Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12

Utlåtande 1878:Su12

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.

N:0 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 April 1878, kl. ä e. ra.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatem
Nionde hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Beträffande nionde hufvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och
indragning sstaterna, hafva vid innevarande riksdag följande förändringar
ifrågakomma.

Pensionsstaten.

l:o. Härvid har Kongl. Maj:t föreslagit, att bland de underrubriken
”Civilstatens pensionskassa” uppförda anslag måtte upptagas ett särskildt anslag
å 3,500 kronor för pensionering af föreståndare, lärare och betjente vid
tekniska högskolan jemte deras enkor och barn; och då, på sätt i det den
nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden (Bil. N:o 7 pag. 118) finnes anförd t,
billigheten kräfver, att de af tekniska högskolans lärare och betjente, som
uppbära löner å ordinarie stat, erhålla förmånen att vinna inträde i civilstatens
pensionsinrättning utan större uppoffring från deras sida, än de med
nämnda personal likstälda corpser, som redan äro delegare i pensionsinrättningen,
måst derför vidkännas, samt beloppet af det anslag af statsmedel,
Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 10 Käft. 1

Angående
delaktighet i
civilstatens
pensionsinrättning
för
tekniska högskolans
föreståndare,
lärare
och betjente.

Angående
ändringar i
grunderna
för pensioneringen
af
arméns befäl
och ''underbefäl
med
vederlikar.

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

som derför erfordras, är beräknadt efter enahanda grunder, som tillämpats i
fråga om det för skogsstatens inträde i pensionsinrättningen beviljade statsanslag,
hemställer Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet 3,500 kronor må af
Riksdagen beviljas.

2:o. Enligt andra punkten i de vid 1877 års riksdag antagna grunder
för pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar fordras
för erhållande af fyllnadspension, att löntagare icke blott till Arméns pensionskassa
erlagt stadgad pensionsafgift och är till pension ur kassan berättigad,
utan ock att han vid afskedstagande! stått i tjenst vid armén i 30 år
eller, om han är underofficer vid värfvadt garnisonsregemente eller fortifikationen,
i 25 år.

För erhållande af pension ur Arméns pensionskassa erfordras, jemlikt
§§ 48, 50 och 51 af pensionskassans reglemente den 1 Juni 1877, hvilka
äro lika lydande med motsvarande paragrafer i det äldre reglementet af den
21 November 1865, visserligen, utom hvad angår underofficer vid värfvade
garnisonsregementena och fortifikationen, äfvenledes 80 tjenstår, men såsom
tjenstår räknas dervid hvarje år efter adertonde åldersåret tillbragt i publik
tjenst, vare sig militär eller civil; och annat beräkningssätt var ej heller
stadgadt i Kong!, brefvet den 9 Februari 1858 om fyllnadspensioner eller
för regemente- och bataljonsläkares pensionerande enligt Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse den 11 December 1863.

Uti en den 1 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig proposition
(N:o 23) är nu anförd t, hurusom stadgandet i de nya pensioneringsgrunderna
om 30 års tjenst vid armén skulle vid ordagrann tolkning hafva till
följd, att en del läkare och civile embets- och tjensteman, såsom auditörer,
regementsintendenter med flere, hvilka i allmänhet inkommo på arméns stat
vid mognare ålder än de militäre och ofta, efter föregången civil tjenstgöring,
först vid en längre framskriden ålder blefve berättigade till fyllnadspension.
De i pensioneringsgrunderna upptagna åldersgränser vore emellertid bestämda
i förhållande till den rörlighet och verksamhetsförmåga, olika befattningar
vid armén ansetts kräfva, och om dessa åldersgränser i allmänhet vore lägre
än för embets- och tjensteman å andra stater, vore också pensionerna lägre,
i det de, då lönen öfverstege 1,000 kronor, utginge med endast 75 å 80
procent af densamma, i stället för med dess hela belopp. Den framskjutning
af pensionsåldern, som blefve en följd af en ordagrann tolkning af bestämmelsen
i de nya pensionsgrundernas andra punkt, skulle således komma
ändamålet med de faststälda åldersgränserna att förfelas och derjemte ställa

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-

arméns civile tjensteman och läkare i ofördelaktigare pensionsförhållanden,
än om de qvarstått i civil tjenst, enär de först vid den för civile tjensteman
stadgade pensionsålder, om ens då, vore mogna att erhålla en militärpension,
som vore lägre än den civila. Om deremot hädanefter, som hittills,
de å arméns aflöningsstater uppförde löntagare finge för fyllnadspensions
erhållande räkna sig till godo äfven den tid, de tillbragt i annan statens
tjenst än den militära, vore olägenheten afhulpen. Den ändring i pensioneringsgrunderna,
som för sådant ändamål vore erforderlig, skulle inskränka
sig till att i andra punktens första stycke utbyta orden ”tjenst vid armén”
till ”statens tjenst”.

Genom de år 1876 för flottans pensionering antagna grunder vore
väl äfven 80 års tjenst vid flottan bestämd såsom vilkor för erhållande af
pension och fyllnadspension, men genom Kongl. Maj:ts med 1877 års Riksdag
fattade beslut hade derjemte för flottans läkare och civilstat stadgats en
annan pensionsrätt, hvilken, för dem förmånligare, ej vore med pensioneringen
vid armén af nyss nämnda personal jemförlig.

Den nu ifrågasatta förändringen kunde icke anses utöfva något särdeles
inflytande på de egentligen militäre embets- och tjenstemännens pensionsrätt,
enär endast sällan förekomme, att någon från civil öfvergått i
verklig militär tjenst.

Kongl. Maj:t har derföre föreslagit Riksdagen att, med afseende å
sättet för användande af det till fyllnadspensioner anvisade kreditiv, medgifva,
det 2 föra punkten i de vid 1877 års riksdag faststälda grunder för
pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

En hvar af förenämnde embets- och tjensteman, hvilken vid afskedstagande!
stått i statens tjenst i 30 år etc. (för öfrigt blifver punkten oförändrad).

Utskottet, som finner den sålunda ifrågasatta förändringen vara på de
angifna förhållandena väl grundad, tillstyrker alltså,

a) att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Uti samma nådiga proposition är vidare erinradt, att 9:de punkten af
de nya grunderna för arméns pensionering har följande lydelse: ”Den, som åtnjuter
aflöning eller pension af andra allmänna medel eller innehar beställning
å rikets stat, är icke berättigad till fyllnadspension”.

Enligt stadgandet i § 63 af reglementet för Arméns pensionskassa
vore pensionsberättigad delegare i kassan, hvilken erhöll? civil eller annan
tjenst med aflöning på rikets stat eller ock uppfördes på allmänna indragningsstaten
eller på annat sätt af staten pensionerades, icke berättigad att,
så länge han innehade sådana aflönings- eller pensionsförmåner, som uppginge
till 3,000 kronor, åtnjuta den honom från Arméns pensionskassa tillkommande
pension.

Jemte redogörande för anledningen till tillkomsten af dessa stadganden
har Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen påpekat de olägenheter, som
med samma stadganden äro förenade, samt framhållit önskvärdheten deraf,
att förändrade bestämmelser angående åtnjutande, jemte annan inkomst från
statsmedel, af pension ur Arméns pensionskassa och fyllnadspension från statsverket
blefve antagna, hvilka bestämmelser Kongl. Maj:t ansett kunna sammanfattas
sålunda:

arfvode utgör ej hinder för bibehållande af pension och fyllnadspension; dessa

pensioner få ej uppbäras samtidigt med lön å militärstat;

vid åtnjutande af pension från andra allmänna medel eller lön å annan
rikets stat skall pensionstagare i pension och fyllnadspension lida en
minskning, motsvarande två femtedelar af hvad han sålunda från annat
håll uppbär.

I enlighet härmed har Kongl. Maj:t, jemte förklarande, det Kongl.
Maj:t hade för afsigt att framdeles till krigsbefälet eller arméns fullmäktige
göra framställning om den ändring i 63 § af Arméns pensionskassas reglemente,
hvilken betingades af det beslut, Riksdagen nu kunde komma att
fatta, föreslagit Riksdagen att medgifva det 9:de punkten i förberörda vid
1877 års riksdag faststälda grunder för pensionering af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Pensionstagare, som tillträder lön, hvarmed pensionsrätt enligt dessa
grunder är förenad, får icke uppbära fyllnadspension.

Den, som åtnjuter annan lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som för Arméns pensionering äro anvisade, skall i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

fyllnadspensionen lida en minskning, motsvarande två femtedelar af hvad
han sålunda från annat håll uppbär.

Deri förändring Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit påkallas ej
endast af billighet mot pensionstagaren utan äfven af behörig hänsyn till
statens fördel, och Utskottet, som till undvikande af vidlyftighet anser sig
kunna i afseende å ärendets närmare utredning hänvisa till den nådiga propositionen,
har alltså ej tvekat att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
till bifall förorda, men Utskottet har likväl ansett vid detta bifall böra fästas
det förbehåll, att Arméns fullmäktige bifalla den nådiga framställning om
ändring i 63 § af Arméns pensionskassas reglemente, som Kongl. Maj:t förmält
sig vilja till dem aflåta, och Utskottet får alltså hemställa,

b) att Riksdagen må, under nyssberörda förutsättning,
bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
behagat föreslå.

