Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Anf. 1 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Anledningen till att jag är först ut i denna debatt rörande kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras är som bekant att Sverigedemokraterna var ensamma om att inkomma med en reservation i ärendet - en reservation som på intet sätt var sprungen ur protektionism eller okunskap rörande den inre marknadens fördelar för svenska företag och svensk ekonomi, även om detta sannolikt kommer att indiceras av andra i denna talarstol.

Fru talman! Sverigedemokraterna förespråkar fri och öppen handel. Däremot är vi som bekant kritiska mot stora delar av den överstatliga stat som EU har kommit att utvecklas till, men det är en kritik som aldrig har grundat sig i frihandel eller syftet med den inre marknaden. Tvärtom står vi bakom unionens exklusiva rätt att stifta frihandelsavtal, då det är både en förutsättning för tullunionens existens och en sann fördel att vi med en gemensam ekonomi och marknad kan sätta oss vid förhandlingsbordet. Vi ser även värdet i de synergieffekter som skapas av den inre marknaden och uppskattar hur den underlättar för svenska företag att verka inom resten av unionen.

Fru talman! Jag är övertygad om att vad jag precis yttrat är någonting som en majoritet i denna kammare kan skriva under på. Vad vi däremot förmodligen inte kan nå konsensus om är framtiden för, och utsträckningen av, den inre marknaden och ärligt talat framtiden för EU i stort och därmed även för Sverige.

Vi har olika visioner om det framtida samarbetet, fru talman, och valet i maj kommer att stå mellan dem som vill ge bort än mer av makten över Sverige från landets medborgare till byråkrater i Bryssel och oss som värnar om svenskt självbestämmande samt anser att beslutandemakten ska ligga folket nära.

Det kommer att stå mellan dem som sätter sina egna ideologiska önskningar om en global värld utan gränser framför medborgarnas säkerhet och oss som på riktigt ser och förstår den utbredda otrygghet och misär som är det oundvikliga resultatet av svaga yttre gränser och uteblivna interna gränskontroller.

Det kommer att stå mellan dem som föraktar och önskar sudda ut kulturella och historiska skillnader mellan Europas länder och oss som värdesätter ländernas egen kultur och olikheter.

Fru talman! Det kommer att finnas både skäl och möjlighet att återkomma till detta i större allmänhet. Våra väsensskilda bilder av vad som bäst gagnar vårt lands medborgare och deras intressen kommer att göra sig påmind gång på gång i den stundande valrörelsen. Det kommer inte att undgå någon att det är just Sverige och våra intressen som Sverigedemokraterna vill slå vakt om i valet.

Med det sagt, fru talman, ligger knappast de största motsättningarna inför valet på den inre marknaden. Jag gläds till exempel åt att utskottet betonar vikten av subsidiaritetsprincipen, nationellt självbestämmande över företagsbeskattning och att arbetsmarknadens parter ska bära ansvaret för att reglera villkoren på arbetsmarknaden.

Trots dessa positiva inslag anser dock Sverigedemokraterna att övriga utskottet tar för lättvindigt på de alltmer överstatliga tendenser som kommissionen önskar inkorporera under den inre marknadens flagg.

Fru talman! Jag finner det bekymmersamt att utskottets ställningstagande inte svart på vitt fördömer de federalistiska tankarna om bankunion, kapitalmarknadsunion med mera som ryms inom kommissionens meddelande. Vi menar att utskottets ställningstagande inte alls borde öppna upp för missförstånd på grund av otydlighet, allra minst i frågor som rör potentiell fortsatt maktförflyttning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Men vad vet jag, fru talman. Kanske är det inte ett missförstånd? Den svenska regeringen har trots allt tillsatt en utredning om svenskt deltagande i bankunionen. Kanske är det inte en slump att Alliansen inte vill vara alltför tydlig i sin så kallade kritik mot den sociala pelaren, då man gång på gång låtit inslag av densamma passera utskottet obemärkt. Kanske är det inte svårare än att vissa partier endast önskar blidka väljarna genom att i medierna titt som tätt motsätta sig den konstanta maktförskjutningen mot Bryssel eller de kommande höjningarna av den svenska medlemsavgiften. Det mesta tyder tyvärr på detta, fru talman.

Man kan självklart ha olika åsikter om vår nations vara eller icke vara, men önskvärt vore att man då åtminstone är lika ärlig som Liberalerna med att man är redo att offra vårt självbestämmande på EU-federationens altare.

