Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anf. 1 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Sverige ska vara en global förebild genom vår utveckling, vår jämlikhet, vår jämställdhet och vårt ledarskap i klimatomställningen - ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att framtiden går att förändra.

Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i kunskap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och i hopp inför framtiden, där vi bryggar över klyftor och där alla barn har möjligheter att förverkliga sin fulla potential. Vi kommer alltid att stå upp för ett öppet och humant samhälle.

Herr talman! Det är olyckligt och allvarligt att en riksdagsmajoritet bestående av de tidigare regeringspartierna och Sverigedemokraterna har avvisat ett budgetförslag med den inriktningen till förmån för ett alternativ som fortsätter på en väg som väljarna sa nej till i valet den 14 september.

I regeringens budgetproposition lämnas förslag till utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. Vi delar regeringens bedömning i budgetpropositionen och anser att anslagen inom utgiftsområde 1 borde anvisas i enlighet med förslaget. Som framgått fastställde dock riksdagen den 3 december andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena och gjorde en annan beräkning av statens inkomster för 2015 än den i regeringens förslag.

De beslut och ramar som riksdagen har antagit innebär att ramen för utgiftsområde 1, som vi nu diskuterar, är ungefär 215 miljoner kronor lägre än det budgetförslag som vi förordade. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet anser att regeringens budgetförslag bör ses som en sammanhållen helhet.

Vi är inte beredda att föreslå ändringar av anslagen för att justera dem till den nya utgiftsramen. Därför väljer vi att inte delta i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 1, och vi presenterar således inget formellt motförslag till utskottsbehandling.

Herr talman! Budgetpropositionen är i långa stycken grund för det utskottsbetänkande som föreligger. Utskottet, inklusive vi, tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande av avgiftsfinansierad verksamhet och lämnar i denna del förslag till viss ändring. I övrigt tillstyrker utskottet, även vi, de förslag som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän har lagt fram, i de delar som inte blir föremål för ändringar av vår syn i vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att några av Presstödskommitténs förslag ska vara genomförda tidigare än 2017 och att Presstödsnämnden i lämplig form ska infogas i Myndigheten för radio och tv. Vi stöder det. Vi är glada över att det har kunnat åstadkommas en överenskommelse med Alliansen om detta. Det gjorde vi faktiskt innan riksdagen fastställde andra ramar än de vi hade föreslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Senare under debatten kommer Hans Ekström att ta upp frågan om hur utskottets majoritet hanterar anslaget till Regeringskansliet. Veronica Lindholm kommer att ta upp miljöpolitiska konsekvenser av den budget vars ramar har antagits av riksdagen. Vi i Socialdemokraterna är självklart angelägna om att det extra val som ska anordnas får motsvarande finansiering. Därför kommer vi i januari att kunna ta emot en ändringsbudget från regeringen som tillför medel för det kommande valet till Sveriges riksdag den 22 mars.

Herr talman! Vi står bakom det särskilda yttrande vi har gjort men deltar inte i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 1.

I detta anförande instämde Hans Ekström, Jonas Gunnarsson och Veronica Lindholm (alla S).

Anf. 2 Jonas Åkerlund (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 1.

Det är egentligen inte så stor skillnad på innehållet i betänkandet om man tänker tillbaka fyra år i tiden. Det har rört sig lite hit och lite dit, men i stort sett är det på många punkter ett enigt utskott. Det finns dock skillnader. För vår del är det att vi inte delar utskottets bedömning av anslagsnivåerna för Sametinget och länsstyrelserna. Vi tycker att de bör ökas därför att länsstyrelserna behöver ett ökat stöd med uppdraget att intensifiera djurskyddskontrollerna.

Vi delar heller inte utskottets bedömning av nivåerna på anslagen för Regeringskansliet. För fyra år sedan var vi och Socialdemokraterna överens om att nivåerna kunde vara lägre. Vi tycker också att stödet till politiska partier bör minskas.

När det gäller presstödet vill vi minska det och fasa ut det på sikt, för förhållandena är annorlunda nu än när det infördes. Tanken var god, och det har fungerat en tid. Men när presstödet infördes hade vi inte en situation som den i exempelvis Gävle. Där finns Arbetarbladet och Gefle Dagblad, som i någon mån kan sägas vara politiska konkurrenter. Men de har samma ägare, så oavsett vem som för ögonblicket anses vara den mindre gynnade tidningen och får presstöd är det i samma ägares fickor som pengarna hamnar.

Vi tror att medielandskapet är så förändrat i dag att det helt enkelt är att kasta bort pengar i onödan. Man offrar inte krut på döda hökar.

Frånsett den reservationen står vi fast vid vad vi har sagt om utskottets bedömning av nivåerna på anslaget Allmänna val och demokrati. Vi anser att de punkterna bör var oförändrade i förhållande till förslagen i budgetpropositionen.

Anf. 3 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Här visar sig den dubbelhet som vi har sett när det gäller Sverigedemokraternas agerande. I omröstningen den 3 november fastställdes Alliansens budgetförslag. Men här i dag tar Jonas Åkerlund avstånd från de möjligheter som finns att inom den ramen förverkliga sitt partis önskemål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det visar att det inte finns någon konsistens i de ställningstaganden som Sverigedemokraterna går fram med på det här området och - skulle jag tro - även på andra områden, vilket har lett till den säregna situationen att vi har fått ramar som speglar Alliansens synsätt men att Sverigedemokraterna i verkligheten vill ha andra ramar och därmed också ett annat innehåll i sin politik.

Anf. 4 Jonas Åkerlund (SD)

Herr talman! Vi har hela tiden haft som vägledande princip att skademinimera. På många områden tyckte vi att Alliansens budget och de rödgrönas budget var ungefär lika skadliga. Sedan var det annat där vi inte såg det så.

Jag vet att det finns en allmänt spridd uppfattning, men vi har faktiskt andra idéer än sådana som gäller utlänningsfrågorna. Totalt sett bedömde vi det som betydligt viktigare att undvika en budget som vi såg som skadlig. Vi trodde att det var sämre för den svenska ekonomin med en rödgrön budget än med en alliansbudget. Därför stödde vi alliansbudgeten. Sedan finns det en rad enskildheter i den budget som vi nu har som vi inte stöder.

Vi har, som jag ser det, en klar linje. Vi gör hela tiden det vi tror är bäst eller minst skadligt, hur man nu ser det, för vårt folk.

