Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anf. 1 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Ekonomisk trygghet vid ålderdom, som utgiftsområde 11 heter, är en högt prioriterad fråga för oss socialdemokrater.

I det parlamentariska läge vi nu befinner oss i har övergångsregeringen enligt välförankrade principer lagt fram en övergångsbudget som inte ska innehålla skarpa partipolitiskt präglade förslag. Det rimliga i en sådan situation är förstås att vi först får en regering på plats som sedan kan lägga fram en ändringsbudget med sin prägel på politiken. Trots det har Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstat igenom andra ramar för statens budget, som innebär en annan inriktning än den vi vill ha. Därför, fru talman, avstår vi från att göra ett ställningstagande i fråga om fördelningen inom utgiftsområdet.

Men jag ska naturligtvis ta tillfället i akt att berätta hur vi vill förbättra pensionerna och villkoren för landets pensionärer. Låt mig först konstatera att en förutsättning för långsiktigt hållbara och trygga pensioner är att vi har ett robust pensionssystem. Det har vi i grunden. Allt fler länder sneglar på hur vi har gjort, just för att vi har ett finansiellt och politiskt hållbart pensionssystem. Vi vältrar inte längre över skulder på morgondagens generationer, och den pension vi tjänat in genom livet kompletteras med ett skattefinansierat grundskydd för den som inte tjänat ihop tillräckligt under sitt yrkesverksamma liv. Men efter 20 år med detta pensionssystem ser vi att det levererar för låga pensioner. Det kan vi förstås inte acceptera.

Den främsta anledningen till att många får för låga pensioner är någonting som i grunden borde vara glädjande, nämligen att vi lever allt längre. Men det innebär i sin tur att pensionsrätterna vi jobbar in ska räcka i allt fler år. För att pensionerna inte ska fortsätta att gröpas ur på det sätt vi nu ser behöver inbetalningarna till systemet öka. Det kan vi åstadkomma genom fler arbetade timmar i ekonomin. Under den föregående mandatperioden har vi glädjande nog sett just detta: att arbetslösheten har sjunkit och att sysselsättningen har ökat. Men i detta perspektiv handlar det också om att ge förutsättningar för att förlänga arbetslivet - det handlar både om att inträda på arbetsmarknaden något tidigare och om att orka lite längre.

Det andra sättet att öka inbetalningarna är att justera själva avgiftsnivån. Vi socialdemokrater har satt upp ett mål om att vanliga löntagare på sikt ska få en pension som motsvarar 70 procent av slutlönen. Då är vår bedömning att det kommer att krävas både och, alltså både ett förlängt arbetsliv och en höjd ålderspensionsavgift. I det sammanhanget vill jag påminna om att det som bestämdes i den ursprungliga pensionsöverenskommelsen 1994 var en avgift på 18,5 procent av lönen, men det har i praktiken kommit att bli 17,21 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Lika angeläget som det är att höja pensionerna på sikt är det naturligtvis att vidta åtgärder här och nu för att höja inkomsterna, inte minst för de pensionärer som har det allra sämst ställt. Redan under den förra mandatperioden gjorde den S-ledda regeringen betydelsefulla satsningar som säger något om vår vilja framåt.

Först och främst tog vi flera viktiga steg för att avskaffa den orättvisa pensionärsskatten. Pension är uppskjuten lön och ska självfallet beskattas likadant. Det har för oss socialdemokrater hela tiden varit en vägledande princip och en fråga om anständighet. Därför såg vi till att pensionärer med inkomster upp till 17 000 kronor i månaden numera betalar samma skatt som den som arbetar, och de allra flesta pensionärer fick en skattesänkning under vår regeringstid, de senaste fyra åren.

Vi står fast vid att den orättvisa beskattningen ska vara borta helt och hållet senast år 2020. Jag välkomnar att det under valrörelsen utkristalliserades en samsyn i den frågan, så att detta gick att inkludera i övergångsbudgeten.

En annan viktig satsning som genomfördes förra mandatperioden var att vi höjde bostadstillägget för pensionärer, inte bara en gång utan två gånger. Först gjorde vi det genom en höjd ersättningsgrad, och sedan gjorde vi det genom ett höjt tak för den ersättbara boendekostnaden.

Parallellt med detta har vi haft ett konstruktivt och intensivt arbete i Pensionsgruppen, alltså den blocköverskridande sammansättning av partier som vill vårda och värna grunderna i pensionssystemet men också löpande göra nödvändiga förbättringar.

I december 2017 presenterade vi en överenskommelse, den största överenskommelsen sedan pensionssystemet sjösattes för 20 år sedan. Överenskommelsen innehåller flera viktiga förändringspaket. Men den kanske mest angelägna delen, som också har störst bäring på utgiftsområde 11, är den som handlar om ett förstärkt grundskydd - både en förbättrad garantipension och ett förbättrat bostadstillägg. Trots att vi har haft en höst kantad av parlamentarisk oklarhet har vi klarat av att jobba på med detaljerna för att dessa förbättringar ska kunna levereras till landets pensionärer 2020 - det är den tid det tar att hinna med alla beredningar, remisser och beslut som krävs i ett större förändringsarbete. Vi ser fram emot att få återkomma till detta inom kort.

För oss socialdemokrater är det också högst angeläget att den som har arbetat och slitit ett helt liv ska ha en rimlig pension att leva på. Man ska se i pensionskuvertet att det har lönat sig att arbeta. Därför vill vi se ett särskilt pensionstillägg, som enligt vårt förslag skulle ge upp till 600 kronor mer i månaden efter skatt för dem som har de lite lägre inkomstpensionerna. Vi hoppas naturligtvis få gehör för det förslaget, först och främst i Pensionsgruppen, vars processer och överenskommelser vi socialdemokrater värnar, men såklart också här i riksdagens kammare, där besluten till sist alltid fattas.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att rikta mig direkt till landets pensionärer, som förtjänar min och andras tacksamhet för att de tillsammans med tidigare generationer har byggt detta land till det fantastiska land det är i dag, med en stark välfärd, en rimlig fördelning och goda möjligheter för de allra flesta att leva ett gott liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men ni som har gjort detta förtjänar inte bara våra lovord och vår respekt: Ni förtjänar framför allt ett starkt och tryggt samhälle som ger tillbaka, ett samhälle där man får en rimlig pension att leva på när det är dags att gå i pension.

Detta är en högt prioriterad fråga för oss socialdemokrater också den kommande mandatperioden. Det är någonting som vi ska arbeta för att leverera till er.