3:0. Under åberopande, hurusom vid föregående riksdagar en genom- vf^fe^o"a
gripande förbättring blifvit genomförd uti såväl Flottans som Armébefälets 0m förbättrad
pensionsväsende, har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling remitterad motion (N:o 34) Herr A. P. Lind., med hvilken Herr pen vid arJohannes
Andersson i Knarrevik instämt, yrkat höjande af pensionerna för mén m. m.
korpraler, vice korpraler, soldater och båtsmän samt i sådant hänsende
föreslagit,

att korpraler och vice korpraler, som tjenat i 30 år och uppnått 50
lefnadsår, måtte genast efter erhållet afsked åtnjuta 100 kronor årlig pension,
som vid uppnådda 70 års ålder höjdes till 150 kronor;

att soldat eller båtsman, som tjenat i 30 år och uppnått 50 lefnadsår,
måtte vid afskedstagandet blifva berättigad till årlig pension af 75 kronor,
som efter uppnådda 70 lefnadsår höjdes till 100 kronor;

att denna förhöjning måtte genast ega tillämpning å nuvarande gratialisters
underhåll; och

att Riksdagen härtill, om så erfordrades, ville anslå och till Kongl.

Maj:ts förfogande i afsedda ändamålet ställa nödiga medel.

Angående
pension för
Vaktqvinnan
A. C. Björkman.

Angående
pension för
Fängelsedirektören
A.
P. Ljunqblom,
''

6 Stats-Utskottets Utlåtande A:o 12.

Då en fråga af denna beskaffenhet, icke bör till Riksdagens afgörande
förekomma innan den varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
hemställer Utskottet,

att Herr Å. P. Linds förevarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Allmänna indragningsstaten.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att vaktqvinnan Anna Christina Björkman
måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då hon
erhölle afsked från vaktqvinnebefattningen vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna
indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid en årlig pension
af ''300 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. K:o 1 pag. 5 och 6) inhemtas att Björkman,
hvilken är född den 38 December 1811 och den 9 Januari 1855 blifvit
anstäld som vaktqvinna vid ofvannätnnda fängelse, städse bestridt sin
tjenst troget och redbart utan ringaste anmärkning, samt fört en stilla och
hedrande vandel; att hon, enligt företedda intyg, lider af kronisk lunginflammation
och börjande åldersstarr på båda ögonen, hvarigenom såväl som
genom andra krämpor och sin framskridna ålder Björkman vore oförmögen
att vidare sköta sin tjenst, samt att Björkmans lön utgjort med ålderstillägg
och beklädnadspenningar 480 kronor utom särskild gratifikation.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att den för vaktqvinnan Anna Christina Björkman
äskade pension af 300 kronor årligen må af Riksdagen
beviljas.

5:o. Med anledning af en utaf Direktören vid länsfängelset i Linköping,
f. d. underlöjtnanten m. m. Anders Petter Ljungblom gjord, af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län förordad ansökning att, enär
Ljungblom, som vore född den 3 September 1821 och sedan år 1836 varit i
statens tjenst anstäld, numera lede af ofta återkommande blodkongestion åt
hufvudet och försvagad synförmåga, och icke kunde så till helsan återställas,
att han kunde åter inträda i utöfningen af direktörsbefattningen, derifrån
han under är 1877 åtnjutit ledighet, han måtte varda, med bibehållande
af så stor del af löneförmånerna, som kunde honom i nåder beredas, på indragningsstat
försatt, har Kongl. Maj:t, uppå Fångvårdsstyrelsens underdåniga

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

hemställan, föreslagit, att Ljungblom måtte berättigas att från och med
månaden näst efter den, då han erhölle afsked från direktörsbefattningen
vid länsfängelset i Linköping, å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension af 1,800 kronor; och enär Kong], Maj:ts Befallninghafvande
vitsordat, att Ljungblom på ett i allo utmärkt sätt fullgjort sina åligganden
vid ifrågavarande direktörsbefattning, hvilken han under en tid af mer än
tjugu år innehaft, får, under hänvisande i öfrigt till hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 1 pag. 7 och 8) vidare i ärendet innehåller, Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bevilja den för direktören vid
länsfängelset i Linköping Anders Petter Ljungblom äskade
årliga pension af 1,800 kronor.

6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att häradshöfding måtte förklaras -^Vfäende
berättigad att från och med månaden näst efter den, då han efter fylda 65 dingames
lefnads- och 35 tjensteår från embetet afgått, under sin återstående lifstid pension*rätt
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension af 5,000 kronor samt '' ‘

att, derest denna framställning af Riksdagen bifölles, häradshöfding, som utnämndes
efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad, skulle
vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embetet afgå.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1 pag. 24—30) är fullständig redogörelse
meddelad för den senast för häradshöfdingarne faststälda lönereglering,
jern förd med den reglering af aflöningen för ledamöte rne i rikets Hofrätter,
som sedermera egt rum, äfvensom för den behandling frågan om landtdomarenas
pensionerande vid förra riksdagen erhållit, samt de skäl angifna,
som, äfven enligt Utskottets åsigt, betinga nödvändigheten af häradshöfdingarnes
förseende med sådana pensioner, att stadgande om afgång ur tjensten vid
viss ålder kan äfven i afseende å dem genomföras; och då för sådant ändamål
pensionernas belopp icke kan sättas lägre än som nu af Kongl. Maj:t.
föreslagits, får alltså Utskottet, under hänvisande till omförmälda utredning,
hemställa:

a) att Kongl. Majrts nådiga framställning angående
häradshöfdingarnes pensionsrätt må vinna Riksdagens bifall;
och

b) att, i händelse af bifall härtill, Riksdagen jemväl
må godkänna Kong!. Maj:ts nådiga förslag om stadgande
af skyldighet för häradshöfding att vid 70 års
ålder från embetet afgå.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
pension åt
aflidne Öfversten
G. A.
Aminoffs tre
döttrar.

Angående
pension för
enhan efter
Öfverstelöjtnanten
G.
Törnebladh.

7:o. TJti underdånig ansökning hade aflidne Öfversten m. m. Gregorius
Adolfsson Aminoffs och hans sedermera jemväl afiidna hustru Hedvig Fredrika
Aminoffs, född Lagerberg, efterlemnade ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa,
Hildegard Ebba Carolina och Sigrid Wilhelmina Sofia, jemte åberopande
hurusom Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den 21 Oktober 1848,
‘‘såsom en gärd af nationens aktning för Öfverste Aminoffs minne samt med
afseende på det ekonomiska betryck, hvaruti hans enka samt fem omyndiga
barn sig befunno, å allmänna indragningsstaten uppfört enkan till en årlig
pension af 500 Riksdaler banko“, i underdånighet anhållit, att, sedan deras
moder den 13 April sistlidet år aflidit, sökandena, hvilka städse sammanlefvat
med modren och sålunda med henne varit i åtnjutande af pensionsanslaget,
måtte, enär de såsom medellösa, ålderstigna och sjukliga skulle för
nöd blottställas genom anslagets upphörande, fortfarande få uppbära detta
eller motsvarande understöd.

I anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att den Öfverste
Aminoffs numera afiidna enka beviljade pension å allmänna indragningsstaten,
750 kronor, måtte på hans förbemälda döttrar få öfverflyttas
och utgå från 1878 års början, så länge någon af dem lefver.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 b pag. 2) gifver vid handen
hade brist förefunnits i boet efter Öfverstinnan Aminoff, hvarjemte sökandena,
af hvilka den äldsta vore född 1824 och den yngsta 1828, till följd
af flerårig sjuklighet vore urståndsätta att försörja sig med sitt arbete.

På grund af hvad sålunda förekommit och med erinran, att Aminoff
med utmärkelse deltagit i Sveriges senaste krig, hemställer Utskottet,

att den Öfversten Gregorius Aminoffs numera afiidna
enka beviljade pension å allmänna indragningsstaten,
750 kronor, må på hans efterlemnade ogifta döttrar Augusta
Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina och Sigrid Wilhelmina
Sofia få öfverflyttas och utgå från 1878 års början,
så länge någon af dem lefver ogift.

8:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att för framlidne Öfverstelöjtnanten
Gustaf Turnebladhs enka Brita Johanna Iiedenblad måtte å allmänna
indragningstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att under hennes
återstående lifstid från 1878 års början utgå.

Utaf handlingarne och statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 b pag. 3) inhemtas,
att Törnebladh, som var född 1783 och år 1801 såsom fänrik inträdt
i statens tjenst samt den 28 Juni 1877 aflidit, deltagit i alla Sveriges
senaste krig och dervid tjenstgjort såsom regementsadjutant i fälttåget i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 9

Pommern 1806 och 1807, såsom brigadadjutant i Norge och Finland 1808 och
1809, derunder han blifvit sårad, samt såsom kapten i 1813 och 1814 årens
kampagner i Tyskland, Brabant och Norge, der han efter öfvergången af
Tistedalselfven erhöll guldmedaljen för tapperhet i fält.

På grund af hvad sålunda förekommit, och då jemväl styrkt är, att
en kan Törnebladh, som är 76 år gammal och beröfvad synförmågan, befinner
sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter, hemställer Utskottet,

att den för enkan Brita Johanna Törnebladh, född
Hedenblad, äskade årliga pension af 400 kronor må af
Riksdagen beviljas.

!):o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af hvad
till stöd för den gjorda framställningen i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 c pag.
2) tinnes anförd t, hemställer Utskottet,

att för Kaptenen i armén, Underlöjtnanten vid Wendes
artilleriregemente Magnus Ludvig Blomstedt må på
allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af
400 kronor, att, jemte de honom vid afskedstagandet såsom
pension från arméns pensionskassa och fyllnadspension
tillkommande 600 kronor, under hans återstående lifstid
utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han
erhåller afsked ur krigstjensten.