Anf. 5 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Det är svårt att styra Sverige med den förutsättningen. Det är därför som vi befinner oss i en svår och svårhanterlig situation. Det är också därför som vi går mot ett extraval.

Vi beklagar det ställningstagande som Sverigedemokraterna har gjort när det gäller ramarna och vill peka på den inkonsekvens som ligger i att man anser sig tala för sin egen budget när man i realiteten har skaffat riket Alliansens budget.

Anf. 6 Jonas Åkerlund (SD)

Herr talman! Jag kan förstå att det känns bittert att sitta i regeringsställning men inte med sin egen budget. Jag förstår det. Men jag tycker inte att det är förvånande. Om man går till talmannen och säger "Nu vill vi bilda regering - vårt underlag utgörs av fromma förhoppningar och önsketänkande", då hamnar man väldigt snabbt där vi är nu.

Anf. 7 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Vi debatterar nu KU1 och budgeten för rikets styrelse, riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013 och 18 motionsyrkanden.

Jag kan konstatera att det på ganska många punkter finns en samsyn för regeringens budget, och så långt är det bra. Vi har dessutom i utskottet kunnat enas om att framöver genomföra de förslag som Presstödskommittén tidigare varit enig om, det vill säga att slå samman Presstödsnämnden, som är en mycket liten myndighet, med Myndigheten för radio och tv. I budgeten kommer det nu troligtvis att bli så att man för över pengarna till Myndigheten för radio och tv men att Presstödsnämnden i så fall får möjlighet att utnyttja medlen tills en ordnad sammanslagning kan ske. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Men på tre punkter blir det nedskärningar jämfört med den budget som regeringen med stöd av Vänsterpartiet lade fram i höstas.

Den största förändringen handlar om Regeringskansliet, som nu får en kraftig nedskärning på 186 miljoner kronor. För några år sedan, 2010, kom det också krav på en nedskärning på Regeringskansliet, den gången genom motioner från både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Bakgrunden var då att budgeten för Regeringskansliet hade fått en kraftfull höjning under den tid då Sverige innehade ordförandeskapet inom EU.

Att vara ordförandeland inom EU kräver extraarbete, och vi i Miljöpartiet hade inga invändningar mot att budgeten höjdes för det ändamålet. Men vi såg gärna att man drog ned igen efter det att ordförandeskapet hade avslutats. Detta att vi gemensamt tyckte att det var en rimlig idé att dra ned anslaget då skapade en omfattande debatt, där Regeringskansliet i slutändan fick en besparing på 300 miljoner kronor. Mycket av besparingarna lade man på utrikesbeskickningar - inte alls på de områden som hade byggts ut för ordförandeskapet.

Den här gången är det betydligt svårare att få besked om var pengarna ska tas. Då vi i förra veckan hade företrädare för Regeringskansliet på utskottet för att säkerställa en beredning fick vi egentligen beskedet att man i dagsläget inte visste hur besparingen skulle ske, var neddragningarna skulle hamna, om man skulle klara det med någon form av naturlig avgång eller om man var tvungen att ta till stora klumpnedskärningar någonstans, om man skulle ha möjlighet att under en tid klara det med anslagssparande eller inte. Den ovissheten tycker jag är mycket olycklig, och jag tror att det kommer att skapa ett väldigt svårt läge för den regering som kommer att ta över efter nyvalet den 22 mars. Med andra ord är det något vi har ett gemensamt intresse av att få bättre besked om.

Den andra punkt där vi inte är överens handlar om Sametinget, som är en statlig myndighet med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige och dessutom är ett folkvalt samisk organ, med val vart fjärde år, som företräder det samiska folket i Sverige.

Det är kanske lite av en trend i Europa och i världen med mer utvecklade varianter av självstyren. Att stärka sådana gynnar demokratin. Att succesivt ge mer ansvar till Sametinget är rätt väg att gå.

Sametinget har under flera års tid lyft fram behovet av att stärka tingets politiska roll. I dag har politikerna i Sametinget betydligt lägre arvodeskostnader än de flesta små kommuner. Man har till exempel bara en heltidsarvoderad politiker. Det är inte rimligt, med tanke på hur Sametingets ansvarsområde har vuxit under de senaste åren och vikten av att värna det samiska folkets röst och rättigheter som urfolk.

Det finns också en punkt om satsningar på demokrati, där vi från Miljöpartiet och från regeringspartierna förstås ser behovet av att tillföra hela den satsning på 16 miljoner kronor som aviserades i budgetpropositionen. Det förslag som nu kommer att röstas igenom blir en betydligt mindre satsning, vilket är mycket olyckligt.

Björn von Sydow har tidigare sagt varför vi inte väljer att reservera oss. Jag vill givetvis markera att vi står bakom vårt särskilda yttrande som vi har gemensamt med andra partier. Där förklaras det varför regeringens proposition i sin helhet skulle vara ett betydligt bättre alternativ än det som nu klubbas igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I detta anförande instämde Hans Ekström och Björn von Sydow (båda S).

Anf. 8 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! De budgetramar som röstades ned den 3 december och den budget som har fallit innehöll kloka satsningar på en förstärkt välfärd, förbättringar för dem med störst behov och minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

Det var en budget som var bra för ensamstående föräldrar - det är oftast en ensamstående kvinna - som fick ett förstärkt underhållsstöd. Den som har två barn får 600 kronor i månaden. Det gör att barnen kanske kan få både vinterstövlar och vinteroverall i stället för det ena eller det andra. Att barnens mediciner är avgiftsfria gör att alla barn kan få den vård och den behandling som de behöver oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.

Sänkt skatt för de fattigaste pensionärerna och höjt bostadstillägg för dem spelar också en stor roll för många människor i deras vardag.

Slopad bortre gräns i sjukförsäkringen, höjd a-kassa, fler anställda i äldreomsorgen och höjd grundnivå i föräldraförsäkringen är bara några exempel på de förbättringar som nu inte blir av. Det är exempel på de områden där vi hade de riktigt stora skillnaderna mellan den budget regeringen har förhandlat fram med Vänsterpartiet och den budget som nu gäller.

De stora budgetskillnaderna låg inte på vårt område, men visst ser vi skillnader här också. Jag tänker kommentera några få av dem.

Sametingets övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur, ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Precis som Agneta lyfte fram tidigare är det en parlamentariskt vald församling - man väljs vart fjärde år.