(Applåder)

Anf. 2 Anne Oskarsson (SD)

Fru talman! Jag har inga yrkanden att göra, eftersom vår budget ligger högre än rambudgeten. Jag hänvisar dock till vårt särskilda yttrande.

Vi är i dag 2,2 miljoner pensionärer. 30 procent av dessa pensionärer har garantipension. Kvinnornas pensioner löper på 70 procent av männens nivå. Kvinnoyrken som till exempel sjukvårdsbiträde, undersköterska och barnskötare verkar inte vara särskilt uppskattade om man tittar på inkomsterna. Borde inte den viktigaste frågan om välfärd i vårt samhällskontrakt vara att ta hand om barn och gamla? Vi måste ju också vara medvetna om att det oftast är kvinnor som tar hand om äldre anhöriga när kommunen inte kan uppfylla dessas behov.

Att på ålderns höst behöva leva på 12 700 kronor i månaden efter skatt, vilket är snittet för kvinnor, är inte att betrakta som en värdig ålderdom. Den uppskjutna lönens - pensionens - syfte var att ge en värdig ålderdom där man som pensionär, utöver att klara sig ekonomiskt, skulle kunna leva och inte bara överleva.

Ja, det förekommer en åldersdiskriminering. Ett uppenbart exempel på detta är den särskilda pensionsskatten, som medför att pensionärer betalar mer skatt än förvärvsarbetande. Denna skatt vill vi sverigedemokrater slopa helt. Ett annat exempel på denna diskriminering är den extra löneskatt på 6,5 procent för arbetande pensionärer som infördes förra året.

Fru talman! Vi sverigedemokrater anser att det är respektlöst att ta ut extra skatt från en redan ekonomiskt utsatt grupp som redan har fått sin inkomst minskad vid avslutat förvärvsarbete.

De kvinnor i min ålder som jag talat med, fru talman, upplever inte en ekonomisk trygghet i sin ålderdom. Upplevelsen är snarast att pensionärer inte räknas och inte har samma rättigheter som de förvärvsarbetande.

En av dessa kvinnor säger: Med den pensionen kan jag absolut inte skilja mig. Jag är helt beroende av min man för att föra ett drägligt liv.

Ingen ska behöva vara beroende av en annan person för att klara sin försörjning. Var det inte så att när sambeskattningen avskaffades var det för att skapa incitament för kvinnor att gå ut i förvärvslivet och vara självförsörjande? Nu sitter de som åldringar och är beroende av sin partner för sin överlevnad. Inom parentes kan också sägas att garantipensionen för gifta är 1 000 kronor lägre än för ogifta.

En annan kvinna säger: Jag kan inte flytta in på trygghetsboende, för det skulle kosta för mycket. Huset jag bor i är betalt, och jag vill kunna behålla min bil och ha lite guldkant på tillvaron.

Det finns många kvinnor i samma situation som bor kvar i sina hus beroende på det ekonomiska incitamentet. Det lönar sig inte att flytta. Detta medför att när de så småningom kanske behöver hjälp är de fångna i sitt eget hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! 245 000 pensionärer definieras av Pensionsmyndigheten som personer med "relativt låg ekonomisk standard" och har enligt EU-domstolen risk för fattigdom, vilket motsvarar 15 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. Totalt sett rör det sig om att var fjärde pensionär har en inkomst efter skatt som ligger under gränsen. EU-domstolen menar vidare att garantipensionen utgör en minimiersättning för vad som ska tillfalla en person, medan Pensionsmyndigheten betraktar den som ett tak.

Varför behöver då pensionärer mer pengar? Det är för att kunna leva som andra i samhället, att ha råd att ge sina barn och barnbarn en present då och då och att kunna gå ut och äta med sina väninnor. Att leva med en bristfällig ekonomisk standard där man inte kan behålla sin bil och inte fortsätta leva sitt liv är inte värdigt.

Många äldre är dessutom multisjuka och behöver mediciner som ofta är mycket dyra. Många så kallade fattigpensionärer har inte heller råd att gå till tandläkaren eller köpa nya glasögon. Vi sverigedemokrater vill därför höja garantipensionen med 1 000 kronor per månad, vilket skulle medföra att de svagare gruppernas pensioner höjs.

När det gäller bostadstillägget ligger den maximala ersättningen i dag på drygt 5 500 kronor i månaden för pensionärer samtidigt som nybyggda tvåor i snitt kostar 8 000 kronor i månaden. Det saknas med andra ord bostäder till rimliga kostnader, bland annat på grund av undanträngningseffekter från invandringen. Detta har medfört att hemlöshetstalet har ökat inte bara i storstäderna utan i hela landet. Förra året var ca 2 000 hemlösa.

Bostadstillägget måste höjas. Vi sverigedemokrater vill höja bostadstillägget till 6 000 kronor i månaden.

(Applåder)

Anf. 3 Solveig Zander (C)

Fru talman! Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har beslutat om en annan utgiftsram för det utgiftsområde som vi nu ska behandla har Centerpartiet också tänkt avstå när det gäller anslagsäskandet för just det här området. Centerpartiets budgetalternativ bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar ska ryckas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partimotion 2018/19:2610. I den motionen finns förslag till ramar för detta utgiftsområde, som gäller för de äldre. Det betyder att vi vill återkomma med de detaljerade förslagen i det här sammanhanget.

Vi har naturligtvis förslag på området, vi som alla andra. För oss i Centerpartiet är det fortfarande viktigt att vi fortsätter att driva den rättvisa beskattningen, och vi vill se möjligheter att medverka till det även nu.

Vi vill också genomföra en översyn av nivåerna som ingår i försörjningsstödet, existensminimum och förbehållsbelopp för de äldre. Det finns nämligen stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur man använder dessa möjligheter, vilket betyder att om man bor i en kommun som har höga kostnader får man självklart också en mindre del av pensionen att använda till annat än det som är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Jag och Centerpartiet har också i allra högsta grad varit delaktiga i Pensionsgruppens arbete. Som vi hörde nyss från Socialdemokraterna har vi fortsatt jobba eftersom det är en parlamentariskt sammansatt grupp. Därför har vi under hösten fortsatt vårt jobb.

I Pensionsgruppen har vi tagit ett helhetsgrepp och gjort en totalöversyn av vårt pensionssystem för att det ska stämma bättre överens med de behov vi har i dag och inte de som var verklighet 1994, när systemet sjösattes. Vi har vänt på varje sten, och det har inneburit att vi efter flera års arbete med detta har nått en överenskommelse. Det var för ganska precis ett år sedan, den 14 december 2017.

