Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning

Anf. 21 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Den här propositionen har vi väntat på. Den syftar till att ta ett litet steg för att förenkla förutsättningarna för enskilda att delta i framtagandet av en detaljplan. Det här är en konsekvens av ett moderat tillkännagivande från förra mandatperioden. Vi har alltså även på den här punkten tillsammans med våra borgerliga kollegor drivit regeringen framför oss. Och nu har de äntligen kommit fram med den här propositionen.

Men - och det är ett stort men - i grunden löser det inte det problem som vi ofta ser i samhället när det kommer till styrkeförhållandet mellan å ena sidan det allmänna och å andra sidan den enskilde. Då pratar jag om den enskilde markägare som vill förverkliga en dröm och bygga ett hus åt sig själv eller kanske åt någon annan.

Problemet med hur den svenska lagstiftningen är konstruerad är att det allmänna har en mycket långtgående rätt att utanför detaljplanelagt område, det vill säga oplanerad mark, säga nej på mycket lösa grunder till den som har en dröm om att få uppföra ett bostadshus åt sig själv eller någon annan. Detta är, menar vi moderater, en partsobalans till den enskildes nackdel. Det skapar en svag ställning för den enskilde som vill bygga och skapa välstånd här i landet.

Vi har försökt att göra något åt det, och det är detta problem som vi adresserar i den följdmotion som vi kanske hade kunnat få en majoritet för, fru talman, om det inte hade varit för januariavtalet. Jag uppfattar att det i grunden finns en majoritet i kammaren för den idé som vi presenterar i vår motion. Men vissa partier har av omsorg för det nu fallna januariavtalet ändå valt att inte stödja motionen. Motionen biträds just nu av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Min bedömning, fru talman, är att även Liberalerna och Centerpartiet i grunden tycker att det här hade varit ett steg i rätt riktning. De får naturligtvis redogöra för det själva, men det är så jag har uppfattat dem i den bostadspolitiska debatten.

Det här hade varit ett viktigt steg för alla oss som tror att äganderätten är viktig och att inte bara ha den på ett papper utan att människor också ska kunna utöva den i praktiken. Vad är äganderätten värd om det allmänna i varje givet läge och utan att anföra några särskilda skäl kan säga nej till den som vill bygga utanför detaljplanelagt område? Om man inte kan använda marken till någonting är den inte värd särskilt mycket.

Fru talman! Jag tänkte inte orda särskilt länge, utan jag vill yrka bifall till vår följdmotion och beklaga att januariavtalet av allt att döma har stått i vägen för en konstruktiv idé och att en potentiellt god reform för att bättre balansera styrkeförhållandet mellan det allmänna och de enskilda tyvärr ser ut att gå i stöpet. Men vi får helt enkelt återkomma i frågan när de parlamentariska förutsättningarna nu ser något förändrade ut.

Jag yrkar bifall till den moderata reservationen, det vill säga reservation 2.

Anf. 22 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Det vi diskuterar i dag är regeringens förslag som Sverigedemokraterna har stått bakom väldigt länge, det vill säga möjligheten till egna planprocesser vid ett planerat byggande. Man ska inte behöva vänta på att kommunen är med och skapar möjligheter för att man ska kunna bygga en bostad inom bland annat detaljplanerade områden.

Det här skulle möjliggöra snabbare planprocesser eftersom man kan ta privata initiativ och då planintressenten kan påbörja arbetet innan kommunen jobbar med området. Det skulle ge många positiva effekter genom att planprocessen kan kortas ned. Det är en viktig bit i att både öka förutsättningarna för byggande och snabba på byggprocesserna. Det möjliggör också byggande där kommunen inte har planer i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detalj-planeläggning

Vidare stöder vi det förslag som innebär att mindre byggprojekt för småhusbyggande möjliggörs även utanför detaljplanelagt område. En fastighetsägare ska alltså kunna kräva att kommunen inleder ett detaljplaneförfarande om det inte står i strid med en översiktsplan som kommunen gör en bedömning av. Det här skulle såklart möjliggöra ett utökat byggande även i områden där det inte finns planer i dag. Det är ett mycket gott förslag för att ge fler intressenter möjlighet att vara med och bidra till det ökade byggandet generellt sett, något som Sverige behöver i dag. Det ger också den enskilde möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Med dessa ord, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 2 som Sverigedemokraterna står bakom tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Anf. 23 Larry Söder (KD)

Fru talman! Som nation är vi i stort behov av att bygga fler bostäder i Sverige. Man kan givetvis diskutera problematiken och ha olika åsikter om varför inte fler bostäder byggs, men en av orsakerna är helt klart att planberedskapen och resurserna i Sveriges kommuner för att ta fram nya planer inte räcker till, och det utgör en begränsande faktor.

