Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor

Anf. 120 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Vi blev lite förskräckta inom Moderaterna när Riksrevi-sionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor kom i våras. Därför har Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna fyra reservationer. Självklart står jag bakom alla fyra, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 1.

Riksrevisionen har gjort en granskningsrapport som heter Holdingbolag vid la¨rosa¨tena - brister i styrning och fo¨rvaltning, och bara namnet är lite oroväckande. Granskningen har skett av holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor. Det finns i dag 18 sådana holdingbolag, varav 17 är granskade.

Riksrevisionen har granskat hur lärosätena driver sina holdingbolag och funnit att brister i styrning och förvaltning innebär att bolagen inte drivs tillräckligt affärsmässigt och effektivt.

Holdingbolag har funnits sedan i början av 1990-talet. Beslutet togs i riksdagen när Carl Bildt var statsminister och vi hade alliansstyre - även om det inte hette Alliansen då. Holdingbolag kom till för att de kunskaper som togs fram inom utbildning och forskning skulle komma till nytta för samhället. Syftet med holdingbolagen var också att stödja flödet av kunskap från forskning till näringsliv genom att möjliggöra för lärosätena att bedriva kommersiell verksamhet. Detta var viktigt då och är minst lika viktigt nu.

Konkurrensen när det gäller högre utbildning och forskning är stenhård både nationellt och internationellt. Moderaterna vill också att Sveriges lärosäten ska hålla hög klass och stå sig väl i konkurrensen.

Herr talman! Det finns i dag 18 holdingbolag knutna till olika lärosäten i Sverige. Holdingbolagen har ifrågasatts vid flera tillfällen under 00-talet och 10-talet. De har inte varit tillräcklig professionella och har även behövt öka sin samverkan med övriga samhället. De måste hänga med i samhällets förändringar som sker, vilket tyvärr inte har skett.

Trots denna tidigare vetskap innehåller Riksrevisionens rapport svidande kritik mot hur regeringen inte har styrt detta. Lärosätena har inte fått förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av holdingbolagen. Riksrevisionen har lämnat ett antal rekommendationer till både regeringen och de granskade lärosätena.

Majoriteten i utbildningsutskottet vill avvakta regeringens beredning och lägga detta till handlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor

Moderaterna och Kristdemokraterna anser dock att bristerna är så grava att vi inte kan vänta på en beredning. I vår följdmotion pekar vi bland annat på Riksrevisionens tre tydliga rekommendationer.

Det handlar om att tydliggöra vilka verksamheter som kan inga° i holdingbolagens koncerner och vissa ansvarsfrågor. Här finns en del frågetecken och brist på samstämmighet.

Man bör också utreda hur rapporteringskedjan mellan bolag, lärosäte och regering kan utvecklas för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning av bolagen.

Här finns en hel del brister i både återrapportering och utvärdering.

Lärosätena bör inte utse rektor eller vice rektor till bolagsstyrelsens ordförande utan utse en ordförande med affärsmässig kompetens.

I dag har hälften av lärosätena samma person som rektor och styrelseordförande.

Moderaterna anser att dessa två viktiga uppdrag är helt olika. Medan en rektor ska ansvara för kvalitet och pedagogisk utveckling ska en ordförande för ett holdingbolag arbeta affärsmässigt och jobba med bolagsutveckling.

Moderaterna och Kristdemokraterna pekar i sin reservation på brister som länge har behövt rättas till. Majoriteten vill dock avvakta en utredning. Men vi tycker inte att detta kan vänta.

För att sammanfatta: Regeringens styrning av lärosätena visar stora brister och ger inte förutsättningar till lärosätena för en professionell förvaltning och framåtskridande mål. Lärosätena har inte professionell bolagsförvaltning av holdingbolagen och över hälften saknar både mål och strategier. Detta är oerhört graverande, för våra högskolor och universitet ska vara Sveriges spjutspets.

Majoriteten vill avvakta en utredning och överväga om åtgärder ska vidtas för att förbättra holdingbolagens verksamheter. Men Moderaterna och Kristdemokraterna vill inte vänta utan anser att man måste vara aktiv nu. Detta skulle egentligen ha gjorts för längesedan.