De första förslag vi har tagit oss an och nu ska verkställa innebär bland annat förbättrade placeringsregler för våra AP-fonder. Skälet till det är givetvis att pensionärerna ska få högre pension och att fonderna ska ge bättre avkastning. Dessutom har vi tryckt på miljö och klimathänsynen i placeringen.

Vi har tittat på att höja garantipensionen, det vill säga pensionen för dem som har de allra lägsta pensionerna. Avsikten är att detta ska träda i kraft 2020, det vill säga om ungefär ett år. Det är en viktig reform. För mig och Centerpartiet har det varit viktigt att stötta dem som har de allra lägsta pensionerna. Vi vet att det är kvinnor, och kvinnor behöver vi verkligen uppmärksamma i det här sammanhanget. Det är en viktig jämställdhetsfråga.

En höjning av pensionsåldern är med i det vi i allra högsta grad jobbar med just nu. Det är väldigt viktigt att vi höjer pensionsåldern, för vi vet att vi lever längre och får fler friska år. Men det är också viktigt att vi tar till vara de äldres kunskaper och erfarenheter i arbetslivet. Vi ska ju medverka till att integrera nyanlända och invandrare, och då behövs de äldres kompetens för att möjliggöra att man lär sig på arbetsplatsen.

Dessutom är det viktigt att titta på hur det ska bli möjligt att höja pensionsåldern med hjälp av sådant som vi i Pensionsgruppen inte råder över. Det handlar om vidareutbildning och kompetensutbildning. Vi i Pensionsgruppen för samtal med arbetsmarknadens parter, som ställer sig välvilliga till detta.

Det här är viktiga saker som vi jobbar med nu och som vi hoppas ska kunna presenteras i en mycket nära framtid.

Som jag sa till att börja med: I Centerpartiets budgetmotion beskriver vi inriktningen för vad Centerpartiet anser bör ligga till grund för en kommande regerings politik inom området Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Jag lovar att återkomma till de konkreta förslagen på det området.

Centerpartiet tänker avstå från att rösta i detta sammanhang.

Anf. 4 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Sverigedemokraterna ska aldrig få makt. Vi ska se till att nationalismen aldrig får genomslag i Sverige eller någon annanstans. Vi röstar nej till ett avgörande inflytande för Sverigedemokraterna. Detta lovade Centerpartiet väljarna i valrörelsen i år. Annie Lööf slog näven i bordet när Åkesson fortsatte sprida sin dynga i partiledardebatten, och många trodde på det hon sa.

Liberalernas Jan Björklund uttryckte sig på liknande sätt: Nationalismen är hotet mot hela den liberala demokratin. Mina söner är adopterade från andra sidan jordklotet, sa partiledaren, och de ska veta en sak: Jag kommer aldrig att medverka till att Sverigedemokraterna får politisk makt i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men nu står vi här med en budget anpassad efter det största hotet mot den liberala demokratin, och vi har Centern och Liberalerna att tacka för det. Hur kunde detta ske? Har man blivit så förblindad av den högljudda Twittereliten på den blåbruna kanten att man inte ser vad det är som händer i Sverige?

Centern och Liberalerna röstade ju nej till Ulf Kristersson som statsminister. De avstod inte utan röstade nej, för att avstå i en sådan votering är de facto detsamma som att släppa fram en sådan regering.

Det gäller även budgeten. Att lägga ned sina röster är detsamma som att släppa fram budgeten, det som är politikens hjärta. Om Centern och Liberalerna hela tiden varit redo att släppa fram en politik beroende av Sverigedemokraterna, varför har man då sagt det man sagt under årets valrörelse? Varför står dessa partier här i riksdagens kammare och talar om hotet från rasisterna när de sedan röstar fram deras budget?

Fru talman! Sverige har ingen regering. Annars hade vi i Vänsterpartiet, beroende på om vi skulle sitta i regeringsställning eller inte, lagt fram vår politik för att förbättra pensionssystemet. Men vi respekterar demokratins spelregler och väntar in ett styre i landet i stället för att haverera i riksdagen. Jag hade önskat att kammaren hade respekterat principen först regering, sedan budget.

Nu har vi alltså en blåbrun servettskiss till budget som varken de som har skrivit den eller de som ska tyda den förstår. Den innehåller över 20 miljarder i nedskärningar. Det gör att hela vår offentliga välfärd gröps ur. Undersköterskor, lärare och vårdbiträden ska springa snabbare och få lägre löner och därmed lägre pensioner. Besparingar, köer och färre kollegor är effekten av detta.

Pengar tas från hemtjänsten och ges i stället till de högavlönade i form av RUT-bidrag. Det gläder säkert den med mycket pengar men inte den fattigpensionär som får betala för detta med att få sin hemtjänst indragen. Hade det inte varit bättre att använda skattebetalarnas pengar till att förbättra hemtjänsten för alla, även dem som saknar möjlighet att göra skatteavdrag? Jag förstår inte varför man inte väljer att i stället täppa till hålen i äldreomsorgen.

M-KD-SD-budgeten innebär också drakoniska nedskärningar på Arbetsförmedlingen, den myndighet som gör insatser för den som behöver få ett arbete. Det ger knappast högre pensioner att fler blir arbetslösa.

Vi vill i stället göra något helt annat. Pensionssystemet har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva gott på ålderns höst. Det nuvarande pensionssystemet är underfinansierat. Inbetalningarna till pensionerna måste öka. Annars blir pensionen för alltför många människor bara ett minsta möjliga grundskydd.

Nuvarande system omfördelar från lågavlönade till högavlönade. Den som kan jobba länge premieras. För den som inte kan det, exempelvis för att man har ett ganska tungt arbete, finns det ingen kompensation. Den som har haft goda arbetsvillkor och hög grad av kontroll i sitt arbete får alltid högre pension. Systemet premierar i praktiken högre tjänstemän och akademiker som kommer in i systemet sent och kan jobba länge, medan LO-grupper som börjar jobba tidigt och slits ut tidigt straffas som pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Ibland sägs det att vi är på väg åt rätt håll. Men uträkningar visar att framtidens pensionärer riskerar att bli ännu fattigare än dagens. Många kommunalare och industriarbetare får mindre än hälften av sin slutlön i pension. Det är alldeles för lite. Över 300 000 svenska pensionärer riskerar att hamna under EU:s fattigdomsgräns. Varannan kvinna som jobbat hela sitt yrkesliv får så låg pension att hon tvingas ansöka om statligt grundskydd, det som kallas garantipension. Bakom siffrorna döljer sig människor som har jobbat och slitit hela sina liv och trott att pensionen var säkrad.