10:o. Sedan 1866 års Riksdag tilldelat aflidne f. d. Statsrådet, Generalmajoren
m. m. C. L. von Hohenhausens trenne döttrar Hilda, Glara Hedvig
Sofia och Constance Carolina Charlotta von Hohenhausen årlig pension å allmänna
indragningsstaten till belopp af 300 kronor till hvardera, så hade
Fröken Hilda von Hohenhausen, under anförande att, enär hennes båda systrar
aflidit, Glara Hedvig Sofia för några år sedan och Constance Carolina Charlotta
den 28 sistlidne Oktober, det henne beviljade understöd, hvilket förut,
tillsammans med systrarnes användt i gemensamt hushåll, någorlunda betryggade
hennes uppehälle, numera ej på långt när vore tillräckligt för de
nödvändigaste lefnadsbehofvens fyllande, i underdånighet anhållit om nådig
proposition till Riksdagen om förhöjning med 300 kronor årligen å den
henne förut beviljade pension till enahanda belopp; och har i anledning
häraf Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att den pension till belopp af
300 kronor å allmänna indragningsstaten, som utgått till bemälda Constance
Carolina Charlotta von Hohenhausen, måtte öfverffyttas på sökanden, att från
Bih. till Jliksd. Vrot. 1878. -1 Sami. 1 Afä. 10 Haft. 2

Angående
pension för
Kaptenen M.
L. Blomstedt.

Angående
pension för
Fröken
Hilda von
Hohenhausen.

Angående
pension för
förrädsintendenten
F.
Flack.

Angående
understöd åt
landtvärnsman.

10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

och med November månad sistlidna år under hennes återstående lifstid åtnjutas.

Utaf de i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 c pag. 3) anmärkta intyg
framgår, att behållningen i boet efter sökandens fader utgjort endast 444
kronor 43 öre, att sökanden, som är född 1818, i följd af tilltagande ålder
och sjuklighet i förening med svag synförmåga är i stort behof af det understöd,
hon begär, och det hon i allo förtjenar.

Härförutora har Utskottet ansett sig böra omnämna, att Generalmajoren
von Hohenhausen, hvilken redan år 1803 inträdt i rikets tjenst
såsom officer vid dåvarande Finska gardet, efter att hafva med utmärkelse
deltagit i 1813—1814 årens krig, derunder han erhållit medaljen för tapperhet
i fält, år 1841 befordrats till chef för Vesterbottens fältjägarebataljon
och år 1845 till öfverste och chef för Första Lifgrenadierregementet,
hvarefter han år 1848 blifvit utnämnd till statsråd och chef för Landtförsvarsdepartementet,
hvilken befattning han innehade intill dess han år 1853,
efter 50 års anställning i rikets tjenst, erhöll afsked; och får, under åberopande
af hvad sålunda blifvit anfördt, Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.

ll:o. I sammanhang med framläggande af förslag till inrättande af
en intendentur på Karlsborgs fästning samt indragning af Göteborgs utredningsförräd,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att för intendenten vid detta, förråd
f. d. Öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flack måtte å allmänna indragningsstaten
uppföras pension, stor 1,800 kronor, att från och med månaden
näst efter den, i hvilken han från intendentsbefattningen blefve entledigad,
under hans återstående lifstid utgå.

Af den i Statsrådsprotokollet (Bil. N:o. 3 a pag. 14) lemnade utredning
framgår, att Öfverstelöjtnanten Flach är född 1805 och år 1858 antagits
till intendent, hvilken befattning han med särdeles nit, trohet och skicklighet,
utöfvat; och som Riksdagen hufvudsakligen godkänt Kongl. Maj:ts
förslag om inrättande af en intendentur på Karlsborg, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
om anvisande af pension å 1,800 kronor åt Intendenten
f. d. Ofverstlöjtnanten m. m. Johan Fredrik Flach må
af Riksdagen bifallas.

12:o. Vidare har Kongl. Ma.j:t föreslagit Riksdagen att i likhet med
näst förutgående Riksdag till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadda

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

landtvärnsman må för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000
kronor, med vilkor att understödsbeloppen icke finge öfverstiga 50 kronor
för hvarje landtvärnsman.

Yid pröfningen af förevarande anslagsfråga har Utskottet jemväl till
behandling förehaft en af Herr J. G. Granlund inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 131), deruti föreslagits, att ifrågavarande anslagssumma måtte
höjas från 10,000 till 15,000 kronor, med vilkor att understödsbeloppen icke
finge öfverstiga 100 kronor för hvarje landtvärnsman.

Då representationen redan för lång tid tillbaka erkänt statens pligt
att med något understöd hugna de från 1808—1809 års krig qvarletvande
landtvärnsmän, som deraf äro i behof, kan Utskottet ej annat än dela motionärens
åsigt att numera, då alla dessa understödstagare måste hafva uppnått
den ålder, att de icke kunna antagas vidare förmå med arbete bidraga till
sitt uppehälle, understödsbeloppen böra sättas vida högre än förut ansetts
nödigt. Understödstagarnes antal är numera i så starkt aftagande, att en
förhöjning till det af motionären ifrågasatta belopp ej kan för staten åstadkomma
någon känbar utgift. Understödstagarnes antal utgjorde, enligt hvad
Utskottet inhemtat, vid början af

år 1875 ..................................... o lo;

„ 1876 ...................................... 238;

„ 1877 ...................................... 180; och

1878 ......................................... 127.

Understödsbeloppens höjande till 100 kronor för är 1879 kan alltså
icke medföra behof af högre anslag än det af Kong]. Magt nu äskade, eller

10,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof
stadda landtvärnsmän må för år 187 9 å allmänna indragningsstaten
anvisas 10,000 kronor, med vilkor att
understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje
landtvärnsman.

1 ;>:o. Chefen för Nerikes regemente hade, på sätt i en den 25 sistlidna
Januari till Riksdagen aflåten, till Stats-Utskottets behandling remitterad
nådig proposition (N:o 12) är meddeladt, i underdånighet anhållit, att
Regementskommissarien vid regementet, Kaptenen m. m. Carl Gustaf Miintzing,
såsom numera, efter en tjenstetid af 33 år och vid en ålder af 64 år, af
slöhet fullkomligt oförmögen att sina tjensteåligganden behörigen utöfva,
mätte, i betraktande jemväl deraf, att han med hustru och flera oförsörjda
barn egde blott ringa enskilda tillgångar, få vid erhållande af afsked från

Angående
pensioner för
fyra regementskommissarier.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

regementet förflyttas på indragningsstat med bibehållande såsom pension af
sina nu varande aflöningsförmåner, uppgående till 1,600 kronor årligen.

Yid öfverlemnandet af denna anhållan hade Arméförvaltningen, jemte
förmälan att förvaltningen äfven för egen del varit i tillfälle erfara bemälde
regementskommissaries nn mera otillräckliga förmåga i tjensten, såväl förordat
regementschefens begäran som oek i sammanhang dermed framstält
önskvärdheten och billigheten deraf, att enär den genom nådiga br.efvet den
60 sistlidne November stadgade nya organisationen af förvaltningen inom indelta
armén åsyftade upphörande af de nu varande rogementsskrifvare- och
regementskommissarie-sysslorna i och med antagandet af regementsintendenter
och förrådsförvaltare, sådane vid indelta armén nu anstälde regementskommissarier,
hvilka genom högre ålder, längre tjenstetid och välförhållande
i sina befattningar kunde anses dertill förtjente, måtte, i likhet med hvad
redan blifvit indelta arméns jemförlige regementsskrifvare förunnad t, vid
ofvanberörda tidpunkt förflyttas på pensionsstat — en åtgärd hvarigenom
öfvergången till den nya förvaltningsorganisationen tydligen skulle befrämjas.
Och hade förvaltningen förty hemstält, att de bland indelta arméns nu varande
regementskommissarier, hvilka vore hänförliga till nyss berörda klass,
nemligen

vid Lifregementets husarcorps Fredrik August Ivöhler, född år 1814
och antagen i tjensten år 1841;

vid Yestmanlands regemente Pehr Niklas Rundqvist, född år 1811 och
antagen år 1849; samt ’

vid Vesterbottens fältjägarecorps Majoren i armén Carl .Johan Schildt,
född år 1817 och antagen år 1846, och hvilka samtlige, såväl som Miintzing,
innehade konstitutorial på sina befattningar, måtte föreslås att vid blifvande
afgång från deras befattningar få till godo njuta pension å allmänna indragningsstaten
med lika belopp, som en hvar af dem nu i årlig aflöning uppbure,
nemligen Köhler och Schildt hvardera 1,400 kronor och Rund q vi st
1,600 kronor.

I anledning af dessa framställningar har Kong!. Maj:t nu föreslagit,
att regementskommisarierne Kaptenen Carl Gustaf Miintzing, Fredrik August
Kölder, Peter Niklas Bandqvist och Majoren Carl Johan Schildt måtte vid
blifvande afgång från innehafvande regementskommissariebefattningar få, från
och med månaden näst efter entledigandet, uppbära under deras återstående
lifstid, å allmänna indragningsstaten, Miintzing och Rundqvist hvardera ett
tusen sexhundra kronor årligen samt Köhler och Schildt årligen ett tusen
fyrahundra kronor hvardera.

