Kommissionens arbetsprogram 2021

Anf. 1 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1.

Årets upplaga av kommissionens arbetsprogram är ambitiös, för att använda ett diplomatiskt uttryck. Den nya kommissionen avser uppenbarligen att unionen ska ha samma politiska inriktning som den tidigare, det vill säga en ökad maktkoncentration i Bryssel, fler flagranta övertramp av unionens grundlag samt fler och större utgiftsområden och myndigheter i en ständigt svällande budget. Vidare är det nya medlemsstater på Balkan, vilkas problem med organiserad brottslighet och korruption snart kommer att påverka oss i en större utsträckning, och en byråkrati som i allt mindre utsträckning är villig att ta hänsyn till individuella medlemsstaters enskilda behov.

Antalet lagstiftningsärenden, handlingsplaner och projekt är i vanlig ordning för stort för att lyfta upp i en sådan här debatt. Så i stället för att hålla det hela på en övergripande nivå tänkte jag lyfta fram ett par enskilda saker som vi anser är av stor vikt för Sverige. Självklart är programmet också till stor del präglat av den extraordinära situation i vilken vi befinner oss. Kommissionen föreslår ett antal åtgärder mot bakgrund av covid-19-krisen som inte kan anses annat än extrema. Det är viktigt att komma ihåg att det är stor skillnad mellan att agera snabbt och resolut och att agera ogenomtänkt och förhastat. Jag är genuint orolig för att kommissionen är på väg att göra det senare.

Där vi står i dag har 13 miljoner människor insjuknat i covid-19 i EU. Över 300 000 personer har mist sina liv, och ytterligare ett okänt men potentiellt mycket stort antal människor kommer att leva med kroniska sviter av infektionen. Ytterligare många människor har farit illa på grund av överbelastning inom sjukvården generellt.

De ekonomiska effekterna av nedstängningar, störningar i handel och konsumtionsmönster, kanske framför allt inom rese- och besöksnäringen, har påverkat miljoner. Förhoppningsvis, förhoppningsvis har Europa snart lämnat det värsta bakom sig. Jag tycker i alla fall att vi kan se ett ljus i slutet av tunneln i form av ett vaccin.

Det finns ett ofta citerat ordspråk som säger att man aldrig ska låta en kris gå till spillo. Det ordspråket tillskrivs en läkare, som förklarade innebörden som så att en kris i en patients hälsotillstånd kan innebära en katalysator för att förändra beteendemönster och livsstil och på så sätt åstadkomma förbättring.

Men det finns ett annat sätt att tolka samma ordspråk, nämligen att en kris kan utgöra ett tillfälle att driva igenom politiska förslag som under normala omständigheter hade varit omöjliga. Jag är rädd att kommissionen har antagit just den senare tolkningen av ordspråket. Medan medlemsstaterna kämpar för att hantera hälsokrisen och en sättning i ekonomin flyttar de krafter som vill se ytterligare steg mot en federal superstat fram sina positioner. Ett viktigt steg i den riktningen är naturligtvis gemensam upplåning av pengar.

Coronafonden, Next Generation EU som den egentligen heter, innebär i praktiken att Sverige finansierar lån till ett antal länder som maxat ut sina egna krediter och som inte anser att de har råd att låna ännu mer. Namnet Next Generation EU är kanske ett, vad ska man säga, oavsiktligt fall av ärlighet. Man planerar ju att spendera en hel del pengar nu och skicka räkningen till just nästa generation.

Det lån som unionen ska ta upp ligger på ungefär 7 500 miljarder kronor, alltså motsvarande svenska statens samlade utgifter i ungefär sju och ett halvt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Fru talman! Det finns ett antal uppenbara problem. Det första jag vill göra är att påminna kammaren om vad som står i fördraget, det vill säga EU:s grundlag, om just gemensam upplåning.

Artikel 123 stadgar följande: "Det är förbjudet för Europeiska centralbanken och medlemsstaternas centralbanker . att ge unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna rätt att övertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter."

Vidare stadgar artikel 125 att en medlemsstat inte ska "ansvara för eller åta sig förpliktelser som har ingåtts av centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i en medlemsstat".

Alltså: Ingen gemensam upplåning, inget gemensamt ansvar för skulder.

Fru talman! Avsaknaden av ens en diskussion om att hela coronafonden uppenbarligen strider mot fördraget gör mig genuint orolig.

Men det finns ytterligare en brist i projektet, nämligen att skälet till att Spanien, Italien och ett par andra länder har hamnat i en så svår situation egentligen inte är själva viruset. Det verkliga skälet är att de länderna regelbundet väljer populister, socialister eller en och annan ståuppkomiker som sina företrädare, vilka har som sina huvudsakliga policyer att köpa popularitet med offentligfinansierade förmåner för lånade pengar utan en tanke på att en buffert sedan kan behövas en regnig dag. Det beteendemönstret kommer inte att förändras så länge som EU går in och finansierar samma politiska system som har orsakat problemen från början.

Till den som tror att fonden kommer att exempelvis rädda Sydeuropas ekonomier och förhindra massarbetslöshet och så vidare vill jag bara säga: Fundera ett varv till. Det instrument som ska se till att länderna genomför nödvändiga reformer i mer ansvarstagande riktning i utbyte mot bidragen är den så kallade planeringsterminen. Det är ett instrument som redan har använts i tio års tid, uppenbarligen utan tillräckliga resultat.

Fru talman! Chansen att krisen ska leda till att patienten ändrar livsstil är med andra ord mycket begränsad. Det verkliga skälet till fonden är precis detsamma som stabilitetsmekanismen och stabilitets- och tillväxtpakten som upprättades åren efter finanskrisen 2008, nämligen att rädda eurosamarbetet - kort och gott - och att använda svenska skattepengar för det ändamålet. Det ser jag inte som motiverat.

Som om detta inte vore nog är ytterligare en del av uppgörelsen att lånen ska säkras med hjälp av det som lite tillrättalagt brukar kallas egna medel eller EU-skatter. Vi kommer att se en europeisk plastskatt år 2021, en bolagsskatt är planerad till året därefter och sedan en internationell transaktionsskatt som sannolikt kommer att bli effektiv vad gäller att flytta företag från EU till Storbritannien.

Jag är stolt över att tillhöra ett parti i kammaren som har haft tillräckligt mycket vett och ryggrad för att våga stå upp mot unionen i frågan, men samtidigt skäms jag över att så många partier har vägrat att ha sina väljare som sitt första intresse och säga nej till coronafonden.