Vänsterpartiet har mot den bakgrunden lyft fram frågan om att höja garantipensionen i budgetförhandlingar med den förra regeringen men tyvärr inte fått gehör. Vi har däremot varit med och höjt bostadstillägget, gjort satsningar på äldreomsorgen, gjort det avgiftsfritt för de äldsta att träffa en läkare, höjt tandvårdsbidraget för pensionärer och gjort mycket mer för att jämna ut den ekonomiska klyftan mellan pensionärer.

Jag hade mycket hellre valt att höja garantipensionen för de pensionärer som har minst marginaler, i stället för att, som KD, M och SD nu gjort, sänka skatten för konsulter och aktieplacerare som tjänar 50 000 i månaden och bor här i Stockholm, som inte behöver pengarna. Detta är en väldigt dålig prioritering.

Vänsterpartiet vill ha ett likvärdigt skattesystem - lika skatt på lika inkomst. Den borgerliga regeringen införde en skatteklyfta som straffade pensionärer, sjuka och arbetslösa. Så ska det förstås inte vara.

Det är därför rimligt att ta bort skillnaderna i beskattningen, men ojämlikheten går inte att komma åt genom det. För detta krävs satsningar på de sämst ställda och en omläggning av det nuvarande pensionssystemet, som många av partierna här i kammaren har varit med och tagit fram. Det är inte ett robust pensionssystem. Det ger människor alldeles för låga pensioner.

I Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas egna budgetar sänks dessutom garantipensionen ytterligare. De pensionärer som har det sämst ska alltså enligt dessa partier få det ännu sämre.

Jag menar att en väl utbyggd välfärd också har stor betydelse för kvinnors livsvillkor. Kvinnor utgör inte bara en stor del av välfärdens anställda utan förväntas också ta huvudansvaret för äldre och sjuka anhöriga. Om välfärden inte fungerar är det ofta mammorna som får gå ned i arbetstid och göra jobbet i stället.

En trygg och väl fungerande välfärd bidrar därför både till goda arbetsvillkor för många kvinnor och till att ingen behöver gå ned i arbetstid för att täcka upp för de försämringar som sker i vården eller omsorgen. Det är också detta som sedan ger grunden till en pension att leva på.

Högerpartierna valde dock att i stället skicka ut dessa pengar, som hade kunnat satsas på välfärden, till högavlönade personer, ofta män. Det är fattigpensionärerna som betalar för det. Detta är inget som svenska folket kommer att acceptera eller vilja ha. Det finns ett starkt stöd för att förbättra pensionerna. Vi lovar att vi kommer att ändra inriktningen på denna politik.

Med detta vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 5 Solveig Zander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Vi hörde vi alldeles nyss hur Vänsterpartiet framförde helt felaktiga uppgifter om hur vi från Centerpartiets sida hanterar budgetbeslutet här i riksdagen. Jag måste rätta detta, för det är viktigt för mig att vi håller oss till sanningen.

Centerpartiet har detta år hanterat budgeten precis som vi alltid har gjort under samma förhållanden. Centerpartiet lägger fram sin egen budget. Det gjorde vi i år också, men ni hörde här att förslagen inte har varit så skarpa från Centerpartiets sida eftersom vi har en övergångsregering. Men jag sa också att vi, när vi får en regering som lägger fram en riktig budget, också kommer att komma med de enskilda detaljförslagen.

Vi röstade i år på den budget vi lagt fram. När den inte gick igenom avstod vi från att ta ställning till någon annan budget. Detta är otroligt viktigt att veta, för vi har definitivt inte röstat på någon annan budget. Vi avstod för att vår egen budget inte gick igenom. Det är viktigt.

Från Vänsterpartiet får vi höra en helt annan förklaring till hur vi hanterar vår budget. Det är viktigt att veta att detta är sanningen och att vi har gjort så här många gånger tidigare.

Anf. 6 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för frågan! Den som lyssnade på mitt inlägg hörde att det var exakt detta jag sa: att Centerpartiet valde att avstå. Men i dag, i denna riksdag, vet både Solveig Zander och jag detta: Att avstå i en sådan votering är att släppa fram en budget och en politik som är beroende av Sverigedemokraterna.

Berätta gärna för mig, Solveig Zander, varför ni inte avstod utan röstade nej till Ulf Kristersson. Tala om för mig hur ni resonerade kring detta, för det är exakt samma sak. Det går inte att lura svenska folket genom att säga att ni alltid har gjort så här. Det är en ny situation nu. Nu har vi ett nationalistiskt, fascistiskt parti, som ni i valrörelsen har sagt att ni inte ska ge politisk makt.

Det är ju det man gör när man lägger sig, när man avstår, och det var exakt detta jag sa i mitt anförande, fru talman. Det går inte att lura folk. De ser, och de märker att det som händer när de liberala partierna inte vågar visa ryggrad är att man släpper fram det största hotet mot den liberala demokratin.

Anf. 7 Solveig Zander (C)

Fru talman! Man kan vrida och vända på saker hur som helst, och det har Vänsterpartiet valt att göra nu för att smutskasta Centerpartiet. Vår inställning till ytterlighetspartierna, inklusive Sverigedemokraterna, har vi tydligt talat om.

När det återigen gäller budgeten kan man faktiskt inte välja att säga nej om man har lagt fram en budget. Vi har lagt fram en budget, och vi avstår från att rösta. Vi kan inte gå ut från kammaren för att inte göra något. Varför skulle vi då ändra oss i detta sammanhang och stödja en socialdemokratisk budget, vilket hade varit det andra alternativet? Det är från vår sida helt främmande, och därför har vi hanterat detta som vi alltid gör. Det är viktigt att framhålla.

Anf. 8 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Jag noterar att Solveig Zander väljer att inte svara på min fråga om varför man inte avstod från att rösta i voteringen om Ulf Kristersson. Jag kan tala om för Solveig Zander varför man inte gjorde det. Det var för att man annars hade släppt fram en regering som skulle vara beroende av Sverigedemokraterna. Och det är precis detta ni har gjort i och med budgeten, som är politikens hjärta. Stå för det! Stå inte här och ljug när alla ser det som ni också borde se. Det klär varken en centerpartist eller någon annan.

När det gäller frågan om ytterlighetspartier och sådant handlar det inte om detta just nu. Det handlar om att stå emot ett stort hot mot svenska folket och Sverige, nämligen det som Sverigedemokraterna utgör. Jag hade förväntat mig att Centerpartiet skulle stå med oss i den kampen. Men tyvärr blev jag besviken vid denna votering.