Då, på sätt Arméförvaltningen anfört, öfvergången till den nya förvaltningsorganisationen
inom indelta armén genom öfverflyttande på indragningsstat
af samtlige ifrågavarande regementskommissarier skulle befrämjas.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 13

och på de i den Kongl. propositionen i öfrigt anförda skäl, hvilka synts
Utskottet tillfyllestgörande, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bevilja de äskade årliga pensionerna
för

a) Regementskommissarien Kaptenen Muntzing till
belopp åt 1,600 kronor;

b) Regementskommissarien Köhler till belopp af
1,400 kronor.

c) Regementskommissarien Rundqvist till belopp af
1,600 kronor; och

d) Regementskommissarien Majoren Schildt till belopp
af 1,400 kronor.

14:o Sedan chefen för Svea artilleriregemente med förord till Kongl.
Maj:t öfveriemnat en af enkan efter den 16 Augusti sistlidna år aflidne
Regementsläkaren vid nämnda regemente, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden,
m. m., Johan Magnus Lemchen, Johanna Lovisa Söderström ingifven
underdånig ansökning, att Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta proposition
om beviljande af någon pension för henne under hennes återstående
lifstid; samt af ansökningen bifogade intyg inhemtats, bland annat, att vid
Regementsläkaren Lemchens död skulderna i boet betydligt öfverstigit tillgångarne,
och att sökanden, som är född den 9 November 1805, lider af
en obotlig ögonsjukdom, hvilken gör henne alldeles oförmögen att genom
arbete bidraga till sin bergning; hvarjemte upplyst blifvit, att sökanden är
berättigad till pension från Arméns pensionskassa med 150 kronor och från
Allmänna enke- och pupillkassan med 986 kronor, har uti en den 25 Januari
innevarande år till Riksdagen allåten nådig proposition (N:o 13) Kongl.
Maja. ehuru sökanden sålunda, enligt hvad nyss blifvit nämndt, egde en årsinkomst,
som borde betrygga henne mot egentlig nöd, likväl, med afseende
ej mindre på Regementsläkaren Lemchens långvariga tjenstetid och derunder
för det allmänna ådagalagda gagnande och menniskovänliga verksamhet, hvarvid
särskildt kornme i betraktande hans oförtrutna arbete i den frivilliga
militära sjukvårdens tjenst, än äfven på sökandens höga ålder af öfver 72
år och den ömmande omständigheten, att hon lider af obotlig ögonsjukdom
af den art, att hennes synförmåga snart kunde alldeles förloras, i nåder
föreslagit, att henne måtte tilläggas en pension å allmänna indragningsstaten
af Fyrahundra kronor årligen, att af henne tillträdas med innevarande års
början.

Utaf förrberörda underdåniga ansökning bilagda handlingar inhemtas
vidare, att Lemchen vid sin bortgång varit mer än 41 år i statens tjenst

Angående
pension för
enkan efter
Regementsläkaren
J.
M. Lemchen.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
pension åt
enkom efter
Postmästaren
L. Strählenhjelm.

anstäld, deraf öfver 25 år såsom regementsläkare; att han, allt ifrån det
föreningen för frivillig vård af sårade och sjuke i fält stiftades, med lifligt
intresse deltagit såsom ledamot af föreningens utskott i dess förhandlingar
och åtgöranden, hvarjemte han, bland annat, haft till sin särskilda uppgift
att öfvervaka danandet af föreningens sjuksköterskor, hvilka utbildadts till
ott antal af 86; samt att Lemchen under sin mångåriga verksamhet som
praktiserande läkare i hufvudstaden “med en sällspord uppoffring egnat tid
och krafter i mensklighetens tjenst och oupphörligt med råd och hjelp beredvilligt
bistått de arbetande och fattigare klasserna, som i honom hade ej blott
en välvillig läkare utan äfven en faderlig vän, färdig att lindra plågorna,
nöden och eländet, hvarhelst de träffades, dervid icke sparande uppoffringar,
stundom ej obetydliga, af egna medel

Med hänseende till hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

att den för Regementsläkaren Lemchens enka Johanna
Lovisa Lemchen, född Söderström, äskade årliga pension,
400 kronor, må varda beviljad.

1 ;->:o. Uti eu inom Andra kammaren väckt motion (N:o 95) har Herr
lr. Mxechel af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen behagade å allmänna
indragningsstaten bevilja framlidne Postmästaren, Majoren L. Strålenhjelms enka
Amalia Emma Elisabeth Stralenhjelm, född Hagander, en pension af 400
kronor årligen, att åtnjutas under hennes återstående lifstid så länge hon
förblefve i enkestånd.

I motionen är meddeladt, att Majoren Stralenhjelm, efter 60 års anställning
i statens tjenst, afiidit den 24 November nästlidet år och såsom
sterbhusdelegarc efterlemnat sin bemälda enka, 59 år gammal, jemte en omyndig
dotter; samt att behållningen i boet uppgått till endast 694 kronor
87 öre.

_ Oatsedt. att den utredning, som sålunda föreligger är allt för ofullständig
för att tjena till ledning vid bedömande, huruvida här ett sådant
undantagsfall må vara för handen, att staten skulle träda emellan för understödjande
af en afliden tjensternans efterlemnade enka, anser Utskottet pensionsfrågor
i allmänhet icke böra hos Riksdagen vinna afseende, derest de
icke varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och af lvongl. Maj:t
blitvit till Riksdagens behjertande anmälda.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr G. Mmchels förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

16:o. Kongl. Maj:t har hemstält, att åt Medicine Licentiaten Wilhelm
Uhrström måtte på allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af

1,000 kronor, att från och med innevarande år under hans återstående lifstid
utgå.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. n:o 4 b pag. 2.) inhemtas, att Uhrström
under sommaren 1874 tjenstgjort såsom uppbördsläkare vid flottans minfartyg
i Stockholms skärgård, samt att, då han den G Juli samma år skulle för tjenstgöring
begifva sig till ett af fartygen, Uhrström, som för att komma i den båt,
med hvilken han skulle till fartyget afhemtas, nödgats gå ut på ett par stenar,
vid ombordstigandet i båten halkat och fallit baklänges omkull samt genom
fallet ådragit sig obotlig kroppskada, hvarigenom icke blott hans nyss började
bana såsom läkare blifvit afbruten, utan han derjemte blifvit urståndsatt
att genom annat arbete förtjena sitt lefnadsuppehälle; och får, med hänvisande
till den närmare redogörelse för detta ärende, som i åberopade statsrådsprotokoll
finnes meddelad, Utskottet, med hänsyn till härvid förekommande
synnerligen behjertansvärda omständigheter, hemställa,

att den för Medicine Licentiaten Vilhelm Uhrström
äskade årliga pension, 1,000 kronor, må af Riksdagen
beviljas.

17:o. Uti underdånig skrifvelse hade, enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. n:o 4 c) gifver vid handen, Förvaltningen af sjöärendena, med anmälan,
åt Kammardrängen Wilhelm Lundqvist, hvilken vore född den 27 December
1828 och 1858 blifvit anstäld såsom extra ordinarie kammardräng hos Förvaltningen
samt 1862 förordnats att bestrida förenämnda tjenst, alltsedan
den 14 Februari 1874 i följd af styrkt sjuklighet icke kunnat sin tjenst,
utöfva, anhållit a tt Lundqvist, som enligt vederbörligt läkarebetyg lede af obotlig
sjukdom, måtte varda uppförd å allmänna indragningsstaten att från och med
månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljades, under sin återstående
lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 600 kronor, motsvarande
hans nuvarande lön.

»Sedan Statskontoret öfver denna anhållan afgifvit underdånigt utlåtande
har Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillstyrkt föreslagit,
att Lundqvist måtte, när han från tjensten undfått afsked, från och
med månaden näst derefter såsom pension under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen; och
får, med erinran, att det sålunda äskade pensionsbeloppet understiger hvad
som, enligt den nu för Marinförvaltningen gällande stat, vaktmästare är berättigad
att under sjukdom utaf aflöningen uppbära, Utskottet hemställa,

Angående
pension för
Med. Lic.
Wilhelm
Uhrström.

Angående
pension för
hammardrängen
Wilhelm
Lundtfri
st.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
pension för
Kronofogden
C.
W. Sällberg.

Angående
förbättrad
pensionering
för landtmäteristaten.

Angående
pension för
I rof essoren
J. P. Arrhenius.

att Riksdagen må bevilja den af Kongl. Maj:t för
Kammardrängen Wilhelm Lundqvist äskade årliga pension
af 450 kronor.

18:o. Efter underdånig ansökning af Kronofogden i Sunnerbo härads
fögderi Claes Ulrik Sällberg, att Kongl. Maj:t täcktes bereda sökanden,
hvilken till följd af öfveransträngning i tjensten år 1874 träffats af ett svårare
slaganfall och derigenom blifvit oförmögen att sköta kronofogdetjensten
eller att på annat sätt förtjena nödigt uppehälle för sig och sin familj, förmånen
att, efter erhållet afsked från nämnda tjenst, undfå pension å allmänna
indragningstaten till så stort belopp, som utgjorde skilnaden mellan
den pension, han vore berättigad att vid afskedstagandet erhålla från civilstatens
pensionskassa och den pension å allmänna indragningsstaten, som då
kunde vara för kronofogde i allmänhet stadgad, har Kongl. Maj:t, sedan
Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande, föreslagit Riksdagen, att Kronofogden
Sällberg måtte från och med månaden näst efter den, hvari han med
pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge, under sin
återstående lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten till belopp,
motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den för kronofogdar
i allmänhet å indragningsstat bestämda pension.