Låt mig gå vidare till den lagstiftande verksamheten. Det finns ett stort antal förslag i pipeline. Vissa av dem är rätt bra, till exempel ett ökat ansvar för mänskliga rättigheter i globala värdekedjor. Det är något vi står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Men det finns också en hel del mindre genomtänkta förslag, till exempel tvångskvotering av bolagsstyrelser, taxonomiförordningen för energislag som gjort att vattenkraft helt plötsligt inte längre är hållbar - som om vattnet var på väg att ta slut - och ingrepp i medlemsstaternas arbetsmiljöregler.

Det finns två förslag som jag tror kommer att ha mer inflytande över Sverige än de andra. Det är dels förslaget om lagstadgade minimilöner, dels migrationspakten.

Förslaget om minimilöner innebär ett direkt och allvarligt hot mot den svenska modellen för lönesättning. Det första jag vill påminna kammaren om vad gäller den frågan är återigen vad EU:s grundlag säger om unionens kompetens på det området. Artikel 153 i fördraget stadgar vissa rättigheter för unionen att agera på arbetsmarknadsområdet, men punkt 5 innehåller en viss begränsning som jag tycker är ganska tydlig: "Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout."

Det kan alltså inte råda något tvivel om att unionen absolut inte har någon som helst rätt att stifta lagar om minimilöner. Men man gör det ändå, och märkligt nog verkar ingen inom kommissionen se det som ett problem.

Vad sedan gäller det mjuka undantag som föreslås för bland annat Sverige finns det en uppenbar risk att det inte är mer än en chimär. Detta påpekade vi redan vid första överläggningen i arbetsmarknadsutskottet, och det verkar nu bekräftas av bland annat LO:s, PTK:s och Svenskt Näringslivs gemensamma rättsutlåtande, som handlar om riskerna med de här lagstiftningsakterna.

Det bästa vi kan hoppas på är att direktivet dras tillbaka i sin helhet eller i andra hand att Sverige får ett starkare, uttryckligt och juridiskt otvetydigt undantag från hela rättsakten. Men om det inte uttryckligen stadgas att direktivet inte i någon del får tillämpas på kungariket Sverige förväntar vi oss att Sveriges samtliga 21 Europaparlamentariker röstar nej och att regeringen tydligt och offentligt uttrycker att detta är en "röd linje" och att man är beredd att använda alla tänkbara medel för att stoppa förslaget.

Problemet är dock att direktivet har tillkommit på initiativ av bland andra statsminister Stefan Löfven, som själv föreslog EU-lagstiftning om lönesättning i och med deklarationen om den så kallade sociala pelaren som antogs i Göteborg år 2017. Att samma regering sedan sagt sig vilja kämpa mot direktivet har gjort att en hel del förtroende gått förlorat.

Fru talman! För att gå vidare till migrationspakten är det europeiska asylsystemet ett av unionens allra mest tragiska sorgebarn, både bildligt och bokstavligt talat. Motstridiga intressen har steg för steg byggt upp ett system som innehåller de mest perversa incitament som över huvud taget går att tänka sig.

Å ena sidan finns en lagstadgad rätt för alla som kommer till EU - och som vet vilken berättelse som ger ett positivt asylbeslut - att stanna och leva med en materiell levnadsstandard långt över vad de kunnat hoppas på i hemlandet, vilket driver människor till Europa.

Å andra sidan finansierar EU poliser, i mycket lös bemärkelse, i Nordafrika och ingår avtal med en islamistisk kvasidiktator i Turkiet för att stoppa samma migranter från att ta sig hit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Det unionen gör är med andra ord att man håller upp en sedelbunt i ena handen för att locka och en sedelbunt i den andra handen för att stoppa irreguljär migration.

De partier som hetsar på den här dödliga katt-och-råtta-leken, både i den här kammaren och i Europas huvudstäder, är en grupp människor som är delansvariga för finansiering av Islamiska staten, för slavhandeln i Libyen, för att Sveriges så kallade utsatta områden blivit fler och större och för män, kvinnor och barn på Medelhavets botten.

Unionen har efter krisen 2015, sedan 2016 ungefär, försökt reformera asylsystemet. Men framstegen har varit begränsade, och nu gör man alltså ett nytt försök i och med detta arbetsprogram.

Det förslag som nu ligger på bordet, den så kallade migrationspakten, innehåller förvisso delar som vi kan stå bakom. Men vår samlade bedömning är att förslaget inte kommer att innebära det andrum som Sverige desperat behöver.

Förslaget innebär exempelvis att Dublinförordningen upphävs. Men dess regler om ansvarsfördelning kvarstår i praktiken, dessutom med utvidgad rätt att få sin sak prövad i ett land där man kan ha släktingar. Detta innebär visserligen att Grekland, Italien och Spanien i teorin fortfarande kommer att vara huvudansvariga för att hantera asylmottagandet i Europa. Men med tanke på hur många personer som har eller skulle kunna ha släkt i Sverige är det troligt att Sveriges oproportionerligt stora börda kommer att kvarstå.

Precis som nu kommer Sverige att vara beroende av att länderna i Sydeuropa väljer att kontrollera sina gränser och följa de nya reglerna i stället för att göra som man gjort förr och helt enkelt skicka migranterna norrut.

Vidare innebär förslaget ett vidgat familjebegrepp, en viss tvingande omfördelning och en möjlighet för unionens myndigheter att bestämma över hur länderna organiserar sitt mottagande. Det här ser vi som helt oacceptabelt.

Även om det ser ut som att lagstiftningsprocessen kommer att bli lika svår som lång är det inte omöjligt att förslaget mynnar ut i försämringar för Sveriges del. Det är regeringens uppgift att sätta hårt mot hårt i förhandlingen, men jag kan konstatera att den här regeringen knappast har gett oss skäl att hoppas alltför mycket.

Som sagt finns det mycket mer som jag skulle vilja ta upp i den här debatten. Jag har inte ens kommit till Albanien och Nordmakedonien. Men jag har dragit över tiden. Jag ber om ursäkt för det och stannar där.

Anf. 3 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vi debatterar nu EU-kommissionens arbetsprogram i ett så kallat granskningsbetänkande. Det innebär att utrikesutskottet liksom alla andra utskott har läst och analyserat EU-kommissionens arbetsprogram och därefter har en debatt om dess innehåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Själva debatten och det beslut som riksdagen fattar i dag kommer inte att ha någon som helst påverkan på själva innehållet i EU-kommissionens arbetsprogram utan är mer ett sätt för riksdagen att skapa debatt om EU och EU-frågor. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

På EU-nivå finns det nu förslag om att öka överstatligheten genom att förändra beslutsformerna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kallad Gusp för att ingen ska förstå vad det är.

I stället för att alla medlemsstater ska ha sin egen utrikespolitik har EU-samarbetet de senaste decennierna försökt komma överens om en gemensam utrikespolitik för EU. Resultatet har vi sett - det har blivit en urvattnad och ganska tandlös EU-politik.

