Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Anf. 35 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Riksrevisionen redogör i sin granskningsrapport för flera brister i regeringens och Jordbruksverkets arbete för att upprätthålla god veterinär service i hela landet. Kritiken består främst i avsaknad av tillräcklig uppföljning och styrning, detta med anledning av bristande myndighetsstyrning och därtill att regeringen inte har följt upp riksdagens beslut från 2009 om statens åtagande om säkerställande av veterinär service.

Regeringen håller med om kritiken, och som svar på den har man tillsatt en utredning. Men det är också allt.

Fru talman! Jag tycker att det är beklämmande när det framkommer att det inte finns några ytterligare åtgärder för att få bukt med den mest akuta problematiken.

Den veterinärbrist som råder runt om i landet måste få ett slut. Jag är glad över att vi har lyckats driva igenom ett tillkännagivande till regeringen om tillgången till veterinär service och om den veterinära beredskapen.

Vi ser att detta är en akut situation. I somras stängde än en gång flera djursjukhus ned sin jourverksamhet på grund av bristen på veterinärer och djursjukvårdare. Detta innebar att våra husdjur riskerade ett onödigt lidande och i allra värsta fall att bli avlivade eller dö. Detta finns det många vittnesmål om.

Fru talman! Detta känns fruktansvärt att tänka på, i synnerhet om man själv är djurägare som jag är, alltså att ens djur inte ska få den hjälp som de behöver om de blir sjuka, påkörda eller ormbitna eller om det blir komplikationer när de är dräktiga och ska föda fram valpar eller kattungar. Listan kan göras lång.

Våra husdjur och lantbruksdjur riskerar onödigt lidande och i värsta fall att dö för att de inte får hjälp i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Svensk djursjukvård behöver välutbildad personal. Det är en förutsättning för god djuromsorg. Detta är i allra högsta grad en djurskyddsfråga och det mest fundamentala för en fungerande djursjukvård. Bristen på personal inom djursjukvården är omfattande och kommer att vara det de närmaste åren. Därför är det oerhört viktigt att vi råder bot på det här och att regeringen tar sitt ansvar.

Regeringen har tidigare också fört fram kritik om att de privata aktörerna gynnas på olika sätt på bekostnad av distriktsveterinärerna. Men faktum är att många har gått till de privata aktörerna på grund av arbetsvillkoren hos distriktsveterinärerna. Distriktsveterinärerna är nämligen tungt belastade. Vi fick lära oss av radioprogrammet Kaliber hur tuffa arbetsvillkor distriktsveterinärerna har. I stället för att gå in i väggen tar de i princip andra vägar för att klara sitt privatliv.

Fru talman! Det är märkligt att distriktsveterinärerna i dag behandlar smådjur i så stor utsträckning som de gör, för det är nämligen inte deras uppdrag. I hälften av mötena med djurpatienter är det alltså smådjur som de behandlar, och det känns inte heller riktigt relevant med tanke på de stora behov som finns hos lantbrukets djur.

Fru talman! Regeringen vill fortsätta utreda för en hållbar och långsiktig hälso- och sjukvård för djur som svar på larmet om den akuta veterinärbristen. En utredning hjälper inte den akuta bristen i dag, utan här krävs mer kraftfulla åtgärder så att inte lantbruksdjur och husdjur riskerar det onödiga lidande som vi har fått se de senaste åren.

Tyvärr anser inte jag att regeringen tar den här bristen på allvar och vidtar mer kraftfulla åtgärder. Regeringen vet vilka huvudorsakerna till bristerna är, men man väljer att inte göra någonting åt dem.

Veterinärbristen beror på att Sveriges lantbruksuniversitet inte utbildar tillräckligt många veterinärer, vare sig i dag eller historiskt sett, för behovet i Sverige. Svensk djurskötsel ska kännetecknas av ett gott djurskydd, en god djurhälsa och ett bra smittskydd. Detta måste avspeglas i både krav på höga ambitioner och i uppnåendet av uppställda målsättningar.

Den i rapporten beskrivna passiva hållningen av Jordbruksverket i fråga om veterinär service är inte acceptabel. Ansvaret för detta faller på regeringen. Det krävs därför ett omtag av regeringen i myndighetsstyrningen av Jordbruksverket i denna fråga.