Jag yrkar åter bifall till reservation nummer 1 av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Anf. 121 Maria Nilsson (L)

Herr talman! Sverige bygger sitt välstånd och sina höga ambitioner när det gäller samhällsutveckling på att vi är konkurrenskraftiga, inte minst i fråga om kunskap och kompetens. För att detta ska vara möjligt även i framtiden behöver de forskningsgenombrott som sker runt omkring på våra lärosäten också tas om hand, det vill säga nyttiggöras.

Jag vill också säga att den motsättning som ibland gör sig gällande mellan å ena sidan behovsinriktad, tillämpad forskning och å andra sidan fri, nyfikenhetsstyrd grundforskning är ganska destruktiv. Även om det låter sig sägas att kunskap alltid har ett egenvärde ter det sig egendomligt att inte främja att ny kunskap också kommer till nytta. Hur detta kan ske är själva essensen av det som vi debatterar här i dag, det vill säga betänkandet UbU6 som bottnar i regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor.

Min företrädare i talarstolen beskrev på ett eminent sätt vad ett holdingbolag är, så jag behöver nog inte upprepa vad det är - även om det var ganska främmande för mig inför att vi tog oss an detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor

Riksrevisionen riktar kritik mot regeringens sätt att hantera holdingbolag och kommer med ett antal rekommendationer. Kritiken bottnar i och kan sammanfattas som bristande uppföljning, otydlighet i fråga om verksamhetsområden, bristande informationsöverföring mellan holdingbolag, lärosäten och regering, brister i ansvarsfördelning och avsaknad av kontinuerlig utvärdering.

Innan jag går in på Liberalernas ståndpunkt ska jag också nämna den särskilda utredare som regeringen tillsatte under 2019 för att föreslå en utvecklad struktur för innovationsstödet vid statliga universitet och hög-skolor. Resultatet presenterades i oktober under namnet Innovation som drivkraft - från forskning till nytta. Här tas Riksrevisionens kritik upp och konstateras på flera punkter också stämma överens med vad som kommit fram under utredningens arbete.

Desto viktigare är dock att utredningen också föreslår ett flertal åtgärder för att utveckla holdingbolagens styrning och verksamhet.

Herr talman! Det kan konstateras att Riksrevisionen riktar skarp kritik mot regeringen för dess agerande eller snarare icke-agerande vad avser lärosätenas holdingbolag. I regeringens skrivelse framhåller också regeringen att kritiken på många områden är befogad och pekar på ett antal åtgärder som kommer att genomföras. Vi välkomnar detta.

Låt mig nu rikta blicken mot det som Liberalerna anser att regeringen förbiser i sitt svar. Det är frågan om att säkerställa att lärosätena tar sitt ansvar. I denna fråga anser vi att regeringen behöver vara tydligare. Om riktlinjernas tillämpning brister till följd av ett begränsat ansvarstagande hos lärosätena behöver det åtgärdas. Detta gör att vi yrkar bifall till Liberalernas reservation, nummer 4.

Herr talman! I övrigt anser vi att den utredning jag nyss nämnde och som nyligen presenterades har många intressanta förslag som berör just det riksdagen nu debatterar. Det är en gedigen utredning, och dess förslag behöver få chansen att tröskas igenom förvaltningsmaskineriet.

Vår uppmaning till regeringen är att snarast ta om hand denna utredning och återkomma till riksdagen med skarpa förslag som avser att ytterligare åtgärda de problem som kommit i dagen via Riksrevisionens granskning.

Herr talman! Nyttiggörandet behöver komma snabbare i forskningen. Vår förmåga att dels skapa förutsättningar för innovationer, dels ta hand om innovationer kommer att ha avgörande inverkan på vårt lands framtida tillväxt och välstånd.

Det vi debatterar här kan tyckas som teknikaliteter med föga inverkan. Jag skulle säga det omvända. Ska vi vara en framgångsrik forsknings-nation även i framtiden är detta grundläggande.