Vi sverigedemokrater kan dock se väljarna i ögonen och på riktigt konstatera att vi alltid gör vårt yttersta för att bekämpa EU:s maktutvidgning, kraftigt sänka den svenska medlemsavgiften och föra makten tillbaka till folket. Det är oväsentligt vilken fråga det handlar om; enligt oss måste man kunna stå bakom det unionen gör bra samtidigt som man kritiserar det den gör dåligt eller inte borde göra alls.

Så även i detta fall rörande den inre marknaden, och därav vår reservation.

(Applåder)

Anf. 2 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Den här debatten om EU-kommissionens prioriteringar i arbetet med EU:s inre marknad kan te sig alldeles onödig eftersom näringsutskottets förslag är att den bara ska läggas till handlingarna - eller så är den hur viktig som helst.

Ända sedan 2008 har målet för den svenska handelspolitiken varit högsta möjliga grad av frihandel, en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU. Detta har de allra flesta partier i Sveriges riksdag varit helt överens om.

Sveriges medlemskap i EU och utvecklingen av den inre marknaden har spelat stor roll både för svenska konsumenter, för svenska företag och framför allt för vår ekonomiska tillväxt. Som arbetstagare och studenter kan vi arbeta och studera var vi vill inom EU.

EU-länderna är tillsammans en stark och attraktiv part när vi ska förhandla om frihandelsavtal, och vi får mycket bättre villkor än vad till exempel Storbritannien nu verkar få när de ska förhandla om bilaterala avtal efter att de lämnar EU. Enligt OECD är det låginkomsthushåll i rika länder som tjänar mest på frihandel eftersom varor som framför allt det kundsegmentet köper blir avsevärt dyrare med tullar.

De nya reglerna för portabilitet i EU gör att vi i dag kan ta med oss streamingtjänster som Netflix och andra när vi reser. De nyligen antagna reglerna mot geoblockering gör att vi kan handla på nätet på lika villkor på hela den inre marknaden. Och jag är övertygad om att i princip alla, utom kanske telefonoperatörerna, uppskattar EU-beslutet om att man inte längre får ta ut några roamingavgifter mellan EU-länder, vilket gör att vi nu kan surfa fritt i andra EU-länder på samma sätt som hemma. Tack, kära EU-politiker, för det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Fru talman! Vi är ett litet och extremt exportberoende land, och inte mindre än 1,4 miljoner svenskar har ett jobb att gå till tack vare vår utrikeshandel. För första gången sedan millennieskiftet ökar exporten i alla Sveriges län. Det skapar jobb och tillväxt i hela landet. Det är riktigt bra!

Ungefär tre fjärdedelar av utrikeshandeln går just till den inre marknaden, så den är livsviktig för svensk ekonomi och vår gemensamma välfärd. Slopade tullar, mindre administration och harmoniserade regelverk har gjort att 16 procent av alla svenska företag nu är exportföretag, och de allra flesta börjar sin internationella resa på den inre marknaden.

Jag vill citera Svenskt Näringslivs regionchef i Västmanland: "EU har gett oss helt nya möjligheter att handla och samarbeta inom en av världens största integrerade ekonomier. EU:s inre marknad ger företagare från Västmanlands län [och för den delen alla andra län] tillgång till över femhundra miljoner potentiella kunder, och miljoner företag, investerare och samarbetspartners. Genom EU får vi dessutom tillgång till frihandelsavtal med icke medlemsländer, och kan agera på marknader som annars hade varit svårtillgängliga."

Business Sweden bedömer att ytterligare ungefär 35 000 svenska företag har exportpotential. Man kan räkna på vad det skulle göra för den svenska ekonomin och tillväxten om detta blev verklighet.

Fru talman! Om någon fortfarande skulle tro att det var dumt att Sverige gick med i EU och den inre marknaden bör följande fakta beaktas: Vår varuexport till länderna på den inre marknaden har ökat med drygt 500 miljarder kronor sedan EU-inträdet 1995. Antalet svenska företag på den inre marknaden har fördubblats de senaste tio åren. Hur skulle svensk ekonomi och svensk välfärd ha sett ut utan EU-medlemskapet?

Fru talman! Trots allt detta ser vi ett uppsving för högerpopulistiska och protektionistiska krafter i Europa. Gång på gång påvisas i olika studier att frihandel gynnar tillväxten, fattigdomsbekämpningen och jobbskapandet. Ändå har vi till exempel Sverigedemokraterna som, förutom att vingla hit och dit med krav på utträde och folkomröstningar och nu senast stanna-kvar-i-EU-pudeln, är minst sagt otydliga i sin linje gällande handelspolitiken och den inre marknaden. Man skriver till exempel i ena sekunden att man är för frihandel - det har vi också nyss hört ledamoten Tobias Andersson redogöra för här i talarstolen - och i nästa sekund att handelsavtal ska "prioritera reell industriell tillväxt i Sverige". Detta håller inte. Man får antingen äta frihandelskakan eller lämna den därhän. Det kan inte vara lätt att som väljare förstå vad Sverigedemokraterna egentligen vill med handelspolitiken och med EU.