Fru talman! Sverige ska fortsatt vara ett av världens bästa länder vad gäller djurhållning och ha ett gott djurskydd, en god djurhälsa och ett gott smittskydd. En förutsättning för detta är en välfungerande veterinär service - och det har vi inte i dag, vilket har framkommit i granskningsrapporten.

Nu krävs åtgärder för en god veterinär service i hela landet. Det krävs omtag. Moderaterna ser inte det som regeringen har gjort som tillräckligt då vi uppfattar att problemen är av en sådan art att det inte kan dröja till efter 2022 innan regeringen kommer med förslag på hur dessa problem ska avhjälpas.

Vi har påtalat allvaret i situationen för regeringen flera gånger under de senaste åren. Sedan riksmötet 2019/20 har vi också avsatt medel för att lantbruksuniversitetet ska kunna inrätta fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare. Regeringen har dock avfärdat frågan och i stället förhållit sig passiv. Vi anser nu att regeringen skyndsamt bör inleda en myndighetsdialog för att arbeta fram åtgärder som snabbt kan konkretiseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Jordbruksverket bör få i uppdrag att skyndsamt förändra sin redovisning så att det går att säkerställa att det statliga anslaget inte används för att finansiera den del av distriktsveterinärernas verksamhet som bedrivs i konkurrens. Det är en förutsättning för sund konkurrens och för bättre veterinär service.

Nu krävs mer än bara goda ord och utredningar från regeringens sida. Sveriges veterinära service ska vara tillräcklig för att inte riskera onödigt lidande för våra husdjur eller landets lantbruksdjur. Veterinärbristen skulle ha åtgärdats redan i går. Regeringen måste ta sitt ansvar, inte minst ur ett djurskyddsperspektiv. Detta är i allra högsta grad en djurskyddsfråga och det mest fundamentala för en fungerande djursjukvård.

Frågan väcks hos mig om regeringen verkligen tänker sitta passiv och vänta på en utredning och se på när våra husdjur och lantbruksdjur lider och i värsta fall dör för att det inte finns tillräckligt god djursjukvård i Sverige.

Anf. 36 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Vi debatterar Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service. Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 3.

Riksrevisionen har pekat på några problem för veterinärtjänsterna. Delar av problemen, såsom bristen på veterinärer, inte minst inom lantbrukssektorn, har varit kända sedan tidigare. Det är bra att regeringen har startat en utredning för att komma till rätta med bristerna som ett svar på Riksrevisionens rapport. Det skulle ha varit bra om utredningen hade gjorts tidigare.

I stora delar anser vi att utredningens direktiv är goda. Vi är också positiva till att regeringens utredningsdirektiv reser frågan om ansvaret för jourverksamheten. Vi vill dock understryka att något som blir viktigt för att förstå och därmed lösa problemen är att regeringen fortsätter dialogen med Jordbruksverket. Det är viktigt eftersom verket känner verksamheten väl och har insikter som visar på en delvis annan bild än vad som syns i Riksrevisionens rapport. Första steget till lösningen på ett problem är ju att definiera problemet tillräckligt väl.

Det är också bra att veterinärutbildningen utökas i de budgetalternativ som finns för kammaren att ta ställning till i nästa vecka. Att det är en större ökning än i fjolårets budget är positivt, men det hade varit ännu bättre om ökningen hade gjorts tidigare och varit större, för bristen har ju funnits ganska länge, och den här satsningen kommer sent.

Antalet utbildade veterinärer inom lantbrukssektorn måste matcha en ökning av djurhållandet, vilket vi vill se. Det är ju bland annat en ökning av djurhållandet som vi har lovat svenskarna genom livsmedelsstrategin.

Det leder fram till nästa viktiga målsättning. Vi har tidigare från Sverigedemokraternas sida framfört vårt önskemål om en utredning med syftet att fler veterinärer ska vara verksamma inom just lantbruksnäringarna. Vi tycker att det är glädjande att utredningen innehåller direktiv om att utredningen ska lämna förslag på ytterligare åtgärder för att säkerställa tillgången på veterinärer inom lantbrukssektorn om utredningen bedömer att behov finns. Det är dock en öppen skrivning.

Vårt yrkande innehåller den mer specificerade frågan hur man kan få fler personer med lantbruksbakgrund att söka och antas till veterinärutbildningen. Det vore ett viktigt komplement till den utredning som har startats, och därför bör riksdagen och regeringen se till att utöka utredningsdirektiven på det viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Personer med lantbruksbakgrund har ett intresse just för den gren inom veterinärutbildningen där det är allvarligast om brist uppstår. Om man kan få dessa personer att söka och antas kommer just denna gren att försörjas med veterinärer, dessutom av veterinärer som har god kännedom om djurhållning och produktionsförutsättningar. Just denna förståelse för produktionsförutsättningarna är viktig för verksamheten och näringen.

