Fastighetsrätt

Anf. 1 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Vi har just nu att debattera tre separata ärenden: Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 i CU13 Fastighetsrätt om en översyn av Lantmäteriet.

Fru talman! Lantmäteriet och dess tjänster är en förutsättning för att fastigheter ska kunna avstyckas där nya bostäder kan byggas. De fattar beslut om ändring av existerande gränser, om samfälligheter, om servitut - ja, listan kan göras lång. Gemensamt för allt arbete som Lantmäteriet gör är att det är svårt att undvika att ha med dem att göra om man vill bygga nytt, vare sig det handlar om hus, lantbruksfastigheter, infrastruktur eller nya näringsverksamheter. Lantmäteriet finns lite överallt, kan man säga.

Lantmäteriet som statlig myndighet har ett ansvar att utföra sina samhällsviktiga uppgifter så att vi kan fortsätta utveckla Sverige.

Tyvärr fungerar det inte alltid som det bör hos Lantmäteriet. I en rapport från riksdagens utredningstjänst från förra året konstateras följande: "Sedan flera år är långa handläggningstider i förrättningsverksamheten en stor utmaning för SLM. Kompetensbrist, omoderna handläggningsstöd och ett arbetssätt som inte säkerställer framdrift i ärendena ses som bidragande orsaker. SLM har tagit flera initiativ för att komma tillrätta med problemen, men någon påtaglig förbättring bedöms inte kunna förverkligas förrän på längre sikt. JO har vid flera tillfällen riktat kritik mot Lantmäteriet för långsam och passiv handläggning. En av Lantmäteriets åtgärder för att svara på kritiken har varit att sedan 2015 successivt slutföra myndighetens ärenden som är" - lyssna! - "äldre än fem år."

I samma rapport jämförs Sveriges Lantmäteri med sina systermyndigheter i våra nordiska grannländer. Det visar sig - tyvärr, får jag väl bara säga - att Sverige är sämst när det gäller handläggningstider och också dyrast.

Detta håller inte. Nu måste regeringen ta tag i problemet. Lantmäteriet har en viktig samhällsuppgift och får inte vara den bromskloss i samhällsutvecklingen som det nu har blivit.

För att komma till rätta med problemen anser vi att det krävs en allmän översyn av Lantmäteriets verksamhet. Vi anser även att man bör underlätta för kommunerna att inrätta egna kommunala lantmäterimyndigheter. Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ. Det vi nu anför bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Fru talman! Att ha en bostad som man kan kalla sitt hem är en självklarhet för de flesta men enbart en dröm för alltför många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Sverige har en bostadssituation med växande utanförskapsområden där trångboddhet och otrygga andrahandskontrakt råder. Vi har en EBO-lagstiftning som ger kommunerna möjlighet att säga nej till bosättning i vissa områden men som fortfarande låter kommuner med felriktad godhet säga ja till nya invånare i redan överfulla lägenheter och i områden där utanförskap råder och möjlighet till integration är minimal.

Det har också visat sig i dessa coronatider att smittspridningen varit särskilt utbredd i områden som präglas av trångboddhet. I min egen hemkommun, det socialdemokratiskt styrda Borås, har två stadsdelar klassade som utanförskapsområden ökat sitt invånarantal med 15-20 procent de senaste åren - utan att nya lägenheter har tillkommit i dessa områden, det vill säga att människor flyttar in i redan bebodda, trånga lägenheter. Men det rödgröna styret ser inget behov av att begränsa inflyttningen trots att detta skulle ge dem som redan bor där en riktig möjlighet att komma in i det svenska samhället.

Vägen till integration, fru talman, går inte via trångboddhet i utsatta områden. Den går via en medveten bostads- och integrationspolitik, såväl på nationell nivå som i kommunerna.

Fru talman! En bostad är så mycket mer än fyra väggar och ett tak. Det är en biljett in i samhället och vuxenlivet och en förutsättning för att bilda familj och skala upp eller, senare i livet, skala ned.

Bostadssituationen i Sverige beskrivs som en bostadskris av nästan alla. Vissa ser det inte så. Den rödgröna regeringen, som inte klarat av att komma med några förslag på hur krisen ska lösas, gör det uppenbarligen inte - om det inte är så att de ser utökade kvadratmeter i attefallshus eller bygglovsfria altaner som en del av lösningen.

Vi moderater står självklart även fortsättningsvis bakom de moderata förslag som i dag behandlas förenklat i ärende CU10 Bostadspolitik. Vi kan tyvärr bara konstatera att den nuvarande regeringen efter snart sex år vid makten inte har en fungerande bostadspolitik, men vi moderater lovar att återkomma till denna kammare med förslag som Sverige och vi som har ett boende eller kämpar för ett boende så svårt behöver. Det behöver Sverige, det förtjänar Sverige, det har Sverige rätt att kräva, och vi kan bara hoppas att den rödgröna regeringen i brist på egen politik tar till sig våra förslag på hur bostadskrisen ska lösas.

Jag ser fram emot att fortsätta debatten om bostadspolitiken i Sverige.

Anf. 2 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Lantmäteriet kartlägger Sverige och samhället med avancerade och detaljerade kartor, en information som blir allt viktigare på flera samhällsområden. Det är därför angeläget att tillgängliggöra så kallade geodata för att vidareutveckla digitaliseringen och öka effektiviteten i samhällsbyggnadsprocessen, detta för att förenkla planering och genomförande och samtidigt korta byggtider och minska kostnaderna i alla led, något som det utan tvekan finns ett stort behov av på dagens krisande bostadsmarknad.

Utöver detta skulle enkel tillgång till uppdaterade geodata ge fler och större effekter. Vi kan inte minst dra lärdom av de fruktansvärda händelser som utspelade sig i Västmanland 2014, då nästan 14 000 hektar skog brann ned och brandmän kämpade dag och natt under många månader för att få kontroll på de omfattande bränderna. Räddningstjänstens arbete försenades då på grund av att man använde sig av gamla, icke uppdaterade, kartor. I rådande läge bör insikten vara stor om att arbete med frågor som ökar möjligheten till förberedelse och tillåter att samhället kan agera snabbt vid behov är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Vidare, fru talman, skulle öppna geodata möjliggöra för fler företag att utveckla både befintliga och nya tjänster. Sverige har alltid legat i framkant i digitaliseringen, både av samhällstjänster och hos såväl medborgare som företag. Här finns därför stora möjligheter.

Sammanfattningsvis är uppdaterade kartor av stor vikt för många delar av vårt samhälle och skulle bidra till ett flertal positiva effekter. Därför föreslår Sverigedemokraterna att de senast uppdaterade kartorna ska göras tillgängliga för alla, kostnadsfritt. Jag yrkar därför bifall till Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation nr 2 i betänkandet CU13, Fastighetsrätt.

Anf. 3 Martina Johansson (C)

Fru talman! Jag börjar med CU13. Centerpartiet vill konkurrensutsätta delar av Lantmäteriet, för att få en snabbare handläggning och förbättra tillgängligheten till lantmäteritjänsterna. Detta behöver ske samtidigt som myndigheten utvecklar sitt arbete med geodata, digitalisering och förbättrad service till medborgare och kommuner. Skälet till att vi vill ha en snabbare handläggning - den kan i dag ta flera år - är att det är allvarligt att man hellre avstår från en fastighetsaffär än avvaktar en förrättning.