Fru talman! De prioriteringar som kommissionen gör i skrivelsen håller vi i stort med om, men vi socialdemokrater vill betona vikten av att vi själva i Sveriges riksdag beslutar om vår skattepolitik, att den framgångsrika svenska modellen med starka parter på arbetsmarknaden värnas och att den inre marknaden anpassas till den digitala ekonomin.

En annan viktig aspekt, som framför allt OECD alltid framhåller, är att den tillväxt som handeln skapar måste komma alla till del. Vi ser att handelns fördelar gynnar män mer än kvinnor, och där finns mer att göra. Jämställdhet är inte bara rätt; det är också ekonomiskt smart. När kvinnor har jämlik tillgång till ekonomin och arbetsmarknaden leder det till mer hållbar tillväxt och till utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Därför har regeringen tagit fram ett verktyg för att analysera handelsavtal, och man har också drivit på arbetet i Unctad med att underlätta kartläggning och analyser med att nytt verktyg, Trade and Gender Tool Box. Detta är jättebra, men mer måste göras även på den inre marknaden.

Ska högerpopulisterna och protektionisterna få ökat inflytande och förhindra utvecklingen av den inre marknaden och i förlängningen den svenska tillväxten och välfärden, eller ska vi som inser fördelarna med öppenhet och konkurrens få folkets mandat att genomföra de nödvändiga förändringar som behövs för till exempel anpassning till den digitala ekonomin, bättre möjligheter till tjänsteexport och cirkulär ekonomi? Är den här debatten onödig eller hur viktig som helst? Den 26 maj avgör väljarna i vilken riktning EU ska gå. Jag hoppas förstås på ett starkt mandat för oss som vill fortsätta driva på för öppenhet och konkurrens.

(Applåder)

Anf. 3 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, då jag missade det under mitt anförande.

Under de senaste åren med socialdemokratiskt styre har vi tydligt kunnat se hur Sveriges tillväxt mätt i bnp per capita nästan helt har uteblivit. Vi låg i det absoluta bottenskiktet i unionen förra året, och enligt kommissionen spås vi 2019 och 2020 ha den tredje sämsta tillväxten i EU - detta i en tid då kronan är svag, vår ränta är låg och konjunkturen ännu inte helt har slagit om.

Det finns onekligen ett flertal faktorer bakom detta, och vi hinner inte reda ut dem alla här i dag, fru talman. Vad jag däremot skulle vilja lyfta fram är att kommissionen i det meddelande vi i dag debatterar belyser en högst sannolik delorsak, nämligen överimplementeringen av EU-direktiv. Man "konstaterar samtidigt att det förekommer överimplementering när det gäller minimikrav för harmonisering av nationella regler på unionsnivå, där medlemsstaterna ställer högre krav än unionsreglerna kräver, något som riskerar att leda till oproportionerliga bördor för enskilda och företag".

Denna problematik, fru talman, bör även ses i ljuset av att Sverige halkat efter i regelförenklingsarbetet, vilket innebär en ytterligare börda för vårt näringsliv. Sverigedemokraterna såg tidigt denna problematik och har länge motarbetat detta här i riksdagen, i både motioner och debatter.

Min fråga till ledamoten Eriksson är därför om den nyss beskrivna problembilden rörande överimplementering är något även Socialdemokraterna uppmärksammat och, om så är fallet, hur man ämnar motarbeta detta för att på riktigt säkerställa att vårt näringsliv inte blir lidande till följd av onödig byråkrati och regelkrångel.

Anf. 4 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för att du nu yrkade bifall till reservationen, för då får jag anledning att yrka avslag på densamma!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Ledamotens beskrivning av den svenska ekonomin är något ensidig. Jag vill påminna om att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela EU och att vi enligt alla studier är ett av de länder som gynnas allra mest av EU:s inre marknad. Svensk ekonomi går som bekant som tåget.

Överimplementering av regler är ibland inte att rekommendera. Men när det gäller till exempel djurskydd, miljöhänsyn, krav på arbetares villkor och annat är jag stolt över att Sverige ibland har höga krav. På de områdena är det jätteviktigt.

