Immaterialrätt

Betänkande 2016/17:NU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 juni 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om immaterialrätt (NU23)

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-05-11
Justering: 2017-06-08
Trycklov: 2017-06-09
Reservationer: 4
Betänkande 2016/17:NU23

Alla beredningar i utskottet

2017-05-11

Nej till motioner om immaterialrätt (NU23)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att utskottet vill att riksdagen säger nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-06-14
Debatt i kammaren: 2017-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:NU23, Immaterialrätt

Debatt om förslag 2016/17:NU23

Webb-tv: Immaterialrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 172 Hanif Bali (M)

Herr talman! Jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 2.

Jag ska inte vara så långrandig, men jag vill påpeka att en bra och god immaterialrätt är en viktig förutsättning för att värna Sveriges växande och välfärdsskapande företag.

De olika delarna inom immaterialrätten har en stor betydelse för en mängd företag. Sett till andelen av bnp växer många av dessa företag. Innovationer inom upphovsrätt och inom den klassiska immaterialrätten såsom patent och så vidare blir alltmer viktiga.

Det är viktigt att ha en balanserad upphovsrättslagstiftning och även annan immateriallagstiftning som skyddar företag från intrång och inte hämmar nya företagsinnovationer. Det finns exempel på när det kan slå åt båda hållen. Små företag kan bli helt överkörda av större företag enbart på grund av att immaterialrätten har slagit fel. På det sättet blir det inte en rule of law utan snarare en rule of lawyers. Då blir det den med mest pengar och resurser som kan anlita juridisk expertis som får övertag mot mindre bolag och kan köra över dem, även om rätten var på de mindre företagens sida.

Företag kan också göra alltför stora förluster på grund av illegal piratkopiering. När man pratar piratkopiering nämner man oftast den upphovsrättsliga piratkopieringen. Men de stora förlusterna görs faktiskt på den fysiska piratkopieringen av olika produkter.

Av de bolag som är registrerade på Stockholmsbörsen uppger mer än 90 procent att de har blivit utsatta för olika intrång i deras immaterialrätt.

I länder som har en stark immaterialrätt och som ger goda skattemässiga förutsättningar och juridiskt skydd av immaterialrättsliga tillgångar finns det goda förutsättningar för tillväxt. Nederländerna är ett exempel där många länder har valt att placera mycket av sin forskning och sina immaterialrättsliga innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Det vi vill lyfta fram i vår motion är att den nya tekniken bidrar till att upphovsrätten, som är en mycket gammal lagstiftning, utmanas. Här betonar vi vikten av att ha en stark immaterialrätt men också en teknikneutral sådan och motverka piratkopiering så mycket som det går. Vi vill också ha en strategi för hur man kan stärka immaterialrätten i Sverige.

(Applåder)


Anf. 173 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Vi ska i dag tala om immaterialrätt, vilket är en juridisk term för de lagar som reglerar skyddet av konstnärliga och litterära verk, tekniklösningar, industriell formgivning, design och varumärken.

Många som följer dagens debatt är troligen insatta i vissa delar, men begreppet immaterialrätt är brett och sträcker sig från att skydda tekniskt avancerade industriella lösningar till att skydda till exempel Zara Larssons eller Shawn Mendes senaste låt.

Immaterialrätt kan därför delas in i flera olika grupper såsom patentskydd, mönsterskydd, upphovsrätt och varumärkesskydd. Det finns dessutom en mängd olika undergrupper såsom närstående rättigheter, industriellt rättsskydd, geografiska ursprungsbeteckningar och skydd för företagshemligheter.

En rapport från Svenskt Näringsliv 2015 visar att många av Sveriges största företag har utsatts för immaterialrättsintrång och piratkopiering samt att problemet har eskalerat de senaste fem åren. Rapporten visar att alla intervjuade bolag hade utsatts för immaterialrättsintrång. 73 procent uppgav att det har ökat de senaste fem åren, och 80 procent uppgav att förfalskning och piratkopiering bedöms öka under den kommande femårsperioden. En stor majoritet tyckte också att statens insatser för att motarbeta immaterialrättsintrång och piratkopiering är otillräckliga och att regeringen behöver göra mer.