Visserligen har myndigheten blivit bättre på att handlägga äldre ärenden, det vill säga de som är äldre än fem år, men det räcker inte. Antalet ärenden har gått ned både hos den nationella myndigheten och hos några av de kommunala. Det är inte en positiv utveckling eftersom det visar att antalet förrättningar minskar. Detta kan i sin tur vara ett tecken på avstannat samhällsbygge. Ytterligare ett skäl till att konkurrensutsätta och snäppa upp arbetet vid myndigheten är att kunna behålla de utbildade lantmätarna i konkurrens med byggföretag och konsulter.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 i CU13.

Jag går över till CU10. Med ett fortsatt sjunkande bostadsbyggande och en fortsatt illa fungerande bostadsmarknad, där det fortfarande saknas 600 000 bostäder och 240 av landets 290 kommuner anger att det finns bostadsbrist av något slag, finns det mycket att göra.

Grunden för en bättre fungerande hyresmarknad har lagts med januariavtalets punkter om fri hyressättning i nyproduktion, en kartläggning och åtgärder som gör att lägesfaktorn får ett ökat genomslag vid hyressättningen samt ett oberoende tvistlösningsförfarande när hyresförhandlingar går i stå. Vi förväntar oss att därmed på sikt få en bättre fungerande hyresmarknad och ett ökat byggande av hyresrätter.

Vi vill även underlätta ägandet och utöka möjligheten att låna till sin första bostad. Därför vill vi att ett bosparande införs. Det finns framgångsrika exempel på detta i våra grannländer.

Fru talman! Vi vill också att vi påbörjar arbetet med en bostadspolitik där vi ser till att fler bostadsområden på ett bättre sätt omvandlas till sociala bostadsmiljöer. Trots vackra ord har den svenska bostadsmarknadens aktörer inte presterat, och det är enskilda som drabbas. Det finns avskräckande exempel, men också goda, i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Det finns platser som har lyckats med det som kan uppfattas som en dröm - att förvandla utanförskapsområden och otrygga miljöer till attraktiva boendemiljöer där människor väljer att bo kvar även när deras ekonomiska situation förbättras.

Gårdsten utanför Göteborg är ett sådant exempel och det enda bostadsområde hittills som har strukits från polisens lista över särskilt utsatta områden. Många har gjort studiebesök hos Gårdstensbostäder och förundrats över vad de har åstadkommit genom att samverka med näringsliv och civilsamhälle och involvera de boende i arbetet.

Fru talman! Även Fastighetsägarna har tagit fram ett metodstöd som de kallar för BIDS på svenska. Till skillnad från i till exempel USA finns det inte något lagstöd i Sverige för att förmå ointresserade fastighetsägare att engagera sig om det finns en majoritet som vill samverka. Goda exempel och allmänt hållna ambitioner räcker inte. Det behöver sättas press på aktörerna, och möjligen behövs någon form av lagändring. Vår reservation handlar om att tillsätta en utredning som identifierar behovet av lagändring och etablerar kunskap om BID som samverkansmodell för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Jag yrkar bifall till reservation 1 i CU10.

Så till det tredje betänkandet, CU16, Planering och byggande. Coronapandemin har tyvärr börjat påverka byggandet. En del kommuner har dragit i bromsen när det gäller de egna byggplanerna. Detta går stick i stäv med vad som skulle behövas nu när osäkerheten ökar hos bostadsinvesterare om hur efterfrågan ska påverkas av en ekonomisk kris som den vi ser. Vi ser korttidspermitteringar och även byggnadsarbetare som går ut i arbetslöshet.

Men Sverige ska inte sluta bygga. Vi behöver fortfarande bostäder, skolor, idrottshallar, lokaler, vägar och annan infrastruktur. Jag vill passa på att uppmana till att snarare tidigarelägga än fördröja planerade projekt för att undvika att även byggbranschen drabbas av en total nedgång.

Fru talman! För att underlätta för människor att få en bostad och för att förkorta tiden från idé till färdigt hus behöver vi öka byggtakten, vilket vi kan åstadkomma genom minskade kostnader och kortare handläggningstider. En del av detta håller nu på att ses över som en del av januariavtalet.

Centerpartiet nöjer sig inte med detta. Vi anser till exempel att en byggnations lämplighet inte avgörs av om bullerriktvärden uppnås utan av om människor faktiskt vill bo där och om störningarna kan byggas bort.

Fru talman! Det ska bli enklare att bygga på landsbygden, strandnära, och dessutom lovfritt om man vill bygga ett ridhus, ett kafé eller liknande. Kravet på planläggning ska minska om det är utanför städer och tätorter det ska byggas. Framför allt behöver det bli ekonomiskt fördelaktigt att bygga bostäder där behovet finns. Men det är svårt att få kalkylen att gå ihop för det lilla bostadsbolaget, som inte klarar en direktavskrivning. Här ber vi om att få återkomma.

I det här betänkandet, CU16, behandlas många av våra förslag förenklat. Vi yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet och hänvisar till våra särskilda yttranden.

Anf. 4 Larry Söder (KD)

Fru talman! Bostadsbyggandet i Sverige har minskat de senaste åren, och det år vi nu är inne i kommer inte att vara ett undantag. Corona slår, som vi ser, även mot bostadsbyggandet, och åtgärder framöver behövs för att försäkra oss om att tappet blir så litet som möjligt. Signaler är starka när det gäller avstannade projekt och svårigheten att finansiera både större och mindre projekt i närtid. Detta kan givetvis vara en ögonblicksbild och kommer med tiden att ändra sig när vi återgår till det normala - vad det normala nu kommer att innebära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Vår inriktning under den närmaste tiden bör vara att få igång avstannade projekt och att enas om åtgärder som underlättar det, förhoppningsvis med blandade typer av bostäder, mycket för den sociala dimensionens skull. Jag menar att det då skulle hjälpa att man satte upp faktiska mål i tal och lade fram förslag som jobbar mot det målet. Det handlar om hur många hyresrätter per år som ska byggas, hur många bostadsrätter och hur många småhus. Utan ett mål i antal famlar vi i mörkret. Det känns lite som om vi kan köra åt vilket håll som helst, för målet är oklart och det blir som det blir.

Politiken måste ta fastare tag i bostadsbyggandet, ange målen och jobba mot dem. Jag menar att målen måste bestå av tre delar: hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Alla tre delarna är viktiga och kräver sin del av uppmärksamheten, men vi måste se till att även mindre projekt får uppmärksamhet och stöttning. Det kan handla om enskilda som vill bygga ett hus för sin familj eller om småhusbyggare som bygger 10, 15 eller 20 småhus på ett område. Dessa mindre projekt får stor inverkan på samhället ur ett socialt perspektiv om de stannar av eller uteblir.

Här har vi ett gemensamt ansvar att få igång hjulen så snart det är möjligt när vi kommer på andra sidan om krisen. Då är det kanske möjligt att börja prata om bospar, startlån eller lättande på amorteringskraven i ett längre perspektiv. Man kan kanske även titta på bolånetaket och till och med enas om ett mål för bostadsbyggande i antal.

Vi kristdemokrater är konstruktiva och väntar på en inbjudan till bostadssamtal. Det har vi önskat hela mandatperioden.

Fru talman! "Vi ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige och försörjer samhället - offentlig sektor, näringsliv och privatpersoner - med information om geografi och fastigheter." Så skriver Lantmäteriet om sin verksamhet på sin hemsida.