Från svensk sida ser vi ett större problem med länder som inte implementerar de regler som vi har kommit överens om i EU. Detta är också något i texten som ledamoten Andersson skulle kunna citera, för det framgår också väldigt tydligt att det är ett av de större problemen. Vi behöver inte bara komma överens om regler, utan vi behöver också implementera dem.

Anf. 5 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! I vår valplattform belyser vi också vikten av att man å ena sidan säkerställer att länder efterföljer de krav som råder, inte minst när det gäller djurskydd, samt att vi försöker exportera den svenska djurvälfärdsmodellen till övriga unionen. Där är vi alltså helt eniga. Vi slår i vår plattform också fast att vi ser värdet i att vi kan bekämpa miljö- och klimatutmaningarna tillsammans genom till exempel gemensam miljöteknisk forskning. Här är vi helt eniga.

Det vi kanske inte är eniga om är hur vi här i Sverige säkerställer att vårt näringsliv har konkurrenskraftiga förutsättningar och hur vi säkerställer att vi inte överimplementerar regler som vi faktiskt inte har behov av.

Nu pratar vi inte om djurvälfärd eller miljöhänsyn, utan vi pratar om sådant som är rent destruktivt för det svenska näringslivet. Inte minst har Svenskt Näringslivs regelnämnd belyst detta vid ett flertal tillfällen, och nu belyses det även av kommissionen.

Då kvarstår frågorna hur vi säkerställer att vi inte överimplementerar kommande EU-direktiv och hur vi på ett effektivt och aktivt sätt kan säkerställa att vi genomför en regelförenkling här i Sverige. Där har vi nämligen hamnat efter, inte minst enligt OECD. Frågan till ledamoten Eriksson kvarstår: Hur bekämpar vi detta? Hur säkerställer vi att vi inte fortsätter att överimplementera, och hur bedriver vi ett aktivt regelförenklingsarbete här hemma?

Anf. 6 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag kan inte tänka mig att ledamoten Andersson menar att Sverige inte skulle implementera de överenskomna reglerna. Det hoppas jag är klart. Att vi alla jobbar för regelförenklingar för att underlätta för de svenska företagen tror jag också att ledamoten är väl medveten om. Mycket har gjorts, men mycket kvarstår också att göra. Det kan jag hålla med om.

Jag måste säga att jag är väldigt förvånad över att ledamoten över huvud taget inte kommenterar den vingliga hållning till EU som jag redogjorde för i mitt anförande och inte heller synen på frihandelns vara eller icke vara, där jag anser att SD har dubbla budskap. Men eftersom jag inte kan ställa någon fråga i min slutreplik kan jag bara konstatera att jag är förvånad över att ledamoten inte kommenterade detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Regler som vi har beslutat om i EU ska implementeras i Sverige. På vissa områden behöver vi, som jag har redogjort för, ha ännu skarpare regler, men någon onödig överimplementering är ingenting som vi förordar.

Anf. 7 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Vi har nu att behandla EU-kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras.

Världen förändras, och det går rätt fort. Vi ser att handelsfrågorna hela tiden är uppe på den högsta politiska nivån och att just handel och handelshinder mellan världens stora länder är i hetluften. Lägg därtill den förändrade världsmarknaden vad avser energi och energislag i kölvattnet av att gårdagens fossila energi byts ut mot morgondagens fossilfria. Då är det förståeligt att världen och villkoren för olika länders handel förändras.

Ett av våra huvudsyften med att vara med i EU är förutom den viktiga säkerhetsfrågan att man samarbetar med grannar med liknande värderingar och samma syn på demokrati - den gemensamma inre marknaden. Det är en gigantisk handelsplattform med utmaningar men framför allt med möjligheter.

De europeiska länderna har en starkare röst i världen tillsammans än varje land för sig. Samarbetet i EU gör att medlemsländerna tillsammans kan söka handelsavtal också med länder utanför EU, som avtalet med Japan som nyligen kom på plats.

För Sverige som litet exportberoende land är tillgången till den stora europeiska marknaden ytterst värdefull. Vi exporterar motsvarande hälften av vår bnp. Exporten är enormt viktig för vår ekonomi. Av vår export går den absolut största delen till EU-länder.

Det är inte bara Sverige som är beroende av den inre marknaden, utan hela Europa som kontinent är beroende av att vi har låga handelshinder mellan våra länder för att vi ska klara den globala konkurrensen. En väl fungerande handel är grunden, inte bara för Sveriges välstånd utan för välståndet i hela EU.

