Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Utlåtande 2016/17:NU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 mars 2017

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

Hela betänkandet

Beslut

EU-förslag inom energiområdet (NU22)

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-02-02
Justering: 2017-02-23
Trycklov: 2017-02-24
Reservationer: 1
Utlåtande 2016/17:NU22

Alla beredningar i utskottet

2017-02-02

EU-förslag inom energiområdet (NU22)

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas. Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-02-28
Debatt i kammaren: 2017-03-01
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:NU22, Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Debatt om förslag 2016/17:NU22

Webb-tv: Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 131 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna ser positivt på samarbete länder emellan i energi- och klimatfrågor där det krävs ett globalt perspektiv. Vi har dock varit kritiska till den gemensamma europeiska energiunion som EU lanserat sedan en tid tillbaka och till flera av de förslag som kommissionen presenterat i det så kallade vinterpaketet. Detta beror främst på att förslagen präglas av en stor otydlighet vad gäller såväl genomförandet som finansieringen och av en brist på realistiska åtaganden.

Genom det vinterpaket som nu är aktuellt vill kommissionen införa ytterligare lagstiftning för att stärka energiunionen. Kommissionen hävdar att det ska minska den administrativa bördan för medlemsstaterna. Frågan är om det finns någon som på fullaste allvar tror på detta. Vi är åtminstone beredda att hävda motsatsen med tanke på EU:s ständigt växande och kostnadsdrivande projekt. Förslaget till förordning om styrningen av energiunionen berör över 50 insatser på energiområdet genom lagstiftande åtgärder för att medlemsstaterna ska bidra.

Vi menar att Sverige inte behöver fler tvingande lagstiftningsåtgärder då svensk elproduktion i stort sett är fri från utsläpp av koldioxid. Vi vill i stället lyfta upp betydelsen och vikten av ett globalt minskat koldioxidläckage och europeisk konkurrenskraft i framtida förhandlingar. Dessutom efterlyser vi en kostnadsanalys när det gäller investeringar i infrastruktur, förnybar energi, subventioner och fördelning av europeiska fondmedel.

Det finns stora fördelar med att handla med andra länder vad gäller energi, men det är fortsatt även viktigt att värna försörjningstryggheten då det i första hand ligger i nationernas intresse att säkra sin egen elproduktion och diversifiering. Vi inser även betydelsen av att minska importen av energi från politiskt instabila stater.

Försörjningstrygghet handlar också om att göra realistiska prioriteringar av de olika energislagen. Vi ser det som orealistiskt att vilja avstå från fossila energislag och att avveckla kärnkraften för att ersätta dessa med förnybara intermittenta energislag.

Vad gäller förslagen om energieffektivisering är det angeläget att medlemsländernas olikheter återspeglas på ett bättre och mer realistiskt sätt, och målen bör sättas därefter. Vi har tidigare belyst problematiken för svensk räkning med att sätta konkreta energieffektiviseringsmål i procent då exempelvis svensk byggstandard är av hög kvalitet och vårt nordiska klimat skiljer sig från klimatet i andra delar av Europa. Detta är något som sammantaget resulterar i att kostnaderna för bindande mål för energieffektivisering ökar oproportionerligt mellan länderna, till nackdel för bland annat Sverige.

Vi anser att det är angeläget att EU:s mål för energieffektivisering kan nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. För att detta ska kunna ske behöver det möjliggöras för medlemsstaterna att själva utforma styrmedel, detaljregler och konkreta åtgärder för att bidra till EU:s måluppfyllelse. En detaljstyrning från EU-nivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till nationella, regionala och lokala förhållanden till gagn för en kostnadseffektiv måluppfyllelse bör därför inte accepteras.

Det gäller bland annat kommissionens föreslagna bestämmelser om individuell mätning och debitering, IMD, för termisk energi. Enligt vår uppfattning riskerar IMD för termisk energi att minska incitamenten för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader, som vanligen medför större energibesparing än vad beteendeförändringar kan ge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Vi är även starkt kritiska till kommissionens förslag om krav på att medlemsstaterna ska öppna sina stödsystem för förnybar elproduktion i andra medlemsstater med minst en viss angiven andel av den kapacitet för förnybar elproduktion som nyligen mottagit stöd. Vi är också kritiska till kommissionens förslag om att harmonisera distributionsverksamheten, där man föreslås ges rätt att i delegerade akter få besluta om regler för distributionstariffer, anslutningsavgifter, tekniska krav, datautbyte, efterfrågeflexibilitet, aggregatorer och informationssäkerhet.