För mig är Lantmäteriet en viktig pusselbit för att vi ska kunna bygga och klara av det antal bostäder som vi behöver bygga i Sverige. Man skulle till och med kunna säga att det är en central del för att få till stånd bostadsbyggande i snabb takt.

I en tid av bostadsbrist kan vän av ordning fundera på hur Lantmäteriet klarar av sina handläggningstider, som ju är kopplade till bostadsbyggandet. Enligt de siffror man kan få fram finns det stor spridning när det gäller hur lång tid det tar att handlägga ett ärende. Det kan ta alltifrån 23 veckor i Blekinge till 52 veckor i Västra Götaland eller 80 veckor i Stockholm.

För mig blir det en väldig konstig signal när vi politiker talar om bostadsbrist och sedan låter handläggningstiderna hos en myndighet som är central för just möjligheten att bygga vara så här långa. Långa handläggningstider kostar inte bara tid utan även pengar, eftersom projekt måste fortgå onödigt länge när vi politiskt inte vågar vidta de åtgärder som behövs.

Under många år har kritik riktats mot långa handläggningstider på plangenomförandeområdet. När kommunerna har fattat beslut om byggrätt, ofta efter lång handläggningstid i detaljplaneärenden, är det av största vikt att fastighetsägare och byggherrar snabbt kan få beslut om bygglov eller ändrad fastighetsindelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Det är dags att vi ser helheten. Om vi inte är modiga nog att ge Lantmäteriet de resurser som behövs för att korta handläggningstiderna måste vi tänka nytt. Vi menar i vår reservation att en del av den verksamhet som Lantmäteriet utför kan utföras av konsulter eller andra företag för att skynda på processerna och frigöra kapacitet hos Lantmäteriet för de uppgifter som är viktigast och måste göras av en myndighet. Så löses denna uppgift i andra länder. Det bör inte vara främmande för oss i kalla Sverige heller. Vi tror att det finns många goda krafter i form av bolag och konsulter som vill och kan ta sig an de delar av verksamheten som inte nödvändigtvis behöver göras av en myndighet. Om vi menar allvar med att öka bostadsbyggandet måste vi lösa frågan om Lantmäteriets handläggningstider.

Fru talman! Byggbar mark och planeringsdimensioner är också ett stort problem när det gäller bostadsbyggande. Privat initiativrätt kan vara ett sätt att komma till rätta med det. Att överplanera byggbar mark i kommunerna är en väg som vi menar att vi kan prova. Det innebär kortare processer, billigare bostadsbyggande och möjlighet för oss att komma i fatt med bostadsbyggandet i många av våra kommuner.

Byggbar mark bör öppet och synligt redovisas för allmänheten. Vi menar att länsstyrelserna kan vara parter i detta och kan hjälpa till att peka ut vad som kan vara byggbar mark. Om man inte vågar låta länsstyrelserna vara med i processen vet jag inte vad den nationella dimensionen över huvud taget kan bidra med.

Utskottet säger att man tycker att detta är en kommunal angelägenhet. Det kommunala planmonopolet är starkt. Det innebär att man nationellt avhänder sig möjligheten att styra bostadsbyggandet i Sverige, vilket jag tycker är tråkigt.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 4 i CU13 och reservation 1 i CU16.

Anf. 5 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i CU13.

En bostad är mycket mer än bara ett ställe att bo på. Det är en grundtrygghet som ger människor frihet att utvecklas. Alltför många begränsas i dag av en illa fungerande bostadsmarknad.

Bostadsbristen är stor. Unga tvingas bo kvar hemma i stället för att få uppleva den frihet det innebär att flytta till sin första egna bostad, och äldre tvingas bo kvar i villan trots att de vill flytta till något mindre och enklare. Barnfamiljer bor trångt för att få ihop ekonomin.

Bostadsmarknaden behöver förändras på många områden för att bli en fungerande marknad där utbud möter efterfrågan. Fler behöver få möjlighet att äga sin egen bostad, flyttkedjor behöver underlättas och fler bostäder behöver byggas.

Ett viktigt steg mot en fungerade bostadsmarknad har nu påbörjats genom den utredning om friare hyressättning i nyproduktion som Liberalerna tillsammans med övriga januaripartier nyligen har presenterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! Bostadspolitik handlar dock inte bara om en fungerande bostadsmarknad och fler bostäder. Det handlar också om barns rätt att växa upp i ett tryggt och trevligt område. Det handlar om barns rätt att ha höga ambitioner och framtidstro. Och det handlar som att vi alla ska kunna vara stolta över det område som vi bor i. Det är något som vi tar upp i ett särskilt yttrande.

Tyvärr har vi i dag alltför många bostadsområden där arbetslösheten är hög, skolresultaten är låga och många känner ett utanförskap. Ofta karaktäriseras dessa områden av en stor andel relativt billiga hyresrätter. Den som gör en jobbkarriär kan inte samtidigt göra bostadskarriär och bo kvar i området utan måste flytta någon annanstans för att kunna äga sin bostad, trots att man faktiskt skulle vilja bo kvar. Nya människor flyttar in. Eleverna i skolan startar varje termin med nya kompisar i klassen medan gamla kompisar har flyttat. De nätverk som bygger ett stabilt område, till exempel det att man känner sina grannar, är svårare att bygga upp och behålla.

För att skapa långsiktigt stabila bostadsområden behöver det finnas en variation av bostäder för livets olika skeden och för människors olika plånböcker under dessa skeden. I områden med stor dominans av hyresrätter vill därför vi liberaler att det ska finnas en särskild strategi för omvandlingar för att möjliggöra för den som vill äga sin bostad att bo kvar i området. Såväl hyresrätter som bostadsrätter och ägarlägenheter behövs. Bostadsområden med en blandning av upplåtelseformer skapar bäst möjligheter för de boende att välja en boendeform som passar dem.

Att nå en bättre balans mellan olika upplåtelseformer tar dock tid, och insatser behövs här och nu för att lyfta de områden som behöver prioriteras. Det som krävs är strukturer som håller över tid - inte kortsiktiga projekt. Vi vet att det gör skillnad i de områden där fastighetsägare och andra aktörer gör gemensam sak och på olika sätt bidrar till att öka tryggheten och områdets attraktivitet.

I många andra länder finns det lagstiftning som underlättar för denna typ av samarbeten, som ofta kallas BID, Business Improvement District. Lagstiftningen i de fallen reglerar former och ansvarsfördelning och gör det enklare att komma igång och samarbeta. BID kan sägas fungera som ett mellanting mellan en ekonomisk förening och en samfällighet, där den gemensamma uppgiften är att bidra till att området utvecklas mot de mål som man gemensamt har satt. Eftersom detta varit ett framgångskoncept i flera andra länder tycker vi liberaler att det är hög tid att på allvar satsa på en pilotverksamhet med BID även i Sverige.

Fru talman! Det kan kännas avlägset att prata bostadspolitik under en pågående pandemi och med tanke på den ovissa ekonomiska situation som ligger framför oss. Men att möjliggöra för den unga att flytta hemifrån, den äldre att lämna villan och familjen att ordna ett större boende är inte gjort i en handvändning. Och i spåren av pandemin tror jag tyvärr att vi kommer att se att det blir ännu svårare för fler att hitta bostäder som passar både plånboken och livssituationen.