En slutsats av studien är att immaterialrättsliga frågor behöver ägnas större politisk uppmärksamhet. Författarna pekar på att arbetet mot piratkopiering och annat immaterialrättsintrång behöver samordnas mer på EU-nivå och även mellan EU, USA och Japan. Kina angavs av alla företag som det största ursprungslandet för piratkopierade produkter.

Immaterialrätt är ett väldigt brett och komplext område där de olika undergrupperna, branscherna och storleken på företagen påverkas olika beroende på globala avtal eller lokala överenskommelser samt var intrången sker och vem eller vilka som utför dem.

Herr talman! Sedan internets tillkomst har antalet brott mot upphovsrätten eskalerat. När det gäller piratkopiering av film och musik är det i dag relativt enkelt att få tillgång till illegalt material via streamningstjänster och nedladdningssidor. En rapport från filmbranschen gjorde gällande att man enbart i filmbranschen går miste om över 800 miljoner kronor årligen i Sverige till följd av detta.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på piratkopiering. Vi anser dock inte att stora resurser ska prioriteras för att jaga enskilda fildelare, vilka oftast är ungdomar. Dagens resurser kan i stället användas på ett mer effektivt och rationellt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Vi anser att fokus bör ligga på att stänga ned de illegala streamnings- och nedladdningssidorna, och genom internationella avtal kan vi verka för detta men även stoppa annan form av piratkopiering. Vi tror dock främst på att skapa incitament för att förbättra de lagliga tjänster som finns för streamning och på så sätt låta marknaden vara delaktig i att piratkopieringen upphör.

I Sverige infördes 1999 en privatkopieringsersättning. Tanken med denna ersättning var att upphovsmännen skulle få ersättning trots att det via kassettband kopierades musik för privat bruk. Men teknikens utveckling har nu gjort att lagstiftningen inte är aktuell på området. I dag används inte längre kassettband för att kopiera eller lyssna på musik. De allra flesta väljer i stället tjänster som streamning för att lyssna och ta del av musik.

Vid köp av vissa produkter får konsumenter i dag betala en engångsavgift som ska täcka den privata kopieringsersättningen. En situation kan uppstå då man får betala ersättning dels för den hårdvara som krävs för att spela upp exempelvis musik, dels för lagliga streamningstjänster där man genom avtal betalar för att ta del av det upphovsrättsskyddade materialet. Detta kan av konsumenten upplevas som mycket märkligt, eftersom man betalar två gånger.

Lagstiftningen ligger efter på detta område, och det tydliggörs i och med att fallen vid domstolsprövning blir alltmer komplicerade.

Branschen efterfrågar reformer för att underlätta sitt arbete och sin spridning av material samtidigt som man vill göra det svårare för de illegala sajterna att sprida samma material. Vi vill därför tillsätta en utredning som ska uppdatera och reformera lagstiftningen på området.

I detta anförande instämde Mattias Bäckström Johansson (SD).


Anf. 174 Peter Helander (C)

Herr talman! Vad är immaterialrätt och immaterialrättsligt skydd? Näringsutskottet skriver i sitt ställningstagande att de immaterialrättsliga skydden är viktiga förutsättningar för att tillgängliggöra de kommersiella värdena av forskning och innovation. På vanlig svenska betyder det att de som kläcker nya idéer och som skapar jobb och företagande i Sverige ska få betalt för detta. Jag tror att de flesta människor tycker att man ska få betalt för arbete som läggs ned på att ta fram nya produkter och tjänster.

