästa är att arbetsgivarna arbetar förebyggande med gott ledarskap och balans mellan krav och kontroll i arbetet för arbetstagaren. Men för den som hamnar i sjukskrivning ska det gå fortare än i dag att få en prövning, anser vi moderater.

För den som inte har en särskild rehabiliteringsplan ska därför prövning av arbetsförmåga mot andra arbetsuppgifter ske dag 45 i stället för som i dag efter 90 dagar och en prövning mot hela arbetsmarknaden dag 90 i stället för som i dag efter 180 dagar. Vi pratar om ett halvår, fru talman, och det är väldigt lång tid att vänta på en prövning mot hela arbetsmarknaden. Det finns risk att det förlänger sjukskrivningen.

Vi vill inrätta ett särskilt omställningsspår hos Arbetsförmedlingen för att erbjuda stöd för byte av arbetsplats eller arbetsgivare. Moderaterna satsar därför 100 miljoner mer på Försäkringskassan och 100 miljoner mer på Arbetsförmedlingen för inrättande av den förbättrade rehabiliteringskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Vidare vill vi moderater skärpa tillsynen och införa krav och sanktioner för arbetsgivare med hög frånvaro. Arbetsgivaren har en nyckelroll i arbetet med att minska sjukfrånvaron.

Tyvärr kan vi se att de brister som finns i den psykosociala arbetsmiljön finns i yrkesgrupper främst inom offentligt finansierad verksamhet. Det handlar om sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsjuksköterskor - vård- och omsorgspersonal som tillhör särskilt utsatta grupper. Arbetsgivarna är ofta kommuner och landsting. Därför föreslår Moderaterna 100 miljoner kronor mer till Arbetsmiljöverket för tillsyn av den sociala arbetsmiljön inom yrkesgrupper hos arbetsgivare med särskilt hög sjukfrånvaro.

Därutöver vill vi givetvis att Arbetsmiljöverket ska få ett särskilt uppdrag att öka informationen till arbetsgivare om förebyggande insatser mot psykisk ohälsa.

Kvinnors arbetsrelaterade hälsa är en stor jämställdhetsutmaning, fru talman. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män. Vi moderater vill ge Arbetsmiljöverket ytterligare resurser för att fortsätta förbättra kvinnors arbetsmiljö. Vi öronmärker 15 miljoner kronor för det ändamålet.

I grund och botten handlar detta om en jämställd arbetsmarknad. Den feministiska regeringen ser ut att misslyckas även i denna viktiga fråga om allas lika värde, oavsett kön.

När det gäller Riksrevisionens skrivelse instämmer vi i de synpunkter som har framkommit. Trots goda ambitioner riskerar mängden detaljerade uppdrag från regeringen att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Vi delar särskilt den uppfattningen.

Fru talman! Moderaterna har många bra förslag när det gäller förbättrad arbetsmiljö på landets arbetsplatser. I synnerhet satsar vi extra mycket resurser för att förbättra kvinnors arbetsmiljö.

Moderaternas förslag för en bättre arbetsmiljö behandlas inte i detta betänkande, eftersom de är utgiftsdrivande. Vi har förslag som ger resultat, och de behandlas i stället under utgiftsområdena 13 och 14, det vill säga i andra betänkanden än detta. Därför har vi inte möjlighet att yrka eller reservera oss. Däremot har vi ett särskilt yttrande som beskriver just detta fenomen, och det står vi givetvis bakom.

Fru talman! Jag avslutar där, för jag såg att det fanns några frågor.

(Applåder)

Anf. 46 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till betänkandet, vilket jag inte gjorde tidigare. Jag gör det nu så att jag inte glömmer det.

Erik Andersson från Moderaterna kallade mitt tidigare anförande för rappakalja och sa att han blev väldigt upprörd. Det är lite olyckligt att kalla det för rappakalja, kan jag tycka, men det är ändå bra att vi visar på politiska skillnader här i riksdagen. Det är ju därför vi är här - vi är från olika politiska partier och har olika åsikter.