En utmaning som man har haft är att en enskild medlemsstat av de 27 har kunnat stoppa gemensamma skrivningar och åsikter genom att vara emot. Detta har särskilt gällt Ungern, men även andra länder har använt taktiken att vara motvalls mot hela EU för att få igenom en specifik åsikt, ofta i någon annan politisk fråga.

Höstens exempel var Cypern, som helt blockerade en trovärdig EU-politik gentemot Belarus genom att hänga upp den på konflikten med Turkiet i östra Medelhavet. Även om cyprioterna hade rätt i sak var det ett uselt agerande från Cyperns sida som enbart har straffat det belarusiska folket. Det är de som har fått lida för cyprioternas motstånd.

Hur vill man då komma till rätta med det här problemet från EU-kommissionens och den svenska regeringens sida? Jo, genom att flytta ännu mer makt till EU och Bryssel. Man vill införa så kallad kvalificerad majoritet, det vill säga att det räcker med att två tredjedelar av alla länder tycker lika för att EU ska bestämma att den uppfattningen gäller för alla EU-länder.

Man kan såklart tycka att utrikespolitik, det är inget som enskilda svenska medborgare eller för den delen Sveriges riksdag ska hålla på med. Men systemet med kvalificerad majoritet kan leda till att svensk utrikespolitik inte bestäms på Utrikesdepartementet i Stockholm eller i Sveriges riksdag utan i stället bestäms i Bryssel av andra länder.

All makt utgår från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare. Men hur ska man göra om svensk utrikespolitik inte bestäms av dem som är valda av svenska folket? Vad gör Sverige den dag då till exempel Visegradländerna, som är fler och många gånger starkare än Sverige och våra närstående medlemsstater, beslutar om en utrikespolitik som inte stämmer överens med våra värderingar? Alla dessa frågor skulle man ju vilja ha svar på från förslagets anhängare, men än så länge anser jag att det har varit tunnsått med svar.

I dessa coronatider har vi sett EU:s arbetsformer förändras. Ministrarna har mer och mer gått över till informella videomöten, och i dag hade vi överläggningar inför det kommande FAC - alltså utrikesministrarnas månatliga möte - vilket gav känslan av att befinna sig på ett statsvetenskapligt seminarium snarare än på ett möte där utrikesministrarna bestämde någonting. När man fattar beslut gör man det genom någonting man kallar skriftliga samråd.

För oss i riksdagen har detta inneburit stora konsekvenser. Vår insyn har begränsats. Den tid vi får på oss att reagera på förslag har stramats åt och minskats. Handlingar som beläggs med sekretess blir i praktiken hemliga, för hur ska jag kunna läsa en handling som bara finns i ett kassaskåp i Stockholm när jag befinner mig hemma i Värmland? EU:s arbetssätt var redan innan pandemin svåra för en demokratisk riksdag att tränga igenom, men i och med pandemin har det bara blivit värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Det kan vara som Aspling är inne på, det vill säga att EU använder den här krisen för att göra det ännu svårare för oss som vill vara demokrater. Här har regeringen ett stort ansvar för demokratin. Man kan inte lägga över det på Sveriges riksdag och säga att vi ska ordna till de problem som finns, utan regeringen har ett tungt ansvar för att även riksdagens demokratiska roll ska fyllas.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till vår motivreservation nummer 2 och till vårt särskilda yttrande nummer 4.

Anf. 4 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året samt de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den avser att lägga fram.

På ett övergripande plan välkomnar vi i utrikesutskottet arbetsprogrammets inriktning och kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att stärka EU:s konkurrenskraft också på sikt krävs att EU främjar frihandel, satsar på utbildning och forskning samt tar ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

En växande debatt inom EU är den om befogenhetsfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen. Det kommer att bli en fråga för debatt i den förestående konferensen om Europas framtid. Där menar vi ändå att fokus för konferensen i stället bör vara att främja delaktighet och medborgerlig förankring. Vi vill betona vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning och med att utvärdera den befintliga lagstiftningens effektivitet som ett sätt att minska de administrativa bördorna. Nya förslag måste baseras på välgrundade konsekvensbedömningar och på att allt arbete genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Vad gäller EU:s roll i världen delar vi uppfattningen att EU ska vara en stark global aktör och försvara en regel- och värdebaserad multilateral världsordning. Vi välkomnar kommissionens prioritering av västra Balkan och det östra grannskapet, liksom ett fortsatt fokus på det södra grannskapet och Afrika. Det är också viktigt att EU uppdaterar sitt förhållningssätt till Arktis.

En majoritet av utskottet har tagit ställning för att titta på möjligheten att under vissa förutsättningar och inom vissa områden gå över från krav på enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Behovet av detta blev tydligt i hanteringen av krisen i Belarus, där nödvändiga beslut om sanktioner alltför länge blev blockerade av ett medlemsland som utnyttjade kravet på enhällighet för att driva en helt annan fråga. Ett annat viktigt steg är att vi i utskottet anser att förhandlingarna om en sanktionsordning för allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna bör ges hög prioritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

I granskningen av arbetsprogrammet har yttranden lämnats av konstitutionsutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Vi stöder den avvikande mening som våra företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet har anmält i civilutskottet. Där ställer de sig bakom kommissionens prioritering av förslaget om en jämnare könsfördelning i börsnoterade företag. En viktig anledning är att det är uppenbart att enskilda medlemsstaters åtgärder inte räcker till för att ta till vara de möjligheter till konkurrenskraft och tillväxt som följer av ett gott utnyttjande av tillgänglig kompetens, däribland kvinnors, i bolagsstyrelserna.

Vi stöder också företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i miljö- och jordbruksutskottet. Där framför de i en avvikande mening att EU:s skogsstrategi ska vara samordnad, samstämmig och jämbördig med och av samma relevans som EU:s strategi för biologisk mångfald samt att detta är de grundläggande förutsättningarna för de både strategierna.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget att utrikesutskottets utlåtande över kommissionens handlingsprogram för 2021 läggs till handlingarna.

Anf. 5 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Det vi ser som kanske mest problematiskt i kommissionens arbetsprogram är förslaget om minimilöner, vilket verkar vara ett direkt och reellt hot mot den svenska modellen för lönesättning.

Bakgrunden till förslaget är den så kallade sociala pelaren, ett politiskt inriktningsdokument som antogs i Göteborg år 2017 på initiativ av bland annat statsminister Stefan Löfven. Punkt 6 i deklarationen om den sociala pelaren innehåller en uttrycklig hänvisning till frågan om minimilöner, och utkastet till direktiv om minimilöner hänvisar till deklarationen på inte mindre än åtta platser. I dag påstår ju regeringen att man vill kämpa emot det här direktivet, vilket framstår som något motsägelsefullt.