För Sverige är det extra viktigt att immateriella tillgångar skyddas eftersom vårt välstånd i stort sett bygger på att vi har varit och är duktiga på innovationer. Många av våra storföretag med lång historia har sin grund i svenska uppfinningar som separatorn, ångturbinen, dynamiten, skiftnyckeln, Agafyren, trepunktsbältet, pacemakern, tetran, primusköket, sfäriska kullager, kylskåpet, blixtlåset, respiratorn och många fler.

Hur ser det ut i dag? Är det viktigt att svenska företag har ett bra immaterialrättsligt skydd?

Herr talman! I måndags presenterade Patent- och registreringsverket den internationella statistiken för 2016 vad gäller patentansökningar. Sverige ligger på andra plats med ungefär 370 internationella patentansökningar per 1 miljon invånare. Före oss ligger Schweiz, och på tredje plats ligger Japan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Patentansökningarna i dag har inte karaktären av exempelvis skiftnyckeln, blixtlåset eller Losec, utan det handlar ofta om små förbättringar som gör en sak lite snabbare eller lite mer energisnål.

När EU-kommissionen gör sin årliga innovationsrankning brukar Sverige, Finland och Danmark placera sig bland topp fem. Men när den amerikanska affärstidningen Red Herring förra månaden presenterade sin årliga sammanställning av Europas mest innovativa företag stod det klart att Sverige slår sina grannländer med råge. Sverige har många unga teknikbolag på listan såsom fintechappen Dreams, betalningsplattformen Betalo och IOT-företaget Wittra.

Sverige och Stockholm i tävlan med Silicon Valley har flest så kallade unicorns, enhörningar, det vill säga teknikföretag som värderas till 1 miljard dollar inom tio år från start. Ni känner säkert till namnen på flera av dessa: Spotify, Klarna och Mojang.

Tror ni att både dessa nya företag och våra traditionella företag har behov av ett starkt skydd av sina produkter och tjänster för att skapa jobb i Sverige? Tror ni att de behöver tjäna pengar på sina tjänster och produkter för att ta fram morgondagens Losec eller Minecraft?

Herr talman! Fungerar immaterialrätten i Sverige? I stort sett fungerar den väl, men om vi ska fortsätta att ligga i topp måste vi trimma ytterligare.

Att Sverige inte deltar i arbetsgruppen om varumärkesförfalskning inom EU Policy Cycle, som är en satsning där EU:s medlemsländer gemensamt arbetar mot grov organiserad brottslighet, måste ses som ett olycksfall i ett annars bra arbete. Regeringskansliet säger att det beror på att Tullverket inte har förundersökningsbefogenheter på immaterialrättsområdet.

US Chamber of Commerce tar regelbundet fram en rapport om hur stark immaterialrätten är i olika länder, och den senaste rapporten kom i februari. I den jämförs 45 länder, och Sverige kommer på femte plats. Listan toppas av USA, Storbritannien, Tyskland och Japan. Som Sveriges styrkor lyfter rapporten fram inrättandet förra året av specialdomstolarna Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen.

Rapporten framhäver också att vi har en stark och väl utvecklad förståelse för immateriella rättigheter i Sverige och att våra myndigheter jobbar strukturerat och bra med e-tjänster. På minussidan finns domen i Patent- och marknadsöverdomstolen där Bredbandsbolaget förlorade mot flera film- och skivbolag samt den diskussion som pågår i Sverige om krav på neutrala förpackningar.

Herr talman! Jag har försökt förklara hur beroende det innovativa Sverige är av immaterialrätt för att kunna skapa företagande och jobb. Respekteras då immaterialrätten i Sverige? Spelutvecklingsbranschen i Sverige, som har haft en tillväxt på 1 000 procent de senaste fem åren, uppger att Sverige ligger i botten när det gäller illegal digital nedladdning av tjänster. Vi är dubbelt så dåliga som våra grannländer. Ändå är det tack vare immateriella rättigheter som vi har kvar ägandet av Sveriges spelutvecklingsbolag i landet. Utan immaterialrätten hade våra svenska spelutvecklare jobbat åt internationella bolag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Jag vill också poängtera att det förstås inte bara handlar om digitala tjänster när det gäller immaterialrätt. Det handlar också till exempel om att företaget Morakniv hemma där jag bor inte ska mötas av Kinatillverkade kopior av sina produkter. Jag har också hört att en plastgolvstillverkare i Småland hittat en turkisk fabrik som gör exakt samma produkt, som också säljs i Sverige. Och inte nog med att de har kopierat hans golv - de har också kopierat hans hemsida. Den ser exakt likadan ut som hans egen.