De behov av reformer som fanns före pandemin har inte minskat utan snarare ökat. Vi liberaler kommer att fortsätta att arbeta för en fungerande bostadsmarknad och för att alla barn och unga ska kunna känna sig trygga i och stolta över sina bostadsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

(Applåder)

Anf. 6 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för förtroendet: Jag får numera vara ersättare i riksdagens samtliga andra utskott. Men det är ju för att vi befinner oss i en situation som vi hoppas att vi snart är ute ur.

Fru talman! Vi behöver en hållbar bostadspolitik här och nu men också för framtiden. Vad menar jag då med en hållbar bostadspolitik? Jo, den ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Men innan jag beskriver den politiken lite mer vill jag beröra den situation som vi just nu befinner oss i.

Fru talman! Ingen ska behöva vräkas till följd av coronakrisen. De som riskerar att förlora sitt jobb eller som redan har förlorat sitt jobb och därmed sin inkomst ska inte också behöva förlora sin bostad. Det är oerhört oroväckande att vi nu ser att det skulle kunna bli följden av denna kris. Utan ett tryggt hem blir det oerhört svårt att återinträda på arbetsmarknaden, och det gäller oavsett vem man är eller vilket arbete man tidigare har haft. Ingen ska behöva bli vräkt till följd av coronakrisen. Man ska inte kunna gå direkt till kronofogden, utan man ska gå via socialtjänsten. Vi behöver också se till att barn ingår i socialtjänstens ansvar för den strukturella hemlösheten. Barn till föräldrar som riskerar att förlora sitt bostadskontrakt till följd av coronakrisen kan inte ansvara för sin situation.

Den sista delen är en del som jag tror att vi behöver både nu och i framtiden. Detta har jag motionerat om tidigare, men denna gång har motioner beretts förenklat. Det handlar om inneboende. En del på den svenska bostadsmarknaden har inte ett eget kontrakt. En del har ett andrahandskontrakt. Då är man berättigad till bostadsbidrag, men för dem som är inneboende finns inget ekonomiskt stöd. Många av dem som i dag har förlorat sitt jobb bor tillfälligt i en stad. De tog ett jobb som de nu har förlorat. Därmed har de inte heller möjlighet att bo kvar som inneboende.

Jag kommer tillbaka till en hållbar bostadspolitik - och det gäller även i denna tid. Det handlar om en socialt hållbar bostadspolitik där kommunen på riktigt tar det bostadsförsörjningsansvar som kommunen har, och det gäller alla invånare. Som jag nämnde tidigare vill vi gärna se att kommunen också får ett utökat ansvar för just barnfamiljer. Barn kan aldrig ta ansvar för den situation som deras föräldrar befinner sig i.

Vi har tidigare i debatten hört om trångboddhet. Det är också en fråga som är oerhört problematisk. En partikollega till mig sa vid ett tillfälle något som kändes så hårt i mitt hjärta: Madrassplatserna är slut i förorterna medan vi som har råd bara bor större och större. Det är sant. Vi är väldigt privilegierade. En stor del av Sveriges befolkning har väldigt stor bostadsyta. Det sägs till och med att vi är en av de befolkningar i världen som har störst bostadsyta per person. Det kan vi själva fundera över. Vi har det ganska bra. Men de som inte har de ekonomiska förutsättningarna har det väldigt svårt och bor allt trängre.

En ekonomiskt hållbar bostadspolitik - vi har hört om ett antal förslag tidigare - handlar om bosparande och förutsättningar för individen, men det handlar också om att ha råd att efterfråga det som byggs. Regeringens investeringsstöd, som har utformats och formats om i samarbetet om januariavtalet, är ett viktigt verktyg för att se till att också de som inte har en fet plånbok kan ha råd att efterfråga en nyproducerad lägenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Sedan handlar det om en ekologiskt hållbar bostadspolitik. I det betänkande som vi i dag debatterar behandlas faktiskt en motion från mig om hur vi skulle kunna bidra till en ekologiskt hållbar bostadspolitik. Det finns mycket. Bostadssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Det är lika mycket som personbilarna står för, men byggsektorn klarar sig oftast utan att ifrågasättas. Vi måste få ned utsläppen från byggsektorn, och en del av det handlar om byggmaterialen. Det har jag stått här och talat om tidigare. Vi måste använda rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt. Vi måste också börja återbruka de material som redan är använda.

Detta har jag motionerat om. Jag kommer inte att yrka bifall till den motionen, för det är inte så vi brukar göra. Men den är väldigt bra, och det vill jag framhålla.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandena och därmed avslag på samtliga motioner.

Jag kan i denna debatt glädjande konstatera att KD nu vill ha ett gemensamt siffersatt mål för hur mycket vi ska bygga. När vi införde det 2014 var man väldigt kritisk till att sätta siffror på just bostadspolitiken. Därför är det glädjande att vi kan enas om detta. Jag hoppas att vi också kan nå de målen. För mig handlar det nämligen inte om siffror, hur mycket vi bygger, utan det handlar om att ge alla människor i Sverige ett tryggt hem.

Anf. 7 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Jag har en rätt enkel fråga eller en komplicerad fråga, beroende på hur man ser det, till Emma Hult.

Önskelistan som beskrevs i början av anförandet var vacker. Alla ska ha det bra. Det ska vara socialt hållbart. Det var en fin önskelista. Jag hörde dock inga förslag.

Jag undrar, fru talman, om ledamoten Emma Hult är medveten om att bostadsministern kommer från hennes parti. Jag förstår att Emma Hult vill mycket. Jag gillade det jag hörde, i alla fall mycket av det. Men som vanligt finns det inga konkreta förslag på hur man ska lösa dagens bostadskris i Sverige.

Jag vill bara höra hur Emma Hult har tänkt att önskelistan ska bli verklig när regeringen efter sex år fortfarande inte har klarat av att lämna förslag.

Anf. 8 Emma Hult (MP)

Fru talman! Det är fascinerande att man står i talarstolen och slår på ett parti för att det inte har förslag när man själv inte heller har förslag. Man stod tidigare i talarstolen och sa: Vi ber att få återkomma med våra förslag.

Jag tycker att man ska fundera över vilka förslag man själv vill lägga fram innan man starkt kritiserar. Det är anmärkningsvärt att Sveriges näst största parti på sex år inte heller har presenterat några förslag för att komma till rätta med den situation vi befinner oss i.

Ja, man kan tycka att det är regeringens fel, men den situation vi befinner oss i beror på att vi har byggt för lite bostäder under alldeles för lång tid. Och ni valde att lyfta bort det bostadspolitiska ansvaret från den nationella nivån och säga: Varsågod kommunerna! Varsågod marknaden! Lös det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Regeringen har återtagit den nationella bostadspolitiken och infört ett investeringsstöd. Vi pratar på riktigt om bostadspolitik i den nationella debatten igen. Tidigare ansåg ni inte att det var en fråga för den nationella nivån att lösa - marknaden kan lösa det, och kommunerna har ansvaret.

Anf. 9 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Hur många mandatperioder ska denna regering skylla ifrån sig på tidigare regeringar? Det kan man undra. Men, fru talman, det är tyvärr ett mantra som går igen, inte bara i denna debatt utan i väldigt många debatter som vi har i Sveriges riksdag.

Vi pratar om bostadspolitik, säger ledamoten Emma Hult. Ja, det har vi hört i dag. Emma Hult pratade jättevackert om en bostadspolitik som hon önskade var på plats men som inte är det. Ni har återtagit ansvaret för bostadspolitiken. Ja, det är väl bra, men se då till att det blir verkstad. Man kan inte återta någonting och sedan inte göra något åt det. Det fungerar inte.