Det jag tror har hänt är att statsministerns ego har gjort att han helt enkelt har skrivit på någonting som han hoppades skulle bli historiskt utan att ta hänsyn till de konsekvenser som kan komma av förslaget. I en kort intervju efter toppmötet påstod statsministern att det var en skröna att pelaren skulle leda till ökad överstatlighet, men så verkar inte riktigt vara fallet. Jag skulle därför vilja fråga Annika Strandhäll om hon så här i efterhand kan tillstå att detta var ett misstag.

Anf. 6 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Till att börja med har Ludvig Aspling fullständigt fel när han menar att utgångspunkten för den diskussion kring minimilöner vi i dag har i EU är den sociala pelaren från 2017. Det är direkt missvisande.

Ludvig Aspling kanske inte känner till att jag när jag blev svensk minister hade 15 års bakgrund i den svenska fackföreningsrörelsen - bland annat som vice ordförande för en av de europeiska internationalerna. Av de 15 åren satt jag under åtminstone 10 år med fackliga kollegor på den europeiska nivån och diskuterade våra motstridiga uppfattningar när det gällde minimilöner. Det är en fråga som har diskuterats bland EU-länderna under många, många år. Nu är man framme vid att ha ett förslag till direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Den svenska regeringen - inte minst den tidigare arbetsmarknadsministern Ylva Johansson, men även nuvarande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark - har hela vägen varit glasklar med att regeringen på intet sätt stöttar en lagstiftning kring minimilöner i EU, att vi kommer att göra precis allt som står i vår makt för att vi inte ska landa där och att vi om det sker vill se ett undantag för Sveriges del. Vi värnar den svenska lönebildningsmodellen, och vi kommer inte att acceptera att EU lägger sig i svensk lönebildning.

Anf. 7 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Nej, jag har inte studerat Annika Strandhälls karriär i detalj, men jag tycker inte att det är relevant för debatten.

Annika Strandhäll påpekar vad man kommer att göra framöver och att man kommer att kämpa emot detta. Ja, jo, det är ju gott och väl, men min fråga handlade inte om det. Min fråga handlade om huruvida man så här i efterhand kan tillstå att den sociala pelaren var ett misstag.

Annika Strandhäll kan ju påstå att det inte finns någon koppling mellan pelaren och förslaget om minimilöner, men fakta är ändå fakta. I svart på vitt står det på åtta platser i utkastet till direktiv att detta sker med hänvisning till den sociala pelaren. Det går inte att förneka detta.

Som jag sa i mitt första anförande innehåller också punkt 6 i den sociala pelaren en uttrycklig hänvisning till frågan om minimilöner. Kopplingen går inte att förneka.

I stället för att ducka för frågan skulle jag vilja att Annika Strandhäll gör ett försök till. Var det ett misstag att skriva under den här deklarationen?

Anf. 8 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Låt mig vara fullständigt glasklar mot Ludvig Aspling.

Jag har inte bett dig att studera mitt cv. Däremot refererade jag till att jag har en lång erfarenhet av frågan om minimilöner och den diskussion om frågan som har förevarit åtminstone de senaste 10-15 åren på olika nivåer i EU. Den har naturligtvis inte sin upprinnelse i den sociala pelaren, oavsett om man hänvisar till den eller inte, utan den har en mycket längre bakgrund, vilket Ludvig Aspling antagligen vet.

Det viktiga i detta är väl just att den svenska regeringen under hela den tid vi har suttit i regeringsställning har varit glasklara i vår kommunikation med företrädare för EU-kommissionen och EU om den svenska regeringens hållning i den här frågan. Vi kommer inte att acceptera att EU lägger sig i svensk lönebildning. Vi värnar den svenska kollektivavtalsmodellen, och vi har tillsammans med svenska fackföreningar och företrädare på alla nivåer under många år varit extremt tydliga på den punkten.

Anf. 9 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Under de åtta minuter som jag har på mig här vill jag kommentera Moderaternas synpunkter på kommissionens arbetsprogram.

I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året. Fokus ligger på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav, där EU ska vara en stark global aktör och försvara en regel- och värdebaserad multilateral världsordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Det innebär inte att vi med det får tappa den långa sikten. Då måste vi möta unionens utmaningar på längre sikt.

Uppenbart är att EU:s konkurrenskraft måste stärkas. USA och Asien är spelare som visar mycket goda framfötter på det området. Detta gör vi genom att främja frihandel, satsa på utbildning och forskning och ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

Moderaterna välkomnar att utskottet har anammat ståndpunkterna om ökad fokusering på världshandeln och respekten för WTO:s regelverk som en viktig faktor för EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

Fru talman! Viktiga redskap för att nå dithän är satsningar på utbildning och forskning och att EU i den snabbrörliga internationella konkurrensen anammar de möjligheter - man ska inte bara se hot utan möjligheter - som utvecklingen av artificiell intelligens erbjuder.

När det gäller direktivet om förnybar energi anser vi vidare att kärnkraften på samma sätt som förnybar energi är en förutsättning för den klimatomställning som är nödvändig och att man inför kommissionens kommande arbete bör ta höjd för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå ett fossilfritt energisystem, inte ställa olika fossilfria energislag mot varandra.

Dessutom anser vi att genomförandet av den sociala pelaren inte ska vara en prioriterad del i kommissionens arbetsprogram. Snarare ser vi att kommissionen behöver ta ett steg tillbaka på det socialpolitiska området och i stället fokusera på den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Detta är nödvändigt, eftersom den sociala pelaren leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området, och det är viktigt att värna om den nationella beslutskompetensen när det gäller sysselsättningsfrågor och socialpolitik.

Fru talman! I en tid när helt andra frågor står på dagordningen och näst intill förlamar hela världen får vi inte glömma bort att det finns en tid efter coronavirusets härjningar. Att värna om och utveckla Europas konkurrenskraft är den bästa försäkringen för framtiden, för utan konkurrenskraft blir de övriga målen i kommissionens arbetsprogram bara tomma förhoppningar.

Det behövs en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar. Det är nödvändigt för att vi ska ha råd att göra det vi vill tillsammans. Vi behöver också en sammankopplad digital inre marknad och en balanserad och framåtsträvande handelspolitik som styr globaliseringen och inte blir en släpvagn till den. Vi behöver också ha EU som en starkare global aktör.

Fru talman! Vad finns det då för globala utmaningar som en växande befolkning i en värld där man lever allt längre står inför? När jag för ett och ett halvt år sedan talade om den tidigare och då avgående kommissionens arbetsprogram nämnde jag sex framtidsutmaningar. Dessa gällde då, och de har inte blivit mindre angelägna nu än vad de var för ett och ett halvt år sedan.