Jag ägnar nästan all min arbetstid här åt att läsa om det som Arbetsmiljöverket gör, men också om arbetsmiljösatsningar generellt och inte minst om den forskning som bedrivs för tillfället. Men jag har också ägnat en del tid åt att läsa de andra partiernas förslag, inte minst Moderaternas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag har här Moderaternas senaste budgetförslag från 2016, som skulle ha gällt i år om de hade vunnit budgetomröstningen i höstas. Där nämns arbetsmiljöfrågorna med tolv rader. Den stora satsning som Moderaterna gör är på 15 miljoner kronor. Det är väl jättebra att man gör någon satsning, men jag kan tycka att det är ganska futtigt och framför allt lite konstigt att man slår sig för bröstet för de stora satsningar man gör. Det som uppenbarligen är musklerna och satsningarna i denna budgetmotion är ju egentligen inte några särskilda satsningar på arbetsmiljöfrågorna.

Den viktigaste satsningen för kvinnors arbetsmiljö, om det är det Moderaterna vill satsa på, är de 10 välfärdsmiljarder som vi har avsatt, som framför allt ser till att man får en kollega till och slipper stressen och pressen på arbetet.

När det gäller den andra frågan jag ställde tycker jag att det är viktigt att få svar från Moderaterna. Om Moderaterna ska driva Sverige ihop med Sverigedemokraterna, vilket man har för avsikt att göra, kommer många främlingsfientliga åsikter att komma fram, och det kommer också att påverka både politiken och människors arbetsmiljö. Vad kommer ni att göra för eftergifter till Sverigedemokraterna?

Anf. 47 Erik Andersson (M)

Fru talman! Ordet rappakalja syftade på att du, Magnus Manhammar, talade om allt annat än just kärnfrågan: arbetsmiljö. Det är det vi diskuterar här i dag, inget annat. Det handlar inte om budgetförhandlingar med andra partier eller någon annan fråga som Magnus Manhammar gärna skulle vilja diskutera här och nu. Dem får vi ta i en annan debatt.

Men det jag såg under anförandet var en väldigt nöjd socialdemokrati. De är så nöjda, fru talman, att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Tidigare var socialdemokratin stolt men inte nöjd, men nu är det verkligen tvärtom. Ni är nöjda men inte stolta över det ni genomför, för landet håller helt enkelt på att gå åt fel håll.

Du tittar på Moderaternas budget och nämner rader hit och dit, men du borde läsa siffrorna i stället. Jag kan tala om, Magnus Manhammar, att vi satsar mer pengar på Arbetsmiljöverket än Socialdemokraterna gör i sin budget. Man kan alltid diskutera vad som har gjorts tidigare, men faktum är att vi satsar mer. Du kan inte säga att ni satsar lika mycket som vi på Arbetsmiljöverket. Varför gör ni inte det?

Våra satsningar går särskilt till kvinnors arbetsmiljö hos offentliga arbetsgivare, för det är där vi ser de stora framtida orsakerna till sjukskrivningar. Många av Magnus Manhammars kompisar är säkert arbetsgivare för dessa kvinnor. Hur kommer det sig då att stat, kommun och landsting är mycket sämre arbetsgivare än privata arbetsgivare? Kan Magnus Manhammar svara på det?

Anf. 48 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Det är jättebra att vi diskuterar detta. Jag har läst Moderaternas budgetmotion, och jag har även läst siffrorna. Jag sa att det var 15 miljoner extra som ni har lagt i den, så det är inget jag inte känner till. Man utgår normalt sett från den budget som läggs fram, och sedan kan man lägga till lite, precis som ni har gjort i detta fall.