Anf. 9 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Detta betänkande och denna debatt handlar om ekonomisk trygghet vid ålderdom. Jag märker att debatten går ganska långt utanför det vi ska debattera och börjar handla mer om allmänpolitik.

För Liberalernas del hade vi en sammanhållen budgetmotion gällande äldrepolitiken. Den har fallit i och med den budgetomröstning vi hade förra veckan, och därmed avstår vi, som brukligt är, från att välja något annat alternativ som inte stämmer med innehållet i vår budgetmotion. Detta håller vi fast vid.

Det är knepigt i denna debatt när vi bara ska diskutera en del av äldres ekonomi. Flera delar hamnar i andra utskott: skatteutskottet, socialutskottet, bostadsutskottet och så vidare.

Jag vill ändå ta detta lite mer sammanhållet i mitt anförande. I det här sammanhanget är pensionerna, inkomsterna för årsrika personer, en viktig del. Den andra är utgiftsdelen.

Pensionsgruppen arbetar ju med hur man ska hantera garantipensionen. I Pensionsgruppen - det blev senare riksdagens beslut - såg vi att detta var så viktigt för de människor, inte minst kvinnor, som inte hade samlat ihop tillräckligt med arbetslivspoäng. Men det är också viktigt att det ska löna sig att ha arbetat. Det är grundprincipen i vårt finansiellt stabila pensionssystem. Då måste man, samtidigt som man ser vad man kan göra för att förbättra garantipensionen, också se på hur man kan förbättra situationen för dem som har haft väldigt låga inkomster och kanske arbetat heltid hela livet. Det måste löna sig för dem att ha arbetat.

Detta är en svår nöt att knäcka, men jag vet att Pensionsgruppen kommer att göra det.

En fråga gäller detta med ett längre arbetsliv. Vi lever längre, och att höja pensionsåldern, som den i dagligt tal kallas, är en viktig del. De som vill och kan arbeta högre upp i åldrarna ska inte hindras från att göra det. Många mår till och med dåligt av att tvingas i pension när de inget hellre vill än att fortsätta ut i arbetslivet.

Sedan är det de som inte orkar för att de har tunga jobb. Då kommer vi in på ett annat utskotts område, för detta handlar om arbetsmiljö. Vi måste förbättra arbetsmiljön för dem som har tunga jobb, så att de orkar arbeta högre upp i åldrarna och också har möjlighet till vidareutbildning och karriär. Det är flera saker som behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Sedan har vi beskattningen. Vi är på väg att jämna ut skatten här. Vi är alla överens om att detta är en viktig del.

Nu kommer vi till boendekostnaderna. Det mest pricksäkra sättet att hjälpa personer med låg pension är bostadstillägget. Vi i Liberalerna vill öka det med 500 kronor successivt fram till 2021, då det når en nivå på 7 000. Det är möjligt att det inte heller räcker med tanke på byggkostnaderna. Vi vill stimulera till flyttrörlighet. Allt fler årsrika personer vill ju flytta till något som är mindre och bekvämare, men kostnaderna för det kan dra iväg och överstiga kostnaderna för den bostad man redan har.

Då kommer vi in på beskattningsfrågor - reavinstskatt och så vidare - och det hör inte till detta utskotts område.

Liberalerna ser här att det är väldigt lite som gäller det här utskottet. Ja, vi har förändrat budgeten när det gäller garantipensionen. Vi anser att flyktingar och människor som kommer från andra länder ska få samma stöd som alla andra och inte särskiljas. Därför för vi över detta till försörjningsstödet. Det är alltså inte en försämring. Bostadstillägget har jag redan nämnt.

Fru talman! Det är många som vill debattera här i dag och helst hinna bli färdiga före kl. 11. Jag slutar därför här.

(Applåder)

Anf. 10 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Den 12 december behandlade riksdagen budgetramarna. Trots att vi har en övergångsregering som har lagt fram en övergångsbudget enligt överenskomna principer valde Moderaterna och Kristdemokraterna att driva igenom sitt budgetförslag i stället. I stället för att avvakta regeringsbildningsprocessen och stå för en ansvarsfull och ordnad process har Moderaterna och Kristdemokraterna alltså valt att föregå detta.

Detta får stora konsekvenser för bland annat miljö- och klimatpolitiken. Vi ser stora försämringar för miljön och klimatet trots att vi har ont om tid för att hejda klimatförändringarna och måste fortsätta vara ett ledande land på det området. I ett läge när världen önskar ett starkt klimatledarskap väljer Kristdemokraterna och Moderaterna att skära bort klimatsatsningar, sänka skatten på bensin och diesel, slopa flygskatten, skära ned på solcellsstödet och halvera skyddet av värdefull natur. Men konsekvenserna kommer att bli större än så. Det påminner faktiskt om när Trump kom till makten och påbörjade enorma nedskärningar i USA:s miljöbudget.

När det gäller området ekonomisk trygghet vid ålderdom, som behandlar allt mellan medel till Pensionsmyndigheten, efterlevandestöd till vuxna och bostadstillägg för pensionärer, har alltså Kristdemokraternas och Moderaternas budgetramar fått stöd i riksdagen. Därför väljer vi nu att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 11.

Jag vill också tillägga att det vid sidan av den ekonomiska tryggheten för var och en vid ålderdomen finns andra behov av trygghet. Vi måste göra vad vi kan för att möta det stora hot som nu finns mot vår jord. Möter vi det inte och gör avsevärda förändringar inom de 10-15 närmaste åren kommer vi inte att lämna efter oss en värld som vi känner igen till kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vi anser att det som bör vara i fokus för ansvarstagande partier i Sveriges riksdag är att förvalta valresultatet och bidra konstruktivt till att få en handlingskraftig regering på plats - en regering som står upp för grundläggande demokratiska värderingar om öppenhet och internationellt samarbete och som tar ansvar för vår gemenskap och vår planet. En sådan regering kan också efter att den tillträtt lägga fram en ändringsbudget på riksdagens bord.

(Applåder)

Anf. 11 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Vi debatterar i dag och ska besluta om utgiftsområde 11 i statsbudgeten. Det låter kanske lite torrt om man inte vet vad det är, men är ett mycket viktigt och angeläget område som berör inte bara miljoner pensionärer i Sverige utan även deras anhöriga och många andra. Det är en grupp värd att värna.