Regelverket begränsar medlemsstaternas möjlighet att införa kapacitetsmekanismer innan alla marknadsbaserade åtgärder har uttömts, och en kapacitetsmekanism måste uppfylla de krav som nu föreslås. Det finns också ett förslag om en gemensam metod som ska utvecklas för att bedöma risker för effektbrist i medlemsstaterna, och den ska ligga till grund för bedömning av behovet av kapacitetsmekanismer. Vi är kritiska till detta då det ytterligare begränsar medlemsstaternas möjligheter att utforma sin egen energipolitik på det sätt som man önskar.

Vi anser att man bör skydda sårbara kunder genom främst socialpolitiska åtgärder i stället för att föra in detta som en del av energipolitiken. Tyvärr kan vi se en viss trend i att kommissionen väver in socioekonomiska förslag i bland annat energi- och näringspolitiken. Vi ser detta som ett försök att dölja vissa kostnadsökningar i stället för att vara öppen med den förda politiken och agera därefter.

Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall till vår motivreservation i utlåtandet.


Anf. 132 Ingemar Nilsson (S)

Fru talman! Nu är det alltså dags för näringsutskottets andra spänstiga debatt för dagen, granskningsutlåtandet om meddelandet om ren energi för alla i EU. I detta granskningsutlåtande uttalar sig näringsutskottet om kommissionens meddelande nr 860.

Det är ett övergripande meddelande som har blivit mest känt som en del av det så kallade vinterpaketet. Det är ett meddelande utan skarpa lagstiftningsförslag och anger kommande revideringar inom en rad områden, bland annat energieffektivisering, förnybarhetsdirektivet, elmarknadens utformning, försörjningstrygghet samt styrningssystem för energiunionen.

Inte mindre än sju olika rättsakter har landat och hänvisats till näringsutskottet. Vi får anledning att återkomma till dem.

Kommissionens sammanfattande bild är att detta ska medverka till att öka takten i omställningen till ren energi, öka tillväxten och skapa nya jobb. Man uttrycker också att vinterpaketet har tre huvudsakliga mål, nämligen att

sätta energieffektivitet främst

bli världsledande på förnybar energi

ge konsumenterna rättvisa villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Fru talman! En mycket bred majoritet i näringsutskottet ställer sig positiv till kommissionens meddelande, vilket debatten och utlåtandet handlar om. Vi välkomnar ambitionen att prioritera Parisavtalet, och vi anser att det är viktigt att EU behåller och ökar sin ambitionsnivå i förhållande till avtalet över tid.

Med detta sagt vill jag ändå peka på några saker som vi från utskottsmajoritetens sida lyfter fram och understryker i vårt utlåtande. De är viktiga att se i en nationell kontext. Det handlar om att EU:s medlemsstater så långt möjligt ska ges förutsättningar att själva välja hur kraven ska uppnås och att det är viktigt med styrning och uppföljning för att nå målen i energiunionen. Det handlar även om att förslagen om individuell mätning och debitering, så kallad IMD, är lika problematiska nu som när jag var med och debatterade dem här i kammaren för ett antal år sedan. Vår kritik mot och varning för att förslaget är kontraproduktivt kvarstår.

Det handlar vidare om att vi gläds åt skrivningarna om fjärrvärme och dess roll och potential för att nå målen inom EU:s energiunion. Vi vill särskilt understryka de hållbara biobränslenas centrala roll för en cirkulär och biobaserad ekonomi.

När det gäller hållbarhetskriterier för fasta biobränslen vill vi poängtera att ett hållbart producerat biobränsle som ersätter fossila bränslen med nödvändighet ger stora miljövinster. I det sammanhanget är det också extra viktigt att slå vakt om och visa på betydelsen av att medlemsstaterna är och måste förbli självbestämmande när det gäller utformningen och genomförandet av den nationella skogspolitiken.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)


Anf. 133 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Det är i grunden positivt att EU tar klimatutmaningen på allvar. Man var inte bara med och förhandlade fram Parisavtalet. Nu kommer också en rad förslag på löpande band, som inte längre bara berör frågan om vad målen ska vara utan också hur målen ska uppnås. För det är enkelt att sitta på sin kammare och sätta höga mål, men det är en helt annan sak att få till åtgärder som stakar ut vägen dit. I dag diskuterar vi några av stegen på den vägen.