Det jag själv är orolig för är det resultat vi har sett när Moderaterna har tagit över makten här i landet. Då blev det slakt av Arbetsmiljöverket. Det blev nedläggning av ALI och stora neddragningar i kommuner och landsting. Det är därför jag talar om historien. Vi måste veta vad som händer om Moderaterna skulle vinna och deras politik bli verklighet. Det är det som är det avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag är också väldigt oroad över den samhällsutveckling som sker när man börjar normalisera rasism. Bakom min rygg här i kammaren ser vi två sverigedemokrater som sitter väldigt nöjda i denna debatt, när jag angriper er för att ni vill samarbeta med Sverigedemokraterna och till och med regera med stöd av dem.

I andra länder där detta skett har arbetsmiljön, skolan, forskningen och miljöarbetet - allting - påverkats av det rasistiska partiet. Kolla på Danmark, som många länder började tala om nästan som en apartheidstat efter de tio år då det borgerliga partiet styrde ihop med Dansk folkeparti.

Att börja normalisera Sverigedemokraterna och till och med samarbeta med ett parti som er egen partiledare, läste jag tidigare, betecknar som rasistiskt får konsekvenser för arbetsmiljöfrågorna och för allas våra liv. Det är inget man kan skoja bort. Det är kanske det allvarligaste som hänt i denna kammare i år - att ni har bestämt er för att samarbeta med rasismen och har blivit rasismens kollaboratörer.

Som jag läste tidigare bedriver Arbetsmiljöverket ett arbete mot kränkande särbehandling. Det finns redan rasism i samhället. Hur rasistiskt kommer samhället att bli om Moderaterna och Sverigedemokraterna styr Sverige tillsammans? Detta är jag rädd för.

Anf. 49 Erik Andersson (M)

Fru talman! Var ska man börja? Det parti som första gången använde sig av Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag var Socialdemokraterna under alliansåren. Ni såg med hjälp av Sverigedemokraterna till att 100 000 löntagare fick höjd skatt, Magnus Manhammar. Är du rasist för det? Nej, jag skulle inte tro det.

Om Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna eller andra partier röstar på ett förslag från Moderaterna, gör det mig till en sämre människa? Nej, jag skulle inte tro det heller. Jag vet att Vänsterpartiet säkert har röstat på Moderaternas någon gång tidigare, men jag känner mig inte som en sämre människa för det.

I en demokrati respekterar man alla på ett likvärdigt sätt. Alla partier här är invalda i Sveriges riksdag. Vi samarbetar inte med Vänstern, för det är skadligt för landet, och vi skulle inte heller budgetsamarbeta med Sverigedemokraterna. Men att tala med alla tillhör vanlig god ton och vanligt hyfs. Att du inte fick lära dig det i skolan en gång i tiden!

Låt oss se på resultatet. Vad har hänt i Sverige när det gäller neddragningarna på Arbetsmiljöverket? Antalet arbetsplatsolyckor, sjukskrivningar och arbetssjukdomar per 1 000 invånare har ju minskat sedan 2006. De ökade något 2009, men sedan har det varit en kraftig ökning 2014. Att man tog bort pengar för att man ville effektivisera Arbetsmiljöverket har alltså inte givit något större resultat på hälsan hos dem som arbetar. Statistiken visar ju på en minskning.

Tidigare gjorde inspektörerna fler tillsynsuppdrag än i dag. Inspektörerna blev effektivare. Men sedan 2009 har alliansregeringen ökat medlen till Arbetsmiljöverket, och nu lägger vi mer än Socialdemokraterna.

Anf. 50 Ali Esbati (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Jag blev lite överraskad innan jag gick upp här. Vi fick en ny definition av vad som är vanligt hyfs. Tydligen kräver det att man inleder olika former av budgetsamarbeten med rasister. Erik Andersson och jag har nog lite olika definitioner av vad som är vanligt hyfs, tror jag.

Mina funderingar handlade om det som Erik Andersson sa om stress och kvinnors arbetsmarknad. Jag skulle vilja veta hur Erik Andersson tänker sig att stressen ska minska om den offentliga sektorn får mindre resurser. Hur kan den processen gå till?