Vi ska också vara ärliga och säga att det finns väldigt många som uppnått pensionsåldern som lever ett gott och rikt liv, men det är inte dem som den här debatten gäller.

Det är riksdagen som har ansvaret och rätten att besluta om statsbudgeten och därmed om garantipensioner, efterlevandepensioner, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, som ingår i detta utgiftsområde. Även om Sverige har en övergångsregering som är bunden av vissa principer kan riksdagen inte undandra sig sitt ansvar. Vi kan också konstatera att Sverige behöver reformer och en ansvarsfull politik. Därför har Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna lagt fram ett gemensamt förslag.

Det är alldeles för många äldre som har fått det allt svårare att klara sig på sin pension. Många har nämnt det här i dag, och jag tror att vi alla är eniga om att vi måste göra detta bättre. Så många som nära en kvarts miljon människor som är äldre än 65 år hamnade i fjol under gränsen för låg ekonomisk standard, alltså 12 000 kronor i månaden efter skatt. Majoriteten, 66 procent, av dessa är kvinnor.

Dessa trista fakta riskerar tyvärr att urholka förtroendet för hela pensionssystemet, och man upplever en rejäl orättvisa när man får svårt att klara sig ekonomiskt på äldre dar. Alla har inte heller haft möjlighet att spara till ålderdomen, och vi har kunnat läsa och höra om allt fler missnöjda seniorer. Ordet "fattigpensionär" var ett begrepp som ingen av oss trodde att vi skulle få höra. Men den oro som dessa människor känner och den låga nivå som de lever på är inget som vi kan bortse från i den här kammaren. Ett mått på att man har det sämre ställt är de människor som helt eller delvis lever på garantipension. 657 000 svenska pensionärer får del av den, och fyra av fem är kvinnor.

Pensionsmyndighetens prognos visar att andelen äldre med relativt låg ekonomisk standard kommer att öka framöver. Återigen gäller detta särskilt kvinnor. Trist nog har vi också i jämförelse med våra nordiska grannländer en högre andel pensionärer i den riskgruppen. Tidigare hade Sverige minst andel i gruppen med lägst inkomster, men nu har vi störst andel. Det är ingen bra utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Just grundskyddet för äldre har stor inverkan på den ekonomiska standarden för äldre, alltså hur man klarar att leva sitt liv i vardagen på ålderns höst. Detta gäller särskilt äldre ensamstående kvinnor, som har det allra svårast. Återigen är det kvinnorna. Många av dessa kvinnor har jobbat men kanske varit hemma några år när barnen var små eller jobbat deltid eller haft jobb inom offentlig sektor med dålig lön. Allt detta påverkar pensionen negativt.

Vi kan inte fortsätta att låta kvinnor vara de stora förlorarna. För just denna grupp är bostadstillägget extra viktigt. Stödet är en rättighet och ett komplement till pensionen som tyvärr inte alla söker. Både bostadspriser och hyror har stigit, och därför är det viktigt att höja såväl hyrestaket som nivån på tillägget och även fribeloppen. Vi har avsatt 431 miljoner kronor i budgeten för just detta ändamål.

Jag tycker att det är glädjande att vi i denna kammare i stort sett är överens om att grundskyddet behöver höjas liksom att vi jobbar med detta i Pensionsgruppen. Detta är något som många av oss lovade i valrörelsen. En svårighet är dock att se till att den som har jobbat faktiskt får lite mer än den som inte har jobbat. Jag tror att vi alla kan vara överens om att det måste löna sig att arbeta och att ha arbetat. Vi i utskottet kan konstatera att regeringen beskriver just detta i budgetpropositionen men har avstått från att redovisa några slutsatser om problemen. Skälet är att man är en övergångsregering. Men denna riksdag är ingen övergångsriksdag, och samhällsproblemen kräver lösningar utanför riksdagen, även när vi, som nu, har gått i stå. Det är därför vi lägger fram våra förslag och vår budget.

Vi moderater, tillsammans med Kristdemokraterna, sänker skatten på pension mer än vad regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör. Skattesänkning är troligen det bästa sättet att få en högre ekonomisk standard för Sveriges pensionärer.

Vi moderater vill att Sverige ska hålla ihop. Jag tror att vi alla vill detta. Med vår budget stärker vi därför välfärden med 5 miljarder extra till kommuner och landsting utöver det som regeringen har lagt fram i sin budget. Detta kommer också Sveriges sjukaste och äldsta seniorer till del.

Vi moderater säger att man ska kunna lita på att staten sköter sina grundläggande uppgifter och ser till att Sveriges pensionärer kan leva på sin pension. Men det är grundläggande att vi i en modern välfärd hela tiden ser över detta och att det får följa den utveckling som sker. Detta förtjänar alla de som har byggt upp Sverige.

Till sist vill jag tacka både utskottskansliet och kammarkansliet för arbetet under hösten och önska er alla ett gott nytt år och en god jul.

(Applåder)

Anf. 12 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Den som tar del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation kan få intrycket att bostadstillägget kommer att höjas redan vid halvårsskiftet 2019. Det är en olycklig signal eftersom det är en tidsplan som inte är genomförbar, något som Katarina Brännström och Moderaterna är väl medvetna om.

Vi är överens i Pensionsgruppen om ett grundskyddspaket som innehåller förbättringar av både garantipensionen och bostadstillägget. Vi har jobbat intensivt i gruppen under hösten för att kunna leverera detta ens till 2020. Vårt gemensamma förslag, som Moderaterna och Kristdemokraterna hänvisar till, är inte bara en höjning av befintliga ersättningsnivåer och anslag utan innehåller också nya beräkningsgrunder, som kräver remisser och beredningar och därmed mer tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Min välvilliga tolkning är att den så kallade tidigareläggningen är en miss och att Moderaterna och Kristdemokraterna helt enkelt har skrivit fel i denna servettskiss till budgetreservation. För det kan väl inte vara så att det handlar om att man vill ge sken av att ha en annan ambitionsnivå än övriga partier i Pensionsgruppen, trots att man har kunskap om den beredningsprocess som väntar?

Jag skulle därför vilja ge Katarina Brännström en chans att tydliggöra här att Moderaterna står bakom helheten i Pensionsgruppens uppgörelse avseende förbättrat grundskydd vad gäller både innehåll och genomförande och att anslagshöjningen tyvärr inte kommer att kunna genomföras så tidigt som Moderaterna och Kristdemokraterna utlovar i sin budgetreservation.

Anf. 13 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi är överens om denna viktiga reform i Pensionsgruppen och i övrigt. Det är klart att det finns en möjlighet för en ny regering att prioritera denna fråga om man skulle vilja det.