Den första handlar om mat och livsmedelsförsörjning. Vi kommer att behöva en effektivare produktion för att ge mat till fler och en produktion som åstadkoms på en mindre yta. I detta sammanhang måste vi någon gång våga lyfta på locket och riva plåstret. Det envisa motståndet mot GMO lägger en förlamande hand över det som kommer att vara en av våra viktigaste framtida utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Det andra området är hälsa. Bristsjukdomar och epidemier har brutalt kompletterats med livsstilssjukdomar.

Det tredje området är kommunikation. I en värld som ständigt är uppkopplad kommer det fortsatt att finnas behov av att flytta på sig rent fysiskt. Det märker vi i dag, när vi har begränsningar för att röra oss fysiskt. Den pågående pandemin har tydligt visat hur viktigt det är att kunna hantera såväl den fysiska som den digitala kontakten. Den som lämnar pandemins värsta härjningar bakom sig med utvecklade kommunikationssystem kommer att ha mycket vunnet inför framtiden.

Fru talman! Vidare har vi energi och säkerhet, vilka i dag närmast är att betrakta som hygienfaktorer.

Men det absolut viktigaste är kunskap för att kunna göra våra ambi-tioner till verklighet. Kunskap och utbildning är ingredienserna för utveck-ling, för tillväxt och därigenom för fattigdomsbekämpning.

Vi behöver också förbereda oss på nästa livsstilsrevolution, och den heter AI, artificiell intelligens. Artificiell intelligens har i dag potential att förändra mer än internet har gjort, baserat på redan befintlig teknik. Digitalisering och artificiell intelligens kommer att vara en helt nödvändig utveckling för Sverige, EU och världen för att vi ska klara av våra välfärds-åtaganden. Forskning för etiskt säker AI behöver startas redan nu, vilket kommissionen måste ta fasta på.

Fru talman! EU har samlat en ökad vikt och ökade möjligheter att arbeta för fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens betydelse, hållbar utveckling, säkerhet och stabilitet. Alla länder inom unionen har ansvar för att själva preparera sig inför de framtida möjligheterna men också för att gemensamt bidra till Europeiska unionens samlade styrka.

EU är inte starkare än dess svagaste länkar. Därför bör EU verka för att i sin egen utveckling bidra till att stärka sina enskilda medlemsstater på det här området.

Med detta yrkar jag att riksdagen lägger utlåtandet om kommissionens arbetsprogram till handlingarna.

Anf. 10 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Att diskutera kommissionens arbetsprogram i detta skede är naturligtvis ett uppdrag som vi i utrikesutskottet har. Vi skulle kunna önska, fru talman, att vi inte levde i coronatid, för då hade det säkert varit fler i salen och flera utskott som hade varit involverade i debatten. Detta är ju en helhet som alla i riksdagen får del av, så att vi kan diskutera och vara tidigt ute när vi bereder våra åsikter kring EU-frågor. Arbetsprogrammet har också behandlats i EU-nämnden, och där har partiernas olika åsikter avgivits.

Det är en ny kommission, som har fått en tuff början. Bland annat tog det lång tid innan kommissionen kom på plats. Sedan hamnade den ganska snabbt i en pandemi. Covid har inte varit EU:s bästa gren, må man väl säga. Vi har sett och upplevt hur gränser stängts, hur handel stoppats och hur det som vi trodde skulle vara en inre marknad har blivit en högst selektiv marknad under en tid. Men i ett sådant här läge när alla börjar tänka på sig själva har EU ändå funnits där som en arena där man har mötts och fått uppleva att man behöver hitta lösningar. Det är naturligtvis också en viktig bild att ta med sig. Utan EU, som hade nyckeln för att lösa upp de stängda gränserna och handelshindren, hade vi inte kommit så långt som vi ändå har gjort. Jag tycker att det är en bild att ha på näthinnan när vi diskuterar EU framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Att skydda medborgarna och friheten är naturligtvis vitalt. Det är en del av grunden för EU. Att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas är en uppmaning som handlar om vår välfärd och om att vi gör det tillsammans. Att bygga ett klimatneutralt, grönt och rättvist Europa är ett viktigt uppdrag som står på den europeiska agendan och också på vår agenda här i Sverige. Och att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang är absolut viktigt.

Den nuvarande kommissionsordförandens riktlinjer fångar upp de delarna. Vi i utrikesutskottet kan väl säga att vi inte har fokuserat på helheten, utan vi har fokuserat på framför allt EU:s roll i världen. Det är vårt första fokus från utrikesutskottet. Det innebär inte att vi inte ser vad som har förts fram från de åtta andra utskotten. Vi står självfallet bakom de synpunkter som framförts i de utskotten.

Ett starkare Europa i världen är någonting som vi hoppas att vi ska kunna bidra till, för det handlar om värden. Det handlar om mänskliga rättigheter, det handlar om demokrati och det handlar om att få ett fungerande rättsväsen i de länder som finns bortom EU. Det uppdraget är än viktigare i dag än vad det var för tio år sedan. Demokratin går nämligen bakåt, rättsväsendet går bakåt och mänskliga rättigheter backar i världen.

Om inte EU kan leva upp till sina egna stolta uttryck och visa allvar - oavsett om det gäller Venezuela, Hongkong, Belarus eller andra länder - tappar vi vår röst. Då tappar människor hopp i världen, hopp också internt.

Det har sagts tidigare i debatten att den kvalificerade majoritet som vi vill se i vissa ärenden i utrikesrådet leder fel. Men, fru talman, när vetorätten används i de organ som vi har ser vi hur den blockerar just mänskliga rättigheter, ibland också fred och försoning.

Vi brukar prata här om att man borde slopa vetorätten i säkerhetsrådet eller åtminstone hitta sätt att begränsa den. Här har vi möjligheter att begränsa vetorätten när det gäller sanktioner, när det gäller Magnitskijsanktioner och när det gäller grava brott mot mänskliga rättigheter. Då kan och ska EU:s utrikesråd kunna fatta beslut som inte kidnappas, ibland av en helt annan fråga, vilket också har framkommit i debatten apropå Belarus. Det är alltså viktigt att man ser den vägen som en väg som vi behöver gå.

När vi tittar på 2021 är det naturligtvis viktigt med pandemin, hanteringen av pandemin och lärdomarna av pandemin. Men det är också viktigt med återhämtningen, för det handlar om hur vi klarar vår ekonomi och hur vi klarar jobben och företagandet här hemma. Vi hade gärna sett att återhämtningsfonden hade fått en annan konstruktion. Vi drev det tydligt från svensk sida. Men om alternativet var att säga nej till möjligheten att återhämta ekonomin är naturligtvis den väg som vi lyckades pressa fram bättre.