Jemte förmälan, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, den pension, hvilken
Sällberg under innevarande år blir berättigad att från civilstatens
pensionsinrättning uppbära, jemlikt Kongl. reglementet för samma pensionsinrättning
den 30 November 1877 utgör 1,500 kronor, samt att fyllnadspension
alltså komme att uppgå till 1,000 kronor, får, under åberopande
i (ifrigt af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 2 och 3) i ärendet
lemnade utredning, Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
angående fyllnadspension för Kronofogden Claes Ulrik
Sällberg må vinna Riksdagens bifall.

19:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förbättrad
pensionering för Förste och Andre Landtmätare samt kommissionslandtmätare
kommer Utskottet att framdeles afgifva särskild! utlåtande, hvilket Utskottet
här endast skolat

anmäla.

20:o. Med anledning af Landtbruksakademiens framställning om beredande
af rätt till pension på allmänna indragningsstaten för dess sekreterare,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Professoren in. m. Johan Peter Arrhenius, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,
att Professoren Arrhenius måtte från och med månaden näst efter
den, då han från sekreterarebefattningen hos akademien afginge, å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor.

I sammanhang med pröfning af denna fråga har Utskottet till handläggning
förehaft dels en af Herr Carl Ribbing inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 32) och dels en af Herr Jöns Rundbäck inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 75), uti hvilka hemstälts, att den åt Kongl. Maj:t
för Arrhenius föreslagna pension måtte höjas till 6,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 10 och 11) inhemtas, att
Arrhenius, hvilken är född 1811 och inemot 38 år varit i allmän tjenst
anstäld, deraf närmare 16 år såsom sekreterare hos Landtbruksakademien,
sålunda, i afseende å såväl lefnads- som tjensteår, uppfylt de i Kongl.
brefvet den 12 November 1823 stadgade vilkor för civile embets- och ''tjänstemäns
berättigande till pension å allmänna indragningsstaten; att Arrhenius
såsom sekreterare i Landtbruksakademien åtnjuter en kontant aflöning af

6,000 kronor förutom boställsvåning och vedanslag, samt att han, enligt
Landtbruksakademiens vitsord, genom en särdeles nitisk och fruktbringande
verksamhet i det allmännas tjenst till väsentlig del bidragit till den lyftning
af svenska jordbruket och boskapsskötseln, som dessa under de senaste
decennierna vunnit.

Med allt erkännande af den särdeles nitiska oah fortjenstfulla verksamhet,
Arrhenius för svenska jordbrukets och boskapsskötselns förkofran
ådagalagt, har Utskottet dock icke ansett sig kunna tillstyrka beviljande
för honom af pension till högre belopp, än Kongl. Maj:t föreslagit, eller
4,800 kronor, motsvarande hvad han, om hans innehafvande befattning varit
med pensionsrätt förenad, varit enligt vanliga grunder berättigad att från
allmänna indragningsstaten erhålla, helst den Arrhenii företrädare i tjensten
J. T. Nathorst af Rikets Ständer tillerkända pension jemväl beräknades efter
80 procent af innehafvande lön; hemställande alltså Utskottet,

att Landtbruksakademiens Sekreterare, Professoren
Johan Peter Arrhenius må från och med månaden näst
efter den, då han från sekreterarebefattningen hos akademien
afgår, å allmänna indragningsstaten uppbära årlig
pension "till belopp af 4,800 kronor.

Angående
pension åt
Lan dtmcitaren
J A.
Lagenström.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Afvittrings- och Kommissionslandtmätaren
i Vesterbottens län Johan August Fagenström måtte, efter erhållet
afsked från afvittringslandtmätare- och kommissionslandtmätarebefattBih.
till. Bilsd. Prof, 187S. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ningarne, få uppföras å allmänna indragningsstaten, för att derifrån under
sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet kunde blifva honom
beviljad t.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 13—15) gifver
vid handen, hade Fagenström, som är född 1821 och vunnit inträde vid
landtrnäteristaten 1846, sedan år 1875 flera gånger drabbats af anfall utaf
blodkongestion till hjernan, hvilka haft till följd förslöad syn, allmän svaghet
i nervsystemet jemte förlust af förmågan att kunna reglera muskelrörelserna,
så att Fagenström ej kunde sköta sin tjenst, derifrån ledig-het ock
måst honom beviljas;, och som af företedda läkarebetyg framgår, att hopp
om Fagenströms vederfående ej förefinnes, hemställer Utskottet, som i afseende
å pensionsbeloppets storlek finner hvad i statsrådsprotokollet derom
anförts tillfyllestgörande,

att den för Afvittrings- och Kommissionslandtmätaren
Johan August Fagenström äskade årliga pension, 1,200
kronor, må af Riksdagen beviljas.

tvättning6tit 22:0- P& sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den

Berg,nästa- utredning i ämnet, som uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 16 — 18)
renC; a. Hj. finnes meddelad, får Utskottet hemställa:

oj o gr en. ''

att, i ersättning för jord, som från det bergmästaren
i vestra bergmästaredistriktet anslagna boställe inom Filipstads
stads område för särskilda ändamål exproprierats,
må från allmänna indragningsstaten få till nuvarande
Bergmästaren i distriktet, Filosofie Doktoren Carl Anton
Hjalmar Sjögren eller hans rättsinnehafvare, så länge han
vid nämnda bergmästaretjenst qvarstår, eller fardagsrätt,
der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans rättsinnehafvare
åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas
ett belopp af 102 kronor, motsvarande i jemnadt
tal fem procent ränta å den till statsverket för den exproprierade
jorden öfverlemnade ersättningssumman.

mmilTför .. 23:0- M * statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 19—20) angifna

Landtränt- skäl, att Landträntmästaren i Malmöhus län Samuel August Kindstrand till
miMareu S. följd af förlamning vore oförmögen att sköta sin tjenst, hvilken nu omkring
strand. 4 år uppehållits af vikarie, har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälde Kindstrand
måtte från och med månaden näst efter den, hvari han med pension

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående
lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort
belopp, att detta, tillsammans med pensionen från nämnda inrättning, uppginge
till 3,000 kronor årligen.

Kindstrand, som är född den 17 Oktober 1818 och inträdt i statens
tjanst den 22 Juni 1840, torde alltså, ehuru endast 59| år gammal, kunna
anses redan hafva uppfyll det, jemlikt Kongl. brefvet den 12 November
1823 för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, stadgade vilkor om vid
pass 40 års tjensteålder; vid hvilket förhållande, och då genom behörigt
läkarebetyg är vordet styrkt, att hopp om hans återställande till helsan ej
förefinnes, Utskottet, jemte förmälan, att den pension, hvartill Kindstrand
vid uppnådd ålder af'' 65 år författningsenligt vore berättigad^ utgör 3,000
kronor, samt att han redan nu uppfylt vilkoren för erhållande från civilstatens
pensionsinrättning af en årlig pension a 7oO kronor, sa att fyllnadspensionen
kommer att uppgå till 2,250 kronor, hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning om anvisande af fyllnadspension åt
Landträntmästare]! Samuel August Kindstrand.

24:o. Uti underdånig ansökning hade kommissions- och afvittringslandtmätaren
i Vesterbottens län IValfrid Olof Widestedt anhållit, att, enär
sökanden till följd af njursjukdom icke vidare kunde utan skada till lifeller
helsa bestrida sina tjenstoåligganden såsom afvittringslandtmätare samt, enligt
hvad Afvittringsstyresmannen m. m. P. A. Kjellerstedt intygat, sökanden
ådragit sig berörda sjukdom under utöfning af sin tjenst vid afvittrmgsverket,
Kongl. Maj:t täcktes bereda honom pension från allmänna indragningsstaten,
ehuru han icke uppnått för sådan pensions erhållande föreskrifven
ålder.

I anledning häraf har Kong]. Maj:t föreslagit, att Widestedt matte
från och med månaden näst efter den, i hvilken lian från kommissions-och
afvittringslandtmätarebefattningarne erhölle afsked, åtnjuta årlig pension från
allmänna indragningsstaten till belopp af 2,000 kronor. _

Utaf den i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 5 b, pag 21 -26) i ärendet
lemnade utredning inhemtas, att Widestedt, som är född 1827, tjenstgjort
vid landtmäteristaten mer än 30 år, deraf öfver 22 ar såsom afvittringslandtinätare;
att Widestedt under en tjensteresa, dervid afvittringskartor till
cj ringa värde genom hans pligttrohet blifvit bevarade från förstöiing, adiagit
sig en svår och obotlig sjukdom, samt att han med fem barn befinner sig i
knappa ekonomiska omständigheter; och ehuru Widestedt, hvilken ännu ej är
berättigad till pension från civilstatens pensionsinrättning, hvarken uppnatt

Angående
pension för
Landtmätaren
W. O.
Widestedt.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

den lefnadsålder eller vid afvittringsverket tjenstgjort den tid af 25 år, som
författningsenligt skulle berättiga honom till pension från allmänna indragningsstaten,
får Utskottet, i anseende jemväl till öfriga behjertansvärda, i
statsrådsprotokollet angifna omständigheter, hemställa,

att den för Kommissions- och Afvittringslandtmätaren
Walfrid Olof Widestedt äskade pension af 2,000 kronor
må af Riksdagen beviljas.