En integrerad energimarknad, eller så kallad energiunion, i hela EU är viktigt för att lösa de klimatutmaningar vi står inför. Genom att energi kan fördelas, produceras och utnyttjas där det är som mest effektivt kommer våra resurser också att allokeras mer effektivt. Det blir en verklig inre marknad för energi med handel länder emellan. För att detta ska vara möjligt krävs investeringar för en ökad sammanlänkning av Europas elnät såväl mellan länder som inom länder, som exempelvis i Tyskland.

För Sveriges del, där vi snarast går mot ett överskott av energi, öppnar energiunionen för bättre exportmöjligheter som gynnar både vår ekonomi och vår konkurrenskraft. Därutöver finns också en annan aspekt. Ju bättre länder i EU blir på att genom samarbete och ökad handel med varandra trygga den egna elförsörjningen, desto mindre blir beroendet av import från länder utanför EU. Exempelvis beroendet av rysk gas, som många länder i dag har, innebär ett större och större säkerhetspolitiskt hot i och med att Ryssland blir en mer aggressiv aktör i världspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

I den andan och med denna bakgrund står vi bakom det utlåtande som utskottet har lämnat till kommissionen. Jag ska bara kort nämna några för oss viktiga delar i utlåtandet.

Det är positivt att kommissionen lägger stor vikt vid energieffektivisering och även höjer ambitionsnivån för detta. Vi stöder som sagt en sammanlänkning av elnäten. Det är också bra att kommissionen lyfter långsiktiga spelregler på energimarknaden, där konsumenternas valfrihet står i centrum.

Vi ställer oss dock frågande till de delar där kommissionen inte fullt ut värnar den nationella kompetensen och möjligheten att själva utforma lagstiftning. Exempelvis rör detta fjärrvärme och skogspolitik, som nämnts här tidigare i talarstolen. Vi är, liksom utskottet, kritiska till bestämmelserna om individuell mätning och debitering av termisk energi, eftersom kostnaden för detta inte alltid är proportionerlig mot energibesparingen, vilket gör att förslaget riskerar att slå fel. Därutöver är det viktigt att detaljstyrning från EU generellt sett undviks där nationella lösningar finns eller där innovationskraft riskerar att hindras.

Allt detta lyfts dock fram i utlåtandet, vilket är skälet till att vi ställer oss positiva till detta och ser fram emot att kommissionen får ta del av våra synpunkter.

Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 134 Lise Nordin (MP)

Fru talman! Det paket med förslag som EU-kommissionen har lagt fram är centralt för den fortsatta utvecklingen av energimarknaden i EU:s medlemsländer. Därför välkomnar jag att vi har den här debatten i Sveriges riksdag.

Det här paketet bör ses i ljuset av de så kallade 2030-målen, som fastställdes av Europeiska rådet 2014. Den svenska regeringen önskade högre ambitioner i målen än dem som sedan beslutades. Tyvärr sänkte en majoritet i riksdagen regeringens mandat att rösta för högre mål. Regeringen sökte inför toppmötet 2014 riksdagens mandat att driva på linjen om 50 procents minskade klimatutsläpp, 40 procent förnybar energi och 30 procents energieffektivisering. Den linje som segrade i EU-nämnden var den som allianspartierna stödde tillsammans med Sverigedemokraterna och som innebar att Sverige vid EU-toppmötet gick fram med en linje om 40 procents minskade klimatutsläpp, 27 procent förnybar energi och 27 procents energieffektivisering - ett förslag som är identiskt med det som EU-kommissionen beslutade om, med undantag för att Alliansen ville tillåta 10 procents klimatutsläppsminskningar i andra länder.