Vi kan se hur den samiska kulturen utsätts för ganska stora påfrestningar. Det senaste året har det varit flera konflikter med gruvdrift kontra samisk traditionell näring. Det finns många sätt att ta itu med det, och lite mer pengar till Sametinget påverkar inte den saken. Där borde vi snarare se till att vi ratificerar ILO-konvention 169, precis som Norge redan har gjort.

Men vi kan förstärka möjligheterna för Sametinget att verka för det man är satt att göra. Det förbättrar ändå deras möjligheter att få sin kultur känd hos andra och känd i en bredare befolkning. Det gör också att det finns större möjligheter för de näringarna att hävda sig gentemot andra starka ekonomiska intressen.

I stora konton kan 2 miljoner verka lite, men Sametinget har för sin verksamhet 38 miljoner i dag. 2 miljoner gör en stor skillnad, och det kan verkligen påverka de valdas möjligheter att fullgöra sina uppdrag på ett bra sätt.

Angående länsstyrelseanslaget är det ett bra förslag med 25 miljoner mer för att bland annat öka skyddet av värdefull natur och förstärka miljötillsynen och det strategiska miljöarbetet. Det är bara sorgligt att det inte heller blir av, med tanke på den budget som nu har fallit. Veronica återkommer till det senare.

Eftersom dessa ramar har fallit deltar vi inte i det beslutet. Det finns mer man kan säga runt det, men jag stannar där.

I detta betänkande behandlas också en del motionsyrkanden från allmänna motionstiden, och Vänsterpartiet har i det sammanhanget tre reservationer. Jag står självklart bakom alla tre, men jag väljer att yrka bifall bara till reservation nr 2 om insyn i kungliga hov- och slottsstaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

En likartad reservation behandlades förra mandatperioden, och då togs det ett beslut om att diskutera med hovet om att få en tydligare redovisning av hur pengarna används. Vår uppfattning är att det är alltför luddigt. Vi tycker att det borde vara en tydlig åtskillnad mellan de olika pengarna och hur de används, vad som är anslagen till det som är monarkens uppdrag och inte.

Ska man någon gång få en skillnad och komma vidare i det här måste man börja med att försöka reda ut vilka pengar som finns var, och då måste man också bestämma sig för att man vill ha en ökad insyn. Som det är nu går det inte att komma framåt eftersom hovet är något slags märklig hybrid. Det är ju ingen myndighet, och vi kan egentligen inte besluta. Men vi kan börja med att utreda hur det skulle kunna se ut.

Jag yrkar bifall till den reservationen.

Vi tycker också från Vänsterpartiets sida att det vore högst rimligt att man såg till att ha en bra jämställdhetskompetens i utrikesförvaltningen på våra ambassader. Man borde göra mer jämställdhetsanalyser. Vi ser att kvinnor är de som drabbas när det är konflikter i olika länder, och vi tycker att det är rimligt att man har möjlighet att göra ett bra jobb på den fronten.

Sedan tycker vi att det vore lämpligt att man i Regeringskansliet samlade landsbygdspolitiken på ett tydligt, strategiskt sätt, men vi tänker inte yrka på den reservationen.

Jag yrkar bifall till reservation nr 2.

Anf. 9 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Det här betänkandet innehåller två berättelser.

Den ena är berättelsen om hur 12 miljarder kronor skapar ryggraden i den demokrati som är vår och skapar demokratins infrastruktur - riksdag, regering, Regeringskansliet, hovet, Valmyndigheten och partierna. Om den berättelsen är vi ganska eniga i den här kammaren, låt vara att utgiftsramen för utgiftsområdet är 215 miljoner kronor lägre än regeringen föreslog som en följd av att Alliansens ramar antogs den 3 december.

Flertalet av de anslagsposter jag nämnde stöds av breda majoriteter här i dag. Det visar att vi i Sveriges riksdag fortsatt tar gemensamt ansvar för att den centrala statsledningen ska fungera.

Det finns några särskilda satsningar, bland annat en som innebär att extra resurser ska anslås till att arbeta för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Det kan handla om att förebygga rekrytering till såväl högerextrema och vänsterextrema rörelser som våldsbejakande islamism, inklusive åtgärder för att motverka att svenska medborgare reser till Syrien och Irak för att strida med extremistgruppen IS.

I utskottet finns också brett stöd för ett tillkännagivande till regeringen om att Presstödsnämnden bör slås samman med Myndigheten för radio och tv och att förändringar i presstödsregleringen bör göras tidigare än aviserat, inte minst för att skapa likställdhet mellan pappersexemplar och elektroniska exemplar av en tidning.

Låt mig även på förekommen anledning framhålla betydelsen av anslagen till minoritetspolitiken, alltså politiken till stöd för de fem nationella minoriteterna - samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Det här är befolkningsgrupper som har levt i Sverige i århundraden, vars kultur är en del av vårt svenska kulturarv och som har lika stor hemortsrätt här som någon annan. Willy Silberstein, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism, säger i Svenska Dagbladet i dag: "Att gå i synagogan, om man vill göra det, är ett hundra procent svenskt liv."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Den andra berättelsen som finns i dagens betänkande är en del av den stora batalj som rasar i svensk politik den här hösten, bataljen om den ekonomiska politiken i allmänhet. Det är striden om hur verkligheten är beskaffad och hur människor och samhällen utvecklas. Den här bataljen har utkämpats i olika former i årtionden, men det var länge sedan den var så tydlig som just denna höst.

Det är bataljen om hur välstånd skapas och var den ekonomiska politikens tyngdpunkt ska ligga. Är det viktigast att vi diskuterar hur vi skapar förutsättningar för att ekonomin ska växa, så att välståndet ökar och vi får en större kaka att dela på? Eller är det viktigast hur den kaka vi redan har ska fördelas, även om det sker till priset av att den ekonomiska utvecklingen skadas så att det på sikt blir mindre att fördela?

Alliansen har under åtta år i regeringsställning fört en jobbpolitik med tydliga mål. Det ska löna sig mer att arbeta, och det ska vara mer lönsamt och enklare att starta företag, anställa och investera i Sverige. Den här politiken har fungerat. Över 300 000 nya jobb har vuxit fram, nyföretagandet är stort och skatteintäkterna är rekordhöga, även om man tar hänsyn till inflationen, vilket innebär att även anslagen till välfärdens verksamheter är rekordstora. Svensk ekonomi har vuxit snabbare än EU-genomsnittet, vilket innebär tiotals miljarder i ökade skatteintäkter jämfört med om vår utveckling hade följt genomsnittet i EU.