Vi ser att det finns stora utmaningar här. Vi hoppas att vi ska kunna komma fram, så att fonden inte används som ett sätt att fortsätta på den ungerska eller den polska vägen mot ökat förtryck, mindre rättsstat och mindre frihet. Det är alltså viktigt med det demokratilås som ska sättas på fondens användning.

Fru talman! Jag skulle kunna beröra många av de frågor som lyfts av utskotten och som ligger på bordet för 2021. Vi har pratat om migrationsfrågorna. Det är oerhört viktigt att få på plats en ny ordning där. Vi har de gröna frågorna och återhämtningen efter pandemin. Det är naturligtvis oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Jag vill avslutningsvis peka på arbetsmarknadsutskottets ställningstagande. Vi står bakom en reservation där tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Vi delar fortfarande den uppfattningen även om vi inte har reserverat oss i detta utlåtande. Jag vill också peka på det som miljö och jordbruksutskottet lyfter om vikten av att säkra att vi inte får en vanlig konventionell importtull när det gäller just gränsmekanismen för koldioxid. Vi ska inte ägna oss åt att bygga murar, men vi ska ägna oss åt att bygga bra regelverk, gärna multilaterala.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet: att utlåtandet läggs till handlingarna.

Anf. 11 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Kerstin Lundgren har varit en av riksdagens varmaste anhängare av att införa en global EU-sanktionsregim, en så kallad Magnitskijlagstiftning eller Magnitskijsanktioner. I dag fattar regeringen beslut om det. Jag förstår att det är en stor seger för Kerstin Lundgren, för hon har gjort ett rejält arbete för att komma till den punkten.

Vad är Magnitskijsanktioner? Man kan väl säga att detta har sin bakgrund i den ryske revisorn Magnitskij, som anhölls och dödades under lite mystiska omständigheter. Det ryska systemet såg helt enkelt till att de som var ansvariga för hans död fick straffrihet. De dömdes aldrig för det brott de hade begått. Detta började egentligen i USA. Den amerikan som hade kontakt med den ryske revisorn har drivit på för en lagstiftning som innebär att man ska döma de personer som är ansvariga för revisorns död och straffa dem. I EU-kommissionens förslag inför man frysning av tillgångar och reseförbud.

Det som jag inte har hört så mycket från Kerstin Lundgren om när det gäller Magnitskijlagstiftningen handlar om rättssäkerhet. Det är någonting som vi många gånger har sett brista. Jag ska ta upp tre exempel.

I spåren av elfte september fick tre svensksomalier sina tillgångar frysta under ungefär sju år. Några av dem tvingades att leva på socialbidrag. De hade väldigt svårt att få upprättelse, och när de drev rättsprocesser tvingade Vänsterpartiet dem till och med att betala sina egna rättegångskostnader.

Ett annat exempel är Vänsterpartiet:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som nu utreder brott begångna av amerikanska soldater i Afghanistan.

Det tredje fallet, som jag inte har så lång tid på mig att berätta om, är terrorstämplingen av kurdiska PKK, vilket har lett till att man inte får till en fredsprocess i Kurdistan.

Jag undrar därför hur Kerstin Lundgren ser på rättssäkerheten i Magnitskijlagstiftningen.

Anf. 12 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Hade vi haft en längre debatt om de här frågorna hade Håkan Svenneling säkert också fått höra om rättssäkerhetsfrågorna. De är såklart en viktig del i det hela. Men när man följer till exempel rättsprocessen mot Magnitskij, där Magnitskij som redan var död kallades in för att ingå i en rättsprocess i Ryssland, ges en tydlig bild av ett rättssystem som inte fungerar, där det inte finns förutsättningar att få en rättvis rättegång. I sådana lägen är det naturligtvis oerhört viktigt att man har möjlighet att införa Magnitskijsanktioner så att straffrihet inte ska kunna råda. Straffrihet är en väg till konflikter och någonting som vi måste försöka att komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

ICC är något som vi lyfter i andra sammanhang. Det är oerhört betydelsefullt att stärka ICC och försöka att få flera fall dit. Vi behöver nämligen utveckla en rättssäkerhet också i den globala miljön så att vi får en ordning. Oavsett om det är i Vänsterpartiet-beslut eller i andra sammanhang är rättssäkerheten naturligtvis viktig. Det kan också handla om förutsättningar att kunna få en process för att kritisera ett beslut i sådana fall.

Vi har sanktioner på plats när det gäller till exempel Belarus. Vi skulle vilja ha fler sanktioner, och jag tycker att det vore rimligt att också markera Magnitskijsanktioner, som jag och vi skulle vilja se omfattade inte bara brott mot mänskliga rättigheter utan även korruption, som är ett gissel och som göder system som auktoritära ledare vill hålla liv i.

Anf. 13 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag hoppas att Kerstin Lundgren, när hon nu har lyckats få igenom sina älskade Magnitskijsanktioner, flyttar fokus till rättssäkerheten. Jag är nämligen orolig för att de här sanktionerna kommer att innebära att de personer som sätts upp under en Magnitskijlagstiftning inte kommer att få möjlighet till en rättssäker process.

I historiens backspegel kan vi se att både organisationer, företag och enskilda personer ibland har blivit uppsatta på de här listorna lite för enkelt och inte tillräckligt rättssäkert. Man har inte varit tydlig med motiven till att personerna är där, och då har de hamnat i långa processer. I en del fall har det gått bra i slutändan; andra fall pågår fortfarande.

Detta känner jag en stor oro inför. Den oron går inte riktigt att stilla i dag, för varken jag eller Kerstin Lundgren har läst hur de faktiska sank-tionerna från EU-kommissionen ser ut. Det är fortfarande hemligt i några dagar till. Förhoppningsvis ska vi få ta del av det i nästa vecka. EU-kommissionen och Sverige har ändå ett ansvar för att det ska finnas en stor rättssäkerhet om man inför den här väldigt tydliga personinriktade sanktionsregimen mot enskilda människor. Jag tror att det är väldigt lätt att bli politisk när det gäller dessa sanktioner: att man pekar ut vissa länder eller vissa typer av personer beroende på var de befinner sig, utan någon röd tråd i form av likvärdiga bedömningar.

Kerstin Lundgren vill införa Magnitskijsanktioner mot Belarus. Jag förstår den viljan. Jag tänker så här: I Belarus finns det 59 personer, tror jag, som just nu är listade. Vi pratar om att det kan bli fler. Detta är utifrån den sanktionsregim som EU har gentemot Belarus. Då kanske det är dumt att börja ha olika typer av sanktionsregimer mot samma länder.