Sedan de här målen för klimatutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering sattes upp har världens ledare enats om Parisavtalet, som innebär att alla länder nu måste höja sina ambitioner för förnybar energi och energieffektivisering. EU:s utsläppshandelssystem ger inte den styrfart som är nödvändig. Just nu pågår det stora arbetet med att reformera utsläppshandelssystemet för framtiden. Jag är glad att Sveriges klimatminister Isabella Lövin i går gjorde ett stort framsteg i fråga om att ta hand om en del av det överskott som finns och som är ett problem i klimatsystemet. Europaparlamentet har dock nyligen röstat emot en skärpning, tyvärr med stöd av de svenska EU-parlamentarikerna från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Med ett EU ETS som inte styr tillräckligt behövs nu alla verktyg för att minska klimatutsläppen och sätta fart på energiomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Att skärpa målet om energieffektivisering från 27 procent till 30 procent är någonting som vi välkomnar från Sveriges sida och som också föreslås i betänkandet. Det är ett steg i rätt riktning. EU har också en möjlighet till en högre utbyggnadstakt för förnybar energi. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen för förnybar energi, som vindkraft och solenergi, är det viktigt att analyserna som förslagen bygger på är uppdaterade. Sedan målen beslutades i Europeiska rådet 2014 har det skett stora prisförändringar. Priset på havsbaserad vindkraft 2014 beräknades i analyserna vara 1-2 kronor per kilowattimme. I dag ser vi i olika upphandlingssystem i bland annat Danmark och Holland att den verkliga kostnaden ligger på ungefär 50 öre per kilowattimme havsbaserad vindkraft. På bara två år har det alltså skett en teknikutveckling som gjort att priserna mer än halverats. Med de beräkningarna blir det förstås andra slutsatser än de som dras i dag. Därför är det väldigt viktigt att analyserna är uppdaterade och hela tiden följer teknikutvecklingen.

Sverige har nu ett mål om 100 procent förnybar energi som partierna i Energikommissionen står bakom. Även EU behöver höja sin ambitionsnivå för förnybar energi. Steg för steg går Europa mot ett helt förnybart energisystem. För att nå en högre andel förnybar energi på ett effektivt sätt är det viktigt att sammanlänkningen mellan länderna ökar genom att man bygger fler elkablar. Tillfälliga variationer i elproduktion eller elkonsumtion kan jämnas ut när ett större geografiskt nät är sammanlänkat. Förenklat kan man säga att det alltid blåser någonstans.

EU har satt upp ett mål om att elmarknaden ska vara sammanlänkad till 10 procent senast 2020, med sikte på 15 procent till 2030. Det här bör ses i ljuset av att Sverige redan är sammanlänkat med omvärlden motsvarande ungefär 30 procent. Sverige ligger alltså långt framme, men för att omställningen ska fortsätta och fler länder lämna smutsig kolkraft är det viktigt att EU arbetar för en ytterligare sammanlänkning, med fler elkablar mellan våra länder.

En ökad sammanlänkning innebär också en lösning för de länder som i dag är beroende av import från enskilda länder, till exempel av gas från Ryssland. Det här bör ses utifrån Rysslands planer att bygga Nord Stream 2. En ökad andel förnybar energi, åtgärder för energieffektivisering och småskaliga lösningar i kombination med sammanlänkning av fler länders elsystem är vägen framåt mot ökad hållbarhet och minskad sårbarhet. Sverige måste vara pådrivande i EU för en ambitiösare klimat- och energipolitik när det finns länder som sitter fast i kolkraft och gamla lösningar.

För att nå målen behövs också styrning. I och med att EU:s 2030-mål är bindande för medlemsländerna bara i delen om minskade klimatutsläpp behövs det styrning för att nå de gemensamma målen för andelen förnybar energi och energieffektivisering. Det är emellertid i dag oklart hur EU ska kunna straffa de länder som inte bidrar till målen. Nu är det väldigt viktigt att förtydliga hur EU kommer att säkerställa att målen uppnås. Jag är, fru talman, väldigt glad att näringsutskottet enigt har lyft fram vikten av governance och styrning för att nå de gemensamma målen.


Anf. 135 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Fru talman! Den här debatten ska handla om kommissionens meddelande om ren energi för alla. Men jag tänker börja med att hålla med Sofia Fölster från Moderaterna. Jag tycker också att det är jättebra att vi får sammankopplingar i Europa så att vi slipper bli beroende av till exempel rysk gas. Det jag tycker är tråkigt är att ni inte är konsekventa. Ni säger ingenting om en nukleär anläggning som ryssarna bygger i Pyhäjoki i Finland och som kommer att ha ryskt uran i sig. Ryssarna kommer så att säga att stå för servicen av anläggningen. Där är det tyst från Moderaterna, men det är energi det också.