Hur kommer vi åt den internationella piratkopieringen och den illegala nedladdningen av tjänster i Sverige? Jag vet att regeringen vill sprida information, höja kunskapsnivån och öka förståelsen hos allmänheten om immaterialrättens innebörd och principer, som man skriver i detta betänkande. Statens medieråd har till exempel fått i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom att informera om upphovsrättsliga rättigheter och skyldigheter. Jag hoppas att denna något mjuka och informerande inställning från regeringen får avsedd effekt, men jag är något tveksam.

Herr talman! Vi är duktiga i Sverige på immateriella rättigheter, men vi behöver vässa oss ytterligare för att våra duktiga innovatörer ska kunna fortsätta att skapa jobb och bidra till en utvecklad välfärd i Sverige. Vi behöver därför ge Tullverket de verktyg det behöver för att kunna samarbeta med polisen och Åklagarmyndigheten men även för att kunna delta i arbetet inom EU för att motverka piratkopiering. Vi behöver skärpa straffen och kanske införa ett grovt upphovsrättsbrott i lagstiftningen. Regeringen säger att den arbetar med att ta fram en immaterialrättsstrategi, som ska komma inom kort. Jag hoppas att man tar till sig de synpunkter som kommer från upphovsmän.

Kostnaderna för att skydda sina immateriella tillgångar måste också vara rimliga. Intrångsmål i domstol får inte ta för lång tid, för då riskerar en liten företagare att gå i konkurs medan ärendet prövas. Men det finns en stor förhoppning om att de nya specialdomstolarna ska innebära lite snabbare handläggning. Slutligen vill jag att regeringen ska fortsätta att arbeta för en internationell harmonisering av immateriella rättigheter, vilket skulle underlätta mycket för svenska innovatörer och svensk export.

Jag yrkar bifall till reservation 2 i detta betänkande.

(Applåder)


Anf. 175 Said Abdu (L)

Herr talman! Vad kostar det att inte värna det kunskapsdrivna företagets viktigaste resurs: de immateriella tillgångarna? Jag har som sagt min bakgrund som jobbskapande företagare och vet värdet av en idé. Det är dessa idéer som har byggt Sverige starkt. Dessa innovationer har kunnat utvecklas i Sverige för att vi har en lång tradition av äganderätt och rättssäkerhet. Den friheten är värd att försvara, och det kommer vi liberaler att fortsätta göra.

Herr talman! Sverige tillhör världens mest innovativa länder. Varje år satsar svenska företag miljarder på forskning och utveckling. Immaterialrätten är viktig för landets växande och välfärdsskapande företag. Ett patent eller en varumärkesregistrering ger rättslig trygghet åt kreatören som investerat tid och skaparkraft i sin idé. En väl fungerande immaterialrätt är en nödvändig faktor för att stimulera forskning och för att uppmuntra till innovation, produktutveckling och kulturellt skapande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Upphovsrätten är en del av äganderätten och en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Tack vare upphovsrätten kan de som skapar kultur ta betalt och bestämma över sina egna verk. Upphovsrätten är därmed en viktig förutsättning för det kulturella skapandet. Tekniken ökar kulturens tillgänglighet. I takt med att ny teknik och nya sätt att ta del av kultur utvecklas måste därför också upphovsrätten moderniseras. Jämfört med tidigare erbjuder till exempel i dag flera distributörer av film och musik avgiftsbelagda tjänster som vi bedömer har tagits emot väl av konsumenterna. Det visar att det går att både värna upphovsrätten och modernisera den för att tillvarata lagliga möjligheter med fildelning och annan digital teknik.

