Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

Herr ålderspresident! Om det vore så att det här är en debatt om huruvida vi ska överlåta beskattningsrätt från Sverige till Europeiska unionen är beskedet från oss socialdemokrater nej. Vi vill inte flytta beskattningsrätt från Sverige till EU. Den hållningen är sedan länge etablerad, och den har ett brett stöd i riksdagen och är även regeringens ståndpunkt.

Det råder alltså en bred samstämmighet om detta. Den positionen och enigheten från svensk sida är väl känd inom EU. Det är ingen där som tvivlar på Sveriges syn på den saken. Både här i Sverige och i EU är man fullt medveten om att Sverige inte vill flytta över beskattningsrätt.

Varför då, herr ålderspresident, detta förtydligande, om nu inte debatten handlar om det?

Jo, det beror på att det utlåtande vi nu behandlar rör prövning av subsidiaritetsprincipen, vilket kan beskrivas med närhetsprincipen. Låt mig kort förklara. Principen går ut på att beslut ska fattas på en för ändamålet så nära nivå som möjligt eller på så lokal nivå som möjligt. Skälen för att fatta beslut nära är flera. De kan utformas efter lokala förutsättningar, och det finns ett nära ansvarsutkrävande. Som medborgare kan vi lättare överblicka beslut när de är nära och lokala, och beslut fattas inte över våra huvuden.

Men vi ska även se till ändamålet. När det gäller frågor som kan avgöras i EU-medlemsstaternas respektive parlament bör det göras, medan man när det gäller frågor som av nödvändighet behöver fattas beslut om gemensamt på EU-nivå bör göra det. När ändamålet kräver att frågan beslutas gemensamt, över de nationella parlamenten, blir det således den lägsta ändamålsenliga nivån och därmed i enlighet med subsidiaritetsprincipen - närhetsprincipen.

Vilken nivå som är den rätta för olika frågor har riksdagen emellanåt att ta ställning till - som nu. När riksdagen gör det utifrån denna subsidiaritetsprincip är det ett separat beslut i sig. Vi tar i det läget inte ställning till innehållet i en fråga utan endast till vilken nivå som frågan ska avgöras på. När ärendet når oss i riksdagen för ställningstagande har det föregåtts av att EU-kommissionen först har motiverat varför man anser att frågan bör hanteras på EU-nivå enligt subsidiaritetsprincipen och sedan av att även regeringen har begrundat saken och intagit en ståndpunkt, varefter riksdagen tar ställning.

Det är ovanligt att riksdagen gör en annan bedömning än EU-kommissionen eller regeringen. Skälet till det är att subsidiaritetsprövningarna inte är särskilt politiskt laddade eller debatterade eftersom vi inte har att ta ställning till innehållet. Att skilja mellan subsidiaritetsprövningen och att ta ställning till innehållet är nödvändigt för att beslutsfattandet ska kunna fortlöpa.

Herr ålderspresident! Det ärende som vi nu har att ta ställning till är en subsidiaritetsprövning gällande EU:s egna medel och eventuella nya intäktskällor. Ännu finns inget presenterat från EU om hur detta ska utformas, och som jag inledde med är vår liksom regeringens principiella inställning redan känd. Liksom EU-kommissionen och regeringen menar vi att detta ärende inte bryter mot subsidiaritetsprincipen, utifrån vad som ännu så länge är känt. Om det i ett senare skede framkommer mer om förslaget får vi göra en ny bedömning, men hittills, menar vi, är ärendet förenligt med subsidiaritetsprincipen.

För oss är vårt ställningstagande en formfråga där vi ser värdet av att upprätthålla ordningen för hur sakerna ska hanteras. Med det vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det är en mörk dag i dag.

Under mina 16 år i riksdagen har jag deltagit i ett antal debatter med koppling till EU-frågor, och under senare år när jag har varit ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden har det blivit mycket av detta.

Min linje i debatterna har hela tiden varit tydlig. Jag är en stor vän av EU som idé, och jag ser enorma fördelar med samarbete på viktiga områden för att lösa gemensamma problem och försöka värna freden, friheten och demokratiska värden. Och grundtanken om den fria rörligheten i Europa har varit till stor nytta för Sverige.