Problemet är till exempel Ryssland, som vi förvisso har sanktioner mot men där det finns specifika personer som är ansvariga till exempel för Magnitskijs död. Sådana exempel finns det också runt om i andra länder i världen där vi inte har sanktionsregimer.

Anf. 14 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Fru talman! Rättssäkerhet är någonting som bygger en rättsstat, och EU står för rättsstatens principer. Åtminstone är det detta vi kämpar för. Vi tycker inte riktigt att alla länder gör det i dag, och det är en utmaning. Men det är klart att oavsett om det är enligt den nuvarande ordningen för sanktioner eller enligt Magnitskijlagstiftningen ligger ju rättssäkerhets-aspekterna med. Jag har ingen bild av att detta är någonting som förfuskas i den delen från regeringens eller från EU:s sida.

Varför jag tycker att man bör fundera över Magnitskijsanktioner i fallet Belarus men också i andra sammanhang är just för att det är en global sanktionsmarkör. Det handlar inte bara om Ryssland, utan det handlar om en global lösning.

Det är också viktigt att markera att det här är en fråga där vi försöker att samverka med likasinnade. Här ser jag våra baltiska grannar, som har infört den typen av sanktioner, som en viktig krets att också söka stärka. Deras markörer när det gäller just Belarus bör vi göra allt för att bygga under och hålla i och inte undergräva på något sätt. Därför skulle det vara bra om även EU skulle kunna göra lika som de baltiska staterna.

Anf. 15 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Som i så mycket annat av det politiska arbetet dessa dagar är det spridningen av coronaviruset och den globala pandemin som präglar Europa-kommissionens arbetsprogram för 2021.

Den smittspridning som världen i dag brottas med saknar motsvarighet. Personliga tragedier och en tärande oro blandas med ekonomisk nedgång och famlande politiskt ledarskap.

Mot den bakgrunden vill Kristdemokraterna, till skillnad från åtminstone ett par av partierna här i kammaren, lyfta fram vikten av internationell samverkan och Europa:s helt centrala betydelse. Inget land klarar att på egen hand hantera den situation som just nu råder.

Vägen framåt är ett mer solidariskt och mer ansvarstagande samarbete, ett samarbete som förmår leverera lösningar på reella, gränsöverskridande problem oavsett om det rör sig om livshotande virus, klimatfrågan eller organiserad brottslighet. Medborgarna i vårt land och i övriga Europa har rätt att ställa krav på fungerande internationellt samarbete, särskilt i tider av kris.

Därför håller det inte att låta nationella egenintressen och kortsiktighet styra beslutsfattandet. Därför krävs det ett politiskt ledarskap som vill och förmår leva upp till unionens värderingar om solidaritet med de mest utsatta, även om de finns utanför det egna landets gränser.

Fru talman! I arbetsprogrammet anger kommissionen de politiska prioriteringarna inför det kommande året och de initiativ som förväntas. Fokus är på pandemin och dess effekter men också på de möjligheter som nu finns att accelerera nödvändiga förändringar och stärka samhällets förmåga till återhämtning och motstånd mot olika former av störningar.

Drivkraften är även fortsättningsvis kommissionens övergripande vi-sion att bygga ett mer rättvist, sundare, grönare och mer digitalt Europa. Åtgärderna handlar om att dels hantera krisen, dels utnyttja återhämtningen till att ställa om samhället och ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Fru talman! För att möta unionens utmaningar på längre sikt lyfter Kristdemokraterna fram vikten av att stärka Europas konkurrenskraft genom effektivare frihandel och genom satsningar på utbildning, forskning och utveckling av artificiell intelligens.

När det gäller den stora och viktiga frågan om EU:s roll i världen delar vi utskottets uppfattning att unionen ska vara en stark försvarare av mänskliga rättigheter och en regelbaserad multilateral världsordning. Vi välkomnar EU-kommissionens prioritering av västra Balkan och det östliga partnerskapet liksom ett fortsatt fokus på det södra grannskapet och Afrika.

Med anledning av händelseutvecklingen i Belarus och senfärdigheten i genomförandet av sanktioner mot regimen är det viktigt att i detta avseende dra slutsatser för framtiden.

I försvaret av mänskliga rättigheter är det dags att lämna kravet på enhällighet och övergå till ett beslutsfattande med kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Fru talman! Vi brukar tala om att politik handlar om värderingar och människosyn. För Kristdemokraterna innebär det att vi lyfter fram betydelsen av personlig frihet i kombination med socialt ansvarstagande och solidaritet med de mest utsatta, med andra ord de synsätt som i decennier har utgjort grunden för det europeiska samarbetet. Detta har stor betydelse, inte minst i relation till omvärlden. Oavsett om det gäller kriget i Syrien, diktaturen i Iran, utvecklingen i Ryssland eller förföljelsen av världens kristna har EU en möjlighet att göra skillnad. Därför verkar Kristdemokraterna för ett EU som talar med en röst i utrikespolitiken och som alltid prioriterar mänskliga rättigheter.

Att kombinera visionen om samarbete och försoning med en vaksamhet kring subsidiariteten är kristdemokratins särskilda uppdrag. Det råder inget tvivel om att EU:s institutioner i högre grad måste inse, påminnas om och visa förståelse för att det finns gränser för vad EU ska och bör göra. Utan denna förståelse hotas grunderna för Europatanken men också EU:s folkliga förankring.

Därför höjer vi ett varningens finger i den pågående debatten om den så kallade sociala pelaren men också om det som på EU-språk kallas egna medel. I arbetet för en hållbar EU-budget är inte EU-skatt och nya pålagor vägen framåt. I EU:s redan betydande budget finns utrymme både för besparingar och för viktig omfördelning till de områden som måste prioriteras.

Kristdemokraten Konrad Adenauer har sagt att Europas öde är varje europeisk stats öde.

Europa är fria och självständiga stater, men samtidigt en sammanhållen enhet. Att värna detta och att arbeta för detta kommer att bli en av de stora utmaningarna under den viktiga men också mycket osäkra tid som ligger framför oss.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna och hänvisar till det särskilda yttrandet där jag ställer mig bakom de avvikande meningar som Kristdemokraterna har avgett i andra utskott om EU-kommissionens framtidsprogram.

Anf. 16 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det tar bara en timme med flyg från Sverige till Minsk i Belarus. Det som händer i Belarus just nu borde engagera hela Europa. Tyvärr gör det inte det. Det pågår en frihetskamp där människor reser sig efter årtionden av maktmissbruk, diktatur, korruption och förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Europeiska unionen har varit väldigt framgångsrik genom åren. Efter att de sydeuropeiska länderna gjorde sig fria från juntor och fascistregimer blev de medlemmar i Europasamarbetet och integrerades och demokratiserades. Detta har varit mycket framgångsrikt.