Teresa Carvalho sa i sitt anförande att den tidigare regeringen har höjt bostadstillägget två gånger parallellt med Pensionsgruppen. Alltså går det alldeles utmärkt att göra detta, så det borde inte vara ett problem. Vi har avsatt pengar därför att vi tycker att detta är en angelägen fråga. Vi har höjt ambitionsnivån, så det är inget misstag från vår sida. Om det rent tekniskt inte skulle bli möjligt får vi vänta tills det blir möjligt, men vi visar att vi vill göra detta. Vi tror inte att landets pensionärer egentligen vill vänta så länge, och därför har vi lyft upp frågan.

Som sagt: Tidigare regeringar har gjort detta, och det har gått bra. Då kan vi också göra det.

Anf. 14 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Det finns en stor skillnad jämfört med när den S-ledda regeringen höjde bostadstillägget eftersom vi då gjorde en höjning av ett befintligt system. Nu är det ett större förändringsarbete som kräver mer beredningar, remisser och tid, vilket jag vet att Katarina Brännström är väl medveten om.

Men det är inte bara med datumdelen som Moderaterna och Kristdemokraterna har slarvat. Jag kan ta ett annat exempel, nämligen inkomstprövningen för bostadstillägget. Jag kan inte föreställa mig att Moderaterna vill att tjänstepension och privat pension för egenföretagare ska beaktas till 100 procent. Det vore en positionsförflyttning bort från principen att arbete ska löna sig. Jag tror att de vill att det ska likställas med arbetsrelaterad inkomst.

Men nu är vi många vill veta: Har Moderaterna lagt fram förslaget för att man inte vill ha incitament för arbete i bostadstillägget, eller är detta ytterligare en miss som måste rättas till?

Anf. 15 Katarina Brännström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Det är intressant att höra Socialdemokraterna. Så fort det inte är Socialdemokraterna som lägger fram ett förslag är det fel, och då är det alltid ett misstag eller så säger de: "Så här kan man inte göra." Jo, det kan man visst. Vi visade under de åtta alliansåren hur mycket man kan genomföra om man bara vill. Det gäller framför allt de skattesänkningar som vi gjorde och som innebar mycket mer i plånboken för pensionärer, undersköterskor och många andra.

När det gäller bostadstillägget är det ett angeläget tillskott. Vi har visat en ambitionsnivå som är högre än regeringens, och vi har avsatt pengar till detta. Om det sedan inte blir tekniskt möjligt får vi väl beklaga och vänta ett halvår till innan det kan bli möjligt. Svårare än så är det inte.

Jag lovar att vi kommer att jobba för att Sveriges pensionärer ska få det mycket bättre än vad de har haft det under de senaste fyra åren.

(Applåder)

Anf. 16 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Många stora och bra kampanjer har vi alla sett om rökningens skadliga effekter, men hur många kampanjer har vi sett om den ofrivilliga ensamhetens risker?

Fru talman! När jag erbjöds att bli toppkandidat på riksdagslistan för Kristdemokraterna i Örebro län var det ett beslut som jag fattade med lite vånda, för jag hade redan ett arbete som jag älskade mycket. Att jag till slut tackade ja var egentligen av två huvudsakliga skäl. Det ena var att få vara med här i riksdagen och forma och fatta beslut, så att Sverige håller ihop och där vi lever med och inte bredvid varandra. Det andra skälet var att få göra någonting åt den ensamhet och isolering som jag sett på så nära håll som församlingsherde och präst. Många samtal med äldre ensamma människor har hos mig skapat en mycket stark vilja att få vara med och forma ett samhälle där våra äldre kan känna både trygghet och värdighet.

I Storbritannien har regeringen nu inrättat en minister mot ensamhet. Men i Sverige är det tyvärr mycket tyst, om man undantar de kristdemokratiska försöken att få upp denna fråga till ytan.

Varför är ensamheten ett så stort problem? Jag brukar tala om nånannanismen, att det alltid är någon annan som ska göra något. Det är ett sätt att beskriva det, det vill säga att vi har skapat ett samhälle där vi medvetet har försökt frigöra våra band till varandra - en sorts statsindividualism, om man så vill. I det samhälle som vi har är det alltid någon annans ansvar att sträcka fram en hjälpande eller välkomnande hand.

Politik skapar naturligtvis inte relationer, gemenskaper, medmänsklighet och så vidare; det gör du och jag. Men politiken kan skapa förutsättningar. I detta arbete tror jag att det är viktigt att vi som politiker har med oss inte bara de fysiska behoven utan också de sociala, själsliga och andliga behoven. Dem får vi inte glömma bort.

Vi kristdemokrater tror att civilsamhället har en nyckelroll i att försöka skapa dessa mötesplatser som är så viktiga, också därför att det är i civilsamhället som vi möts, det är där värderingar skapas, det är där som vi i praktiken lever ut dem och det är där framtidstron skapas. I civilsamhället kan man föda och göda både rädsla och hat, men där kan också kärlek, omtanke och ansvar bli någonting som vi lyfter fram.

I den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna har lagt fram, som i allt väsentligt är en alliansbudget, finns det satsningar på de äldre och på äldrevården. Katarina Brännström från Moderaterna har på ett mycket fint sätt beskrivit vad som har varit motivet och hur vi har landat i besluten i den gemensamma KD- och M-budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I denna budget finns, förutom det som täcks in under vårt utgiftsområde 11, en satsning på en äldreboendemiljard för fler äldreboenden. Det finns satsningar på fler trygghetsboenden, bättre personalkontinuitet inom äldreomsorgen, kunskapslyft kring demens och ett nytt äldrelyft för de äldres hälsa. På detta område har kristdemokrater och moderater också en del förslag.

Jag vill ändå börja med att säga att jag tycker att det är viktigt att vi stärker incitamenten och möjligheterna för äldre att få vara kvar längre på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt med förslaget om att ta bort den så kallade löneskatten för äldre från den 1 juli nästa år. Det finns nämligen en enorm kompetens och erfarenhet hos de äldre som Sverige behöver. Då är det direkt motsägelsefullt att ha en speciell löneskatt för de äldre.

Samma datum, den 1 juli 2019, vill vi alltså höja bostadstillägget för pensionärer. Bostadstillägget är viktigt därför att det är ett träffsäkert sätt att nå pensionärer med låg inkomst. Det är också viktigt därför att det i denna budget från Kristdemokraterna och Moderaterna finns ett starkt fokus på att vi vill att fler människor ska ha råd att flytta till anpassade boenden med gemenskapsmöjligheter.