Konkurrensen om veterinärutbildningsplatserna är knivskarp. Man måste ha absoluta toppbetyg för att komma in. Men absoluta toppbetyg i teoretiska ämnen är kanske inte det allra viktigaste för att bli en bra veterinär inom lantbruksnäringarna. Man bör se över meriteringen till veterinärlinjen. Man bör undersöka de krav som ställs och vad som räknas som meritpoäng. Kanske kan meritpoäng ges för erfarenhet av djurhållning.

Anf. 37 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Sverige är kanske ett av världens bästa länder när det gäller just djurhållning. Här finns ett gott djurskydd, en god djurhälsa och ett gott smittskydd. Och så ska det vara. Vi bryr oss om våra husdjur; det är katter, hundar eller något annat husdjur. Och när de blir sjuka vill vi att det ska finnas tillgång till vård.

Lantbruket är också beroende av att djuren mår bra för att kunna producera mjölk och kött, och det ska vara av hög kvalitet. Då måste det finnas möjlighet att få bra veterinärvård, oavsett var i landet man har sin gård. Ett annat djurslag är hästarna som blir allt fler i Sverige. Där finns också ett stort behov av god veterinärvård dygnets alla timmar i hela landet.

En annan otroligt viktig del som staten har ansvar för är smittskyddet, om det utbryter någon form av epidemi i en djurbesättning. Det såg vi ganska nyligen exempel på här i landet. Då har man ansvar för att ha en effektiv organisation, och bilden är att den fungerar.

En av de kanske viktigaste förutsättningarna för god djurhälsa är att det finns en väl fungerande veterinär service som är lika god i hela landet.

I dag debatterar vi de här frågorna utifrån rapporten Statens ansvar för veterinär service - Jordbruksverkets styrning och genomförande. Det är en rapport som Riksrevisionen har skrivit och som regeringen sedan har svarat på när det gäller vad man ska göra med de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till både regeringen och myndigheten Jordbruksverket.

Det är verkligen anmärkningsvärt att Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns stora brister i regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning. År 2009 beslutade riksdag och regering om förändringar i statens åtagande när det gäller att säkerställa tillgången till veterinär service. Samtidigt lyftes flera tydliga intentioner fram med de förändringar som gjordes. Jordbruksverket skulle bland annat säkerställa konkurrens på likartade villkor.

När detta nu har granskats framgår det att regeringen inte har följt upp om bestämmelserna fungerar och om Jordbruksverket följer dem. Enligt granskningen säkerställer inte Jordbruksverket att det finns en väl fungerande och effektiv organisation för vård av djur i hela landet dygnet runt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Fru talman! Det finns mycket mer i granskningen, men jag tänker inte uppehålla mig mer vid det. Jag vill nämna vad regeringen har tänkt göra, vad man har gjort plus vad vi i Centerpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har valt att lyfta upp i reservation nummer 1, som jag för övrigt härmed yrkar bifall till.

Varningsklockorna borde ha börjat ringa hos regeringen för flera år sedan. Sedan 2016 har Jordbruksverket inte upphandlat veterinär service så som beslutet såg ut 2009. Det finns givetvis skäl för det, men regeringen har alltså inte följt upp detta, trots att man säger sig ha en kontinuerlig myndighetsdialog med Jordbruksverket.

Bristen på veterinärer och djursjukvårdare har varit skriande i flera år. Där får vi ändå ge regeringen att man vid flera tillfällen har utökat budgeten för antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningen. Men nu kom alltså en ny rapport från Riksrevisionen, och då händer det något. Man tillsätter en utredning, som man oftast gör. Det är givetvis viktigt för att bereda frågan på ett grundligt sätt. Det gjordes i början av juni i år, och den ska vara klar mot slutet av hösten nästa år.

Men vad händer på kort sikt, fru talman? Det framkommer inga åtgärder när det gäller den mest akuta problematiken. Det är extremt viktigt att säkra tillgången till veterinär vård också medan utredningen pågår och tills de förslagen har beretts och kan bli verklighet. Fler utbildningsplatser tar ganska lång tid att få på plats.