Fru talman! Därför ser vi det som viktigt att vi nu fortsätter att utveckla den inre marknaden. Det finns tendenser till protektionism inom EU-familjen som måste motarbetas. Här är det viktigt att vi i Sverige tydligt visar att vi står upp för den inre marknaden.

Alla EU:s länder ska kunna känna sig trygga med att vi alla vinner på samarbetet. Därför måste vi också vårda vårt EU och på samma sätt som då EU kom till förstå värdet och ha respekt för de överenskommelser som gäller. Vi behöver vidare tydligt driva den pågående digitaliseringen - en digitalisering som ytterligare kan riva handelshinder men inte är helt oproblematisk. Digitaliseringen innebär nya utmaningar vad avser att tillse att alla får tillgång till den digitala marknaden men också när det gäller säkerhetsfrågorna, som ser annorlunda ut i en digital värld.

Digitaliseringen kommer, rätt genomförd, att kunna effektivisera och spara stora summor genom att göra den gemensamma handeln enklare och billigare. Men det kommer självklart också att tillkomma nya former av brottslighet då marknaden mer och mer digitaliseras. Den brottsligheten behöver vi vara beredda att motarbeta. Här behövs också brett samarbete och gemensamma strategier för att effektivt beivra kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Fru talman! En omställning till en klimatneutral ekonomi och klimatneutral energi är en av de stora utmaningarna för den inre marknaden. Omställningen måste ske på ett sätt som inte felaktigt styr konkurrensen. Här gäller det att Sverige på ett tydligt sätt visar att de länder som ställer om inte ska bli ekonomiska förlorare på detta, utan omställningen ska också leda till ekonomisk utveckling.

Anf. 8 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! EU:s 28 medlemsländer och EES-länderna utgör tillsammans EU:s inre marknad. Mellan de 31 länderna ska varor, tjänster, personer och kapital kunna röra sig utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav.

Den inre marknaden är också en av grundbultarna i den ekonomiska och monetära unionen. Integration av den inre marknaden, det vill säga att hindren upphävs, är av stor betydelse för att kapital, företag, tjänster och personer ska kunna flöda fritt, vilket innebär att den inre marknaden stärks. Detta är analysen som man kan utläsa i ärendet. Man påpekar att det fortfarande kvarstår hinder och att länderna måste vara villiga att bryta dessa, så att man får en riktig fri inre marknad.

Ärendet bygger på en lägesbedömning om den inre marknaden som utskottet har besvarat. Vi har ställt oss bakom utskottets ställningstagande.

Inom det skattepolitiska området konstaterar utskottet att det är viktigt att skydda medlemsstaternas skattesuveränitet och att varje medlemsstat bör hitta en form att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt. Man påpekar att en alltför extensiv tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens i förlängningen kan leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet. Här håller vi med.

Utskottet påminner inom det arbetsrättsliga området om att en grundbult för den svenska arbetsmarknaden är att det är arbetsmarknadens parter, i form av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, som bär det huvudsakliga ansvaret för att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med ansvarstagande parter har varit gynnsam för Sverige och inneburit en arbetsmarknad och ekonomi som utvecklats väl över tid. Utskottet vill därför understryka vikten av att olika former av EU-beslut respekterar hur Sverige har valt att reglera sin arbetsmarknad.

Båda dessa svar pekar på det som vi från Vänsterpartiet anser vara ett grundproblem i skapandet av den inre marknaden. Den inre marknaden är en grundbult, och därför måste vi hela tiden förhålla olika viktiga komponenter för vårt välstånd till om de utgör ett hinder eller ej för den inre marknaden. EU:s inre marknad bygger på en princip som säger: För att ställa arbetsrättskrav eller miljökrav måste du bevisa att de är nödvändiga och att de inte i onödan inkräktar på marknaden, eftersom marknaden på så sätt är överordnad.

Jag citerar nu ur utlåtandet: "Jag menar att prioriteringen för den inre marknaden måste vara den omvända, dvs. att arbetsrätten och miljön måste vara överordnade företagens och marknadens intressen så att den inre marknaden blir ett verktyg för att utveckla medlemsländerna. EU:s politik för handel såväl inom den inre marknaden som gentemot tredjeländer måste förändras i en mer rättvis, solidarisk och miljömedveten riktning. Tyvärr innebär kommissionens meddelande inte någon kursändring jämfört med den politik som förs sedan tidigare, trots behovet av det."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Vi behöver ställa om, och den inre marknaden skulle kunna vara ett utmärkt verktyg för det.