Sedan pratade Erik Andersson om att detta bara är ett problem i stat och kommun. Hur funkar det då i de privata verksamheterna, där man har en lägre bemanning? Hur kan man få fler kollegor, vilket minskar stressen, om bemanningen är mindre? Det är en svår ekvation att få ihop, men tydligen är det möjligt för Erik Andersson. Det skulle vara intressant att höra hur detta går till.

Sedan hade Erik Andersson ett ganska kuriöst resonemang om detta med psykisk ohälsa, depression och så vidare. Utifrån vad Moderaterna föreslår i övrigt och vad jag hörde Erik Andersson säga tidigare verkar ett av de främsta sätten att minska depression vara utförsäkring. Man ska alltså komplettera sin depression med att stå i arbetslöshetskön. Är det riktigt uppfattat att detta är en viktig del av moderat politik?

Anf. 51 Erik Andersson (M)

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för frågan! Nu har jag inte sagt något om budgetsamarbete med Sverigedemokraterna, vill jag påpeka. Rätt ska vara rätt.

Men det kommer kanske inte riktigt från rätt sida när Ali Esbati kommer och talar om för mig hur andra partier ska definieras när han själv tillhör ett parti som har kommunistiska rötter. Vi vet själva hur VPK och kommunistpartiet i Sveriges riksdag har röstat tidigare. Det är ingen rolig läsning, måste jag säga, om de nu anklagar oss för att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Den viktigaste delen när det gäller arbetsmarknaden är ledarskapet, som jag ser det. Det är en av de viktigaste grunderna för att medarbetarna ska känna sig friska på jobbet. Vi har i också i olika undersökningar sett att ledarskapet är det absolut viktigaste.

När man tittar på kvinnors stress visar det sig också att de organisationer som är politiskt styrda har fler sjukskrivningar än privata arbetsgivare. Då kan man undra: Hur kommer det sig att det är på det sättet? Jag tror att det har mycket att göra med medbestämmande över den egna arbetssituationen. Jag tror att de privata företagen är mycket bättre på detta med medarbetarnas medbestämmande än vad offentliga arbetsgivare är. I grund och botten är detta inte så konstigt. Om man får vara med och påverka sitt arbete och ha ett inflytande känner man också mindre stress och mindre maktlöshet. Vi vill särskilt också se på insatser för sanktioner mot arbetsgivare som har höga sjuktal. Det handlar om att se vad man kan göra för att förbättra den situationen.

Anf. 52 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag ska inte fördjupa mig i frågan om huruvida det är rolig läsning att ta del av hur VPK har röstat. Jag tycker i och för sig att det är rolig läsning på många sätt, om man tittar på hur vårt parti har arbetat för att vidga demokratiska rättigheter på alla punkter i Sverige, inte minst när det gäller arbetsrättsliga frågeställningar. Men jag skulle inte för den skull hävda att det är en del av vanligt hyfs att Moderaterna ska samarbeta med oss för det. Det får man ju ta politisk ställning till. Moderaterna föredrar uppenbarligen att inleda ett närmande till det rasistiska parti vars företrädare sitter här bakom oss. Det får stå för Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag fick frågan hur det kan komma sig att man har höga sjukskrivningar i de politiskt styrda verksamheterna. Jag har försökt förklara detta mycket långt och detaljerat i mitt anförande. Om man arbetar med människor och har ett stort ansvar för människors väl och ve och inte får tillräckliga resurser kommer det att skapa en stor belastning, och många av dem som arbetar i denna situation är kvinnor.

Man har lägre personaltäthet i privat styrda men offentligt finansierade verksamheter. Då blir naturligtvis trycket extra hårt. Många inom dessa verksamheter byts dock ut, och då är det andra som får betala den sjukskrivning som kommer. Om man byter ut personal på löpande band är det fortfarande ett stort samhällsproblem, men det kanske inte syns på samma sätt på arbetsplatsen. Några av de allra sämsta arbetsplatserna är tyvärr de privata tjänsteföretagen. Där kan man inte tala om att ha stort inflytande över sitt arbete. Det borde man naturligtvis ha i mycket större utsträckning, och för att få det behöver vi ha starkare fackliga rättigheter.