Emma Hult påpekade att Moderaterna är Sveriges näst största parti, det håller jag med om, och att inte heller vi har löst bostadskrisen. Vi har haft ett antal förslag på det bostadspolitiska området, fru talman, men trots att vi är Sveriges näst största parti har vi inte majoritet i Sveriges riksdag. Moderaternas tidigare förslag i CU10 som i dag behandlas förenklat fick inte majoritet i Sveriges riksdag, och därför har vi heller ingen moderat bostadspolitik i Sverige i dag.

Som sagt, fru talman: Jag ser fram emot att lägga fram nya förslag från Moderaterna och ser fram emot att få stöd från regeringen.

Anf. 10 Emma Hult (MP)

Fru talman! Tack, Cecilie Tenfjord Toftby! Jag ser också fram emot dessa förslag som jag hoppas kan lösa den bostadssituation som Sverige har i dag.

Om Cecilie Tenfjord Toftby skulle vilja veta lite mer om det jag beskrev men inte valde att lägga en 20 minuters föreläsning på finns det i vår motion En hållbar bostadspolitik som även den behandlas förenklat. Där finns konkreta förslag på vad Miljöpartiet skulle vilja se och driva igenom för att få till stånd en politik som gör att alla i Sverige kan få ett tryggt hem.

Som Cecilie Tenfjord Toftby säkert känner till är det dock så att det tar tid att bygga i Sverige i dag, något som flera har uppmärksammat som ett problem. Det är en utmaning att det från idé till färdigt hus tar tid. Jag kan ändå glädjande nog berätta att vi just nu har all time high när det gäller färdigställda bostäder i Sverige. Varje år byggs det fler bostäder än vad det gjorde totalt under alliansregeringens styre.

Det tycker jag är fantastiskt, för det betyder att det är fler personer i Sverige som får sätta nyckeln i dörren till ett tryggt hem. Det vore ju smakligt om även ett tidigare regeringsbärande parti kunde inse att man har en liten del av ansvaret gällande den situation vi befinner oss i just nu.

Anf. 11 Johan Löfstrand (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! I dag ska vi debattera tre av civilutskottets motionsbetänkanden: CU10 Fastighetsrätt, CU13 Bostadspolitik och CU16 Planering och byggande. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

I dessa tre betänkanden finns en rad motioner. Jag tänkte i inledningen av mitt anförande beröra ett antal av dem, de flesta hemmahörande i betänkandet kring fastighetsrätt.

Fru talman! I frågan om andelstal i vägsamfälligheter finns redan ett tillkännagivande från 2019 om att förenkla beslutsfattandet för vägsamfälligheter och hitta en bra mellanväg. Regeringen hanterar just nu frågan, och det gäller att väga olika parametrar mot varandra såsom enkelhet, rättssäkerhet och ett fungerande minoritetsskydd. Här är jag övertygad om att regeringen kommer att återkomma.

När det kommer till frågan om finansiering av och tillgång till geodata finns flera motioner som pekar på fördelarna med och vikten av att Lantmäteriet ger fri tillgång till de gemensamma dataresurser som våra geodata ger oss.

Vi socialdemokrater delar i mångt och mycket den ambition och den beskrivning som finns i många av dessa motioner. Vi anser att frågorna är viktiga, och jag tror att det för Sveriges framtid väldigt mycket handlar om att vi så småningom måste öppna upp möjligheterna för fler att få tillgång till den här typen av information. Så kan vi ligga i framkant både när det gäller implementeringen av datadriven AI och för att kunna använda information och driva på den tekniska utvecklingen.

Det är däremot viktigt att se till att de data som finns används på ett säkert och tryggt sätt så att många får möjlighet att använda dem men att vi inte samtidigt hamnar i ett läge där informationen kan hamna i fel händer.

Det är glädjande att se att regeringen på ett antal områden i dag jobbar med nationella strategier. Lantmäteriet har i samråd med Geodatarådet och berörda myndigheter tagit fram en strategi med fyra övergripande mål. Det handlar om att geodata ska vara öppna, användbara och tillgängliga och att samverkan mellan olika myndigheter ska vara välutvecklad.

Den här strategin har nu funnits ett par år, och regeringen har i det senaste regleringsbrevet till Lantmäteriet gett uppdraget att ta fram en ny geodatastrategi för 2021-2025. Detta uppdrag kommer att redovisas senare under hösten.

Fru talman! När det gäller en effektivare och säkrare tillgång till grunddata har Bolagsverket, Lantmäteriet och Skatteverket fått i uppdrag att lämna förslag. Här har Myndigheten för digital förvaltning ett samordnande ansvar.

Ökad standardisering och ett effektivt och säkert informationsutbyte är andra områden som dessa myndigheter jobbar med, och man har nu fått ett förnyat uppdrag att tillsammans etablera en ny infrastruktur för att förbättra informationsutbytet. Även detta uppdrag kommer att levereras inom en snar framtid, med slutredovisning den 31 januari 2021.

Som om dessa åtgärder inte vore nog kommer Lantmäteriet att komma med en delrapport inom ett par dagar, där man kommer att redovisa vilka budgetkonsekvenserna blir av att tillgängliggöra värdefulla datamängder avgiftsfritt samt vilka samhällsnyttor detta skulle kunna skapa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Som fru talmannen hör pågår i dag ett intensivt arbete inom de områden som motionärerna berör. Jag vill återigen understryka att det är regeringens och Socialdemokraternas ambition att dessa frågor måste ligga i framkant för att Sverige även i framtiden ska vara ett innovativt land som ligger i långt fram inom teknikutvecklingen.

Fru talman! När det kommer till den efterfrågade översynen av Lantmäteriet delar vi uppfattningen att det är angeläget att myndighetens verksamhet fungerar effektivt och ändamålsenligt. Regeringen har gett i uppdrag till Lantmäteriet och Statskontoret att på olika sätt minska, mäta och följa upp handläggningstiderna för att på så sätt minska de köer som vi ser i dag. Myndigheten arbetar också på olika sätt med att effektivisera och på andra sätt göra kötiden kortare. Detta är ett prioriterat område.

Med detta lämnar jag det fastighetspolitiska betänkandet och övergår till betänkandet som handlar om bostadspolitik.

Det är glädjande att i dagens debatt höra att flera partier vill lyfta fram och främja den sociala dimensionen inom bostadspolitiken. Den sociala situationen kopplad till bostaden är väldigt problematisk för många människor i dag. För mig är det därför väldigt inspirerande att höra att både Centerpartiet och Liberalerna på olika sätt kan tänka sig att jobba med den sociala dimensionen. Det bådar gott inför framtiden när vi ska utarbeta ett antal förslag inom detta område.

BID är ett sådant område, och det ska bli spännande att se hur man kan hitta olika sätt att samverka. Man kan förstås alltid fundera på om det bästa sättet är att skapa en viss modell för hur en sådan samverkan ska se ut. Tittar man på hur samverkan fungerar i Järva eller i Gårdsten ser man att det i dag i väldigt stor utsträckning handlar om lokalt engagemang. Med lokalt engagemang kommer man väldigt långt, och jag tror kanske att det är viktigare än hur formen ser ut.

För mig är det glädjande att höra att den sociala dimensionen och människors utsatthet är någonting som vi kommer att få höra mer om i den politiska debatten framgent.