• 25;0'' Sedan förmyndarne för Kronofogden i Kinds och Redvägs fog 1

''''Krono-1 de,‘i Elfsborgs län August Victor Bjur sten ingifvit underdånig ansökning,
prj>\A- att Bjursten, hvilken, såsom lidande af obotlig sjukdom, allt sedan den 12
jMdcn. Mars 1874 varit från tjenstgöring afstängd, måtte varda Överflyttad till
allmänna indragningsstaten med pension, motsvarande de löneförmåner, han
å ordinarie stat åtnjöte, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Bjursten måtte,
efier erhållet afsked från kronofogdetjensten, få öfverflyttas till allmänna
indragningsstaten och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta årlig
pension till belopp af 2,200 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, hvarunder afsked honom beviljades.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, pag. 24—25) har inhemtats, att
Bjursten enligt företedt läkarebetyg sedan sommaren 1874 lidit af sinnessjukdom
(melancholia), hvarför han kortare tider vårdats först å Göteborgs
och sedan å Vadstena hospital samt derefter 2} år njutit vård i enskildt
hem, äfvensom att sjukdomen, som antoges vara framkallad genom öfveransträngning
i tjensten, icke gåfve hopp om förbättring, hvadan Bjursten
kunde anses för skötandet af sin tjenst för alltid oduglig.

Da alltså utsigt ej förefinnes till sådan förbättring i Bjurstens helsotillstånd,
att han, som är född 1828 och sedan 1849 varit anstäld i statens
tjenst, skulle kunna i utöfningen af sitt embete åter inträda, samt enligt
gällande stat aflöningen för i fråga varande kronofogdetjenst uppgår till
2,927 kronor 60 öre, deri inberäknadt dyrtid still ägg 427 kronor 60 öre
föranlåtes Utskottet, jemte förmälan, att Bjursten icke på långt när uppfylt
vti!1i''i°ron erhållande af pension från civilstatens pensionsinrättning hem -

att den för Kronofogden August Viktor Bjursten
äskade pension af 2,200 kronor årligen må af Riksdagen
beviljas.

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12,

26:o. Sedan Kong]. Maj:ts förslag till ny stat för Civil-departeraentets
expedition nu i hufvudsakligaste delar vunnit Riksdagens bifall, får Utskot- Expeditionstet,
i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och med hänvisande
till den utredning, som finnes uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, frinzen pag.

1—7) meddelad, hemställa, ereutz.

att Expeditionssekreteraren i Civil-departementets expedition
Bernhard Wilhelm von Prinzencreuts må öfverflyttas
å allmänna indragningsstaten med rätt att derå
från och med månaden näst efter den, då Kongl. Maj:t
finner för godt förklara, att hans tjenstgöring inom expeditionen
må upphöra, åtnjuta sin nu å expeditionens gamla
ordinarie stat innehafvande lön 4,ö00 kronor årligen.

27:o. Enär, enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, pag. 34)
inhemtas, vid Landtmäteristyrelsens nya organisation de göromål, som öfver- ofvaim/eniingeniörsbefattningen
tillhöra, komme att till största delen embetsverket frångå oren É. G.
och till återstående delen borde på andra tjensteman öfverflyttas, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att Öfveringeniören vid rikets Generallandtmäterikontor
Erik Gustaf Liunggren måtte blifva å allmänna indragningsstaten
Överflyttad med rätt att derå från början af år 1879 uppbära sin nu varande
lön med dyrtidstillägg 3,600 kronor årligen; dock att, derest han
blefve befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skulle vara pligtig att
i allo frånträda aflöningen på indragningsstat, om denna understege eller
vore lika med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas afdrag, i den
mån den öfverstege berörda nya lön.

Då utaf de för den nådiga framställningen anförda skal framgår, att
vid genomförande af Landtmäteristyrelsens nya organisation Öfveringeniören
Liunggren kommer att befrias från all tjenstgöring, synes vid sådant förhållande
anledning icke förefinnas, hvarföre det å hans lön, 3,000 kronor,
beräknade dyrtidstillägg, 600 kronor, jemväl skulle å indragningsstat öfverflyttas,
utan får Utskottet, med erinran, att Kongl. Maj:ts förslag till förändrad
organisation af bemälda styrelse vunnit Riksdagens bifall, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må på det sätt bifallas, att Öfveringeniören Liunggren
må blifva å allmänna indragningsstaten öfverflyttad med
rätt att derå från början af år 1879 uppbära sin nuvarande
lön 3,000 kronor årligen; dock att, derest han
varder befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skall
vara pligtig att i allo frånträda lönen på indragningsstat,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

om denna understiger eller är lika med den nya lönen,
samt att å den förra vidkännas motsvarande afdrag, i
den mån den öfverstiger berörda nya lön.

Angående
lönefyllnad
åi chefen,
och tre
tjensteman i
Landtmäteri
styr elsen.

28:o. Kong!. Maj:t har jemväl föreslagit, att på allmänna indragningsstaten
måtte från och med år 1879 uppföras:

för Chefen för landtmäteriet, Generaldirektören Ludvig Ber dekan Falkman
2,300 kronor, motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner
och dem, som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit föreslagna;
för Ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor;
för Amanuensen Lars Petter Agren 1,410 kronor; och
för Amanuensen Gastaf Salomon Lindmark 1,440 kronor;
att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande
befattning inom Landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittills förenade
åligganden fortfarande fullgör;

Härvid har Utskottet ej haft annat att erinra, än att, då Riksdagen
vid fastställande af ny stat för Landtmäteristyrelsen bestämt landtmäteridirektörens
lön till endast 7,1)00 kronor, eller 500 kronor lägre än Kongl.
Maj:t föreslagit, det belopp, som till fyllnad i de nuvarande generaldirektören
genom fullmakt tillförsäkrade inkomster bör honom tillkomma (statsrådsprotokollet
Bil. N:o 5 a, pag. 34), alltså måste med enahanda belopp
eller till 2,800 kronor förhöjas; hemställande alltså Utskottet,

att på allmänna indragningsstaten må från och med
år 1879 uppföras:

a) lör Chefen för landtmäteriet, Generaldirektören
Ludvig Berckhan Falkman 2,800 kronor, motsvarande
skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner och dem,
som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit bestämda
;

b) för Ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662
kronor;

c) för Amanuensen Lars Peter Agren 1,440 kronor
; och

dj för Amanuensen Gustaf Salomon Lindmark 1,440
kronor;

att utgå till hvar och en af dessa, fyra för så lång tid,
han i sin nu varande befattning inom Landtmäteristyrelsen
qvarstår och dermed hittills förenade åligganden fortfarande
fullgör.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

29:o. Sedan t. f. Byråchefen i Finans-departementets expedition, Expeditionssekreteraren
Lars Ludvig Fries skriftligen anmält, att han, med afseende
å förestående förändrad anordning i afseende å åtskilliga tjenstobefattningar
inom expeditionen och på det att icke hans ställning derigenom måtte lägga
hinder i vägen för den tillänkta anordningen, vore beredvillig att afgå från
sin expeditionssekreterarebefattning, så vida dervid honom tillförsäkrades att
han, utöfver den pension af 2,400 kronor, hvilken han med nästkommande
juni månad vore berättigad att från civilstatens pensionsinrättning åtnjuta,
finge från statsverket uppbära en pension af 2,100 kronor, så att han sålunda
från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten
honom beviljades, komme att på det hela åtnjuta
årlig pension, motsvarande hans nuvarande expeditionssekreterarelön af 4,500
kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att åt Fries måtte å allmänna
indragningsstaten uppföras en årlig pension af 2,100 kronor att,
jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension
å 2,400 kronor, till honom utgå från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten komme att honom beviljas,
så att summan af de pensionsbelopp, han komme att åtnjuta, motsvarade
hela hans nuvarande expeditionssekreterarelön, 4,500 kronor.

Kongl. Maj:ts förslag till stat för Finans-departementets expedition är
numera af Riksdagen hufvudsakligen godkändt; och då Fries, om han till
ordinarie byråchef efter den nya staten befordrades, redan år 1880 skulle
blifva berättigad till pension från allmänna indragningsstaten till belopp af
5,000 kronor, samt hans erbjudande att nu afgå med fyllnadspension från
denna stat till belopp af 2,100 kronor alltså innebär en ekonomisk fördel
för statsverket, tillstyrker Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t för Expeditionssekreteraren
Lars Ludvig Fries äskade fyllnadspension, 2,100 kronor,
må af Riksdagen beviljas.

Ö0:o. I statsrådsprotokollet (Bil. N:o 0 d pag. do) är meddeladt,
hurusom å den, nya staten för Finans-departementets expedition ej finnes
befattning motsvarande den, som innehafves af Kanslisten, Friherre Carl
Gustaf Ludvig von Plåten, hvadan med tillämpning af de grunder, som vid
löneregleringar vanligen följts, kanslistlönen 1,800 kronor skulle honom tillhandahållas
oafkortad. Kanslisten, Friherre von Plåten innehade emellertid
jemväl en annan befattning, nemligen den såsom registrator och aktuarie i
Telegrafstyrelsen, och hade i sistnämnda egenskap under de senare åren
uppburit en aflöning af sammanlagdt 3,000 kronor. Lades härtill kanslistlönen,
så befunnes att inkomsterna af båda befattningarne utgjort 4,800

Angående
pension för
Expeditionssekreteraren

L. L. Fries.

Angående
pension för
Kanslisten.
Friherre G.
G. L. von
Flaten.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

kronor. Enligt den föreslagna löneregleringen för Telegrafstyrelsen skulle
hans aflöning såsom registrator och aktuarie komma att, med inberäkning
af två ålderstillägg, uppgå till 4,000 kronor. Yid sådant förhållande, och
då han efter löneregleringen i sistnämnda verk endast undantagsvis kunde
vara berättigad att med sin der egande befattning förena annan tjenst,
syntes hans rätt vara fullt tillgodosedd, derest ifrågavarande reglering för
honom ej medförde minskning i de inkomster, som nu tillkomma honom.
Af sådan anledning har Kong]. Maj:t föreslagit, att åt Kanslisten, Friherre
von Plåten måtte å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 800
kronor, att från och med år 1879 årligen till Friherre von Plåten utgå
såsom ersättning för honom genom kanslisttjenstens indragning frångångna
inkomster.