Den budget som vänsterregeringen lade fram byggde på en skattechock på jobb och företagande. Det skulle till exempel bli dubbelt så höga skatter på att anställa unga, mycket dyrare att anställa äldre, försämrat RUT-avdrag och högre inkomstskatter och därmed minskade drivkrafter för arbete för breda grupper.

Det här en politik som, också enligt regeringens egen bedömning, leder till färre jobb trots att Sverige behöver fler. Det är åtgärder som visar på den tydliga konflikten mellan Alliansen och en vänsterregering som avfärdar behovet av positiva drivkrafter för att stimulera arbete, företagande och investeringar och som i stället är ensidigt inriktad på att fördela resurser utan tanke på hur resurserna ska kunna fortsätta att växa.

Den här dimensionen av den ekonomiskpolitiska debatten påverkar även konstitutionsutskottets budgetdebatt här i dag. Regeringens och Vänsterpartiets skattechock på jobb och företagande gör givetvis att de i det korta perspektivet har mer pengar att dela ut. På utgiftsområde 1 innebär det att vi från allianspartierna avvisar vissa satsningar som regeringen föreslog; det är alldeles korrekt. Det innebär också att vi föreslår en besparing på Regeringskansliet på 200 miljoner kronor för att finansiera en del av den ökning av försvarsanslaget som vi vill se.

Vi lovar inte allt till alla. Vi höjer inte skatterna på jobb och företagande. Vi ser långsiktigt hur vi skapar förutsättningar för ekonomin att växa och skatteintäkterna långsiktigt att bli högre än de är i dag. Men i de korta perspektiven är de naturligtvis lägre än enligt regeringens förslag, med den skattechock som det innehåller.

Därför måste vi hålla i pengarna och omfördela när vi vill göra satsningar på vissa områden. Vi har gjort bedömningen att det är av central betydelse i en orolig tid att öka anslagen till vårt försvar, och vi väljer därför att öka anslaget till försvaret och i stället minska anslaget till regeringens kansli från 6,9 miljarder till 6,7 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Låt mig i sammanhanget betona att detta var en aviserad besparing som Alliansen gick ut med långt före valet och som Regeringskansliet därmed hade gott om tid att förbereda sig för. Vi lovade alltså denna besparing på Regeringskansliet även om vi hade suttit kvar vid regeringsmakten. Vi var beredda att minska Regeringskansliets resurser även om regeringen fortsatt hade varit en alliansregering. Det är mycket viktigt att betona det i debatten.

Detta är alltså i motsats till hur situationen var 2010, när den dåvarande oppositionen gjorde en överraskande, oväntad och omotiverad besparing på Regeringskansliet med 300 miljoner. Den kom som en blixt från klar himmel och fick drastiska konsekvenser eftersom den var oväntad. Den hade inte heller något uttalat syfte, utan den ledde enbart till att pengarna gick tillbaka in i statskassan. Vi gör nu en tydlig och motiverad besparing på 200 miljoner för att finansiera en satsning på vårt försvar.

På så vis, herr talman, är KU:s budgetbetänkande i dag en illustration av både det som har brett stöd i den här kammaren - omsorgen om våra demokratiska institutioner - och av det som skiljer oss åt, nämligen synen på hur jobb och välstånd växer fram. Alliansen slår vakt om arbetslinjen och vill satsa på försvaret. Vi väljer därför att göra en besparing på Regeringskansliet.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annicka Engblom och Patrick Reslow (båda M).

Anf. 10 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Jag blev lite nyfiken när Andreas Norlén talade om vikten av jobbpolitiken och hur just den här budgeten skapar fler jobb. Han talar om hur skattesänkningar skapar fler jobb. Just i den här budgeten handlar det om skattesänkningar för dem som tjänar allra mest. Det är de som tjänar absolut mest som får en liten skattesänkning. Det är sådana som du och jag. Jag undrar hur mycket extra forskningen säger att vi kommer att jobba när vi får några hundralappar till på marginalen i månaden.

På den senaste tiden har det kommit ganska många rapporter. OECD har varit i Sverige och granskat den svenska skolan och upptäckte då hur hårt de stora klyftorna verkligen slår mot tillväxten. När internationella organ kommer och talar om för oss att de är chockerade över de ökade klyftorna i Sverige och hur hårt de slår mot tillväxten undrar jag lite grann vad forskningsläget är.

Jag har bara en fråga till när det gäller Regeringskansliet. Regeringskansliet må ha haft gott om tid på sig att förbereda, men vi fick ändå inte några former av svar. Har Andreas Norlén några svar på frågan var man tar pengarna?

Anf. 11 Andreas Norlén (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Jag börjar med det som konkret rör utgiftsområde 1, nämligen anslaget till Regeringskansliet. Jag tycker att det besked som vi fick från regeringens tjänstemän var ganska tydligt.

För det första: De kände till att Alliansen hade aviserat besparingen redan i våras och var därmed förberedda på att det kunde bli en besparing på Regeringskansliet på i storleksordningen 200 miljoner kronor. De hade alltså börjat vidta åtgärder.

För det andra: Vi fick beskedet att personalomsättningen i Regeringskansliet generellt sett är ganska hög, vilket innebär att det inte tar så lång tid att anpassa personalvolymerna till ett något minskat anslag.

Låt mig också påminna om att det handlar om en minskning från ungefär 6,9 miljarder till 6,7 miljarder. Det är alltså inte fråga om någon drastisk besparing. Sedan är det naturligtvis Regeringskansliets sak att återkomma med vad detta konkret innebär.

Vad gäller frågan om drivkrafter för arbete är det så att om man beskattar arbete hårdare blir människor mindre benägna att arbeta. Det är väl belagt i forskningen. Det här handlar inte enbart om att gå från arbetslöshet till arbete, utan det handlar om livets alla skiften. Vi fattar ständigt beslut om huruvida vi ska välja ledighet eller arbete eller ta ett mer ansvarsfullt arbete i stället för ett enklare med lite lägre lön. Då är det viktigt att det i varje sådant skede finns en drivkraft som gör att vi väljer att ta det mer ansvarsfulla arbetet, kanske väljer att växla in övertid i pengar i stället för i ledighet och så vidare. Det är sådant som tillför ekonomin extra resurser, ger drivkrafter och ger extra skatteintäkter. Det är viktigt generellt sett att inte beskatta arbete hårt.