Vi har de senaste åren hört allt fler berättelser om svårigheten att få tillgång till veterinär under jourtid och semestertider. Senast i somras kunde vi höra att när man ringde med ett akut sjukt hästföl i transporten fanns det inte plats på det närmaste djursjukhuset som låg bara 20 mil bort. Man fick då åka till nästa djursjukhus som ligger ytterligare 20 mil bort. Kanske är det ännu längre avstånd i norra Sverige, men att i södra Sverige få åka 40 mil för att få vård på djursjukhus är en ganska brutal upplevelse. Tack och lov gick det bra i det fallet, men det kunde också ha hänt något på vägen och när det gäller vården. Det är oerhört viktigt att det finns god vård i hela landet.

Centerpartiet har lyft fram vikten av att regeringen snarast återkommer med förslag på hur de ska lösa veterinärbristen på kort sikt. Utskottet hade möjligheten att ha en dialog med Jordbruksverket. Jag upplever inte att det från vare sig myndighetens eller regeringens sida egentligen fanns ett tydligt svar på vad man kommer att göra på kort sikt. Regeringen bör också ge sin egen myndighet tydliga direktiv när det gäller att lösa tillgången till veterinär beredskap under jourtid i hela landet.

Dessutom bör man se över veterinärernas arbetssituation, så att de väljer att stanna i sitt yrke. Arbetsbelastningen måste vara dräglig. Vi har också lyft fram vikten av att följa upp veterinärmarknadens utveckling. Det verkar inte heller vara gjort sedan 2009, trots att det har hänt väldigt mycket.

Jag hade hoppats att utskottet skulle ställa sig bakom det vi har lyft upp i våra motioner om att göra handlingskraftiga saker också på kort sikt och inte bara invänta utredningen. Så tack till Riksrevisionen för rapporten som ni kom med och som äntligen har fått regeringen att agera lite mer än bara genom att öka antalet utbildningsplatser, även om det är viktigt!

Fru talman! När jag ändå nämner utbildning och att finnas i hela landet hoppas jag få se förslag om att några av utbildningarna kan ges på fler ställen i landet och att hinder för gemensam praktik i gränsbygder undanröjs.

Anf. 38 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Fru talman! I dag debatterar vi här i kammaren Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service. Det är en till stor del kritisk rapport vi har fått oss till del.

Jag tänkte läsa lite innantill ur rapporten. "Den övergripande slutsatsen är att det finns stora brister i regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning. Det finns även brister i hur Jordbruksverket säkerställer tillgången till veterinär service. Detta innebär att det finns en risk för att den veterinära servicen blir bristfällig i vissa delar av landet. Dessutom säkerställer inte Jordbruksverket att Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs på sådant sätt att konkurrens på likartade villkor upprätthålls på veterinärmarknaden."

Fru talman! Vi kristdemokrater anser att regeringen måste uppdra åt Jordbruksverket att säkerställa tillgången till veterinär service i hela landet. Det är enormt viktigt. Vi kan inte förstå att det inte har blivit gjort. Varför har regeringen med dess landsbygdsminister och nu näringsminister, i alla fall ett tag till, suttit på händerna och låtit detta bara ske? Det är mycket allvarligt, fru talman.

Att det finns tillgång till veterinärer runt om i landet är en absolut förutsättning ifall vi menar allvar med att vi ska ha en levande landsbygd och att det ska finnas livsmedelsproduktion i hela Sverige. Dessutom står det, precis som ledamoten Staffan Eklöf sa, i livsmedelsstrategin att livsmedelsproduktionen ska öka, inte minska. Det gör den inte om det inte finns tillgång till veterinärer när kossan eller något annat djur blir akut sjuk.

Fru talman! Det är mycket bekymmersamt runt om i Jordbrukssverige. I oktober publicerades en rapport för hösten 2021. Resultatet var synnerligen alarmerande och nedslående. Rapporten visar att färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamma, och deras prognoser för 2022 är pessimistiska. Varför? Lönsamheten är för dålig.

Kanske säger någon här i kammaren - inte vet jag: "Men mjölkpriserna har ju gått upp, kött- och spannmålspriserna likaså." Visst är det så, absolut. Men aldrig någonsin har priserna för insatsvarorna varit så höga. Foderpriserna, elpriserna, priserna för handelsgödsel och dieselpriserna har skjutit i höjden.