Anf. 122 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Vi står här i dag för att behandla regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av holdingbolag, precis som tidigare har nämnts. Riksrevisionen har granskat styrningen och verksamheten i 17 av de 18 holdingbolag vi har som är knutna till olika lärosäten. Den har synpunkter på organisationen, ansvaret, förvaltningen och uppföljningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor

Regeringen har i en skrivelse svarat på detta. Väldigt lite nämndes om det från talarstolen alldeles nyss. Regeringen är väldigt tydlig i sin skrivelse med att den instämmer i mycket av Riksrevisionens kritik. Man har också vidtagit åtgärder för utvecklingen av styrningen.

Man har antagit nya riktlinjer för förvaltningen av holdingbolag som förtydligar just styrningen och rapporteringskedjan. De antogs den 30 april i år. Man har tillsatt en särskild utredare - det gjorde man redan i oktober 2019 - som ska föreslå och utveckla strukturer för holdingbolagen. Han lämnade sina förslag nu i oktober.

Det är ganska viktigt att vi har den demokratiska ordning att en utredning som man vill göra någonting av ska gå ut på en remissrunda så att människor får lämna synpunkter. Det är såklart på gång.

Därför kan man inte säga att vi i dag genast ska göra någonting åt detta. Människor vill tycka till om de förslag som finns. Det är viktigt att vi låter demokratin ha sin gång och att förslaget får gå ut på remiss. Det är när remissinstanserna har tyckt till som man processar ihop sig för att se vad det är vi ska göra för att förändra detta. Det tycker jag är viktigt.

Jag skulle förstå upprördheten som jag hörde från talarstolen från tidigare talare om ledamöterna hade ställt en massa frågor, påstått en massa saker i interpellationer och så vidare och fått nej och att regeringen sagt: Det här behövs inte. Men jag har inte hittat något sådant.

Det är jätteviktigt. Det är mycket klokt som framkommer i Riksrevisionens kritik. Vi behöver helt klart titta på detta. Det är viktigt för vår tillväxt. Men vi måste också göra det i rätt ordning.

Det är bra att granskningen har utförts. Det är bra att regeringen nu vidtar åtgärder. Den har bland annat tillsatt utredningen och kommer också snart att börja titta på den.

Jag ser fram emot det som står i regeringens skrivelse om att man tänker återkomma och se till att frågan finns på utbildningsutskottets bord. Med det yrkar jag bifall till att skrivelsen läggs till handlingarna.

Anf. 123 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack så mycket, Gunilla Svantorp, för ditt anförande här! Ledamoten noterar att vi har en viss oro. Jag vill betona att vi har en stor oro. Det har varit kritik mot holdingbolagen under väldigt många års tid.

Riksrevisionen har tittat på detta tidigare och sett att man inte har följt regler. Man har inte följt riksdagens rekommendationer. Det är mycket som inte har gjorts under väldigt lång tid. Det är därför vi ser den här stora oron och gärna vill skynda på det hela.

Där kanske vi kände en viss bestörtning när man sa: Nu lägger vi detta till handlingarna och avvaktar lite till. Därför har vi fortfarande en stor oro. Att det har varit klagomål på holdingbolagen är någonting som kanske har pågått under 20 års tid.

Anf. 124 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Det är viktigt, som jag sa tidigare, att hålla ordning på hur demokratiprocessen ser ut. Regeringen har tillsatt en utredning och man har sett att det inte är riktigt bra. Vi behöver göra någonting åt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor

Det går inte att säga att man inte har gjort någonting, för det har man faktiskt gjort. Regeringen har tillsatt en utredning. Den har alldeles nyss, i oktober, kommit med förslag.

Ska man ha en demokratisk process måste folk få tycka till om utredningen innan man lägger fram ett förslag. Det är lite orättvist att säga att vi inte har gjort någonting när regeringen ändå har tillsatt en väldigt stor utredning som har kommit fram med en massa olika förslag som man nu ska titta på.

Jag blir lite nyfiken på vad ledamoten tycker att ni gjorde under er tid. Vad är det som skiljer sig åt sedan 2014 när vi fick en S-styrd regering som tog över? Vad var det som hände innan dess som var så bra som vi inte har gjort sedan?

Anf. 125 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Vår regering var 1991 när man införde holdingbolagen till att börja med, något som jag tyckte var väldigt bra. Man ville få hög-skolor och universitet att samarbeta mer med näringslivet, vilket jag tycker var jättebra. Det var en bra start.