Anf. 9 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas. Det europeiska samarbetet byggdes som ett fredsprojekt genom handel. Genom enklare och mer handel mellan människor och företag runt om i Europa skulle Europas länder bygga upp en starkare gemenskap. Den gemensamma inre marknaden är grunden i EU-samarbetet och avgörande för EU:s framtid.

Därför kan vi konstatera att det ekonomiska samarbetet inom unionen är centralt. Svensk bnp har ökat med runt 50 procent sedan vi blev medlemmar i EU för ca 25 år sedan. Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal men också genom regionala överenskommelser. Globalisering genom handel leder till bättre hushållning med resurser och snabbare teknikspridning. Frihandel är grunden för välståndet i Sverige.

Den ökade konkurrensen utifrån har sporrat våra företag och gjort dem framgångsrika, utan att vi byggt upp handelsmurar. Tre fjärdedelar av vår handel sker på EU:s inre marknad. Svenska företag har tillträde till en marknad med över 500 miljoner konsumenter i stället för bara de drygt 10 miljoner som finns i Sverige. Det skapar fler jobb i Sverige, vilket bidrar till tillväxt och konkurrenskraft och i förlängningen till ökade skatteintäkter som bekostar vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Sverige är beroende av den europeiska marknaden. Det är avgörande för oss att EU-samarbetet och euron fungerar bra. Den inre marknaden ska utvecklas, och reformtakten ska vara hög. Sverige ska driva på för att skapa en gemensam digital inre marknad, där det blir lättare med digitala tjänster och e-handel över nationsgränserna.

Liberalerna vill stärka EU:s inre marknad och verka för att EU ska ha en öppen handelspolitik.

Den inre marknaden är EU:s största framgångssaga och bidrar varje dag till jobb och tillväxt men också till konkurrens över gränserna, vilket leder till lägre priser och högre kvalitet för konsumenterna. EU måste fortsätta riva de hinder som finns kvar för att den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer ska fungera samt bekämpa alla försök i medlemsländerna att införa protektionistiska regler, särskilt på tjänsteområdet.

Europa måste kunna hantera globaliseringens och digitaliseringens utmaningar. Då behövs en stark liberal politik, en politik som främjar arbete, utbildning, forskning och tillväxt som kommer fler EU-medborgare till del genom välfärdsreformer.

För att jobben ska bli fler måste fler hinder rivas. Den inre marknaden måste fungera ännu bättre, oavsett om det handlar om varor, tjänster, kapital eller människor. EU måste öppna handeln än mer med resten av världen. Världen behöver mer frihandel och färre murar.

Och ska 28 länder i Europa kunna hävda sig mot Kina, Asien och Trumps handelskrig måste vi hålla emot.

Anf. 10 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Fru talman! Dagens debatt handlar inte bara om hur Sverige förhåller sig till EU utan också om hur vi förhåller oss till handel. Även om dagens debatt ska handla om den inre marknaden i EU skulle jag vilja börja med det jag uppfattar som den större bilden.

EU har sedan starten upprätthållit de fyra friheterna: fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Det har skapat relationer och beroenden i hela Europa, och det har lett till att vi har haft fred i Europa under en längre tid än vi någonsin tidigare har haft. Europa och länderna i Europasamarbetet har aldrig skonats från krig så som nu. Det är lätt att glömma, men det är något att minnas i oroliga tider. Jag är glad att Arman Teimouri från Liberalerna tog upp det i sitt anförande.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga några ord om handel. I grund och botten är handel bra för Sverige. Vårt land är litet och exportberoende. Därför är det egentligen inte så konstigt.

Internationell handel handlar i grund och botten om specialisering, det vill säga att vissa länder är bättre på att göra vissa saker och producerar då dessa saker och att andra länder är bättre på att göra andra saker och producerar de sakerna.

Den teoretiska slutsatsen blir att alla får det bättre, eftersom vi får tillgång till bättre och billigare varor. Världen är naturligtvis inte så enkel, men i grunden blir det denna effekt. Handel leder till välstånd, till arbete och till bättre och billigare produkter för svenska konsumenter.

Men i populismens tidevarv börjar nu frihandeln ifrågasättas. Jag menar naturligtvis inte att alla affärstransaktioner är bra, och det finns naturligtvis saker som vi inte ska handla med. Problemet är bara att i en uppskruvad debatt blir huvudregeln undantag och undantaget huvudregel.

Sanningen är att Sverige är ett litet exportberoende land. 1,4 miljoner invånare i vårt land går till jobb som är kopplade till vår export. Och en absolut majoritet av vår handel sker på EU:s inre marknad.