Herr talman! Framtidens jobb finns till stora delar inom den kreativa näringen, med mängder av drivna, skickliga och innovativa entreprenörer. Men då krävs det både bättre villkor för branschen och bättre möjligheter att skydda sitt material och sin kreativitet. Liberalerna kommer alltid att stå upp för upphovsrätten och möjligheten att tjäna pengar på sin egen kreativitet, oavsett om det gäller film, musik, litteratur eller andra former av skapande. En av de viktigaste uppgifterna för politiken är således de närmaste åren att göra förnuftiga politiska avvägningar i den nya digitala tidsåldern för att bejaka just denna näring. Vi tror således på en kombination av åtgärder via självreglering i näringslivet, informationsinsatser till allmänheten och lagstiftning som värnar och stärker upphovsrätten.

Vi i näringsutskottet arbetar kontinuerligt med lagstiftningsarbetet inom det något komplexa området runt immaterialrätten. År 2016 initierade utskottet en offentlig hearing om immaterialrätten, och senast i tisdags var utskottet inbjudet till diskussioner med regeringen om det strategiska arbetet för de immateriella tillgångarna. Därutöver har vi som utskott haft en hel del mer konkret lagstiftningsarbete på vårt bord kring upphovsrättstvister och förenkling av upphovsrättslagen.

När det gäller de kulturella och kreativa näringarna är immateriella rättigheter särskilt viktiga. För att långsiktigt säkerställa den svenska it- och musikindustrins utveckling måste upphovsmännens rätt till ersättning värnas, oavsett hur deras verk distribueras. Teknikneutralitet ska i detta sammanhang vara en självklarhet. Utifrån lagens skrivelser anser vi inte att exempelvis smartphones eller surfplattor skulle vara "särskilt ägnade" för privatkopiering. Dessa innebär tvärtom nya och bredare publiker samt utökade möjligheter för kulturskapare att tjäna pengar och ta betalt. För att upphovsrätten ska kunna upprätthållas måste den vara relevant och följa tidens utveckling. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nr 2.

(Applåder)


Anf. 176 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! När vi hör ordet "immaterialrätt" tänker vi oftast på kreativa näringar. Vi förstår förmodligen allihop vitsen av att man kan tjäna pengar på att vara författare, musiker, konstnär, illustratör och så vidare. Det här har väl egentligen alltid varit yrken som det varit svårt att tjäna pengar på. Till och med målarna på 1600-talet kopierades och blev irriterade på varandra när de upptäckte att de hade knyckt varandras motiv eller någonting annat. Det är intressant att konstatera att denna problematik alltid har funnits - men bara har blivit värre, eftersom detta nu förekommer så ofta på nätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

I förmiddags hade näringsutskottet en öppen hearing om handelspolitiken. Vi kan konstatera att handeln över nätet har ökat dramatiskt. Vi skojade här för ett tag sedan om utdelningen av postpaket. Det går snabbare att beställa ett paket från USA eller Kina och få det levererat hem än att skicka ett brev inom Sverige. Vi kanske ska lägga breven i paket framöver, så kommer de fram. Faktum är att e-handeln är fantastisk, om man bara får det man beställer.

Vi kan dock konstatera att de här kopierade produkterna inte bara rör just de kreativa näringarna. Det handlar inte heller bara om märkesväskor. Om vi beställer en Michael Kors-väska är den förmodligen inte äkta om den är alltför billig. Det kan vi nog förstå. Vi kanske vill ha den ändå, men då får vi också förstå att om någon tittar närmare på sömmarna och logotypen kommer det att synas att de inte är likadana som på en äkta väska, som kostar minst 5 000-6 000 kronor.