Jag vill påpeka att Sverige oavsett de förändringar som vi nu diskuterar hör till de länder som beskattar inkomster av arbete hårdast i världen.

Anf. 12 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att få en chans att diskutera jobbpolitiken. När OECD pekar på att ökande klyftor hotar och kan skada tillväxten och att de är chockerade över den stora förändring de har sett i det svenska samhället när det gäller just detta tycker jag att det är viktigt för oss politiker i den här kammaren att lyssna.

När det gäller Regeringskansliet, som vi alla kommer att behöva använda oss av för den kommande regeringen, tror jag att vi kan vara överens om att vi inte fick så mycket svar på var någonstans pengarna ska komma att tas. Om 300 miljoner kronor för fyra år sedan var så mycket att man behövde lägga ned flera ambassader är det svårt att se att 200 miljoner ska vara så lite att det inte ens märks.

I detta anförande instämde Veronica Lindholm (S).

Anf. 13 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Vad gäller frågan om inkomstklyftor visar det mått som man brukar använda på inkomstskillnader, den så kallade Gini-koefficienten, att inkomstskillnaderna i Sverige knappt har ökat alls under alliansregeringens åtta år. Däremot ökade de ganska påtagligt under de tolv år som Socialdemokraterna styrde - större delen av tiden med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Då såg vi ökade klyftor, men under de senaste åtta åren har vi knappast sett några sådana alls.

Fattigdomen, mätt med de mått som EU använder, har också minskat i Sverige under alliansregeringens tid. Jag tycker därför att vi ska vara varsamma med att tala om att vi är chockerade. Om man tittar på alla de mätningar som görs av fattigdom i världen, fattigdom i EU, inkomstskillnader i världen och inkomstskillnader i EU ser man att Sverige hör till de länder som har absolut lägst fattigdom och absolut minst inkomstskillnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det är naturligtvis någonting som i grunden är bra; det är bra att vi har ett samhälle som håller ihop och där alla människor har en chans att försörja sig och att leva ett gott liv. Det finns människor i vårt land som lever i ekonomisk utsatthet. Dem har vi naturligtvis ett ansvar för att hjälpa, men generellt sett är Sverige ett land med små klyftor och små inkomstskillnader.

Låt mig, vad gäller Regeringskansliet, konstatera att vi inte fick några preciserade beskrivningar exakt av hur varje krona skulle hämtas in. Men vi fick inte heller några preciserade beskrivningar av vad den uteblivna anslagsökningen på 2 miljoner till Sametinget skulle användas till. Det framstod som ganska oklart vad regeringen hade avsett med denna ökning. Vi föreslår en uppräkning för Sametinget med index, alltså med pris- och löneomräkningen, men inte någon extra satsning. Jag såg inte heller något argument för denna satsning.

Anf. 14 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Statsbudgeten 2015 för det område vi berett i konstitutionsutskottet, Rikets styrelse, omfattar 12 199 miljoner kronor eller som man också kan säga - 12,2 miljarder kronor.

Detta är den ram för budgetområdet Rikets styrelse som riksdagen i den nu välbekanta voteringen den 3 december tog beslut om. Det är 215 miljoner mindre än regeringen har föreslagit i sin budgetproposition. De besparingar vi från allianspartierna har föreslagit motsvarar 1,7 procent av totalbudgeten. Den största besparingen ligger på Regeringskansliet med 186 miljoner.

Vi i Centerpartiet vill liksom övriga allianspartier överföra 200 miljoner från anslagen till rikets styrelse till en förstärkning av anslagen till försvaret.

En viktig del i konstitutionsutskottets beredning av budgeten var det möte vi hade för en vecka sedan med expeditionschefen för Finansdepartementet och med andra företrädare för Regeringskansliet. Vad som framkom vid denna beredning var att det inte kommer att vara några svårigheter för Regeringskansliet att ekonomiskt klara av den neddragning som vi föreslagit. Vi fick ett tydligt besked från företrädarna för Regeringskansliet.

Herr talman! En annan och viktig del i vårt budgetförslag från konstitutionsutskottet är ett tillkännagivande till regeringen från alla partier utom Sverigedemokraterna. Detta tillkännagivande grundas dels på en motion som jag har lämnat om presstödet, dels på allianspartiernas budgetmotion om en sammanslagning av Presstödsnämnden och Myndigheten för radio och tv.

Vi har i tillkännagivandet enats om att delar av det förslag som Presstödskommittén lämnade för drygt ett år sedan bör kunna genomföras redan innan den nuvarande presstödsperioden går ut den 1 januari 2017.

De svåra ekonomiska villkoren för många tidningar i landet är naturligtvis grunden för detta. Många lokalredaktioner har lagts ned, och utgivningen av flera tidningar är hotad. För de tidningar som har presstöd var rörelsemarginalen 2013 minus 9 procent. Det är naturligtvis svårt att på sikt driva en verksamhet på dessa villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I min motion har jag belyst dessa problem och efterlyst att regeringen föreslår åtgärder som kan minska svårigheterna för tidningar som nu är hotade. Åtgärder som jag har efterlyst är att även läsarintäkter från digital utgivning ska få inräknas vid beräkning av presstödet, annars hindras ju tidningarna från att genomföra nödvändiga besparingar som är möjliga när fler läsare tar del av tidningarna på nätet i stället för på papper.

En annan åtgärd som jag har föreslagit är att kravet på abonnerad upplaga, som nu är 70 procent, bör kunna sättas lägre. Det skulle göra det lättare för dessa tidningar att möta konkurrensen från gratistidningarna.

Detta tillkännagivande innebär något som faktiskt är mycket sällsynt i riksdagens motionsbehandling, nämligen att en motion från den allmänna motionstiden bifalles av riksdagen inom mindre än två månader från att den lämnades in till riksdagen.

Jag är naturligtvis glad och tacksam för det. Men viktigare är naturligtvis att riksdagen ger ett stort antal tidningar i landet hopp om möjligheter att överleva den kris som nu finns i tidningsbranschen. De ges bättre möjligheter att klara av de anpassningar till ny teknik och lägre kostnader som är nödvändiga för överlevnaden.

Jag har också gott hopp om att regeringen snabbt kommer att genomföra vad riksdagen kräver i detta tillkännagivande om presstödet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande på utgiftsområdet Rikets styrelse, som också innehåller det positiva ställningstagandet till min presstödsmotion.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annicka Engblom (M).