Med detta sagt ställer vi kristdemokrater oss positiva till flera av regeringens förslag som läggs på riksdagens bord i dag med anledning av den privata initiativrätten. Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna ta fram underlag innan kommunen börjar planläggningen.

En del av innehållet är att kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon, en så kallad planintressent, tar ett privat initiativ till planläggning. Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig om vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen.

Vi tror att dessa tre delar kommer att förenkla och om möjligt skapa fler planer i kommunerna. Då måste kommunerna också våga släppa in en planintressent som kan göra en del av jobbet och på så sätt underlätta arbetsbördan för kommunerna.

Vi som riksdag behöver dock göra mer för att hjälpa kommunerna att öka antalet planer som tas fram varje år. Det kan vi till exempel göra genom att stimulera kommuner att öka antalet planer som görs. De som lyckas bra får ett stimulansbidrag ifrån staten och behöver därmed inte ta hela den ekonomiska bördan.

Utifrån diskussioner med rätt många kommuner framgår att prioriteringen av projekt alltför ofta utgörs av förtätning av centralorten eller ett större område som ligger i anslutning till centralorten. Att kunna komma så högt upp i kommunernas prioritering att ett småhusområde blir planlagt är en unik företeelse i Sverige i dag. Allt som oftast blir det bara styckevis byggda småhustomter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detalj-planeläggning

Vi som medborgarnas främsta företrädare måste ta på oss rollen och ansvaret att bygga utifrån det behov som finns. Sju av tio vill bo i eget ägt boende, och därmed borde vi ta ett större omtag för att förverkliga denna dröm för fler och det behov som finns runt om i Sverige.

Vi vill framhålla att Sveriges kommuner har ett stort ansvar. Det kommunala planmonopolet förpliktar. Det är inte något som bara ska vara roligt att ha, utan man ska agera utifrån medborgarnas behov och önskemål. Det är av yttersta vikt att planläggningen i kommunerna prioriteras så att planprocesser kan startas och genomföras i den takt och på det vis som fastighetsägare, byggherrar och andra initiativtagare önskar.

Vi menar även att rättigheterna för dem som önskar bygga småhus bör stärkas ytterligare i relation till kommunen. När det rör sig om mindre projekt anser vi att en fastighetsägare ska kunna kräva att kommunen inleder ett detaljplaneförfarande om detta inte står i strid med översiktsplanen och kommunen anser att det krävs för att bygglov för småhus ska kunna ges.

Om riksdagen bifaller reservationen vore det en liten del på vägen för att vi ska kunna bygga fler småhus i Sverige. Jag yrkar därför bifall till reservation 2.

Anf. 24 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU22. Regeringen föreslår här att en privat initiativrätt införs vid detaljplanehandläggning. Det innebär i korthet att om en kommun lämnar ett positivt planbesked enligt plan- och bygglagen kan en fastighetsägare, en byggherre eller någon annan som tagit initiativ till planläggning börja ta fram planeringsunderlag. Kommunen ska då redovisa vilket planeringsunderlag som kan förväntas behövas. Kommunen ska dock ha kvar ansvaret för att säkerställa att underlaget visar planeringsförutsättningar på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Syftet med förslaget är att snabba på planprocesser genom att planintressenter ska kunna påbörja arbetet med att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har möjlighet att påbörja planläggningen.

Vi socialdemokrater tycker att det här är ett balanserat förslag. Å ena sidan ges planintressenter ett större inflytande över planprocessen. Samtidigt kan de komplettera kommunens arbete. Å andra sidan bibehålls kommunens planmonopol, vilket är ett viktigt demokratiskt instrument för att kommunerna ska kunna axla det ansvar för bostadsförsörjning, infrastruktur, kommunal och allmän service med mera som åligger en kommun.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU22.