Anf. 53 Erik Andersson (M)

Fru talman! Jag vet inte om jag uppfattade din fråga helt och hållet, Ali Esbati, men om man ser till vad som sticker ut på arbetsmarknaden kan man konstatera att kvinnors sjukskrivningar börjar öka, och det är den psykosociala arbetsmiljön som har blivit allt viktigare. Psykiska sjukdomar är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Detta måste vi göra något åt. Här har Moderaterna också förslag.

Vi vill förkorta tiden när man väl har hamnat i sjukskrivning, och det ska prövas om man kan göra något annat på sitt arbete eller prövas mot hela arbetsmarknaden, för vi tror - och det visar också undersökningar - att det är bättre om man har en god kontakt mellan arbetsgivaren och den som är sjukskriven för att se om man kan lösa problemet, så att personen kan återgå i arbete. Det är det absolut viktigaste. Men vi vill helst inte att man ska hamna där.

Vad kan man då göra för att råda bot på att ett antal arbetsgivare, främst offentliga arbetsgivare, visar väldigt höga sjuktal? Vi vill rikta särskilda insatser mot de arbetsgivarna och införa sanktioner. Det handlar om att komma till rätta med problemet och se till att de kan bli en bättre organisation, så att folk väljer att stanna kvar.

Fru talman! Jag har själv varit verksam i Täby norr om Stockholm, där jag var ordförande i stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden. Under den tid jag jobbade där kunde jag se att de borgerliga kommunerna överlag hade bättre sjukskrivningstal än de röda kommunerna. Jag kan ta Täby som ett exempel på en kommun där kvinnorna tjänar mycket mer än männen. Det är alltså ojämställt på andra sättet, om man ser till dem som är anställda av kommunen. Den kommun som är mest jämställd är Solna, där kvinnor och män tjänar precis lika mycket.

Anf. 54 Marco Venegas (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! I dag debatterar vi hur de statliga insatserna bäst kan bidra till att uppnå en god arbetsmiljö, utifrån Riksrevisionens rapport.

Arbete kan främja hälsa och ge stimulans och social tillhörighet, men det kan också leda till negativa konsekvenser i form av arbetsskador, både fysiska och psykiska, och i värsta fall dödsfall.

Fru talman! Utvecklingen av arbetsmarknaden påverkar miljön på arbetsplatserna och de hälsoproblem som kan följa av arbetet. Tidsbegränsade anställningar är till exempel vanligare på arbetsmarknaden i dag än de var i slutet av 80-talet. Den stora ökningen kom framför allt i samband med krisen på 90-talet. Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på bara fem år - det visar en färsk rapport från Försäkringskassan. Den överlägset största och snabbast växande diagnosgruppen är anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Förändrade anställningsvillkor gör också att det tar tid att utreda vem som har arbetsgivaransvaret och därmed ansvaret för den anställdas arbetsmiljö. Sammantaget medför förändringarna på arbetsmarknaden nya utmaningar för arbetsmiljöarbetet.

Fru talman! I februari 2016 presenterade regeringen en arbetsmiljöstrategi för de kommande fem åren. I strategin, som tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter, presenterades åtgärder inom tre prioriterade områden:

nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor

ett hållbart arbetsliv

psykosocial arbetsmiljö

Detta visar regeringens viljeinriktning och kommer att vara vägledande för Arbetsmiljöverkets arbete under de kommande åren.

Riksrevisionen bedömer att det behövs ytterligare åtgärder för att ge tydliga beslutsunderlag och information till myndigheter, arbetsgivare, arbetstagare och allmänhet om arbetsmiljöutveckling. Det saknas till exempel heltäckande statistik på området, vilket gör det svårt att på ett strukturerat och tillförlitligt sätt identifiera de största arbetsmiljöproblemen. Flera utredningar har visat på liknande problematik.