Handeln med både varor och tjänster har ökat explosionsartat sedan EU-inträdet. Det är bra för Sverige - därom är de flesta ense. Samtidigt kan vi inte diskutera frihandel i ett vakuum. Vi vet att det finns vinnare och förlorare i frihandeln. En av anledningarna till att svenskar i allmänhet är positiva till internationell handel är att vi har trygghetssystem och omställningssystem som skyddar människor i omställning.

Därför är det ett hot mot frihandel och den inre marknaden när partier på högerkanten argumenterar för att ersättningar till sjuka och arbetslösa måste flyttas ned för att folk ska arbeta. Dessa partier och personer har aldrig kunnat förklara hur det kommer sig att länder med stora generella välfärdssystem och rimliga nivåer i gemensamma försäkringar också har låg arbetslöshet och hög sysselsättningsnivå. Det här är en viktig strid i svensk politik, för utan trygghets- och omställningssystem riskerar människor att tappa tron på den fria handeln och på EU:s inre marknad.

Fru talman! Det är viktigt, riktigt och nödvändigt att föra en politik som håller ihop vårt land om vi på sikt vill säkra stödet för frihandel och EU:s inre marknad. Det här är också någonting som internationella organisationer har förstått. Både IMF och OECD talar just om sammanhållningen i samhällen som en nyckel för handel. Att ökande klyftor är ett hot mot den handel som vi gemensamt vurmar för är dock ett sammanhang som högern i Sverige inte verkar ha insett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Fru talman! Även om EU:s inre marknad i många avseenden fungerar bra finns det områden med större potential. Inom tjänsteområdet har länder som Tyskland 600 skyddade titlar, medan Sverige har ungefär 30. Det innebär exempelvis att en svensk bagare inte nödvändigtvis enkelt kan sälja sina tjänster i Tyskland eller i Danmark.

Detta är ett område som behöver prioriteras i arbetet inom den inre marknaden, och jag är glad att det är något som vår eminenta handelsminister Ann Linde brukar lyfta upp.

Ett annat område är rörligheten av kapital, där vi fortfarande kan se att vissa länder har designat regler för att skydda sina egna andelar och sina egna aktörer på kapitalmarknaden. Även detta är ett område som behöver reformeras.

Sammanfattningsvis, fru talman, vill jag understryka tre saker.

För det första: Den inre marknaden är en del av EU:s fredsprojekt. Detta glöms ofta bort, och jag menar att vi behöver framhålla det.

För det andra: Den inre marknaden är inte perfekt. Den måste vidareutvecklas, bland annat inom området för tjänster.

För det tredje: Om vi på sikt vill värna frihandel och den inre marknaden måste sammanhållningen i vårt land öka.

Vi behöver en kraftfull politik för trygghet och omställning. Kort sagt behöver vi fortsätta att verka för jämlikhet i Sverige. Det är bara så vi på sikt kan värna handel och välstånd.

(Applåder)

Anf. 11 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Mathias Tegnér tar upp den viktiga sociala dimensionen i vårt land och i Europa och menar att Europa och Sverige går samma väg. Men det är ju inte riktigt så socialdemokratin ser på det. Vi har en väldigt hög social säkerhet och högt socialt omhändertagande i Sverige, men på EU-nivå värnar inte Socialdemokraterna detta. Man vill i stället flytta en del av de sociala reformerna till EU-nivå, vilket innebär att vi kan få Ungerns eller Rumäniens nivå på det sociala skyddsnätet. Vi ser ju ibland på våra gator att personer från dessa länder inte är skyddade.

Här är Socialdemokraterna alltså mer trogna sina socialistiska kamrater på EU-nivå än man är det svenska folket.

Det är också så att jämlikhet väldigt mycket handlar om ekonomi och hur man ekonomiskt kan få utveckling i ett land. Där är det faktum att svenska folket arbetar i så hög grad den stora skillnaden, liksom att kvinnors och mäns livsinkomster är något så när lika. Här är det enormt viktigt att driva en arbetslinje och inte ha lite av en släpphänt von oben-inställning till sina medmänniskor som går ut på att man hellre lever på ersättningar än får ett riktigt jobb. Det är ju bara när man har ett riktigt jobb som man får vara med på riktigt i samhället och få alla de pensioner och andra trygghetsmarkörer som vi har i vårt samhälle.

Här slarvar man helt enkelt i arbetet.