Det som är än värre, och som jag vill ta upp i debatten, är falsariet med läkemedel. Att läkemedel kan säljas olovligen är en sak. Det görs också när det stjäls i olika transporter. Men det gäller framför allt att man kan med att förfalska läkemedel som kan vara livsfarliga för människor och sälja dem inte minst via nätet.

Piratkopiering av läkemedel är en jätteindustri. Man säger att Sverige mer eller mindre håller på att bli en stor marknad för piratkopiering över huvud taget för att vi har så låga straff här. Jag är inte för att höja straff i onödan. Det ska finnas goda skäl till det.

I det här fallet tänker man inte bara på upphovsmännen eller företagen som äger rättigheterna till de olika produkterna. När det handlar om läkemedel är det också livsfarligt för människor att få fel dos eller äta fel saker.

År 2011 beslagtogs 27 miljoner förpackningar inom EU med förfalskade läkemedel. Det säger någonting om att det förmodligen är betydligt fler miljoner under det här året som förhoppningsvis kommer att beslagtas men som är ute och cirkulerar och ska skickas till olika personer som har beställt dem.

När det gäller immaterialrätten är det viktigt att konstatera att många företagare inte har tänket med sig alla gånger om vad som gäller för att söka rättigheter och patent för sina tjänster eller produkter. Därför är det fantastiskt bra att vi i den här debatten tar upp att det är en prioriterad fråga för oss att värna immateriella rättigheter om vi vill fortsätta att ha ett innovativt Sverige.

Det är så lätt att tro att man talar om en produkt och att det inte gör någonting. Men hamnar informationen i felaktiga händer kan den spridas, och man får inte det sökta patentet som man hade tänkt sig. Då har man förmodligen också lagt ut kanske 40 000-50 000 kronor i onödan för att anlita en jurist för att sköta det.

Det är viktigt att vi kommer åt information och kunskap om immateriella rättigheter för både nya och gamla företagare. För personer som vill ha klart för sig vad som gäller tycker jag att alla företagsrådgivare som har offentliga stöd ska ha en egen kunskap på området.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2. Jag ser fram emot att vi ska fortsätta att jobba med immaterialrättsliga frågor.

(Applåder)


Anf. 177 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Herr talman! Sverige är och ska fortsatt vara i världstopp när det gäller innovation, uppfinningar och skaparkraft. Det har vi talat om här i dag. Det är också en högt prioriterad fråga för den nuvarande regeringen att försvara och stärka denna position. Det handlar om jobb, utveckling, kunskap, människors hälsa och samhällets tillväxt. En rad åtgärder har vidtagits och är på gång inom området. Jag vill här yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Det är ett obestridligt faktum att de immateriella värdena är av stor betydelse för världsekonomin. När vi diskuterar frågan i dag kan vi relatera en del olika rapporter som vi hänvisar till. Det var ganska pricksäkert att en halvtimme innan den här debatten började presenterades i den tyska tidningen Die Welt, som jag läste, Världsorganisationen för immateriella rättigheters, Wipos, lista.

Den visar att Sverige behåller sin starka position i de här frågorna. Man ser då till innovationskraften, uppfinningsrikedomen, antalet patent och sådant. Men man ser också humankapital, koppling mellan kunskap och samhälle och samarbete mellan samverkande myndigheter som viktiga aspekter.

Schweiz är etta, som Peter Helander nämnde, men Sverige är stark tvåa. Med tanke på att Nederländerna nämndes här kan det vara intressant att veta att vi ligger före Nederländerna och har stärkt vår position ytterligare i år.

Det är bra att en hel del av motionerna från den allmänna motionstiden uppmärksammar just dessa frågor. Av de inlägg som har varit kan jag konstatera att patent- och upphovsrätten ur många aspekter är avgörande verktyg för företagen och kreativa skapares möjligheter att utvecklas. Om detta finns det en samsyn, och det är mycket glädjande.

Självklart är det viktigt att vi arbetar vidare på djupet med skärpning av lagar och påföljder men också när det gäller attityder, insikter och kunskapsspridning.