Anf. 25 Ola Johansson (C)

Fru talman! Under förmiddagen gjorde Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gemensam sak med Vänsterpartiet för att stoppa det som Vänsterpartiet beskriver som marknadshyror men som är ett nödvändigt steg för att med början i de nya bostäder som tillkommer från den 1 juli 2022 ge fastighetsägare möjlighet att förhandla hyran direkt med den presumtive hyresgästen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detalj-planeläggning

Företrädare för samtliga dessa tre partier har möjlighet att ta replik på mig i den här debatten. Min fråga till er, speciellt inom Moderaterna och Kristdemokraterna, som vi stridit axel mot axel med i den här frågan, är: När kommer nästa chans att bryta upp motståndet mot de strikt reglerade hyror som vi har och som hämmar bostadsbyggandet? Nu och under det kommande året hade vi chansen att göra något som det nu riskerar att dröja decennier innan vi kan uppbåda ett stöd för här i Sveriges riksdag.

Ansvaret vilar tungt på Carl-Oskar Bohlin och Larry Söder, som nu har krokat arm med Momodou Malcolm Jallow för att stoppa flera reformer, inte bara den här. Punkt 44 i januariavtalet innehåller inte bara fri hyressättning, utan också en rättvisare förhandlingsmodell där inte en part i praktiken har vetorätt. Det och en hyressättning i det befintliga beståndet där attraktivitet och efterfrågan speglas bättre skjuts nu på en osäker framtid. Det om detta, fru talman!

Det är bland annat för att Centerpartiet drivit på som vi har att ta ställning till förslag om privat initiativrätt i dag. Det finns också inskrivet i januariavtalet, som bekant. Men redan 2015 gjordes ett tillkännagivande som Socialdemokraterna och Miljöpartiet då reserverade sig emot. Vi vill undanröja hinder mot att det byggs. Ett sådant är kommunernas senfärdighet när det gäller att själva besluta om och genomföra en planprocess.

Äntligen, och kanske speciellt i dag, har bostadspolitiken blivit en huvudfråga i Sverige. Vi har en bostadsbrist som drabbar unga, nyanlända, barnfamiljer, arbetssökande och studenter men också äldre personer. I olika skeden av livet behövs en bostad, och då kan ett nytt område i din kommun erbjuda just detta. Byggföretagen vet om det här och vill så fort som möjligt komma igång med planläggning när de har ett avtal färdigt med en markägare. Det får inte vara så att senfärdighet eller brist på resurser i kommunen hindrar dem från att göra det som de inom företaget anser sig ha kunskap och kapacitet till att göra.

Fru talman! Samtidigt värnar vi i Centerpartiet det lokala inflytandet och den öppna demokratiska processen. Ytterst är det medborgarna i en kommun som bestämmer var det får lov att byggas - inte lokala opinioner, utan alla genom sina folkvalda politiker. Därför, fru talman, tycker vi att det är väl avvägda förslag som presenteras här. De ger ökad frihet utan att inskränka kommunernas självstyrelse.

Men alla kommuner har inte lika förutsättningar. Samhällets förmåga att utarbeta planer ökar om fler kan vara med och göra jobbet när planköer bildas i expansiva kommuner. Planköer kan också uppstå i små kommuner där det inte byggs så mycket, eftersom planprocesser inte är så vanliga och det därför saknas personal på plankontoren.

Det går snabbare - i många fall kanske det också blir bättre - om byggföretaget och de konsulter de anlitar gör jobbet och kommunen nöjer sig med att fatta de demokratiska beslut som de har fått kommuninvånarnas mandat att fatta - till att börja med att besluta om ett planbesked. Det finns naturligtvis ingen anledning att inleda ett arbete som sedan visar sig vara förgäves. Men ett initiativ måste vid en förfrågan från en intressent tas upp till behandling i kommunen med ett beslut som följd. Vid ett positivt sådant ska det omedelbart kunna leda till att arbetet kommer igång och att kommunen är tydlig med vilket underlag som behövs inför samrådet och för ett antagande i kommunfullmäktige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detalj-planeläggning

Dialogen med medborgarna via samråd och utställning måste fortsatt vara kommunens ansvar. Inte heller den får fördröjas. Om samrådet sedan leder till att planen måste förändras blir det planintressentens - företagets, initiativtagarens - arbete att göra detta. Men beslutet om antagande är naturligtvis också de folkvaldas arbete.