Nästan en kvarts miljon äldre lever alltså i dag under det som kallas låg ekonomisk standard. Det är en kamp för dem varje månad att få pensionen att räcka. De kanske inte är så snåla mot sin omgivning, men de är definitivt snåla mot sig själva. Jag har sett på nära håll hur dessa människor ständigt sätter sig själva i andra hand för att ha råd att ge någonting till sin omgivning.

Därför är det viktigt att vi sänker skatten för alla över 65 år, inte endast för dem som har en pension som överstiger 17 200 kronor. Dessa förslag i M-KD-budgeten innebär för en pensionär med 14 000 kronor i pension att han eller hon får 1 300 kronor mer per år att röra sig med. Skattesänkningen i kombination med bostadstillägget kan ge denna pensionär en möjlighet att få ytterligare 750 kronor mer varje månad för att klara sitt liv med, en förstärkning som absolut är välkommen.

Värdighet känner ingen ålder. Ytterst tänker jag att ett seniorvänligt samhälle, som vi vill skapa, handlar om etik och anständighet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 17 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Jag gör ett nytt försök att ställa min fråga, nu till Kristdemokraternas ledamot.

I detta hafsverk till budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna kan man, som sagt, få intryck av att det redan till halvårsskiftet 2019 kommer en höjning av bostadstillägget, trots att Moderaterna och Kristdemokraterna är väl medvetna om att det inte är genomförbart eftersom det är ett större förändringsarbete som ligger på vårt bord. Det är mycket mer omfattande än när den S-ledda regeringen bara höjde ersättningsnivåerna i befintligt system. Men låt oss lägga det åt sidan. Jag tycker mig ändå ana att det finns en insikt om detta. Jag tycker ändå att det är synd att landets pensionärer får intryck av en höjning som sedan inte kommer att kunna levereras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Låt mig då till Hans Eklind ställa den fråga som Katarina Brännström från Moderaterna uppenbarligen inte riktigt förstod och som gäller ert förslag om ny inkomstprövning i bostadstillägget. Ni skriver att tjänstepension och privat pension för egenföretagare ska upptas till 100 procent. Jag tror inte att det är det som Kristdemokraterna och Moderaterna menar. Jag tror att de egentligen är överens med de övriga i Pensionsgruppen om att det ska likställas med inkomstpension och arbetsrelaterad inkomst. Men jag ställer ändå frågan till Hans Eklind: Har Kristdemokraterna och Moderaterna lagt fram detta förslag därför att de trots allt inte vill ha ett incitament för arbete i bostadstillägget, eller är detta ytterligare en miss? Hur har Kristdemokraterna och Moderaterna i så fall tänkt hantera denna röra?

Anf. 18 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag blir lite förvånad över kritiken. Visst är vi skyldiga till att vi har en ambition om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att bostadstillägget för pensionärer ska höjas till 7 000 kronor per månad, alltså att vi tidigarelägger det med ett halvår, till den 1 juli 2019 i stället för den 1 januari 2020.

Det som ändå gör mig lite förvånad är att denna kritik levereras från socialdemokratin. Där har man kanske inte riktigt städat framför egen dörr, tänker jag. På första maj lovade socialdemokratin att de som har lägst inkomster skulle få upp till 600 kronor mer i månaden. Det var också intressant att Socialdemokraterna på första maj också slog fast att de skulle ta upp detta i den parlamentariska Pensionsgruppen. Men - och detta är ett viktigt men - de tillade också att om Socialdemokraterna inte skulle få stöd för detta skulle reformen genomföras ändå - skattevägen. I Almedalen hade Stefan Löfven och Magdalena Andersson en speciell presskonferens om hur pensionen skulle utformas och så vidare.

Just att vi har förslag på detta område där vi lyfter ut en del och tidigarelägger kan man naturligtvis kritisera. Men jag har lite svårt att förstå varför man kritiserar det som man gör. Tidigare regeringar har gjort detta, och vi vill göra det. Jag säger som Katarina Brännström sa till dig, Teresa Carvalho, att om det inte fungerar får denna fråga bero till den 1 januari. Men, fru talman, vi har alltså lagt fram ett förslag där vi är tydliga med den ambitionsnivå som vi har, som är kopplad till en mängd olika saker. Det är ett träffsäkert sätt att hjälpa dem som vi verkligen vill hjälpa.

Anf. 19 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Jag noterar att Kristdemokraterna är kritiska till att vi socialdemokrater lägger fram förslag som skulle höja pensionerna för dem med lägst inkomstpensioner. Jag låter det tala för sig självt.

Jag kan också konstatera att Hans Eklind är förvirrad över att jag står här och kritiserar Kristdemokraterna för att de i sin budgetreservation utlovar en höjning av bostadstillägget som jag vet att Moderaterna och Kristdemokraterna är medvetna om inte kan levereras inom den tidsplanen. Det är därför jag ställer frågor. Kan Hans Eklind stå här och garantera en höjning av bostadstillägget 2019? Nej, uppenbarligen inte, har vi fått höra.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Hans Eklind och Moderaterna är mig fortfarande svaret skyldiga på den andra frågan: Har ni lagt fram förslaget om ny inkomstprövning inom bostadstillägget i enlighet med Pensionsgruppens förslag, som ni hänvisar till, men med den missuppfattningen att tjänstepension ska upptas till 100 procent i stället för att likställas med arbetsrelaterad inkomst?

Anf. 20 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Det här utgiftsområdet handlar naturligtvis väldigt mycket om pengar. För mig är det ändå intressant att notera att kritiken som riktas mot de förslag som moderater och kristdemokrater har kommit överens om handlar om tekniken, eller tempot, i själva beslutsfattandet och inte om sakinnehållet.

Jag tycker att det viktiga i den här kammaren ändå är att vi, både Moderaterna och Kristdemokraterna, har varit tydliga med att vi vill höja bostadstillägget från den 1 juli nästa år. Det är det uppdrag vi vill ge regeringen, och det ligger i beslutet. De har att återkomma till det. När vi får en regering står just nu lite grann skrivet i stjärnorna, men den ska återkomma med detta. Om det nu visar sig tekniskt omöjligt att tidigarelägga det som Pensionsgruppen är överens om till den 1 juli får man ju avvakta. Svårare än så tycker jag inte att det är.

Det viktiga är att vi sänker skatten på pensioner och vill addera genom att skjuta in bostadstillägget i den här frågan.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)