Fru ålderspresident! Jag vill särskilt lyfta fram vikten av att förbättra arbetsmiljön på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Kvinnor står för en allt större andel av sjukskrivningarna. Den är drygt 50 procent större än männens. Kvinnor drabbas i högre grad än män av arbetsrelaterade besvär.

Arbetsmiljöverket är en expertmyndighet som har stor frihet att avgöra hur uppdraget ska utföras. I dag finns det ingen aktör som har i uppgift att utvärdera arbetsmiljöpolitiken, och det finns få analyser av statens insatser för att förbättra arbetsmiljön.

Det tidigare Arbetslivsinstitutet hade ett liknande uppdrag, men det lades ned 2007 av den dåvarande regeringen. Då överfördes uppdraget att bedriva arbetsmiljöforskning till universitet och högskolor. Därför är det oerhört viktigt att en utredning tillsatt av regeringen föreslår ett nationellt arbetsmiljöcentrum vid Stockholms universitet. Centrumets uppgift ska vara att samla in och sprida kunskap om arbetsmiljö samt utvärdera och analysera effekterna av arbetsmiljöpolitiken. Särskild tyngdpunkt bör ligga på arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru ålderspresident! Jag avslutar med att yrka avslag på samtliga motioner och yrka bifall till att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

(Applåder)

Anf. 55 Fredrik Malm (L)

Fru ålderspresident! Det här betänkandet rör arbetsmiljö och arbetstid. När man lyssnar på Socialdemokraterna skulle man kunna tro att det berör precis allting annat. Men jag ska försöka att hålla mig till ämnet och tala om det som betänkandet rör, nämligen arbetsmiljö.

Fru ålderspresident! Jag vill fokusera särskilt på ett område som måste vara mycket prioriterat i arbetsmiljöarbetet. Det rör den psykiska ohälsan. Den psykiska ohälsan är ett stort problem, inte bara i arbetslivet utan i hela samhället. Det är helt enkelt väldigt många människor i Sverige som mår dåligt. Det är inte nödvändigtvis ett specifikt svenskt fenomen. Det är så i många länder i dag. Det har säkerligen att göra med en rad olika faktorer. Man kan se gemensamma drag i olika länder i västvärlden och i länder som är snarlika vårt, givetvis. Men det är ett stort problem för Sverige.

Den psykiska ohälsan har också ökat väldigt mycket. Bland kvinnor är det i dag den vanligaste orsaken till anmälan om arbetssjukdom. Den utvecklingen måste givetvis brytas. Man skulle kunna säga att det i dag är en folksjukdom i Sverige att må dåligt.

De ökade sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa gäller i väldigt stor utsträckning kvinnor i offentligfinansierad verksamhet. Det handlar om kvinnor som har höga krav på sig och som tar ett stort ansvar men som samtidigt har lite beslutsbefogenhet. Tyvärr är det alltför ofta dåliga arbetsgivare och dåliga chefer. Det handlar om kvinnor som jobbar nära människor och som ofta befinner sig i en utsatt situation. Exempel på yrkesgrupper är socialsekreterare, lärare och sjuksköterskor. Det är personer som blir klämda mellan orimliga krav, stor stress, patienter, klienter, elever, bristande chefskap, otydlighet i arbetsuppgifter och så vidare.

Detta kan skapa en extrem stress hos många ansvarsfulla människor, ofta kvinnor, som är välutbildade men som inte har relevant lön. Med tanke på den utmaning som delar av välfärden står inför är det ett problem att Sverige inte kan klara grundläggande åtaganden i välfärden, till följd av att många som arbetar där helt enkelt inte mår bra. Det är ett stort arbetsmiljöproblem.

Detta har givetvis att göra med jämställdhetsaspekter. Det handlar om bristen på feminism, en feministisk syn, och åtgärder för det. Det finns arbetsmiljöaspekter på detta, och det finns en rad andra dimensioner.