Anf. 15 Mathias Sundin (FP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och sedan börja i en annan ände.

Vårt utgiftsområde handlar delvis om ett annat utgiftsområde, just för Försvarsmakten. Alliansen vill flytta över 200 miljoner kronor från vårt område till försvaret som en del av en större satsning på och upprustning av vår försvarsmakt.

Att detta är ett starkt behov tror jag egentligen inte att det råder några tvivel om, även om våra budgetar skiljer sig åt på området. Vi såg i lördags ryskt militärflyg som flög mycket nära civilt flyg och var nära att krocka. För ungefär en vecka sedan dök dessa stora ryska bombare som kan vara kärnvapenbestyckade upp i Östersjöområdet, troligen för första gången sedan det kalla krigets slut. Vi har haft en mycket uppmärksammad påhälsning under ytan som med all sannolikhet var rysk. Inte minst har vi det folkrättsvidriga ryska agerandet i Ukraina.

Ryssland rustar kraftigt upp sitt försvar och sin militär. Det behöver vi göra också i Sverige. Att flytta över 200 miljoner kronor är i det här sammanhanget inte någon stor summa, men det är vårt utgiftsområdes strå till stacken.

Värt att påpeka är också att budgeten från S, V och MP dels inte gör detta, dels föreslår skattehöjningar som skulle göra att Försvarsmakten under nästa år tappade 150 miljoner och året därpå 300 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det finns också satsningar från Alliansen inom vårt område. Vi har 3 miljoner kronor till mer ryskspråkig personal vilket det, som jag nämnde tidigare, ser ut att finnas ett behov av. Vi lägger 15 miljoner kronor på att höja säkerheten vid utlandsmyndigheter. Vi lägger 12 miljoner kronor bland annat på att stärka bekämpandet av våldsbejakande extremism. Vi ser nu hela tiden uppdateringar från säkerhetspolisen och andra om att väldigt många svenskar åker ned och slåss för till exempel IS i Mellanöstern.

Neddragningen av Regeringskansliet, alltså de pengar som vi använder till att finansiera en höjning av försvarsanslagen, är som tidigare nämnts väl förberedd. Den kommer i huvudsak, fick vi höra i förra veckan, att hanteras med naturliga personalförändringar - människor som går i pension och annan personalomsättning.

Det kan ändå vara viktigt att påpeka detta för regeringen: Det blir inga nya möbler nästa år.

I Alliansens budget kan man sammanfatta det hela med att det blir mer pang för pengarna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annicka Engblom (M).

Anf. 16 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Tack vare Alliansens åtta år med en ansvarstagande ekonomisk politik och en aktiv reformpolitik är Sverige på rätt väg. Alliansregeringen har bevisat att man i högsta grad är regeringsduglig. Jobben har blivit över 340 000 fler sedan 2006. Sverige är det enda land i EU där den offentliga skulden förväntas minska mellan 2006 och 2014. Vi har högst arbetskraftsdeltagande och högst sysselsättningsgrad i EU.

Alliansen har som mål att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020 genom att sysselsättningen ökar med ytterligare 350 000 personer. Arbetet för att nå dit börjar och slutar med bättre utbildning, en skola fylld av kunskap, kompetens och bildning.

Alliansens budget för ett starkare Sverige sätter ansvar för ekonomin och reformerna för fler jobb främst. Vi prioriterar kvalitet och tillgänglighet i välfärden framför utbyggda bidragssystem.

När nu Alliansens budget har beslutats av riksdagen står det klart: Vårdnadsbidraget kommer inte att tas bort. Valfriheten det innebär blir alltså kvar. Rätten till avdragsgilla gåvor till ideella ändamål kommer inte att försvinna. Möjligheten att göra pengarna dubbelt värda när man ger dem till välgörenhet kommer alltså att finnas kvar. Rätten för föräldrar att själva bestämma vem som ska ta hand om deras små barn förminskas inte genom ytterligare kvotering.

Alliansen presenterar en politik för hur Sverige kan nå 1 procents överskott år 2018. Genom att bygga skyddsvallar i ekonomin säkrar vi möjligheten att värna jobb och välfärd i nästa kris, och våra reformer är finansierade.

För att jobben ska kunna blir fler och komma fler till del föreslår vi ett omfattande paket av regelförenklingar och förbättringar för entreprenörer samtidigt som vi breddar vägarna in till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Alliansen föreslår investeringar i infrastruktur och bostäder för att knyta ihop Sverige och göra det möjligt för människor och företag att bo och verka i vårt land.

Inom konstitutionsutskottets beredningsområde, alltså en budget för rikets styrelse, föreslår vi att anslaget till Regeringskansliet för 2015 ska vara 186 miljoner lägre än regeringens förslag till budget. Är det en katastrof? Nej, naturligtvis inte. Det är motiverat av tre skäl som jag vill lyfta fram.

Det första är att försvarsanslaget behöver höjas rejält för att möta den ökande hotbilden från Ryssland. Vi bidrar bara med en liten del från vårt utgiftsområde.

Det andra är att medlen kan avvaras på Regeringskansliet genom omfördelning.

Det tredje är att Alliansens budgetförslag har varit känt länge inom Regeringskansliet - ända sedan i våras då vi satt vi makten och kunde förbereda regeringens tjänstemän på att denna minskning skulle komma. Minskningen kommer alltså inte som en överraskning utan har planerats för.

Vi fick kvitto på detta i förra veckan när Regeringskansliets tjänstemän besökte konstitutionsutskottet inför dagens beslut och meddelade att den aviserade minskningen kunde mötas genom omfördelning av tillgängliga medel, anslagssparande. De var förberedda sedan i våras. Däremot gavs det inga svar på hur de hade tänkt sig att regeringens ökade anslag till exempelvis Sametinget skulle lösas.

Låt mig avsluta med att säga några allvarsord. Det ligger inte inom vårt utskottsområde, men likväl bidrar vi från konstitutionsutskottet. Hotbilden från Ryssland behöver tas på största allvar. Vi har under senare tid sett Ryssland bli alltmer aggressivt i sitt närområde, såväl till lands och i luften som till havs och under havsytan. En regeringsduglig regering måste snabbt omprioritera medel för att möta hotbilden. I det korta perspektivet bidrar konstitutionsutskottet med något lite genom att ta medel från Regeringskansliet. Det är väl motiverat, mer kommer att behövas och det drabbar inte verksamheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annicka Engblom (M).