När tyskarna skulle fasa bort kärnkraften tog Vänsterpartiet upp det här med kolet. Vi ville att de skulle fasa ut det också. Nej, varför ska vi lägga oss i tysk energipolitik? Det fick vi höra då. Och det finns kanske en gnutta sanning i det. Men varför ska vi då lägga oss i när de vill köpa rysk gas? Jag håller med Sofia Fölster om att vi ska försöka undvika import och slippa det här som kommer från andra länder. Men det är samma sak med den nukleära anläggning som ryssarna bygger i Pyhäjoki. Ryssarna kör dit uranen, men där är det tyst från Moderaterna. Det här var ett inlägg som jag inte hade planerat, fru talman.

När utskottet tog del av vinterpaketet i form av överläggningen med regeringen om EU och dess mål för energieffektivisering anmälde jag en avvikande mening om IMD, individuell mätning och debitering, som många har varit inne på. Vänsterpartiets syn är att kommissionen går längre än vad som är nödvändigt för att nå de övergripande målen om energieffektivisering i byggnader, som det här ärendet gällde.

Jag har nu sett att regeringen har backat lite grann och gjort en text som jag kan godkänna. Det känns helt tryggt. Men jag tycker generellt att EU lägger sig i mycket som de över huvud taget inte ska ha några synpunkter på. Eller ursäkta - de kan givetvis få ha synpunkter, men de ska absolut inte kunna bestämma över sådant som vi behärskar bättre och kan sköta bättre utan att de lägger sig i. Här kan jag givetvis lyfta fram skogspolitiken som ett tydligt exempel. Det är ett politikområde som de definitivt ska hålla sig borta från. Jag är glad över att alla är överens om turerna gällande skogen och biomassan.

Jag kan inte bortse från Ronny Erikssons exempel om att placera termostaten i Bryssel och sedan tro att temperaturen känns behaglig för alla i hela EU. Det känns som att man har missat något väsentligt.

Jag ska givetvis ta upp de saker som jag tycker är bra med EU:s arbete, nämligen att minska utsläppen, energieffektivisering och att bestämma andelen förnybart med hjälp av gemensamma mål och strategier. Det blir naturligt när vi ökar förbindelserna mellan länderna och förhoppningsvis kommer att ha en fungerande gemensam energimarknad i framtiden.

Jag är glad över att kommissionen prioriterar Parisavtalet, och det hänger tajt ihop med implementeringen av 2030-ramverket för klimat och energi. Här torde det vara på sin plats att nämna att Vänsterpartiet gärna hade sett mer ambitiösa krav på EU-länderna. De kunde ha spänt bågen ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Fru talman! Som jag har sagt tidigare i mitt inlägg finns det givetvis gränser för vad Vänsterpartiet tycker. Det är sådant som EU:s medlemsstater gemensamt ska bestämma. Det går över styr ibland. Det finns tydliga exempel på åtgärder där Sverige kan göra detta på ett bättre och kostnadseffektivare sätt utan inblandning av EU:s byråkratiska termostat.

Med denna korta reflektion, fru talman, kan jag väl inte göra annat än att yrka bifall till utskottets förslag att lägga utlåtandet till handlingarna.


Anf. 136 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag vill också yrka bifall till utskottets förslag att lägga utlåtandet till handlingarna.

Kommissionens vinterpaket är ett stort paket med mycket innehåll. Det innehåller mycket som handlar om energifrågorna, och mycket är också välkommet. En hel del har vi i Sverige redan klarat av eftersom Sverige är föregångare på att binda samman inte bara vårt eget energisystem utan också med andra länder runt omkring. Vi har nästan inte ett svenskt energisystem, utan vi har ett nordiskt och snart till och med ett baltiskt energisystem.

Många av de förslag som kommissionen lägger fram handlar om att binda samman Europa bildligt och bokstavligt talat med fler kablar mellan olika länder. Det är bra. Det kommer att vara bra för konsumenterna och energimarknaden, och det kommer att göra att vi kan använda saker och ting effektivare. Det kommer att bli billigare. Vi kan även kompensera genom att mer väderberoende kraft gör att behovet av att förflytta kraft mellan olika geografiska platser ökar. Då är det bra att vi gör detta arbete tillsammans.

Det är bra att kommissionen också vill ställa tuffare krav på energieffektivisering. Självklart ska vi använda lösningar som gör prylarna lite smartare och lite bättre.