Samtidigt har jag alltid varit kritisk till att EU lägger sig i frågor som inte bör hanteras på EU-nivå och försöker ta över alltmer makt från de nationella parlamenten. Principen om subsidiaritet är grundläggande. EU ska lägga kraften på sådana frågor som bäst hanteras på gemensam nivå, men hålla sig borta från frågor som bör hanteras nationellt. Det gäller på samma sätt som att den svenska staten ska avstå från att lägga sig i frågor som bäst beslutas i svenska regioner eller kommuner.

Herr ålderspresident! Vikten av denna gränsdragning kan inte bli tydligare än den är i dag. Europa upplever just nu en rent fasansfull tid. För mig som växte upp med kalla kriget och Berlinmuren är det som att kastas tillbaka 40-50 år i tiden.

Det som händer i Ukraina just nu är vidrigt och avskyvärt. Jag besökte själv Ukraina för ett antal år sedan som valobservatör för OSSE och var då stationerad i det Charkiv som just nu utsätts för ödeläggelse av ryska raketer. Vi ser hur ryska bomber och raketer nu riktas rakt mot bostadsområden och hur man bombar både sjukhus och skolor. Det är svårt att ta in den enorma likgiltighet för mänskliga liv som den ryska statsledningen med president Putin i spetsen uppvisar. Jag undrar vad Ukrainas befolkning har gjort Putin för ont. Är det deras vilja att forma ett demokratiskt land som stör?

I Ukraina strider just nu släktingar mot varandra. Ryssland angriper ett broderfolk med gemensam historia, kultur och delvis språk som många traditionellt har täta band och kontakter med över gränsen. Någon liknade det vid att Sverige skulle anfalla Norge och bomba civilbefolkningen i Oslo och Bergen.

Kriget kostar människoliv i en förfärande mängd, både ukrainare och unga värnpliktiga ryska soldater - soldater som i många fall verkar ha trott att de skulle på övning men som hamnat mitt i ett krig mot sitt broderfolk där deras egen president använder dem som kanonmat. Skulden ligger helt på Rysslands president Putin. Varje dödad människa, såväl ukrainare som ryss, bär han personligen ansvaret för.

Modet och försvarsviljan hos det ukrainska folket är samtidigt beundransvärd. Men styrkebalansen mellan Ryssland och Ukraina är till ryssarnas fördel, och utan hjälp från omvärlden skulle Ukraina i längden inte ha någon chans.

Det är här EU kommer in i bilden. De senaste veckorna har EU visat upp en fantastisk enighet om mycket skarpa sanktioner mot Ryssland, vilket man samordnar med ett flertal andra länder såsom USA, Kanada, Japan och Australien. Utan det massiva stödet från bland annat EU och dess medlemsstater, vad gäller både ekonomiska sanktioner och aktivt stöd med vapen, skulle Ukraina i längden inte ha en chans. Men nu står hela den fria, demokratiska världen upp för ett angripet land, och utan EU hade detta knappast varit möjligt. Vi kan nu också konstatera att Ukraina formellt har ansökt om medlemskap i EU.

EU har nu visat att man kan agera snabbt och beslutsamt, att man kan hjälpa varandra att hantera effekterna av hur olika medlemsstater drabbas av sanktioner, energibrist eller flyktingströmmar och att man kan agera gemensamt för att hjälpa Ukraina både humanitärt och militärt. I dag ser vi också hur Polen och andra länder i östra Europa tar ett enormt ansvar för att ta emot flyktingar från Ukraina.

Jag skulle påstå att EU nu visar sig från sin allra bästa sida. Det påminner oss om varför EU bildades, och det påminner oss om varför Sverige gick med i EU. Det var faktiskt i första hand för att stå enade mot nya krig och för att försvara fria, demokratiska samhällen.

Herr ålderspresident! EU:s uppgift är just detta - att samla medlemsstaterna kring stora, viktiga frågor som rör Europas framtid. EU:s uppgift är däremot inte att ta över frågor som varje medlemsstat bäst hanterar själv.

Detta leder oss in på dagens ärende i finansutskottet. EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaket som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna, ett paket som vi moderater var mycket kritiska emot. När ärendet kom upp i finansutskottet påpekade jag vår moderata inställning.

Beslut om de tre förslagen till nya egna medel ligger en bit fram i tiden. Vi vet inte exakt vad besluten kommer att bli, och effekterna för Sverige är i dagsläget svåra att bedöma. Men det står helt klart att minst ett av förslagen, det vi kallar pelare 1 eller omfördelning av beskattningsrätt för stora internationella bolag, innebär att EU tar över beskattningsrätt från medlemsstaterna.

