Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Herr talman! I dag debatterar vi den årliga redogörelsen för riksdagens delegation till Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, PA-UfM.

Det är en organisation som är sprungen ur Barcelonaprocessen om interkulturell dialog mellan länderna runt Medelhavet och om att bidra till fred i Mellanöstern. Detta har nu växt till att bli ett samarbete mellan regeringar runt Medelhavet, och den organisationen heter Unionen för Medelhavet. Parlamenten i EU:s länder samt parlamenten i de sydliga länder som omger Medelhavet ingår i just den parlamentariska samarbetsorganisationen PA-UfM, och jag är ordförande för den svenska delegationen.

Arbetet i Unionen för Medelhavet generellt, både på regeringssidan och på den parlamentariska sidan, går ut på att öka samarbetet mellan nord och syd, att bidra till ökat välstånd, att få en bättre havsmiljö, att öka den interkulturella dialogen och förståelsen och att stärka demokratin och respekten för mänskliga rättigheter i hela området.

Unionen för Medelhavet är en av få organisationer i världen där både Israel och Palestina är medlemmar och kan mötas.

Syftet är alltså mycket vällovligt, och det finns utmaningar att ta tag i där. Tyvärr präglas arbetet i den parlamentariska församlingen av en hel del bekymmer. På regeringssidan i Unionen för Medelhavet har man mandat, exekutiv kompetens och pengar för att få saker att hända. Samarbetsprojekt av olika slag sjösätts och blir till verkstad. Den parlamentariska församlingen å andra sidan har varken några ekonomiska muskler att tala om eller något mandat att utföra något annat än att hålla möten och diskutera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Arbetet i församlingen sker i fem fackutskott. Det är utskott för kultur, energi och miljö, ekonomi, politik och kvinnor. Utskotten ska sammanträda fyra fem gånger om året och ta fram förslag till slutsatser som sedan ska fastställas på den årliga sessionen, som äger rum på våren. Ordförandeskapet växlar mellan nord och syd varje år, och det finns ett sekretariat i Bryssel som ska koordinera det hela. I år är Italien ordförandeland, och förra året var det Marocko. Ordförandelandet står värd för sessionen.

De problem som vi i den svenska delegationen upplever är bland annat att det brister i organisation och administration. Framförhållningen inför möten är ofta dålig. Vissa utskott fungerar sämre än andra och hade knappt några möten under förra året. Vissa utskott fungerar bättre, som utskottet för kvinnofrågor och utskottet för miljö och energi.

Israel-Palestina-frågan är förstås känslig och präglar ofta debatterna på de utskottsmöten som hålls, oavsett vilken fråga som står på dagordningen. Så sker också på sessionsmötena. Vi har också noterat att Israel och Palestina i olika faser av organisationens historia har visat ett minskande engagemang för att delta på mötena. Så värst många möten mellan Israel och Palestina har jag inte noterat på senare tid.

På sessionen i Marocko förra året, där jag och Amir Adan deltog, fanns en hel del i övrigt att önska vad gäller substans och beslutsfattande. Däremot var själva mötena välorganiserade. Vi hade många bilaterala möten som var givande, inte minst med regeringsföreträdare från Marocko, där vi hade möjlighet att ta upp frågor av intresse för Sverige.

Herr talman! Sammanfattningsvis är PA-UfM en organisation som har ett vällovligt syfte och är ett forum för dialog mellan länderna runt Medelhavet och övriga EU som borde kunna utvecklas.

Vi i den svenska delegationen kommer att göra vårt, både i utskotten och på den årliga sessionen, för att förbättra arbetssättet och bidra till organisationens utveckling.

Jag vill passa på att tacka delegationen förstås men också den personal på Riksdagens internationella kansli som hjälpte oss under förra året. Det var Anette Nilsson, som nu har lämnat RIK, och Petra Sjöström, som nu har tagit över efter henne.

Jag yrkar bifall till förslaget att lägga redogörelsen till handlingarna.

Herr talman! I dag behandlar vi betänkande UU17 Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM). Det är riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2016.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget att lägga redogörelsen till handlingarna.

Unionen för Medelhavet syftar till att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet genom att stärka regionalt samarbete och integration mellan företrädesvis EU-länder och ett antal länder i Mellanöstern och Nordafrika. Den parlamentariska församlingen PA-UfM är sedan 2003 en mötesplats för parlamentariker från EU-länder och de så kallade partnerländerna Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, den palestinska myndigheten, Syrien, Tunisien och Turkiet. Det är också ett av få forum i världen där mötet mellan Israel och stora delar av arabvärlden sker.

I församlingen ingår 280 parlamentariker från de deltagande länderna, från olika nationella parlamentet och från Europaparlamentet. Ordförandeskapet i PA-UfM roteras på årsbasis, och årets möte kommer att gå av stapeln nästa vecka - den 12 och 13 maj - i Rom. Målet är att stärka fred och stabilitet i världen, inte minst i området runt Medelhavet, genom att samarbeta i sociala och kulturella frågor men också genom att skapa ett forum för möten mellan till exempel i det här fallet Israel och övriga arabvärlden. Dock har detta inte skett i den grad man kunde ha önskat.

De fem ständiga utskott som finns i församlingen har stor betydelse eftersom de bland annat tar upp frågor om mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, livskvalitet, energi, miljö och vatten utöver de andra specifika områdena i de respektive utskotten. Regionen i Mellanöstern och Nordafrika har präglats av auktoritära och totalitära styrelseskick. Bristen på fungerande demokratiska mekanismer och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter pekas ofta ut som en anledning till regionens underutveckling, särskilt när det gäller kvinnors svaga ställning inom samhällsområdet. Kvinnor i regionen är formellt och reellt berövade många av sina rättigheter.

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Tyvärr kan man konstatera att den södra Medelhavsregionen står inför stora utmaningar. I flera länder har demokratiseringsprocessen sedan 2011 inte utvecklats så som man hade hoppats. Situationen i Syrien är ytterst allvarlig och påverkar även Europa.

Herr talman! Migrations- och asylfrågor har stått i fokus för PA-UfM:s verksamhet under 2016. Församlingssessionerna ägde rum i Marocko i maj förra året, och jag deltog i det politiska utskottet. Det antogs dock inga rekommendationer i det politiska utskottet, då man inte kunde nå en konsensus. Skiljelinjerna mellan organisationens nordliga och sydliga medlemsländer blev också tydliga.

Medelhavsunionen utgör en god plattform för att man genom interparlamentariska relationer ska kunna stärka förtroendet och samarbetet mellan EU och partnerländerna, till gagn för alla parter. Vi har tagit en allt större plats där, och vi ska fortsätta att göra det.

Med dessa ord vill jag tacka för att jag i riksdagen har fått redogöra för det arbete PA-UfM gör.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)