Och som Kongl. Maj:ts förslag till stater för så väl Finansdepartementets
expedition som Telegrafstyrelsen nu mera blifvit af Riksdagen hufvudsakligen
godkända, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.

pension’^>r 31:o. Sedan Kongl. Maj:ts förslag till ny stat för Ecklesiastikdeparte Kanslistérne

mentets expedition blifvit af Riksdagen hufvudsakligen godkändt, får Utskotoiw’’
Tfäeii ‘ enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och med hänvisande till
Heijken- hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 pag. 1—4) i afseende derå innehåller,
sicjöld. hemställa,

att de två inom Ecklesiastik-departementets expedition
nu anstälde kanslister, Claes Erik Lidell och Protokollssekreteraren
i Kongl. Maj:ts kansli Carl Johan Edvard
Heijkenskjöld, må från och med månaden näst efter den,
då nådigt afsked från kanslistbefattningen dem meddelas,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära fyllnadspension till belopp af 9G0 kronor hvardera,
motsvarande skilnaden mellan deras nuvarande löneförmåner
och den pension, de ega att från civilstatens
pensionsinrättning åtnjuta.

Angående
pension för
Konsistoriinotai
ien
C. M.

Ijagerha mn.

32:o. Med anledning af en utaf Konsistoriinotarien, Filosofie Doktoren
Cad Magnus Lagerhamn gjord, af domkapitlet i Kalmar insänd och till
bifall förordad underdånig ansökning att, då han, som vore 65 år gammal
och från den 14 Juli 1843 varit anstäld såsom notarie hos domkapitlet,
nu mera till följd af styrkt sjuklighet och betydligt minskad arbetsförmåga

Stats- UtsTeottets Utlåtande N:o lJi. 25

icke längre förmådde bestrida notarietjensten, honom mätte beredas förmånen
att vid afskedstagandet erhålla en årlig pension, motsvarande hans nuvarande
löneförmåner, omkring 2,700 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Lagerhamn
måtte från och med månaden näst efter den, då afsked blefve honom
meddelad t, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin
återstående lifstid af en årlig pension af 2,700 kronor.

Då Lagerhamn, som före anställningen såsom konsistoriinotarie under
år varit anstäld såsom lärare vid offentligt läroverk, såväl genom intygom
försvagadt helsotillstånd som i afseende å lefnadsålder och snart nog
äfven i fråga om tjensteår fullgjort de vilkor för pensions åtnjutande från
allmänna indragningsstaten, som för civile tjenstemän i allmänhet äro gällande,
får, med afseende jemväl derå, att pension förut blifvit af Riksdagen
åt konsistoriinotarie beviljad, Utskottet, med hänvisande i öfrigt till statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 pag. 118, 119), hemställa,

att den för Konsistoriinotarien Carl Magnus Lagerhamn
äskade ärliga pension af 2,700 kronor må af
Riksdagen beviljas.

33:o. Jemte framläggande af förslag till ombildning af adjunkturerna A''n09&e^L
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet, föreslog vid sist församlade riks- borsten åt
dag Kongl. Maj:t, att en extra ordinarie professorslön å 4,500 kronor måtte M å allmänna indragningsstaten uppföras för Docenten i anatomi vid institutet, Betzius.
Medicine doktorn Magnus Gustaf Betzius, att från och med innevarande år
af honom uppbäras, intill dess han kunde komma att befordras till lön a
ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp; men Riksdagen, som endast
på extra stat för innevarande år anvisade de för inrättande af fasta extra
ordinarie professorsbeställningar vid institutet afsedda medel, uppförde af
denna anledning jemväl den för Retzius äskade lön pa extra stat för ar
1878.

Då emellertid nu församlade Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda nådiga framställning, å ordinarie stat uppfört samtlige fasta
professorslöner vid nämnda institut, får, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Maj:t jemväl föreslagit, Utskottet hemställa,

att den vid 1877 års riksdag för extra ordinarie
Professorn Magnus Gustaf Retzius beviljade professorslön,

4,500 kronor, må från och med 1879 utgå från allmännna
indragningsstaten, intill dess Retzius kan varda till lön
å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp befordrad.
’

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. lo Halt.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
pension för
Adjunkten
J. H. lir di -man.

Angående
pension, för
Gymnastikläraren
0- F.
Widerström.

Angående
pension för
Professoren
Viktor
Eggertz.

34:o. På grund af underdånig ansökning utaf Adjunkten vid högre eletarläroverket
i Linköping, Filosofie Doktorn Johan Henrik Erdtman, har
Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning om beviljande för bemälde
Erdtman af en årlig pension å 2,250 kronor; men då Herr Statsrådet
och Chefen för Ecklesiastikdepartementet i skrifvelse till Utskottet af
den 30 nästlidne Mars tillkännagifvit, att Erdtman numera återkallat förr
berörda underdåniga ansökning, samt att Kongl. Maj:t vid sådant förhållande
funnit frågan om pension för Erdtman för närvarande böra förfalla, har Utskottet
nu endast skolat härom

göra anmälan.

35:o. För Gy nonastikiäraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto
Fredrik Widerström har Kongl. Maj:t äskat en årlig pension å allmänna
indragningsstaten af 1,000 kronor, att af AViderström åtnjutas från och med
månaden näst efter den, då afsked honom meddelas.

I statsrådsprotokollet (Bil. H:o 7 sid. 120, 121) är meddelad t, att
AViderström, som är född 1813, sedan år 1855 innehaft sin gymnastiklärarebefattning,
derifrån han dock, på grund af kronisk lunginflammation, åtnjutit
ledighet allt sedan den 21 Februari 1872; att AViderström förut med stor
punktlighet och samvetsgrant nit fullgjort sina åligganden, samt att hans
lön vid gyranastikiärarebefattningen utgör 1,000 kronor.

Enligt företedda läkarebetyget har sagda sjukdom så försvagat Widerströms
hela nervsystem och kropp, att han omöjligen kan bestrida sin befattning,
och Utskottet får derföre —- jemte förmälan, att AViderström, som
innehaft anställning såsom sqvadronshästläkare vid Skånska husarregementet,
under nästlidna månad derifrån erhållit afsked med rätt till pension från
arméns pensionskassa af 120 kronor och från statsanslaget till fyllnadspensioner
af 580 kronor, hvilket sist nämnda belopp kommer att statsverket
besparas, derest pension på allmänna indragningsstaten för honom beviljas
— hemställa,

att den för Gymnastikläraren Otto Fredrik Widerström
äskade årliga pension 1,000 kronor må af Riksdagen
beviljas.

36:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Professorn i metallurgi
och hyttkonst, Föreståndaren för bergsskoleafdelningen vid tekniska högskolan
Viktor Eggertz måtte från och med månaden näst efter den, då afsked
blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
få uppbära pension till belopp af 4,000 kronor årligen.

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 12-

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 pag. 121 123) inhemtas, bland

annat, att Eggertz, som är född 1817 och nära 39 ar varit i statens tjenst
anstäld, en lång följd af år lidit af ögonsvaghet, hvilken jemte minskning af
krafterna i öfrigt och ofta förekommande trötthet den sista tiden tilltagit
och gör det för Eggertz angeläget att i hög grad skona så väl sina ögon
som sina krafter från för mycket ansträngande verksamhet.

På grund såväl häraf som af hvad i statsrådsprotokollet är anfördt
om Professoren Eggertz’ långvariga och framgångsrika lärareverksamhet och
vetenskapliga förtjenster, får, jemte förmälan, att Eggertz nu uppbär aflöning
med 6,000 kronor, deraf 2,000 kronor utgöra tjenstgöringspenningar, samt
i egenskap af föreståndare för bergsskoleafdelningen ett arfvode af 600
kronor, Utskottet hemställa,

att den för Professoren Yiktor Eggertz äskade årliga
pension af 4,000 kronor må af Riksdagen beviljas.

37:o. Enligt nu gällande föreskrifter angående provincialläkarnes
pensionsrätt fordras, att desse tjensteman, för att komma i åtnjutande af
pension å. allmänna indragningsstaten, skola hafva uppnatt 65 ars ålder och
tillbragt omkring 40 år i statens tjenst. Beträffande dessa föreskrifter hade,
enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 123 och 124) inhemtas,
Sundhetskollegium i underdånigt memorial den 24 sistlidne September anfört,
att provincialläkaren, på grund af sin ansträngande tjenstgöring samt det
men hans helsa och krafter derunder måste lida, vore framför flertalet af
tjenstemän i behof af pension vid tidigare lefnadsålder, och att, då militärläkarnes
pensionsålder redan blifvit genom nådiga cirkuläret den 22 Juni
1877 bestämd till 60 lefnads- och 30 tjensteår, enahanda rättighet med
ännu större skäl borde tillkomma provincialläkarne.

I en till Kongl. Maj:t förut ingifven skrift hade ett antal provincialläkare
föreslagit pensionsrättens inträdande vid 55 ålders- och 25 tjensteår.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, och då det syntes vara af
stor vigt för det allmänna, att provincialläkarebefattningarne uppehölles af
fullt tjenstbara personer, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att provinciallåkare
må berättigas att vid fylda 60 ar och efter oO ars tjenstgöring
i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten
till samma belopp som lönen.