Vi moderater tycker att det är konstigt att vi i dag ska ge klartecken för att använda dessa tre nya egna medel innan vi vet vad förslagen konkret kommer att innebära. Vi kan inte säga okej till ett förslag som vi inte har sett konkret. Det finns anledning att vara försiktig med att säga att det här inte strider mot subsidiaritetsreglerna eftersom vi inte vet exakt hur förslagen kommer att se ut.

Den svenska riksdagen har tidigare med stor majoritet uttalat att beskattning ska vara en nationell kompetens och inte överföras till EU. Moderaterna anser av denna anledning att det liggande förslaget står i strid med subsidiaritetsprincipen. Beskattning är en nationell kompetens som bör värnas.

Subsidiaritetsprövning bygger dessutom, som regeringen själv påpekar i sin promemoria, på frågeställningen om målet för förslaget kan nås på annat sätt än genom att tillföra nya egna medel. Vi delar regeringens bedömning att återbetalning av EU:s skuld i stället bör kunna ske genom omfördelning i EU:s budget eller i andra hand inom ramen för det existerande systemet för egna medel. Till skillnad mot regeringen tycker vi moderater att detta är ett skäl att anse att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Jag är mycket nöjd med att den moderata linjen fick brett stöd av finansutskottet, som skriver följande i sitt motiverade yttrande som kommer att avlämnas till EU-kommissionen som svensk ståndpunkt:

"Riksdagen har prövat kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel . Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel . [- - -]

Riksdagen konstaterar att det huvudsakliga målet med kommissionens förslag till ändrat beslut om egna medel är att finansiera återbetalningen av EU:s skuld . Riksdagen konstaterar även att kommissionen anför att nya egna medel kan användas för att finansiera den sociala klimatfonden.

Riksdagen bedömer att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget."

Sedan står det en del annat i yttrandet, men sammanfattningen är följande:

"Mot bakgrund av detta anser riksdagen att kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för EU:s egna medel inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen."

Detta innebär inte att vi tar ställning i sak till de tre förslagen, men det innebär att vi konstaterar att det inte rimligen går att säga i dag att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Då kan vi inte heller säga ja till att godkänna dem.

Herr ålderspresident! Moderaterna kommer att fortsätta verka för ett starkt och aktivt arbete i EU för att enas om stora, viktiga frågor samtidigt som vi står upp för subsidiaritetsprincipen och ifrågasätter onödiga eller alltför klåfingriga beslut i frågor som med fördel hanteras på nationell nivå. Sverige ska vara en stark och pålitlig part i EU-samarbetet, men vi ska också vårda EU-projektet och ifrågasätta sådant som vi tycker är fel.

Om man koncentrerar sig på de stora, viktiga frågorna och låter medlemsstaterna sköta det andra kommer EU att fungera bättre, fatta bättre beslut och få ett starkare stöd bland medborgarna i unionen. Det tryggar EU:s framtid som en viktig aktör för att värna fred, frihet och demokrati i Europa.

Herr ålderspresident! Det har aldrig varit viktigare än nu att värna EUtanken och vårda EU-projektet.

Herr ålderspresident! På riksdagens hemsida kan man läsa följande:

"EU:s historia börjar strax efter andra världskriget. För att säkra freden i Europa startar sex länder ett samarbete om kol- och stålproduktion. Drygt 60 år senare har EU 27 medlemsländer. De har skapat en gemensam marknad för varor och tjänster och där EU-medborgarna fritt kan flytta mellan länderna för att arbeta och studera."

Det låter bra, och det är rätt - extra rätt nu när vi chockerade får uppleva hur ett fredligt grannland i Europa attackeras av Ryssland. Men tyvärr har EU utvecklats till något helt annat än vad riksdagen kortfattat beskriver. Några få länder med välskötta statsfinanser måste betala stora avgifter för att åtnjuta frihandel och fri rörlighet för sina invånare.

Sverige är ett av de länder som betalar högst avgift per invånare samtidigt som många medlemsländer får tillbaka mer pengar i form av bidrag än de betalar i avgift. Det är en ständig kamp för Sverige att hålla emot när det gäller kostnaderna för medlemskapet.