Anf. 12 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag har två frågor till Johan Löfstrand. Vi verkar vara ganska överens om att geodata borde vara öppna och tillgängliga för alla och att detta kan vara ett sätt både att effektivisera planeringsprocessen och att spara pengar på myndighetsnivå och företagsnivå.

Johan Löfstrand använde orden i sinom tid när detta skulle kunna införas. Vad betyder det? När kommer detta tidsmässigt? Är det i år, nästa år eller kan regeringen tänka sig att lägga fram ett förslag om detta?

En av mina motioner handlar om överplanering av byggbar mark. Vad anser Johan Löfstrand och Socialdemokraterna om detta? Jag tror att det är en väg att gå för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i kommuner som annars har det trångt när det gäller planeringsprocessen, alltså att man ökar detta och så att säga lägger det i ladorna för att kunna bygga och göra så att processen blir kortare men även så att de som vill starta en planprocess vet vilka områden som är tillgängliga och där det är möjligt att genomföra bostadsbyggande.

Det skulle vara trevligt att få svar på dessa två frågor.

Anf. 13 Johan Löfstrand (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! När det gäller den första frågan jobbar regeringen med ett antal olika spår för att vi ska digitalisera Lantmäteriet men också andra delar av Myndighetssverige. Digitalt först är ett första steg där vi har jobbat för att öka digitaliseringen och förståelsen. De myndighetsuppdrag som jag läste upp är ett steg för att sedan ta detta vidare. Regeringen har som ambition att se över möjligheten att också göra en del av detta material fritt. Precis som jag sa kommer Lantmäteriet inom bara någon vecka med en delrapport där man analyserar kostnaden och de eventuella samhällsnyttor som detta skulle innebära. Efter det måste regeringen och alla partier ta ställning till hur denna process ska tas vidare. Jag är helt övertygad om att regeringen kommer att återkomma i frågan.

När det gäller Larry Söders andra fråga om att överplanera mark tycker jag att det skulle kunna vara spännande. Men i grund och botten tror jag att både Larry Söder och jag anser att kommunerna är den instans som är bäst på att hantera detta. Som det ser ut i dag ger man kommunerna möjlighet att faktiskt ta detta ansvar. Och många kommuner tar detta ansvar. Det stora dilemmat är att olika kommuner tar olika stort ansvar. Framför allt är det kanske så att de kommuner som skulle behöva ta ett ansvar för att ge alla möjlighet till en bostad kanske inte riktigt tar detta ansvar i dag.

Anf. 14 Larry Söder (KD)

Fru talman! Min uppfattning är att om man ska göra geodata öppna och tillgängliga för alla innebär det en kostnad i grunden. Jag tror att denna kostnad måste tas nationellt, det vill säga att den måste tas med i en budget på ett eller annat sätt som vi fastställer här. Då är det normalt en gång per år som vi fastställer det, om vi inte ska göra det i en extrabudget som jag inte tror är nödvändigt.

Min önskan eller fråga är rak och tydlig? Finns det en möjlighet att detta kommer att finnas med i höstens budget för 2021? Det vore välkommet. Det finns flera partier som har lagt in detta i sin budget, givetvis utifrån de kunskaper som man har, det vill säga att kostnaden är okänd ända tills man har undersökt den.

När det gäller överplanering av byggbar mark hänförs detta till min diskussion om vi kan ha ett mål - ett tal - för bostadsbyggandet av hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Jag menar att riksdag och regering måste fastställa ett tal för detta för att kunna jobba för det. Jag har tittat i regeringsförklaringen och i budgeten, och regeringen har inget uttalat mål om antalet bostäder. Däremot har Boverket analyser kring detta. Men regeringen och statsministern har inte talat om vilket antal bostäder som ska byggas i Sverige. Säger man det menar jag att man också frångår att detta läggs bara på kommunerna. Då blir det en nationell nivå där man måste hitta lösningar för att göra detta.

Jag håller med Johan Löfstrand om att det kommunala planmonopolet är starkt och ska vara starkt. Men någonstans går också vårt ansvar som nationella politiker. Jag tror att det går att hålla ihop helheten. En del kommuner klarar inte av det, medan andra kommuner klarar av det. Men de kommuner som inte klarar av det måste vi på ett eller annat sätt hjälpa.

Anf. 15 Johan Löfstrand (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! Vi befinner oss i ganska speciella tider just nu. Statsbudgeten är redan i dagsläget ganska hårt ansträngd av den pandemi som råder. Att då stå i talarstolen och nu lova huruvida denna typ av satsning kommer i år eller om några år har jag inte mandat eller tycker är lämpligt att göra, framför allt med tanke på att vi i dagsläget inte vet vad kostnaden kommer att vara. Därför är det väl jättebra att vi inväntar det arbete som Lantmäteriet gör, så att vi kan få en tydligare bild av både vilka samhällsnyttor som detta skapar och vilka kostnader som är förknippade med detta. Jag tror alltså att det är svårt att svara på denna fråga just nu, framför allt utifrån att vi i dag befinner oss i en mycket annorlunda situation än för ett halvår sedan.

När det gäller Larry Söders fråga om mål har statsministern, om jag inte missminner mig, i regeringsförklaringen för något år sedan sagt att målsättningen under förra mandatperioden var att man skulle bygga 250 000 bostäder. Detta mål nådde regeringen. Nu behöver vi däremot sätta upp ett nytt mål. Regeringen har nyligen gett ett uppdrag till Boverket om att försöka analysera bostadsbristen och med detta verktyg kunna ta fram en tydlig beskrivning av vilken typ av bostäder som behövs. Då kommer det att vara mycket lättare att sätta upp ett mål som är mer precist kring vad det är vi behöver.

Jag kan avsluta med att säga att jag håller med Larry Söder om att staten måste ta ett mycket större ansvar för att det ska byggas bostäder i hela landet. Framför allt måste staten ta ett ansvar för att det byggs i ett antal kommuner som i dag inte vill bygga.

Anf. 16 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! På grund av coronakrisen har min partikamrat Momodou Malcolm Jallow inte möjlighet att närvara här i dag. Jag förstår att ni är besvikna, och han är besviken över att inte få delta i debatten. Men ni slipper inte undan honom helt eftersom jag kommer att framföra hans budskap som han har skickat till mig.

Rätten till en bostad är en grundläggande mänsklig rättighet - en av de viktigaste och största utmaningarna i Sverige i dag. Vi behöver en jämlik social bostadspolitik där staten tar ett stort ansvar för att bygga bostäder för alla, oavsett inkomst.

Den statliga bostadspolitiken nedmonterades på 1990-talet. Sedan dess sker bostadsbyggandet nästan helt på marknadens villkor. Januariavtalets avisering att genomföra fri hyressättning i nyproduktion tror vi kommer att försämra för hyresgästerna. Bristen på hyresrätter som folk har råd med har skapat trångboddhet och svårigheter för unga och nyanlända att etablera sig på bostadsmarknaden. Den har också lett till svårigheter att flytta dit där jobben och utbildningarna finns.

Den nuvarande coronakrisen har hittills fått stora konsekvenser för samhället, där vi ser att bostadskrisen har spelat en stor roll. Men bostadskrisen fanns långt före coronakrisen. Strukturell hemlöshet, renovräkningar och försäljningar av allmännyttan har drabbat många men främst låginkomsttagare, pensionärer, unga och nyanlända.