Anf. 17 Hans Ekström (S)

Herr talman! Vi behandlar nu budgeten för rikets styrelse, betänkande KU1. Huvuddragen i vår kritik mot det förslag som de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna drivit igenom har Björn von Sydow gått igenom, och jag tänker inte gå in på det.

Vad vi ser bakom oss är åtta år av ökade klyftor. Det är intressant att de borgerliga partiernas företrädare som varit uppe i talarstolen inte har talat något om de skadliga ekonomiska effekterna för tillväxten det enligt oberoende ekonomer har. Man talar bara om drivkraft för arbete men inte om att ökade klyftor har skapat lägre tillväxt. Man väljer vilka fakta man vill se, för det stärker den egna verklighetskartan.

Under åtta år av borgerligt regeringsinnehav har hotet från öster ökat, men först när Peter Hultqvist blir försvarsminister börjar vi se att det händer något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Under de borgerliga regeringarna med Anders Borg som finansminister har moderata försvarsministrar avgått i protest mot den egna regeringens försvarspolitik. Det väljer man att inte se i dag. Nu är hotet stort, men det har det tydligen inte varit under åtta år. Det är konstigt att avgående moderata försvarsministrar har sett det.

Jag satt i KU under förra mandatperioden och vill påminna om en ingången överenskommelse som de borgerliga nu sviker. De borgerliga partierna har påmint om att överenskommelser ska vårdas för att framtida samarbete ska kunna ske inom olika politikområden.

Under förra mandatperioden föreslog vi en betydande nedskärning av Regeringskansliet, som Sverigedemokraterna valde att stödja. De borgerliga i konstitutionsutskottet och i regeringen var då mycket upprörda och menade att vi saboterade för regeringsmakten och att nedskärningarna skulle få allvarliga effekter på svensk utrikesrepresentation.

Det uppkomna läget resulterade i att våra gruppledare i KU gjorde en överenskommelse om att den som äger regeringsmakten måste kunna se till att rikets styrelse fungerar och att man därför är bäst skickad att bedöma behovet av resurser. Vi är därför mycket förvånade över att denna överenskommelse bara gäller när det är borgerliga regeringar och inte nu. Ingångna överenskommelser ska tydligen inte hållas.

Som gammal kommungubbe har jag gjort många överenskommelser med ansvarsfulla borgerliga kommunpolitiker som vi vårdat från båda håll. Jag trodde att det gällde i Sveriges riksdag också.

(Applåder)

Anf. 18 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Låt mig börja med debatten om Regeringskansliets anslag. Det är riktigt som Hans Ekström säger att det året efter att oppositionspartierna under förra mandatperioden hade berövat Regeringskansliet 300 miljoner kronor på ett oväntat och oförklarligt sätt, utan att motivera vad pengarna skulle användas till, ingicks en överenskommelse om att återföra dessa medel till Regeringskansliet. Vi välkomnade denna överenskommelse och tyckte att det var ett bra och ansvarsfullt steg.

Nu är läget ett annat. I höstas gick Alliansen till val på en politik som innehöll en satsning på Försvarsmakten. Den hade vi tydligt anvisat finansiering för, bland annat genom en neddragning med 200 miljoner kronor på Regeringskansliet. Vi gick alltså till väljarna och sa: Detta är vår politik. Vi föreslår att Regeringskansliet ska spara 200 miljoner för att vi ska få ökade resurser att satsa på Försvarsmakten.

Detta var inte okänt för vare sig väljarna eller Socialdemokraterna när valrörelsen och valet ägde rum. Efter valet måste vi naturligtvis följa upp och hedra den politik vi gick till val på. Det vore orimligt om vi efter valet skulle säga att vi står för en helt annan politik än den vi presenterade för väljarna. Hans Ekströms indignation klär honom därför inte så väl, för om vi hade gjort på något annat sätt hade väljarna blivit indignerade.

Låt mig ställa en fråga till Hans Ekström: Tycker egentligen inte Hans Ekström också att det är viktigare att satsa mer pengar på vårt försvar än att behålla varje tjänsteman i Regeringskansliet?

Anf. 19 Hans Ekström (S)

Herr talman! Vi tycker att försvaret ska stärkas, till skillnad från vad ni gjorde under åtta år av borgerligt regeringsinnehav när inget skedde och dina partikamrater avgick som försvarsministrar, Andreas Norlén, på grund av att ni slaktade Sveriges försvar så att Sverige i dag saknar den försäkring vi behöver. I dag har vi en försvarsminister som återinför repövningar och annat. Det är en stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vi tycker att vi som tjänar bra kan bidra med en högre medlemsavgift till riket. Vi tycker att vi har råd med rikets försvar. Det ska finansieras genom ökade medlemsavgifter från oss som har råd med det.

Vi hade också ett syfte med våra nedskärningar under förra mandatperioden. Vi satte välfärden främst och ville satsa ökade resurser på välfärden. Vad Andreas Norlén säger är att ett vallöfte om försvaret ska hållas men att ett vallöfte om välfärden inte är motiverande nog.

Jag trodde att en överenskommelse gällde. Vi hade gjort upp om att den som satt vid regeringsmakten var tvungen att kunna göra en bedömning av vilka resurser rikets styrelse krävde. Det är den beskrivning vi hade i KU vid den tiden. Det var vad överenskommelsen innebar, Andreas Norlén. Nu sviker ni den.

(Applåder)

Anf. 20 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Jag vet inte om åhörarna riktigt kunde följa den röda tråden i Hans Ekströms slängiga argumentation. Låt mig bena ut några saker.

Först och främst gick vi till val på att sänka anslagen till Regeringskansliet med 200 miljoner. Nu genomför vi den politiken. Det är väldigt tydligt.

Hans Ekström sluggar sedan vilt när det gäller tillståndet i Försvarsmakten. Fakta är att Socialdemokraterna tillsammans med V och MP gick till val 2010 på att skära ned 2 miljarder på försvaret, det vill säga rakt motsatt till det som Hans Ekström nu ger sken av.

Vad som hände under Alliansens åtta år var att en mycket stor omställning av Försvarsmakten inleddes, från ett värnpliktsförsvar med mobiliseringsförråd till en försvarsmakt som ska vara redo att möta hot mot Sveriges integritet men också kunna göra insatser utomlands.