Sedan har vi följt upp det. Jag kan inte säga vad skillnaden var och exakt vad som hände under 2014. Men jag vet att kritiken startade från 2000 när vi inte hade styret. Det har varit en hel del kritik.

Sedan finns det säkert mycket mer man kunnat göra. Men jag tycker kanske att man vilat på hanen väldigt många år.

Anf. 126 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Man får ju prioritera vad man gör. Det har man ändå nu till slut gjort och tillsatt utredningen. Jag är säker på att vi egentligen vill samma sak och att det kommer att komma ut någonting gott av det till slut.

Anf. 127 Mats Berglund (MP)

Herr talman! I 2 § högskolelagen står att lärosätena ska "samverka med det omgivande samhället" och att de ska verka för att forskningsresultaten vid högskolorna "kommer till nytta".

Det står också i samma paragraf att utbildningen vid lärosätena ska vila på vetenskaplig grund. I paragrafen därefter, 3 §, står att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Den mest uppenbara nyttan med att bedriva forskning vid lärosätena är att kunna utbilda studenter på vetenskaplig grund. Jag tycker ofta att vi glömmer den aspekten när vi talar om nyttiggörande.

I Humtanks rapport Humaniora i samhället. Om behovet av ett breddat samverkansbegrepp som kom förra året - Humtank är en tankesmedja som drivs av lärosätena - framgår att lärosätena inte i tillräckligt hög grad lyfter fram humaniora i vare sig samverkan eller nyttogörandet. Det är de två delarna i portalparagrafen i högskolelagen. Det tycker jag också är värt att lyfta fram. Rapporten visar att de humanvetenskapliga forskarna både samverkar och bidrar i hög grad till samhällets nytta.

I den forskningsproposition som kom 2016, Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, anges ett antal utpekade samhällsutmaningar. Nyttan med forskningen är att bidra med kunskap för att möta de samhällsutmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor

Det är tre sätt att se på det här med nyttiggörande av forskning. Det handlar om att vara forskningsnära, det handlar om utbildning och humaniorans roll och det handlar om att möta samhällsutmaningen.

Men den kommersiella nyttan av den forskning som bedrivs på landets lärosäten är ytterligare en aspekt som är viktig och central för varför vi har forskning av hög kvalitet och att Sverige är en av världens främsta forsknings- och innovationsnationer och en framstående kunskapsnation.

Det vi diskuterar i dag är en rapport från Riksrevisionen om holdingbolag vid lärosätena. Holdingbolagen är, som vi har hört tidigare, en del av det offentliga innovationsstödet. De verkar nära lärosätena för att nyttiggöra den universitetsbaserade forskningen för framför allt den kommersiella marknaden.

De fungerar som ett slags brygga för att kommersialisera forskningen. De verkar då till nytta och är oerhört viktiga för svensk innovationsdriven industri, för företagandet och entreprenörskapet i Sverige, men också för forskningen vid lärosätena, såklart.

Vi har 18 holdingbolag som är knutna var och ett till olika lärosäten. Riksrevisionen har granskat 17 av dem. Den har ställt frågor om styrningen från regeringens sida, om lärosätena har drivit bolagen på ett bra sätt och om holdingbolagen investerar så som riksdagen har beslutat att de ska göra.

Riksrevisionen pekar på en rad problem och riktar rekommendationer både till regeringen och till lärosätena.

Under hösten, i oktober, har också Alf Karlssons utredning om innovationsstödet Innovation som drivkraft - från forskning till nytta, som vi har hört om tidigare, kommit. Utredaren instämmer i stort med Riksrevi-sionen och landar i liknande slutsatser.

Det är rimligt, herr talman, att regeringen åtgärdar de här bristerna. Så är det absolut, och vi är ense om det - det vill jag nog hävda. Flera åtgärder har också, som vi har hört tidigare, redan vidtagits. Det framgår även av regeringens svar på rapporten.

Karlssons utredning ska nu ut på remiss - sådana är signalerna från departementet - och vi inväntar helt enkelt remissvaren. Holdingbolagen är en viktig verksamhet, och de ska självklart styras och fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)