Fru talman! I takt med att klassklyftorna och ojämlikheten har ökat har också bostadssegregationen ökat. Skillnaderna i inkomst, hälsa och förväntad livslängd skiljer sig åt stort mellan de olika bostadsområdena. Konsekvenserna av detta blir tydliga i och med coronakrisen, då smittspridningen varit mycket snabbare och större i områden med stor trångboddhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Coronakrisen har hittills haft långtgående socioekonomiska konsekvenser och hälsokonsekvenser. Då tillsätter januaripartierna en utredning om att förändra hyressystemet i Sverige. Vi vill inte ha marknadshyror, och vi ser hur de som har det sämst riskerar att drabbas värst av detta. Vi behöver i stället skapa en trygghet och bra förutsättningar för dem som drabbas hårdast av krisen.

Enligt Boverket behöver det byggas i snitt 67 000 nya bostäder varje år fram till 2025. Det som framför allt behövs är hyresrätter med rimliga hyror som folk har råd med. För människor med svag ekonomisk ställning, vilken kanske även har försämrats ytterligare i coronakrisens spår, är tröskeln till bostadsmarknaden otroligt hög. Fri hyressättning är ingen lösning på vare sig bostadsbristen, hemlösheten eller sociala utmaningar.

Fru talman! De senaste åren har det byggts mer bostadsrätter än hyresrätter. Många av dessa bostadsrätter har varit dyra och exklusiva, riktade till en köpstark medelklass. Nu sjunker efterfrågan på dessa bostäder, men behovet av bostäder kvarstår. Det som framför allt behövs är hyresrätter med rimliga hyror, och för att bygga dessa bostäder måste staten ta ett ansvar - dels genom olika former av stöd, som investeringsstödet, dels genom att staten tar en större roll i att skapa en mer jämlik balans mellan hyresrätter och bostadsrätter.

Bostaden ska vara en del av välfärden på samma sätt som skola, sjukvård och omsorg är det. Stat och kommun ska ta ansvar för att alla medborgare har någonstans att bo. Det är allt svårare att få en egen lägenhet, och bostadsköerna växer. Det är svårt att få tag på ett förstahandskontrakt; ibland krävs det mer än tio år i bostadskö för att få ett.

Fru talman! Förslaget om marknadshyror handlar om nyproducerade bostäder. Det är tyvärr en klen tröst för landets hyresgäster, eftersom förslaget innebär att man i en del av hyresbeståndet kommer att neka hyresgästerna den förhandlingsrätt som alla har i dag. Det påverkar självklart hela beståndet på sikt, och det skulle bara vara en tidsfråga innan majoriteten av landets hyresgäster drabbades av höjda hyror. På sikt tror vi inte att det går att ha två separata system.

I dag sätts hyrorna i en kollektiv förhandling mellan Hyresgästföreningen och de privata och allmännyttiga hyresvärdarna. Verkligheten har visat att modellen fungerar under stora påfrestningar i såväl låg- som högkonjunktur. Den ger stabila vinster åt företagen samtidigt som hyresgästerna får trygghet och inflytande.

De positiva effekterna av marknadshyror finns inte belagda. I stället är det tydligt att marknadshyror leder till högre hyror överallt och till att hyresgästernas möjlighet att flytta inom hyresbeståndet minskar. Marknadshyror upprätthåller social och ekonomisk stigmatisering. Marknadshyror riskerar också att öka kostnaderna för bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd och bidra till ett ökat antal vräkningar på grund av hyresskulder.

Studier visar inte heller att marknadshyror leder till ökat bostadsbyggande, så vem är de bra för? Svaret är enkelt: De är bra för fastighetsägare, och särskilt de på starka bostadsmarknader. Det är i stort sett bara de som har varit positiva till regeringens besked. Hyresgästföreningen, som representerar dem som bor i lägenheterna, slår däremot larm om höjda hyror och ökad otrygghet.

Redan innan regeringen tillträdde var vi i Vänsterpartiet tydliga med att vi gärna förhandlar och kompromissar i en rad frågor, men vi har också varit tydliga med att marknadshyror inte är en av dem. Det skulle drabba alltför många. En sak är säker: Vänsterpartiet säger nej till marknadshyror i såväl nyproduktion som det befintliga beståndet, och löftet om att fälla regeringen vid införandet av något sådant gäller fortfarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! Vi behöver fler hyreslägenheter med rimliga hyror, och vi behöver ha dem i alla delar av vårt samhälle. Marknadshyror löser inte detta. Vi vill värna och utveckla den svenska modellen för hyressättning, med kollektivt förhandlade hyror enligt bruksvärdesprincipen. Det är bäst för alla.

Anf. 17 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag vill både tacka Jon Thorbjörnson och välkomna honom in i den bostadspolitiska debatten. Även om Jon inledde med att säga att det var Momodou Malcolm Jallows ord han skulle framföra förväntar jag mig att det också är Vänsterpartiets politik och något som Jon Thorbjörnson står bakom.

Fru talman! Jon Thorbjörnson beskriver väldigt väl många saker som jag känner igen gällande hur den svenska bostadsmarknaden ser ut och vilka utmaningar vi har, men jag hör väldigt få förslag till lösningar. Några dyker dock upp i anförandet, och de handlar om att staten ska ta ett större ansvar. Man nämner till exempel investeringsstödet men också att balansen mellan hyresrätter och bostadsrätter ska bli bättre. Jag skulle vilja veta hur staten ska påverka balansen mellan hyresrätter och bostadsrätter så att den förbättras.

Anf. 18 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Jag kanske ska be Emma Hult om samma sak som hon bad Moderaterna om, nämligen att läsa vår motion. Det finns många förslag som går i den förenklade behandlingen av motioner, så där finns många av svaren att få.

Vi kan till exempel använda oss av ett statligt byggbolag som kan se till att bygga det som behövs och det som folk efterfrågar för att lösa bostadskrisen. Ett statligt byggbolag skulle kunna styra vilka bostäder de vill bygga, nämligen det samhället behöver: hyresrätter.

Anf. 19 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag tackar Jon Thorbjörnson för svaret. Det är en intressant tanke som jag vet att Vänsterpartiet har provat även tidigare och då inte fått stöd för.

Vi har ju några statliga bolag som bygger bostäder i dag; vi har Akademiska Hus, som bygger studentbostäder, och i viss mån upplåts även andra former av kategoribostäder. Jag vill bara få något förtydligat - tänker Jon Thorbjörnson att statens bostadsbolag ska bygga det som fattas? Ska vi inte med andra verktyg se till att även ge marknadens aktörer möjlighet att göra det?

I Finland har man en stiftelse som bygger för just utsatta medborgare - vi var ju tillsammans i Helsingfors på studieresa. Är detta någonting som Vänsterpartiet har funderat över?

Det sista jag vill säga i det här replikskiftet är att regeringen inte föreslår ett införande av marknadshyror. Regeringen föreslår ett införande av fri hyressättning i nyproduktion. I det utredningsdirektiv som vi nu är eniga om står det väldigt klart att det inte är marknadshyror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Jag vill också klargöra att vi redan har två separata system i dag. Vi har systemet där man förhandlar hyran med Hyresgästföreningen, men det finns även möjlighet i dag att förhandla sin hyra direkt med hyresvärden. Precis det kommer att vara fallet när det gäller fri hyressättning i nyproduktion - även om vi kommer att få in ett tarifförfarande, som förhoppningsvis kommer att stärka hyresgästens ställning än mer än det förfarande som finns i dag, där man förhandlar hyran direkt mellan hyresvärd och hyresgäst.

