Anf. 80 Andre vice talman Björn Söder (SD)
Herr talman! Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016.
Exporten ökade under 2016 med ca 45 procent jämfört med föregående år, vilket framför allt har sin förklaring i att leveranser av större system ökade. Det är givetvis positivt att exporten ökade.
Vår utgångspunkt är att denna försvarsindustri måste kunna verka under förhållanden som så långt som möjligt är ekonomiskt fördelaktiga för de svenska skattebetalarna. Det betyder att försvarsindustrin ofrånkomligen också måste ägna sig åt export, för att genom försäljning kunna bidra till att bära utvecklingskostnaderna.
Den svenska försvarsindustrin berör ca 30 000 jobb, och indirekt sysselsätter försvarsindustrin ca 100 000. Även om de säkerhetspolitiska skälen är nog finns det alltså också arbetsmarknadspolitiska skäl för att värna vår försvarsindustri.
Herr talman! Sverige har i dag mycket restriktiva regler och riktlinjer för export. Vi ligger redan i framkant vad gäller detta. Vi har en myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, som genomför exportkontroll i enlighet med de regelverk och internationella åtaganden man har att förhålla sig till. Till detta har vi ett parlamentariskt rådgivande organ, Exportkontrollrådet, med vilket ISP kan samråda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Enligt det svenska exportkontrollregelverket ska säkerhets- och försvarspolitiska skäl för export vägas mot utrikespolitiska hinder för exporten. Sveriges internationella åtaganden på exportkontrollområdet är främst EU:s gemensamma ståndpunkt och FN:s vapenhandelsfördrag, ATT. Sverige har alltså ett av världens striktaste exportkontrollsystem, herr talman.
Jag vill betona att det självklart är önskvärt med en reglering av vapenexporten. Vi menar att principerna för Sveriges vapenexport innebär en ständig avvägning mellan Sveriges försvarsindustriella och säkerhetspolitiska intressen å ena sidan och exempelvis hänsynstaganden till svenska utrikespolitiska mål, situationen för mänskliga rättigheter och risken att vapnen används mot den egna befolkningen i ett presumtivt köparland å den andra.
Det vore naturligtvis även kontraproduktivt för Sverige att sälja vapen till en fientligt sinnad makt eller till någon gruppering som skulle kunna tänkas vända vapnen mot oss eller någon hypotetisk allierad. Enligt vår mening måste bedömningen av vapenexporten också i framtiden vila på en avvägning mellan dessa faktorer. Världen är inte svart och vit. Sveriges ställningstagande bör också i framtiden präglas av realism och kompromissvilja.
Regeringen fattade den 1 juni 2012 beslut om att en parlamentarisk kommitté, den så kallade KEX-utredningen, skulle göra en översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Uppgiften var att utreda den framtida svenska exportkontrollen och ramarna för den. I slutbetänkandet föreslog kommittén införande av ett demokratikriterium i riktlinjerna för export av krigsmateriel och att PGU, politiken för global utveckling, skulle beaktas i tillståndsprövningen.
Nu har slutbetänkandet varit ute på remiss, och vi har kunnat ta del av remissvar från olika instanser. Den stora debatten om de svenska reglerna ska skärpas ytterligare eller inte kommer när regeringens proposition ska behandlas här i riksdagen.
Herr talman! Jag förstår att det är oroligt inom försvarsindustrin i Sverige. Vilka steg vi väljer att ta är ytterst viktigt. Detta kan få stora konsekvenser för just försvarsindustrin. Jag vill höja ett varningens finger här.
Den främsta utmaningen inom exportkontrollpolitiken består inte främst i att införa ytterligare villkor för försvarsmaterielexporten, utan att i praktisk handling tillämpa och efterleva de redan existerande regelverk som har upprättats i bred politisk enighet på såväl nationell som internationell nivå.
Bara diskussionen kring vapenexporten och KEX-utredningen har drabbat svensk försvarsindustri negativt. Presumtiva köparländer känner osäkerhet när det gäller om man kan lita på svensk export i framtiden. Om detta kan försvarsindustrin vittna.
Vi måste komma ur vårt navelskåderi och den naiva tron att om Sverige bara skärper reglerna ännu mer kommer konflikter och krig i världen att upphöra och allt bli fred och lullull. Så är det givetvis inte.
Det är fullständigt naivt att tro att om Sverige sätter käppar i hjulet för sig självt och slutar exportera upphör exporten i världen. Givetvis är det då någon annan som säljer, någon som inte lever upp till de redan höga krav som Sverige har. Det vore bättre att Sverige arbetade för att andra länder ska komma ifatt Sverige och de höga krav vi redan har, i stället för att fortsätta försvåra för oss själva och göra oss omöjliga att handla av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Likaså kan inte vi sitta och bedöma utifrån PGU om länder bör köpa försvarsmateriel från Sverige eller inte. Att bedöma sin säkerhetspolitiska situation är en fråga för det enskilda landet.
Herr talman! Vi lär få återkomma i debatter och diskussioner om detta när regeringens proposition väl landar på riksdagens bord. Men låt mig avslutningsvis vara väldigt tydlig. Självklart ska vi ha en reglerad export, men vi sverigedemokrater kommer inte att acceptera att man inför åtstramningar som stryper vår egen försvarsindustri och snedvrider konkurrensen.
Låt oss i stället fokusera på att få andra länder, som i dag har svaga regelverk eller som inte lever upp till sina åtaganden, att komma ifatt Sverige. Det skulle gynna såväl den svenska försvarsindustrin som den globala exportkontrollen.