Den svenska välfärden bärs i huvudsak upp av kvinnor. Systemet i Sverige förlitar sig på att de som arbetar med människor ställer upp när det behövs - och de gör det. Vi hade inte klarat flyktingkrisen och en rad andra situationer annars. När telefonen ringer mitt i natten rycker de ut. När de behöver stanna längre på jobbet gör de det. När arbetsbelastningen under en längre tid är alldeles för hög kämpar de på. Den svenska välfärden förlitar sig på att de som jobbar där inte säger nej. Att det i huvudsak är kvinnor beror givetvis på den ojämställdhet vi har i Sverige, fru ålderspresident.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Kvinnor uppmanas att jobba i de människonära yrkena medan män inte gör det - det är ett faktum. Kvinnor uppfostras till att vara ansvarstagande och omvårdande och att inte sätta sig själva främst. Detta är ett mycket stort jämställdhetsproblem som går långt tillbaka i tiden.

Det innebär ett väldigt stort ansvar för stat, riksdag, kommuner, landsting och andra att inte dra nytta av denna ojämlikhet genom att förvänta sig att de som arbetar inom välfärden alltid ska ställa upp. Det har nämligen ett väldigt högt pris för den enskilda individen. Det får höga sjukskrivningstal som följd.

Det finns personer i arbetslivet i Sverige som får för stor personlig press. Det skapar psykisk ohälsa, vilket leder till att de till slut går in i väggen eller på andra sätt hamnar utanför.

Fru ålderspresident! Detta beror inte på att människor skulle vara veka. Det beror inte på att personer inte vill utföra sitt jobb.

Det är precis tvärtom. Det handlar ofta om personer som arbetar för mycket för att lösa sin uppgift, men uppgiften i sig är orimlig. Det är personer som tar så stort ansvar, ofta för att de arbetar med människor i en utsatt situation, att de till slut känner att de bär hela den svåra situationen på sina egna axlar.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är oerhört viktigt för att förebygga psykisk ohälsa, men det är på inget sätt någon mirakelkur. Det handlar i väldigt hög grad om att kommuner och landsting måste bli bättre arbetsgivare. Samma sak gäller givetvis privata aktörer, men kommuner och landsting är de överlägset största arbetsgivarna och är också politikerstyrda verksamheter. De måste förbättra sin förmåga att rekrytera men också att behålla personal. Inte minst måste de även utveckla sitt chefskap.

Fru ålderspresident! Som jag nämnde handlar det också om jämställdhet. I den bästa av världar släpper vi jobbet när vi går hem. Men så fungerar det inte alltid, utan jobb och fritid, sömn och vakenhet, måltider med mera flyter liksom ihop. Det tror jag att många inom politiken också är väl medvetna om.

Kvinnor utför mer hushållsarbete än män, och vem som dammsuger och hänger upp tvätten påverkar också situationen i en mycket vidare mening än bara hemma i vardagsrummet. Kvinnor utför mer hushållsarbete än män även i familjer där föräldrarna bor tillsammans. Kvinnor utgör dessutom huvuddelen av helt ensamstående föräldrar, alltså de föräldrar som har huvudansvaret för barnen.

Det är tydligt att vi behöver förändra samhället för att säkerställa att kvinnor inte arbetar för mycket både på jobbet och hemma i relation till männen i samhället. Självklart kan man inte ha en hög arbetsbörda på arbetet och i hemmet samtidigt. Det går inte hur länge som helst; det vet vi.

Att förstå hur dessa strukturer hänger ihop är ett ansvar som vi i riksdagen har när vi talar om sjukskrivning och arbetsmiljö.

Vi har vidare en rad myndigheter, arbetsmiljöstrategi och mycket annat som är väldigt viktigt. Som vi vet har det skett neddragningar tidigare; sedan skalade man upp anslagen och så vidare. Detta hänger dock inte nödvändigtvis ihop med att inspektionerna blir fler, och frågan om arbetsmiljö tror jag har en mycket djupare problematik, fru ålderspresident, än vad vi rår på bara i vår myndighetsstyrning. Det handlar även väldigt mycket om strukturer i samhället och en bristande jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)