Både EU-kommissionen och flera medlemsländer arbetar idogt för att utöka EU:s makt och budget. Denna enorma budget finansieras genom EU:s egna medel, som bäst beskrivs som EU:s inkomster. Till största del består inkomsterna av medlemsländernas avgifter. Men det finns också intäkter från varje medlemsland i form av momsinkomster, tullavgifter och den senast uppkomna inkomsten bestående av en skatt på plast som inte återvinns.

Herr ålderspresident! Jag vill uppehålla mig kort vid plastskatten. Den kan tyckas bra ur klimathänseende och tyckas gynna Sverige eftersom vi redan är duktiga på återvinning. Men detta är en principiell fråga. Att öppna för plastskatten har fört oss närmare fler förslag till skatter på EU-nivå, trots att skatter är varje medlemslands kompetens.

Ett sätt för kommissionen att utöka budgeten är att införa nya egna medel, det vill säga att man hittar nya inkomstkällor. Kommissionen har nu anfört två argument för förslaget om nya egna medel.

Till stor del ska de nya inkomsterna finansiera EU:s gemensamma kostnader för återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Det är den absurt stora fonden som ska stötta EU:s länder efter coronapandemin. Men intäkterna är tänkta att även användas till att finansiera den så kallade sociala klimatfonden. Sverigedemokraterna har sagt nej till både Next Generation EU och den sociala klimatfonden.

Det vi debatterar i dag är om kommissionens förslag om nya egna medel strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga i detta fall om EU har rätt att föreslå skatter på EU-nivå.

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, av många skäl.

EU har ett system med en långtidsbudget som bestäms för flera år i taget, den så kallade MFF:en. Just nu är vi i perioden 2021 till och med 2027.

Den nu gällande MFF:en beslutades det om samtidigt som man beslutade om coronafonden, Next Generation EU. Medlemsländerna har alltså kommit överens om budgetens storlek och inkomstfördelning till och med 2027. Trots att vi bara är i början av långtidsbudgeten är kommissionen igång med att utöka budgeten. Argumenten för att införa nya egna medel håller inte. Den nu gällande budgeten ska finansiera återbetalningen och eventuella nya satsningar genom omprioriteringar. Där är vi överens.

Vi ska inte låta oss luras av EU att nya egna medel är ett sätt att hålla nere medlemsländernas avgifter. Kostnaderna kommer inte att minska för Sveriges del, tvärtom. Enda sättet att minska EU:s kostnader är att strama upp EU:s budget - att se över vad EU faktiskt finansierar.

En majoritet i finansutskottet anser att förslaget står i strid med subsidiaritetsprincipen, även om förslaget från kommissionen inte är skarpt. Vi vet i stort vad förslaget handlar om, och vi ser vikten av att agera omedelbart och tydligt eftersom beskattningsrätten ska vara en nationell kompetens, precis som medlemsländerna kommit överens om.

Regeringen har gjort ett avsteg från detta i och med den nu gällande MFF:en, där EU har infört den tidigare nämnda plastskatten. Och även om artikel 311, som styr EU:s egna medel, inte säger exakt hur EU ska finansiera sin budget innebär den artikeln inte att det är fritt fram för EU att införa egna skattebaser.

Den subsidiaritetsprövning som finansutskottet gjort innefattar även en proportionalitetsbedömning. Det handlar om att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med förslaget. Och det är just vad förslaget gör redan i detta skede. Vi anser att finansieringen både ska och kan ske genom omfördelning av medel inom gällande EU-budget. Det sista Sverigedemokraterna vill är att EU går mot att bli en skatteunion, där maktfördelningen förskjuts ännu mer till Bryssel.

EU kommer högst sannolikt att med utökade befogenheter i form av nya egna medel tillskansa sig ännu större makt över budgeten. Det är oerhört viktigt att budgeten till största del finansieras genom medlemsländernas avgifter. Endast detta säkerställer att länder som Sverige, som betalar in en avgift som är mycket högre än den summa som kommer tillbaka, är noggranna och arbetar för en återhållsam budget. Hela detta förslag är just ett uttryck för dålig budgetdisciplin.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

Herr ålderspresident! Förslaget är redan nu tillräckligt tydligt med att kommissionen vill att delar av medlemsländernas skatteintäkter ska tillfalla EU. Svenska folket äger rätten att sig självt beskatta. Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvars-förmåga - statens arbete med att stärka arméstridskrafterna