En mjölkbonde ringde mig och berättade att han hade gjort en kalkyl över kostnadsökningarna. Vi pratar om ökade kostnader på 967 000 kronor enbart hemma hos honom, och det har kommit bara så där. Han frågade: Hur ska jag få råd med detta?

En annan jordbrukare mejlade mig och berättade om flera spannmålsbönder som nu inte tänker så någonting i vår utan lägga åkrarna i träda eftersom det är för dyrt.

Det är riktigt oroligt bland Sveriges bönder, och den oron borde även vi i kammaren känna då konsekvenserna kommer att bli enorma. Det kommer att bli kännbart med mindre spannmål och högre priser. Jag har många gånger här i kammaren talat om att lönsamheten måste öka, att konkurrenskraften måste stärkas och att vårt lands livsmedelsberedskap måste få öka. Men jag och många med mig anser att jag talat inför döva öron. Livsmedelsstrategin blev bara en pappersprodukt. Ingen bonde - jag har varit ute hos ganska många - kan säga att resultatet på gårdsnivå har varit något som kunnat tillskrivas den livsmedelsstrategi som vi antog 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Anf. 39 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1.

Vårt lands självbild när det gäller den svenska djurhälsan är att vi är ett av världens bästa länder på djurhållning. Vi har ett gott djurskydd, god djurhälsa och ett bra smittskydd. Men bilden av vårt land är farlig att ta för given. Otroligt mycket står och faller med att det finns välutbildade veterinärer som kan komma vart som helst och när som helst. Det ska inte spela någon roll var någonstans i Sverige man bor om ens djur behöver vård. Detta är oerhört allvarligt.

Enligt den bild som Riksrevisionen ger finns i dag ingen tydlig bild av vem som ser till att jouren verkligen fungerar. Det finns brister även i samarbetet mellan privata aktörer och Distriktsveterinärerna. Det behöver bli bättre för att få jourtiderna att fungera. Vilka åtgärder som än måste komma till behöver Jordbruksverket ta itu med detta så fort de kan för att detta ska fungera.

Fru talman! Det är inte bara i egenskap av ledamot som jag står här i dag, utan jag är även bondson. Som bondson fick jag långa armar, och dessa långa armar har jag en gång använt för att bära hem en kalv från betesvallen när kon precis hade kalvat. Här inne i mitt hjärta finns många minnen av hur viktigt det var hemma på gården att djuren skulle må bra.

De dagar har etsat sig fast hos mig då ett djur fick skickas till nödslakt efter att veterinären varit där och konstaterat att det inte fanns mer att göra. Hela vår familj var involverad i detta, och mest min pappa. Han var frustrerad, arg och ledsen. Det var smärtsamt när jag växte upp att se vilken stor betydelse djuren hade för en lantbrukare.

Jag vill dröja mig kvar vid ett minne, fru talman. Det var en gång när jag och mina tre bröder var hemma själva en helg. Vi var tonåringar. När vi kom ut i ladugården på kvällen upptäckte vi att en av korna hade kalvat och hade efter kalvningen drabbats av livmoderframfall. Jag vill inte berätta exakt hur det ser ut, hur det går till eller vilka åtgärder som görs, men ett är säkert: Jag minns hur jag satt där och räknade minuterna från det att min bror hade sprungit in i huset och ringt efter veterinären. Jag satt där och tittade in i kons ögon. Hon hette Beda; jag hade memorerat alla kors namn. Efter alla de minuter som jag räknade kom så veterinären och kons liv kunde räddas, även denna helg.

Jourtider är oerhört viktiga. Jag känner tacksamhet gentemot veterinären. Det är inte främst den ekonomiska förlusten som känns när man ser ett djur lida eller när man mister ett djur, utan det är för att man som lantbrukare har lagt sin själ i detta djur från den dag då man bar hem det från betesvallen till djurets sista dag i livet.

Det räcker därför inte enbart att tillsätta en utredning. Det behövs akuta åtgärder nu. Lantbrukarna finns nu. De befinner sig nu i samma situation som jag gjorde och väntar och räknar minuterna tills veterinären kommer. Det tar alltför lång tid innan de hinner fram, om de ens kommer. Det känns inte okej att stå och titta på.