Efter att kommunismen kollapsade som samhällssystem i Östeuropa blev en rad tidigare Sovjetrepubliker och satellitstater medlemmar i Europeiska unionen och demokratiserades. Men Belarus gick aldrig den vägen. Medan Tjeckoslovakien, Polen, Ungern och andra länder, som var en del av Sovjetimperiet eller satellitstater, hade en stark demokratirörelse och valde en ny väg efter 1989 fortsatte förtrycket i Belarus.

Jag tycker att det är viktigt att vi ser att vårt engagemang för konflikter runt om i världen ska gälla oavsett var länder befinner sig. Men när det är vårt eget närområde är det extra viktigt att vi också finns till hands för att hjälpa de människor som protesterar, för de människor som drömmer om frihet och för de människor som i vissa fall också tvingas plikta med sina liv för att få andas samma fria och friska luft som vi kan här i Sverige.

Belarusfrågan är den viktigaste utmaningen för EU när det handlar om just demokratibyggande för det kommande året och för en längre tid framöver. Vi måste verkligen göra allt för att stödja frihetskampen där.

Det är klart att detta arbetsprogram för kommissionen, och egentligen hela EU:s funktionssätt vad gäller institutionernas beredskap och agerande i fråga om budgetallokeringar och mycket annat, handlar om att hantera den pågående covid-19-pandemin. Det innebär också i sin tur att man måste mobilisera all kraft och oerhört mycket resurser för att klara av denna pandemi.

Vi är från Liberalernas sida väldigt tydliga i vårt stöd till Europeiska unionen och i vårt stöd till att också kunna fördjupa EU-samarbetet på flera håll. Vi har så att säga inte samma ryggradsmässiga reflex att säga nej till att också Europeiska unionen kan stå sig starkare, fördjupa samarbetet och också kunna få nya befogenheter.

Vi ser och har sett en rad stora kriser och utmaningar. Det gäller finans-krisen för ett antal år sedan, det gäller det som specifikt drabbade Grekland för ett antal år sedan, det gäller klimatkrisen och det gäller migrationskrisen. Nu har vi pandemin som är både en hälsomässig och ekonomisk kris. Tidigare har det varit andra stora utmaningar som kan variera lite i fråga om hur snabbt förloppet sker, i vilken grad de påverkar våra samhällen och så vidare. Men de har en sak gemensamt, och det är att när man kommer ut i andra ändan av en stor kris som till exempel finanskrisen eller migrationskrisen har det formats nya strukturer och skapats nya organ. Och det kommer olika typer av initiativ som sedan blir verklighet. Det kan vara stabilitetspakter till exempel när det gäller ekonomin, och det kan vara en ny migrationslagstiftning när det gäller migration. I Sverige fick vi efter 90-talskrisen exempelvis nya regelverk vad gäller budgetdisciplin i riksdagen och mycket annat.

Detta innebär att om man är helt fastlåst vid att man inte får rucka någonting på relationen mellan de olika nivåerna i Europasamarbetet hamnar man till slut i en situation där man blir beslutsoförmögen att hantera väldigt stora kriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2021

Vi måste inse att Sverige inte är någon isolerad ö, och inte heller Europeiska unionen. Men Europeiska unionen är ett samarbete mellan 27 medlemsstater, och för att göra Europasamarbetet starkare framöver och klara av de stora utmaningar vi står inför kommer det att behövas ett nytänkande också på det institutionella planet. Jag hoppas att EU-kommissionen tar initiativ till sådana utredningar och till att fördjupa Europasamarbetet på olika sätt.

Vi kan, fru talman, ta migrationen som ett exempel på detta. Vad innebär den migrationspolitik som Europeiska unionen har haft? Det som hände 2015 var att de rättsakter som bestämmer Europeiska unionens asyl och migrationspolitik rämnade. Det är inte särskilt konstigt om man tittar på hur de är uppbyggda. Hela idén med Dublinförordningen är ju att det land som en person sätter ned sin stortå i är ansvarigt för personens asylansökan. Detta innebär i praktiken att om man ska upprätthålla Europeiska unionens regelverk faller det mycket stora ansvaret att hantera flyktingkriser på de sydeuropeiska länderna vid Medelhavet, framför allt Grekland och även Italien, Spanien och så vidare.

Men när regelverken rämnade hösten 2015 sökte sig människor längs upptrampade stigar norrut i Europa; man ville till Tyskland, Danmark, Sverige och andra länder. Det är länder där arbetsmarknaden är starkare, som har ett bättre rykte, om man uttrycker sig så, i migrationskretsar och där det finns stora diasporor. Detta innebar en väldigt stor belastning på oss.

Den slutsats som vi från Liberalernas sida har dragit, och som många andra partier också har dragit, är att man måste ta ett gemensamt ansvar för att kunna lösa en sådan här utmaning. På samma sätt som vi behöver ett gemensamt ansvar i Sverige, där vi säger att det är rimligt att alla kommuner ställer upp när det gäller mottagande av nyanlända och att inte vissa kommuner ska kunna smita undan det ansvaret, måste vi få en ansvarsfördelning i Europeiska unionen där de länder som i dag inte vill ta emot en enda kotte faktiskt också är med och tar ansvar.

Det är en väldigt viktig fråga, inte bara för EU-kommissionen utan även för ministerrådet och för de nationella parlamenten, att baxa igenom dessa förändringar på migrationsområdet. Det behöver inte nödvändigtvis ske exakt så som föreslagits, men detta måste tröskas genom hela maskineriet så att vi får till stånd en lagstiftning som gör att Europeiska unionen samlat kan hantera dessa frågor. Misslyckas vi med detta göder vi ytterligare ultrahögern och populistiska gaphalsar som vill stänga gränserna helt och hållet. Det är verkligen ingen väg framåt.

Dessa debatter kommer att fortsätta. Men när jag tittar ut över Sverige blir jag väldigt glad över att Europeiska unionens fana ändå hänger här i riksdagen. Det var, förmodar jag, ett antal partier som till och med var emot att den skulle hängas upp här i kammaren när det begav sig för ett antal år sedan. Nu är stödet för Europasamarbetet mycket bredare och mycket mer förankrat i Sverige, både politiskt och hos den svenska allmänheten. Detta är något jag välkomnar, men jag skulle önska att det också fanns ett starkare stöd för att fördjupa Europasamarbetet i den riktning som vi i Liberalerna förespråkar.

Kommissionens arbetsprogram 2021

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Kultur, medier, trossamfund och fritid