Herr talman! Det har i en motion nämnts att vi behöver en immateriell strategi för att utveckla oss på detta område. Jag vill nog påstå att den nuvarande svenska regeringen är mer aktiv på detta område än vad många andra tidigare regeringar har varit.

Det finns säkert olika förklaringar till det. Vi lever uppenbarligen i en brytningstid med digitalisering, mobilitet och det oerhörda tempo som vi upplever i utvecklingen just nu. Regeringen har tagit en rad initiativ på dessa områden, och en hel del är på gång.

Vi kan börja med det som vi talat om. Piratkopiering och förfalskning bör betraktas som en del av den organiserade brottsligheten. Det ska inte kunna avfärdas som något slags obetydliga pojkstreck. Det är ett faktum, och det göder den svarta marknaden. Det finns brottsoffer som blir drabbade dels i form av de företag och upphovsmakare som mister sin försörjning, dels de konsumenter som medvetet eller omedvetet blir förda bakom ljuset av förfalskningar. Här finns en klar inriktning att vi ska gå ytterligare in i de frågorna.

Det har också tagits initiativ av justitieministern i samråd med Näringsdepartementet och utskott att utreda möjligheterna att införa grovt upphovsrättsbrott. Utredningen ska redovisas i februari 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Det har också inrättats en specialdomstol som ska vara särskilt invigd i patent- och upphovsrättslagstiftning. Det har talats om detta i vad jag förstår kanske 40 år. Nu sker det. Det är välkommet och hade inte åstadkommits utan regeringens initiativ och engagemang i dessa frågor.

I EU och gentemot EU-kommissionen har Sverige varit och är pådrivande för att åstadkomma ett starkt efterfrågat och gemensamt patentsystem. Vi ser nu att det är ytterst nära ett slutgiltigt antagande.

Så sent som i tisdags samlades tre ministrar - justitie, närings- och kulturministern - för ett gemensamt event i Rosenbad för att lyfta fram det fortsatta arbetet just om den nationella immateriella strategin. Det är precis det som motionen efterlyser.

Vi kan också konstatera att redan i mars 2016 beslutade regeringen att ge Patent- och registreringsverket och Vinnova i uppdrag att göra insatser för att utveckla kunskapen om och förståelsen för immateriella tillgångar hos offentliga aktörer, näringsliv och allmänhet. Det jobbet har PRV med generaldirektören i spetsen tagit på största allvar och är i full färd med att på olika sätt genomföra.

Vinnova ska stärka utvecklingen av kunskap om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och tillväxt. Tillväxtverket och Statens medieråd är involverade för att kunskap ska finnas och utbildning ske på alla plan redan i tidiga år.

Vi har tidigare i riksdagen beslutat om den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt, som tagits fram genom ett pådrivande arbete från svensk sida.

Vi har också den nya varumärkesförordningen, som ska ge tullen möjlighet att ingripa mot misstänkta varumärkesförfalskningar, i fokus.

Fortsatt framgångsrikt arbete på området behöver vi ha, och det innebär fortsatt samarbete mellan samhällets olika aktörer på det sätt som har skett och som vi är på gång med att genomföra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Jonsson (S).


Anf. 178 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Det är glädjande att höra att Socialdemokraterna tar frågan om immaterialrätt på allvar, för det är något vi behöver här i Sverige.

Som jag förstod ditt anförande, Per-Arne Håkansson, och förstår det Morgan Johansson har sagt flera gånger vill ni ta rejäla och hårdare tag mot fildelare. Men det låter snarare som om ni vill ta lite för hårda tag och satsa stora resurser på att jaga ungdomar i stället för att lösa det stora problemet, som är nedladdningssidorna och streamningstjänsterna. Stänger man ned dem genom globala avtal finns det inget att ladda ned eller streama, och det tror vi är mer effektivt än att börja jaga dessa hundratusentals ungdomar.

Har jag förstått Socialdemokraterna rätt?