Det ska heller inte vara svårt att få tag på personer med lantbruksbakgrund som vill utbilda sig, men då behöver utbildningsplatserna och utbildningsorterna bli fler. Jag är tacksam för de kollegor i jordbruksutskottet som har lagt fram motioner om detta, vilket jag som enskild ledamot själv inte hunnit göra då jag är ny. De finns dock - det är jag tacksam för - och de behövs för att det ska bli fler utbildningsplatser så att den akuta veterinärbristen kan lösas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Veterinärerna behöver bli fler så att vi kan säkerställa att den arbetsbörda som i dag ligger på dem på grund av jourtider minskar. I dag är dessa jourtider inte något attraktivt eftersom arbetsbördan gör att veterinärerna är få. Vi behöver ändra på detta, och det är akut.

Gissa vilka som var mina idoler när jag växte upp hemma på gården! Det var veterinärerna. Oj, vad jag såg upp till dem! Om det hade funnits en utbildning på min hemort kan ni lita på att jag hade stått i kön till den, och förhoppningsvis hade jag haft tillräckligt höga betyg.

Dessa hjältar som kallas veterinärer behöver bli fler i vårt land.

Anf. 40 Malin Larsson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU9 som handlar om Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

I rapporten har Riksrevisionen granskat regeringens uppföljning och Jordbruksverkets arbete med att säkerställa tillgången till veterinär service och verksamheten vid Distriktsveterinärerna. I granskningen har även ingått huruvida Jordbruksverket säkerställer att Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs på ett sådant sätt att konkurrens på lika villkor upprätthålls på marknaden.

Slutsatserna i Riksrevisionens granskning är att det finns stora brister i styrning och uppföljning av Jordbruksverkets arbete med att säkerställa tillgången till veterinär service, inklusive verksamheten vid Distriktsveterinärerna.

Fru talman! År 2009 beslutade riksdag och regering om förändringar i statens åtagande att säkerställa tillgången till veterinär service. Man lyfte fram flera tydliga intentioner med förändringarna. Bland annat skulle Distriktsveterinärerna ha flera begränsningar i sitt uppdrag och Jordbruksverket säkerställa konkurrens på likartade villkor på marknaden.

Ägarstrukturen har sedan dess förändrats genom att ett fåtal aktörer har köpt upp en stor andel av de tidigare fristående företagen på veterinärmarknaden. Dessutom har den kraftiga expansionen av marknaden för djurens hälso- och sjukvård medfört att det i dag råder brist på utbildad personal.

När den nuvarande organisationen för veterinär service och annan offentlig veterinärverksamhet infördes var tanken bland annat att ge privatpraktiserande veterinärer möjlighet att delta i smittskydds- och jourberedskapen och ta del av det statliga stödet genom upphandling. De privata aktörerna har dock visat ett mycket litet intresse av att utföra sådana uppgifter.

Vi socialdemokrater välkomnar Riksrevisionens granskning, och regeringen har instämt i deras iakttagelser och hörsammat deras rekommendationer. Som ett led i omhändertagandet av Riksrevisionens rekommendationer beslutade regeringen om kommittédirektivet En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Fru talman! Våra vanligaste husdjur, hundarna och katterna, blir inte bara fler utan också äldre här i Sverige. Trenden är tydlig sedan flera år tillbaka, och orsakerna är flera. 90 procent av alla hundar och knappt hälften av katterna har en veterinärvårdsförsäkring, vilket är unikt för Sverige. Inget annat land i världen har så många försäkrade hundar och katter. Antalet försäkrade djur i kombination med förbättrad veterinärvård gör att fler djur kan leva ett både längre och friskare liv.

Men det är inte bara våra små husdjur utan också alla våra hästar och lantbruksdjur som behöver veterinärer ibland. Våra lantbruksdjur är dessutom oerhört viktiga för att vi ska kunna öka vår livsmedelsförsörjning i landet. Som jag sa tidigare har marknaden för djurens hälso- och sjukvård expanderat kraftigt. Den snabba utvecklingen och de bemanningssvårigheter som konstaterats gör att det finns behov av en bred översyn av området.

Inför sommaren vände sig Jordbruksverket till regeringen med en skrivelse utifrån den risk för minskad veterinärtillgänglighet över sommaren som man såg komma. Vår tidigare landsbygdsminister Jennie Nilsson agerade direkt och bjöd in berörda aktörer för samtal om läget och möjliga åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna. Snabbt därefter, den 10 juni i år, beslutade därför regeringen att tillsätta en utredning för en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur.

Oavsett djurslag kan alla vi som har djur vittna om betydelsen av veterinärer, men också om det behov av veterinärer som kan uppstå dygnet runt och året runt, oavsett var man bor i Sverige.