Även i fråga om det förnybara borde tuffare mål sättas upp. Precis som vi har hört tidigare har kostnadsutvecklingen när det gäller vindkraft, solpaneler, bioenergi och annat sjunkit dramatiskt de senaste åren. Då finns det också möjlighet att sätta tuffare krav än de som redan finns.

Jag hoppas att diskussionerna framöver också kommer att visa att vi kan höja målet för den förnybara energin och få en nationell bördefördelning med tuffare krav så att något också genomförs.

Det som är så bra med vinterpaketet är att det klarar av att lyfta upp frågan från att bara handla om el till att även handla om annat, bland annat biobränslen. Biobränslen kommer från sådant som växer, till exempel vedklampen i pannan eller rapsdieseln i lastbilen. Där ska det såklart finnas sjysta krav. Det finns med i vinterpaketet.

Det som däremot saknas är att ställa samma krav på det fossila som på det förnybara. När det förnybara måste vara spårbart ned till gårdsnivå kommer vi bara till närmaste hamn när det gäller det fossila. Det är helt orimligt att vi ställer tuffare krav på det förnybara än på det fossila. Vi vill ju gå ifrån det fossila. Då måste man åtminstone ställa samma krav - helst hårdare.

Utmaningen är att inte börja fajtas om vilka förnybara energislag vi ska använda - el, biodiesel, biogas eller något annat - utan ta fajten mot det fossila, mot kolet och mot oljan, och det vi ska konkurrera ut och faktiskt gynna, åtminstone göra likvärdigt: det förnybara. Det är den stora utmaningen. Sluta fajtas internt med det förnybara och ta fajten mot det fossila. Där behöver kommissionen och Sverige steppa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Det här är det viktigaste budskapet jag har att leverera från talarstolen. Vi behöver omställningen. Den är bra i Sverige eftersom den ger jobb och företagande, och den ger också klimatvinster. Då måste vi våga ta fajten mot den fossila industrin.


Anf. 137 Lise Nordin (MP)

Fru talman! Jag hör Rickard Nordin från Centerpartiet tala om att målet för förnybar energi borde vara högre än det mål om 27 procent som gäller i dag. Då väcks frågan varför Centerpartiet valde att kroka arm med de andra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna 2014. En riksdagsmajoritet där Rickard Nordin ingick valde att sänka regeringens förslag om ett mål om 40 procent förnybar energi.


Anf. 138 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tror att Lise Nordin hänvisar till den berömda sifferbingon i EU-nämnden. Vi vet alla hur tydlig den var.

För vår del är det tydligt att kalkylerna har förbättrats. Det sa Lise Nordin själv i sitt anförande. Då är det också rimligt att revidera målen. Svårare än så är det inte.


Anf. 139 Lise Nordin (MP)

Fru talman! Regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedömde 2014 att det fanns en god potential att ha ett högre mål för andelen förnybar energi. Regeringen lade fram ett förslag till riksdagen om 40 procent förnybar energi. Jag kan konstatera att det är olyckligt att Sverige anslöt sig till länder som inte kämpade för en högre nivå. Centerpartiet och Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna sänkte regeringen, och Sveriges mandat blev en lägre nivå.

Menar Rickard Nordin att det har hänt så mycket i fråga om förnybar energi att Centerpartiet nu är berett att ställa sig bakom ett mål om 40 procent andel förnybar energi?


Anf. 140 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag menar att teknikutvecklingen har gått framåt. Det finns i dag ett politiskt mandat för att höja målet. Det finns diskussioner som förs i parlamentet. Det finns också öppningar på ministernivå att göra så. Då ska vi självklart ta chansen. Svårare än så är det inte.

Det är självklart att jag är för ett högre mål för förnybar energi. Lise Nordin och jag är överens i Energikommissionen om att Sverige ska gå mot 100 procent förnybart i Sverige. Jag ser inte konflikten som Lise Nordin gärna vill måla upp.

Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

För mig är det självklart att om regeringen kan leverera ett sådant mål i förhandlingar i Europa är jag den första att applådera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-02
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kommissionens meddelande om ren energi för alla i EU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M700014
      SD03908
      MP20005
      C21001
      V18003
      L15004
      KD14002
      -0101
      Totalt25740052
      Ledamöternas röster