Det var en mycket stor förändring som fortfarande inte fullt ut har genomförts men som är på god väg. Enligt överbefälhavarens rapporter har försvarsförmågan stärkts jämfört med när reformarbetet inleddes. Vi har fortfarande en lång bit kvar innan försvarsreformen är fullt ut genomförd.

Alliansen har tydligt sagt att vi behöver öka försvarsanslagen därför att hotbilden har förvärrats mot Sverige. Det är väl alldeles tydligt att det har skett en gradvis försämring av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde under de år som närmast har förrunnit.

Den ryska annekteringen av Krim och inblandningen i inbördesstriderna i Ukraina är ett tydligt exempel på hur allvarligt säkerhetsläget nu har blivit, vilket gör det motiverat att vidta omfattande åtgärder. Det är vad vi föreslår, och vi finansierar det fullt ut utan en skattechock på jobb och företagande, som är kärnan i Hans Ekströms politik.

Anf. 21 Hans Ekström (S)

Herr talman! Andreas Norlén vill säga att omställningsarbetet nu har pågått under åtta år av borgerligt regeringsinnehav. Egentligen är det en omställning som började för snart 25 år sedan. Efter Berlinmurens fall började försvaret ändra sin inriktning. Det är alldeles riktigt. Vad jag påpekar är att ingenting hände under åtta år av borgerligt innehav. Hotbilden har inte kommit den senaste tiden. Det är först nu det händer någonting, och det ska finansieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Där har vi en skillnad i finansieringen av den upprustning som nu måste ske. Vi tycker att vi som har råd - Andreas och jag - ska bidra med högre medlemsavgift till landet. Jag tycker att vi har råd med det, Andreas. Du tycker att vi ska se till att Sverige till exempel rustar ned sin utrikesrepresentation. Det gör att svenskt näringsliv får mindre möjlighet att sälja utomlands. Det tycker jag är fel. Där har vi olika uppfattning.

Anf. 22 Veronica Lindholm (S)

Herr talman! Vi debatterar KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Jag tänkte tala lite grann om länsstyrelsen och då specifikt Länsstyrelsen i Västerbottens län, där jag hör hemma.

När vi tittar på fjällmiljön har länsstyrelsen uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Det kanske viktigaste är att vi ska ha en luft som är så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta mål kommer vi inte att uppfylla till år 2020. Dessutom beräknas att vi missar ytterligare 13 av de 16 miljömål som är uppsatta. Vi behöver en ny strategi för att komma i hamn.

Västerbotten är landets näst största län efter Norrbotten och utgör en dryg åttondel av hela Sveriges landareal. Mer än halva länet utgörs av skogsmarker. Nästan 3 procent av Sveriges befolkning bor i just vackra Västerbotten.

Västerbottensfjällen är till största delen oexploaterade. Här finns goda möjligheter att uppleva såväl djur som växter. Det är en utmaning att så många olika verksamheter måste samexistera. Kulturmiljöerna behöver uppmärksammas mer. Klimatförändringarna är ett stort problem.

Regeringen har i dagarna godkänt ett avtal som Naturvårdsverket och större markägare ingått om byte av mark för att skydda värdefulla skogar. Markbytena innebär att ca 16 000 hektar kan skyddas som naturreservat varav ca 11 000 hektar utgör produktiv skogsmark.

I Västerbotten finns 267 befintliga naturreservat. Länets fjällvärld tillhör Europas sista orörda natur. Vindelfjällens naturreservat är Europas största skyddade område, och här forsar en av Sveriges outbyggda nationalälvar, Vindelälven, fram.

Förra veckan träffade jag vår landshövding med det vackra namnet Magdalena Andersson, länsrådet Lars Lustig och de olika enhetscheferna för Länsstyrelsen i Västerbottens län, bland annat enhetschef Björn Jonsson på naturvårdsenheten. Jag tänker referera honom.

Han sa: För norra Sveriges del och fjällen låg vi långt framme med planer på att göra stora insatser på just leder och anläggningar i fjällen. Bara i Västerbotten hade vi en lista på extrainsatser på nära 10 miljoner kronor i anläggningsarbeten. Vi brukar grovt räkna på att cirka två tredjedelar av anläggningsåtgärder går till arbete och en tredjedel till materiel. Bara det skulle då ge ett flertal ytterligare arbetstillfällen i Västerbotten. En stor del skulle gå till att lösa in mark för reservatsbildningen. Detta behövs verkligen och skulle i sin tur bland annat resultera i bättre tillgänglighet för friluftsliv, rekreation och inte minst möjligheter för besöksnäringen. Exempel på detta är upprustning av ledsystem och stugor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag tänker nu tala om miljömål i Västerbotten. I Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990, men det krävs stora insatser för att de ska fortsätta att minska. Länet är stort, och befolkningen bor över hela länet. Därför har bra kommunikationer en särskilt stor betydelse för länets invånare och näringsliv. Vi har också Sveriges längsta allmänna vägnät, sex flygplatser med trafik på Stockholm och fem hamnar. Genomförandet av Botniabanan och planeringen av Norrbotniabanan är våra största projekt.

Västerbottens kustland har förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck samt lokala problem med övergödning. När dessutom traditionella näringar längs kusten minskar gör det att miljökvalitetsmålen blir svåra att nå. Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Skogen omvandlas från ett naturliknande skogstillstånd till en brukad skog. Arealen jordbruksmark minskar i länet. I stora områden av länet finns det få eller inga betesdjur som håller gräsmarkerna öppna.

Jag övergår nu till att tala om miljöenheten. Hit hör även Blajken och Svartträskgruvan. Dessa gick i konkurs 2008. I Svartträskgruvan bröts sulfitmalm, zink. Det blir enorma rester av gråberg. Det lakar väldigt mycket, det vill säga ger förorenat vatten. Vi talar om kostnader på 200 miljoner kronor för att för att städa upp. Vad gäller Svartträskgruvan finns ordnande finanser för detta. Det allvarliga är att vi talar om vattenrening framåt i tiden på detta område under 30 års tid. Det får enorma konsekvenser för vår miljö.

Jag vill peka på att den nya budgeten innebär besparingar på ungefär 1,5 miljoner kronor i mitt hemlän. De stora ställen man sparar in på är bland annat sanering och återställning av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö och skydd av värdefull natur. Där har man satt ett minus på hela 660 000 kronor. Det tycker jag är problematiskt.

Min fråga är: När tror vi att vi ska kunna leva upp till miljömålen och generationsmålen?

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)