Utredningens översyn omfattar det statliga åtagandet inom veterinär service och smittskyddsberedskap, behörighetsfrågor och resursbehovet inom djurens hälso- och sjukvård. Utredningen ska även kartlägga konsumenternas möjligheter att jämföra kostnader samt regler för införandet av verksamhetstillsyn och en bedömning av om tillsynen bör avgiftsfinansieras.

Fru talman! Djurens hälso- och sjukvård är helt central för att vi ska ha friska och välmående djur. Denna hälso- och sjukvård är det veterinärerna och djursjukskötarna som står för, och de är för få i dag.

Redan 2020 vidtog regeringen åtgärder och tillförde medel till veterinär fältverksamhet och SLU för fler veterinärstudenter och tillgång till djurvård i hela landet. Men vi behöver fler veterinärer och djursjukvårdare. Därför har nu regeringen föreslagit en större förstärkning av utbildningen av veterinärer och djursjukskötare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Förstärkningen sker successivt med 37 ½ miljon kronor 2022 upp till 71 miljoner kronor årligen från och med 2027.

Utbildningarna svarar väl mot både behov och önskemål. Branschen vittnar också om stora problem med bemanning när det gäller både veterinärer och djursjukskötare, särskilt vid jour- och semestertider. Det är viktigt att förbättra möjligheterna att täcka behovet av veterinärer och djursjukskötare, så att djurs lidande minimeras. Parallellt med satsningen på utbildningarna föreslås också SLU få medel för att investera i lokaler som är anpassade till det ökade antalet studenter samt mer medel för utbildning.

Fru talman! Jag är glad över att vi nu har en utredning som jobbar och som tar ett helhetsgrepp och ska föreslå åtgärder. Jag är också glad över de satsningar som föreslås i budgeten. Tillsammans är detta viktigt för att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Sommarens utmaningar har även lett till att man nu dragit igång breda samtal inom branschen för att se över vad som kan göras åt veterinärbristen. Det som är viktigt för oss socialdemokrater är att vi säkerställer att vi har god djurvälfärd och god tillgång till veterinärer i hela landet, årets alla dagar och för alla djurslag.

(Applåder)

Anf. 41 Elisabeth Falkhaven (MP)

Fru talman! Staten har sedan länge tagit på sig ett ansvar för djurens hälso- och sjukvård, ett väl fungerande smittskydd och livsmedelssäkerhet. Det är Jordbruksverket som har ansvaret som myndighet för att tillse att det finns veterinär service alla tider på dygnet i hela landet. Enligt Riksrevisionens granskning, som vi debatterar här nu, finns det, som vi har hört flera gånger, stora brister i hur Jordbruksverket säkerställer den tillgången samt i regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning.

Riskerna med detta är uppenbara. Det kanske helt enkelt inte finns vård att få till djuren på vissa ställen när det behövs. Vi har sett att det har skett. Vi såg det på flera platser i landet under sommaren som gick, när veterinärerna skulle ha semester och några djursjukhus som normalt brukar ha jouröppet inte hade jouröppet eftersom bristen på personal gjorde att det inte fungerade. Vi vet att problemen har funnits under några år på platser i norra Sverige där bristen på veterinärer är tydlig, framför allt för dem som har lantbrukets djur och hästar, och även på andra platser, där Distriktsveterinärerna i dag helt enkelt inte har folk nog att bemanna jourverksamheten dygnet runt.

Fru talman! Marknaden för djursjukvård har förändrats mycket på ganska få år. Ett fåtal stora aktörer har köpt upp en stor andel av de fristående företagen på marknaden. Efterfrågan på vård av sällskapsdjur har ökat. Djuren har blivit fler. Självklart påverkar det tillgången till veterinärer. Gårdarna har också blivit större men färre och har fler djur. Jourområdena har blivit betydligt större, speciellt i norra Sverige, med många mil för jourhavande veterinär att åka mellan gårdarna, ibland 30 mil eller mer. För sällskapsdjur efterfrågas också alltmer specialiserad vård.

Det är alltså säkert flera faktorer som orsakar dagens brist på veterinärer. Den snabba expansionen av djur är självklart en faktor. För få utbildningsplatser är en annan. Ytterligare en faktor är i dag att många både veterinärer och djursjukvårdare slutar sina arbeten för att jobbet är för tufft. Många nyutexaminerade veterinärer kommer direkt från utbildning till en klinik där hen förväntas klara av alla de olika arbetsuppgifter som finns omgående och oftast ensam. Det hade varit bra om det hade funnits ett stöd att få under några år för den nyutexaminerade, kanske samma system som finns inom humansjukvården, med AT-platser åtminstone något år. Det tror jag skulle göra att fler blir kvar på sin arbetsplats.