Det är också värdefullt att planintressenten inte blir beroende av kommunen när det gäller att begära in yttranden från länsstyrelsen. Annars skulle man riskera att få en visklek mellan intressenten, kommunen och länsstyrelsen, vilket lätt leder till missförstånd och förseningar av projektet.

Fru talman! Centerpartiet ställer sig bakom förslagen som helhet, men eftersom det är vårt eget förslag som nu genomförs har vi en del synpunkter på detaljer. Vi vill mer.

Moderaterna vill att rättigheterna för dem som bygger småhus stärks. Vi instämmer, speciellt om det gäller utanför detaljplanelagda områden, på landsbygd och i orter. Vi tycker däremot inte att det måste ske genom en begäran om planläggning, en uppfattning som Carl-Oskar Bohlin företräder. Enligt oss ska det kunna ske genom ett enkelt bygglov, eller kanske ännu enklare än så - genom ett startbesked.

Vi anser att kraven ska ställas lägre för att en detaljplan ska utarbetas. Om det gäller flera hus ska en sådan process inte behövas. Gäller det enstaka hus går vi i vår bostadspolitiska motion så långt att vi vill att det endast ska krävas en bygganmälan om det gäller enstaka småhus utanför detaljplanelagt område. Kommuner ska i sin översiktsplan kunna peka ut inom vilka områden bygglov krävs och var det krävs detaljplaner. Det här har vi gett utryck för i vårt särskilda yttrande, som vi hänvisar till när vi yrkar bifall till betänkandet.

Anf. 26 Malin Danielsson (L)

Fru talman! I dag tar det alldeles för lång tid från det att en byggaktör får ett positivt planbesked till dess att den som ska flytta in i bostaden kan sätta nyckeln i dörren. Omfattande regelförenklingar behövs för att korta ned den här processen. Om vi förenklar reglerna kommer det inte bara att göra processerna snabbare, utan det kommer också att göra det billigare att bygga bostäder.

Genom januariavtalet har vi förhandlat fram flera regelförenklingar inom planprocessen. En sådan är just privat initiativrätt, som ger byggaktörer möjlighet att påskynda processen genom att ta fram ett planeringsunderlag. Det är ett bra och positivt steg i rätt riktning. Men mycket mer behövs. Det har vi också utvecklat i ett särskilt yttrande.

Vi i Liberalerna har ett antal förslag för att det ska bli enklare, snabbare och mindre krångligt. Ett av dem är att hus ska kunna typgodkännas. Samma hus kan i dag bedömas olika i olika kommuner. Om byggherren kan få ett förhandsgodkännande kan byggkostnaderna pressas ned på ett effektivt sätt och processen gå snabbare. Det kan också ge positiva effekter för kommunerna, då handläggningen kommer att gå enklare.

Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detalj-planeläggning

För att underlätta och påskynda byggprocesser vill vi också att sakägarkretsen, det vill säga de som har rätt att överklaga ett beslut, begränsas ytterligare. En annan åtgärd skulle kunna vara att avgiftsbelägga en del överklaganden. Vissa bostadstyper som det råder särskild brist på borde kunna snabbhanteras. Det gäller till exempel studentbostäder och bostäder för årsrika. Men privat initiativrätt är som sagt ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Det finns en följdmotion från bland annat Moderaterna som man tycker att det borde finnas en större krets som skulle kunna ställa sig bakom.

Det är mycket möjligt att det är ett väldigt gott förslag. Oavsett det kan jag konstatera att det också fanns bra förslag i den här kammaren för att liberalisera hyresmarknaden men som också har fallit. Det är ett förslag som Moderaterna borde ha kunnat ställa sig bakom men som det nu inte finns förutsättningar att genomföra. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)