Anf. 179 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Nissinen har uppenbarligen inte riktigt förstått andemeningen. Tanken är att vi ska ta ett helhetsgrepp om detta. Då kan vi inte släppa några områden och säga att det inte är så viktigt eller farligt. Vi kan inte bagatellisera den typen av frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrätt

Det handlar om att ta ett helhetsgrepp och se till att den här organiserade brottsligheten, som det många gånger handlar om, bekämpas och att vi då använder bra metoder för att kunna göra det.

Det har genomförts en del försök med blockering och sådant i grannländer, och vi har följt utvecklingen där. Det kan vara en lösning, men gemensamma överenskommelser som det handlar om här tar tid att genomföra. Det vi kan göra själva inrikes, nationellt, ska vi självklart inte undvika att göra under den tiden. Därför är det viktigt att vi tydligt markerar att det här inte är en verksamhet som vi tillåter.


Anf. 180 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Det jag är lite rädd för är att man, som det låter på Morgan Johansson, kommer att vara så hård att straffen inte kommer att stå i proportion till vad man har gjort.

Det är klart att man ska skydda upphovsrätten. Stöld är stöld. Men det ska vara proportionerligt. Det får inte bli så oproportionerliga straff att det blir värre om du snor något än om du mördar någon. Det måste vara proportionerligt.

Jag är rädd att Socialdemokraterna går för hårt fram och straffar en hel generation för att den inte har lärt sig rätt och fel.


Anf. 181 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Nu pågår ju en utredning för att vi ska kunna bedöma och fatta beslut om vad som är grovt upphovsrättsbrott.

Det är klart att straff och påföljder ska stå i proportion till brottets art, men det är av stor vikt att vi bekämpar brottslighet på detta område.

Vi kan på detta vis komma åt en stor del av den organiserade brottsligheten. Det trodde jag inte att Sverigedemokraterna ville stå vid sidan om och inte göra någonting åt, för det är ju ett stort samhällsproblem.

(Applåder)


Anf. 182 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Skyddet av patent, varumärken, mönster, upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk med mera, alltså immaterialrätten som vi har talat om i den här debatten, är en viktig förutsättning för svenskt näringsliv, forskning och innovation och kulturskapande. Det har betonats i flera av de inlägg i debatten som vi redan har hört. Det verkar vara en uppfattning som inte skiljer oss debattörer åt, och det är en uppfattning som delas av regeringen och regeringspartierna.

Det här är något som syns inte bara i den här debatten utan också i verkligheten, vilket man ser om man går igenom de initiativ som regeringen har tagit sedan den kom till makten. Det har den föregående talaren Per-Arne Håkansson redogjort för. Det finns inga skäl för mig att upprepa de exempel som han nämnde.

Utifrån att regeringens insatser väl möter motionärernas problembeskrivningar och mer därtill ser jag inga skäl till att tillstyrka några reservationer. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Immaterialrätt

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-06-20
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Åtgärder för att stärka immateriella rättigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1442 av Ola Johansson och Per Lodenius (båda C),

      2016/17:1967 av Jörgen Warborn (M),

      2016/17:3150 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och

      2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1-4.
      • Reservation 1 (M)
    2. Streamning från olovlig källa

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1768 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1,

      2016/17:1945 av Jörgen Warborn (M) och

      2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 13.
      • Reservation 2 (M, C, L, KD)
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1030010
      M07508
      SD00416
      MP23002
      C02101
      V20001
      L01702
      KD01501
      -0021
      Totalt1461284332
      Ledamöternas röster
    3. Privatkopieringsersättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:255 av Jan R Andersson (M),

      2016/17:1274 av Christian Holm Barenfeld och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M),

      2016/17:1768 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2016/17:3277 av Martin Kinnunen (SD).
      • Reservation 4 (SD)
    4. PRV:s handläggningstider för ansökningar om patent

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:228 av Lotta Finstorp (M).
    5. Det civilrättsliga sanktionsdirektivet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2389 av Markus Wiechel (SD).