För distriktsveterinärer handlar det också om arbetstiderna. Efter jour behöver man vara ledig. Så är det inom de flesta yrken i dag, men inte bland distriktsveterinärerna. Där förväntas man arbeta dagen efter jour som om inget hänt. Och jouren infaller ofta på de mindre klinikerna med få anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

När den nuvarande organisationen för veterinär service infördes var tanken att ge privatpraktiserande veterinärer möjlighet att delta i smittskydds- och jourberedskapen och ta del av det statliga stödet genom upphandling. De privata aktörerna har dock inte visat jättestort intresse av att göra det. Vad det beror på vet vi inte riktigt. Vi vet inte om det beror på att stödet är för lågt, att upphandlingsförfarandet är för krångligt eller något annat. Alltså behöver det utredas.

Utifrån hur det fungerar - eller inte fungerar - med jourberedskapen i dag behöver det arbetas fram ett sätt för hela kåren att dela på jouren, så att alla veterinärer får den vila som krävs efter jour. Det finns naturligtvis olika sätt att göra det, men här krävs en mycket snar förbättring. Vi har fantastiska veterinärer hemma hos oss, och jag antar att det är så på andra platser i landet också. Men deras arbetsbelastning och jourscheman behöver vara mänskliga om de ska stanna kvar. Branschen domineras av otroligt hårt arbetande och dedikerade människor. Som marknaden fungerar i dag är Distriktsveterinärerna ofta en språngbräda till en egen klinik. Inget ont om att ha en egen klinik - sådana behövs absolut. Men som sagt behöver vi hitta lösningar som gör att också arbetet hos Distriktsveterinärerna blir attraktivt.

Nu har regeringen tillsatt en utredning som kommer att täcka in flera av dessa problemområden och ta fram olika lösningsförslag på de problem som finns. Här hoppas jag att det kommer att ingå att titta på arbetsgivarrollen, arbetssituationen och arbetsbelastningen för veterinärerna då det ju är en avgörande faktor för att kunna bemanna i framtiden.

Flera jag pratat med inom yrket säger att den bristsituation som vi är i nu inte fanns för bara så där fem sex år sedan. Då kunde det till och med vara svårt för nyutexaminerade att hitta jobb. Samtidigt säger de också att de som arbetar som distriktsveterinärer har haft en mycket tuff arbetssituation i många år.

I dag är det en skriande brist på veterinärer på många olika platser. Utbildningen är femårig, vilket ger vid hand att dagens situation inte är snabblöst. Jag vet att man söker efter veterinärer från våra grannländer och hoppas att det ger ett bra resultat, för det behöver vi. Självklart måste Jordbruksverket nu arbeta hårt för att hitta lösningar. Det förutsätter jag att det gör också, samtidigt som regeringen agerar långsiktigt med att skapa fler utbildningsplatser.

Regeringen har förstärkt anslaget för veterinär fältverksamhet årligen sedan 2020. De satsningar regeringen gör inför 2022 och framåt kommer att lösa delar av bristen på personal. Men det kommer också fortsatt att krävas förbättrade arbetsförhållanden och kanske även annat för att få tillräckligt många duktiga veterinärer att vilja utöva sin verksamhet på platser där det i dag är svårt att engagera utbildad personal. Jag vet att Jordbruksverket också arbetar med att få till en bättre jourverksamhet tillsammans med veterinärerna.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en förstärkning när det gäller utbildningen av veterinärer och djursjukskötare. Förstärkningen sker successivt. Fullt utbyggd innebär satsningen att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare kommer att utbildas årligen. En utbyggnad av veterinärutbildningen kräver naturligtvis också investering i nya lokaler vilket möjliggörs med en satsning på 30 miljoner 2022 och 2023 samt 15 miljoner 2024, så medel är tillsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service

Fru talman! Med allt detta sagt vill jag tacka Riksrevisionen för denna utredning. Jag vet att nu bygger regeringen för framtiden samtidigt som Jordbruksverket är engagerat i att hitta lösningar på dagens situation, vilket är av stor vikt för både veterinärer och djurhållare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)