Anf. 20 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Vad innebär då fri hyressättning i nyproduktion? Innebär det att staten reglerar vilka hyror det ska vara? Innebär det att parterna sätter sig ned och förhandlar när hyran ska sättas? Nej, det betyder att fastighetsägaren kommer att sätta en hyra. Fastighetsägaren kommer att utgå från marknadskrafterna och se vad marknaden tål, och sedan kommer man att vilja maximera sina inkomster. Vad innebär det? Om inte detta är att införa marknadshyror, vad är då marknadshyror? Är det i så fall något annat specifikt?

Detta riskerar ju att sprida sig till hela bostadsmarknaden, för varje gång vi bygger något nytt kommer det att vara fri hyressättning. Det gamla kommer att fasas ut, och det nya kommer att fasas in.

Jag vill göra en litterär referens. Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad ingår i en bokserie som jag har läst med stort nöje. I början får man följa människor från 1860-talet, och det finns väldigt explicita beskrivningar av hur bostadssituationen ser ut i Sverige och i Stockholm. Den var helt enkelt för jävlig. Lyckades vi bli av med detta så småningom? Ja, under en period i Sveriges historia då vi byggde otroligt mycket. Var det marknadskrafterna som såg till att det byggdes så mycket då? Nej, staten tog ett ansvar för att det skulle finnas bostäder av god kvalitet för alla medborgare oavsett inkomst. Det kan vi göra igen.

(Applåder)

Anf. 21 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag lyssnade på den del där Jon Thorbjörnson talade om de sociala problem som finns i bostadsområdena och att Vänsterpartiet vill göra någonting åt detta.

Ett av sätten man kan göra det på är att i de hyresrättsområden där vi har sociala problem - för det är tyvärr oftast i hyresrättsområden vi har det - spränga in bostadsrätter. Man kan även bygga småhus vid sidan om. Är det någonting som Vänsterpartiet är berett att stödja, det vill säga att man bygger bostadsrätter och småhus där? Det betyder i så fall att Vänsterpartiet också måste presentera en politik för att kunna göra det möjligt.

Sedan skulle jag vilja fråga Jon Thorbjörnson en annan sak. Det finns många uträkningar som visar att hyreslägenheten är den dyraste formen av boende. Håller Jon Thorbjörnson med om detta påstående?

I de allra flesta debatter som jag hört har Vänsterpartiet talat om hyresrätter, men man talar aldrig om småhus. Vilken politik har Vänsterpartiet för att bygga fler småhus i Sverige? För det är väl inte så att Vänsterpartiet inte har uppfattat att det finns ett behov också av detta?

Anf. 22 Jon Thorbjörnson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! Ledamoten Larry Söder frågade om blandade upplåtelseformer i olika bostadsområden. Det är ju jättetrevligt att ha olika upplåtelseformer i olika bostadsområden. Problemet blir, lite grann, när man bara fokuserar på det som man kallar utanförskapsområden, där det finns många hyresrätter. Man pekar ut dessa områden som de områden som har alla problem. Det finns ju andra områden där man inte har blandade upplåtelseformer. Där finns det väl också en poäng i att bygga så att vi har blandade upplåtelseformer överallt och inte bara bygger stora, fina villor?

Emma Hult talade tidigare om att en del av oss bor större och större för varje år medan andra bor trängre och trängre och om att detta skiljer sig åt i olika bostadsområden. En lika viktig poäng är att det även i kommuner som Kungsbacka, som både jag och Larry kommer från, och Djursholm, eller i vilken kommun som helst som har stora, fina villaområden, behövs blandade upplåtelseformer. Men det talar vi aldrig om. Vi talar aldrig om att vi ska ha ut hyresrätter också i dessa områden.

Har vi en stark allmännytta i varje kommun, vilket är ett förslag från Vänsterpartiet som kan se till att det finns bostäder för alla i alla kommuner, är det bra för alla, oavsett inkomst.

Anf. 23 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag fick fortfarande inte något svar på om ledamoten Jon Thorbjörnson anser att hyreslägenhet är den dyraste formen av boende. Håller Jon Thorbjörnson med om detta borde det vara så att de som har små inkomster borde få möjlighet att bo i en annan typ av boende. Det är detta vår politik inriktar sig på - att se till att människor kan göra en bostadsresa och inte fastna i en form utan bo i den form de önskar.

Jag ska ge Jon Thorbjörnson en utmaning. Det finns särskilt utsatta områden som är utpekade i Sverige. Kan Jon Thorbjörnson redovisa ett av dessa som är ett småhusområde? Jon Thorbjörnson står ju här och säger att det inte bara är hyresrättsområden som är särskilt utsatta områden, men jag hävdar med bestämdhet att man inte kan hitta ett enda småhusområde som är ett särskilt utsatt område.

I min värld av politik innebär detta att vi ser till att lösa problemet där vi har problemet - vi skapar inte problem i de områden som inte har problem. Det betyder att det är hyresrättsområden - de gamla miljonprogrammen - som vi måste göra någonting åt. Det vi kan göra åt detta är att spränga in bostadsrätter och småhusområden vid sidan om eller i dessa områden för att de ska bli mer stabila socialt. Det är till stor del också så man har jobbat, och med andra åtgärder som kommuner kan ställa upp med.

Jon Thorbjörnson är mig svaret skyldig: Är hyreslägenhet den dyraste formen av boende? Och nämn ett särskilt utsatt område som är ett småhusområde!

Anf. 24 Jon Thorbjörnson (V)

Fastighetsrätt, Bostadspolitik och Planering och byggande

Fru talman! Larry Söder missförstod mig nog lite grann. Poängen var inte att peka ut villaområden som problemområden, även om det säkert kan finnas olika former av problem på olika ställen, utan att visa på att vi skulle behöva få till en blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer i hela landet. Vi behöver inte bara fokusera på utanförskapsområden. Om vi vill få en blandad befolkning i hela landet ser vi till att det finns blandade upplåtelseformer i hela landet och i alla kommuner, även i de kommuner som nästan bara består av dyra villaområden.

När man som ungdom ska skaffa sig sitt första boende kan det vara svårt att punga ut med 2-3 miljoner för att köpa sig en bostadsrätt eller en villa. Då kanske hyresrätten är den enda utvägen. Det må vara hänt att hyresrätt är det dyraste alternativet jämfört med vilken avgift man får för en bostadsrätt efter att man har pungat ut med de där 2-3 miljonerna, som man inte har, men många människor är hänvisade till hyresrätter. De har inte råd med - och kanske inte ens får ta - de lån som behövs för att köpa en villa eller en bostadsrätt i ett fint område.

När jag flyttade hemifrån första gången fanns det inte på världskartan att jag skulle ha 1 miljon att köpa en bostadsrätt eller en villa för. Jag var hänvisad till att bo i ett litet kollektiv. Vi var fyra personer som delade på en femma - en hyresrätt. Det funkade alldeles utmärkt. Var detta det absolut billigaste? Ja, för mig var det så, för jag ägde inte den där miljonen.

Vi ser också att de nyproducerade hyresrätterna är svindyra. Folk har inte råd att bo i dem. Det är därför vi behöver ett stöd för att se till att vi kan få ned hyrorna på de nyproducerade hyresrätter som tillkommer. Där kommer inte marknadshyror att hjälpa till.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Familjerätt