Anf. 12 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag fångade inte helt upp frågan från Lotta Olsson, men jag kan ändå kommentera påståendena kopplade till arbetslinjen.

Vi är naturligtvis helt eniga om att arbetslinjen är extremt viktig. Därför är det också glädjande att det inte sedan början av 80-talet har varit så få människor i Sverige som är beroende av bidrag, och det är just för att vi har fört en aktiv politik för att människor ska komma i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

När Moderaterna styrde senast var ungdomsarbetslösheten så hög så att vi fick stöd från andra delar av Europa. Hur kommer det sig, undrar jag, att sysselsättningsnivån är högst i länder med gemensamma sociala välfärdssystem? Hur kommer det sig att länder som Sverige faktiskt har den högsta sysselsättningsnivån som någonsin har uppmätts i ett EU-land? Det är naturligtvis för att det finns kopplingar mellan möjligheten att arbeta och möjligheten till omställning och trygghet när man blir sjuk eller arbetslös.

Jag skulle därför vilja ta chansen att ställa en fråga till ledamoten Olsson. Organisationer som IMF och OECD har kommit fram till det som vi socialdemokrater har talat om länge, nämligen att rejäla trygghetssystem är viktiga för att värna frihandel och internationell konkurrens över tid. Utan dessa trygghetssystem går samhällen isär, och otryggheten och misstänksamheten mot andra länder ökar. Hur kommer det sig att IMF och OECD har sett detta men inte Moderaterna?

Anf. 13 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Mathias Tegnér väljer att avsiktligt missförstå mig. Självklart är de sociala trygghetssystem vi har i Sverige enormt viktiga, och det är för att värna dem som vi verkligen måste stå upp för vår arbetslinje och vårt trygghetssystem. Då duger det inte att socialister på EU-nivå ska bestämma hur det svenska trygghetssystemet ser ut.

Under alliansregeringens åtta år hade vi en djup lågkonjunktur, men man lade också reformer som har varit en väldigt bra grund för det vi ser i dag. Det första året i Socialdemokraternas regeringstid den förra mandatperioden hade vi också en budget som gav allianspolitik.

Det är detta vi skördar nu. Under brinnande högkonjunktur ser vi att vi har en jättehög sysselsättningsnivå, men vi ser också att tillväxten inte kommer till ordentligt. Och så fungerar socialistisk politik. I stället måste man värna de reformer som leder till den här utvecklingen i förlängningen och inte tro att vi nu har nått en nivå där vi kan sätta oss och förhandla bort mycket av det som har varit våra styrkor.

För att värna detta måste vi stå upp för de värden som faktiskt har gjort Sverige starkt under alla år. Det handlar tråkigt nog om idogt arbete och om att man sparar på sina resurser och ser till att de håller på lång sikt, inte om kortsiktiga och dåliga reformer som inte gäller över tid.

Anf. 14 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson! Vi började med att vara eniga när det gäller arbetslinjen, nämligen att det är extremt viktigt att de människor som kan arbeta också ska arbeta. Men det är nog också den enda punkt där vi är eniga.

Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras

Jag tycker att ledamoten skarvar lite grann när det gäller högkonjunktur och lågkonjunktur. Jag är själv ekonom, och jag skulle inte riktigt säga att det var så enkelt som att det var lågkonjunktur under åtta år när Alliansen styrde, och sedan kom högkonjunkturen under fyra år med en S-regering. Det argumentet har prövats förut när det gäller tidigare borgerliga regeringar som har misslyckats med att hålla koll på ekonomin, och det används fortfarande.

Jag kan tycka att det är synd att det finns så få socialister i Europa, ska jag villigt erkänna. Men när det gäller idén att det är socialister i Europa som ska skapa våra sociala välfärdssystem styrs ju de flesta länder i EU i dag av borgerliga regeringar, och även EU-parlamentet är borgerligt. Att argumentera för att det är socialister i Europa som försöker styra våra välfärdssystem tycker jag därför inte håller. Det förändrar inte maktbalansen mellan Sverige och EU, men jag tycker att det är bra att man försöker lyfta upp goda exempel inom ramen för den sociala pelaren. Man flyttar ju inte politik från Sverige till andra länder.

Ledamoten sa att det är viktigt med rejäla välfärdssystem i Sverige, men under de åtta åren med borgerligt styre slaktades faktiskt både sjukförsäkring och a-kassa. Taken sänktes, vilket gjorde att otryggheten växte. Det är en av orsakerna till att misstänksamheten mot frihandel ökat. Vi behöver vända detta; vi behöver mer jämlikhet i Sverige, inte mindre.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 31.)