I sammanhang med denna fråga har Utskottet till behandling förehaft
en inom Andra Kammaren af Herr E. Cl&ivjclt fn. fl. väckt motion
(N:0 38), deruti föreslagits, bland annat, att pensionsrätter! måtte för provincialläkare
inträda vid 55 ålders- och 25 tjensteår.

Angående
provincialläkares
pensionering.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Riksdagen har redan genom sitt beslut i afseende på ordnandet af
provincialläkarnes aflöning visat sig dela Kong], Maj:ts uppfattning af provincialläkarnes
ställning och mer än vanligt ansträngande tjensteåligganden,
och någon tvekan torde ej heller förefinnas angående billigheten, att ej säga
nödvändigheten deraf, att pensionsåldern för dem nedsättes. Denna nedsättning
torde dock ej böra sträckas utöfver hvad Kongl. Maj:t i enlighet med
Sundbetskollegii hemställan föreslagit, och Utskottet tillstyrker alltså,

att Riksdagen, med afslag å det af förr bemälde
motionärer framstälda yrkande, må bifalla hvad Kongl.
Maj:t i förevarande hänseende behagat föreslå.

Angående
pension för
ätskillige lärare
vid Akademien
förde
fria konsterna
och angående
rätt till
pension för
lärarne vid
samma akademi.

o8:0. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den
derom i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 pag. 70 — 82) meddelade utredning,
får Utskottet, sedan Riksdagen nu godkänt Kongl. Maj:ts förslag till stat
för Akademien för de fria konsterna, hemställa:

a) att lärarne i akademiens för de fria konsterna
elementarteckningsskola Carl Oscar Gar don,. Johan Gustaf
Kölder och Gustaf Wdlielm Palm, samt innehafvarne af
emeritilöner på akademiens stat Johan Julius Ringdahl
och Johan Adolf Haverman må från den 1 Januari 1879
öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af årlig pension, uppgående
till följande belopp, nemligen för Cardon 1,100 kronor,
Köhler 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor, Ringdahl 525
kronor och Haverman 700 kronor; och

b) att lärarne vid samma akademis läroverk må, i
likhet med hvad för professorer vid universiteten och
tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt att, då de uppnått
65 års ålder, efter afskedstagandet från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp,
hvartill lönen uppgår.

penswnerin- 39:°. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 1) har

gen för lön- Herr C. W. Linder föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att
Tariäroverkm ^är''''u''e yid elementarläroverket eller pedagogierna, som vid uppnådd 60 års
och pedago- ålder varit i läroverkets tjenst under 30 års tid verksam, skulle ega att i
giema. vederbörlig ordning erhålla afsked med pension.

Oaktadt Utskottet ingalunda underskattar vigten af motionärens förslag,
hvars genomförande otvifvelaktigt skulle lända till stort gagn för undervis -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ningen, har Utskottet dock icke ansett sig kunna motionen till bifall förorda,
enär frågor af förevarande beskaffenhet icke lämpligen böra, innan de varit
föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hänskjutas till Riksdagens afgörande;
och Utskottet hemställer alltså,

att Herr C. W. Linders ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

40:o. Hos Kong]. Maj:t hade, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. Angående*
JST:o 7 pag. 124—127) gifver vid handen, om beredande af pension åt de J^rna och
efterlemnade enkorna och barnen efter lektorn vid elementarläroverket i barnen efter
Örebro Johan Tvär Bröden och adjunkten vid Wexiö läroverk Carl Lundgren j ^Brodén
äfvensom åt enhan efter lektorn vid förstnämnda läroverk Ernst Johan och AdjunlcFrithiof
Granell gjorts särskilda underdåniga ansökningar, deri sökandena t

anhållit, att, då den pensionsinrättning för enkor och barn efter elementar- enhan efter
lärare m. fl., hvartill Riksdagen beviljat anslag, till följd af särskilda lörhållanden
ännu icke, vid tiden för nämnda familjefäders frånfälle, kunnat
komma till stånd, Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition till Riksdagen
utverka, antingen att rätt till pension det oaktadt kunde dem beredas från
pensionskassan, sedan denna börjat sin verksamhet, eller ock att pensioner
till motsvarande belopp måtte dem beviljas från allmänna indragningsstaten;
allt under vilkor att de afträdde sin rätt till nådår vid de aflidnes läraretjenster.

Af handlingarne hade inhemtats:

att Lektorn Brodén, som afled den 3 Maj 1877 vid nära 57 års ålder,
varit i elementarläroverkets tjenst oafbrutet från höstterminen 1847; att han
erhöll ordinarie befattning såsom kollega vid elementarläroverket iWesterås
1850 och såsom lektor vid Örebro läroverk 1859, samt att han från trycket
utgifvit flere vid elementarundervisningen begagnade läroböcker; att han
efterlemnat enkan Katarina Tegnér, 36 år gammal, samt fyra barn, nemligen
i ett föregående gifte sonen Johan Robert Fabian, född 1857, och döttrarna
Anna Matilda Karolina, född 1856, och Gertrud Amalia Johanna, född 1860,
samt i senare giftet sonen FJof Ivar, född 1864; att dottern Anna och sonen
Robert vore å förståndets vägnar så illa lottade, att de måste anses oförmögna
att sjelfva bidraga till sitt uppehälle, synnerligen den sistnämnde, hvilken
sedan tre år varit intagen i asylet på Danviken; samt att dottern Gertrud,
hvilken hade för afsigt att utbilda sig till folkskolelärarinna, vore svag till
helsa och kroppskrafter; äfvensom att bouppteckningen utvisade en brist af
5,836 kronor 65 öre;

att lektorn Granell, som afled den 27 September 1877 i en ålder af
46 år, tjenstgjort vid statens läroverk oafbrutet från höstterminen 1863,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

med undantag endast af vårterminen 1866, då han åtnjöt tjenstledighet för
sjukdom; att han utnämndes till adjunkt vid läroverket i Upsala 1864 och
till lektor vid Örebro läroverk 1868; att han efterlemna! enkan Götilda
Antoinetta Gerén i eu ålder af 44 år; och att vid uppteckningen af boet
skulderna visat sig öfverskrida tillgångarne med 117 kronor 78 öre; samt

att adjunkten Lundgren, som afled den 18 Maj 1 877 vid 55 års
ålder, varit i elementarläroverkets tjenst öfver 29 år, deraf 28 år såsom
ordinarie lärare; att han under de första åren åtnjutit en kollegalön af endast
360 kronor och sedermera till år 1858 af 600 kronor; att han efterlemnat
enkan Agnes Andrietta Olivia Melander i en ålder af 38 år samt fyra
döttrar, af hvilka den äldsta vore 17 år och den yngsta 7, och en son,
11 år gammal; äfvensom att bouppteckningen utvisade en brist åt 6,540
kronor 87 öre.

I afgifna yttranden hade domkapitlen i Strengnäs och Yexiö tillstyrkt,
att pensioner för förr bemälde lärares efterlemnade enkor och barn måtte dem
beredas från statsverket, då deras pensionering från elementarlärarnes enkeoch
pupillkassa, sedan denna trädt i verksamhet, icke torde kunna låta sig
göra utan rubbning af de beräkningar, som legat till grund för kassans bildande.

Af hvad sålunda förekommit syntes framgå, att förhållandet med i
fråga varande enkor ocb barn redan i och för sig sjelf! vore sådant, att
statens mellankomst till betryggande af deras framtida uppehälle med skäl
syntes kunna påkallas. Dertill komme den ömmande omständigheten, att
dessa lärare aflidit, efter det att medel för inrättande af en pensionskassa
för elementarlärares enkor och barn blifvit af sistlidne Riksdag beviljade,
men innan pensionsinrättningen hunnit komma till stånd. Detta hade nemligen
ännu icke kunnat ske, enär för ändamålet erfordrades det först under
innevarande års höst sammanträdande kyrkomötets bifall till det vid anslagets
beviljande fästade vilkoret af nådårsrättens upphörande för enkor och barn
efter de lärare, som blefve delegare i berörda kassa. På detta så väl som
på öfriga vilkor för delaktighet i pensionsinrättningen hade de aflidne lärarne
för sin del förklarat sig villige att ingå, men hade, så nära målet för länge
närda förhoppningar, genom döden beröfvats tillfället att se berörda pensionsinrättniug
träda i verksamhet och att genom delaktighet i densamma
bereda sina efterlefvande närmaste anhöriga skydd för den brist och nöd,
som nu syntes förestå dem och som de icke med egna krafter förmådde
afvända.

På dessa grunder, och då de aflidne lärarne enligt vederbörandes intyg
varit skicklige och nitiske i sin tjenstutöfning, samt särskild! lektor Rrodén
äfven utom sin tjenst genom utgifvandet af värdefulla läroböcker verkat till
elementarundervisningens gagn, hade Kongl. Maj:t ansett sig böra till Riks -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

dagen göra nådig framställning om beviljande å allmänna indragningsstaten
af pensioner åt sökandena.

I afseende å pensionsbeloppen har Kong]. Maj:t tagit hänsyn dertill,
att med tillämpning af de grunder för bestämmande af pensioner för den
blifvande enke- och pupillkassan, som blifvit af särskilda komiterade uppgjorda,
och som antagligen komme att fastställas, lektor Brodéns enka, äfven
med antagande deraf, att henne ålegat draga försorg om endast de två yngsta
barnen, kunnat erhålla pension af 1,012 kronor 50 öre, lektor Granells enka
af 675 kronor och adjunkten Lundgrens enka af 875 kronor; hvarjemte
lektor Brodéns två sinnessvaga barn kunde kommit i åtnjutande af ett understöd
uppgående för hvardera till högst 837 kronor 50 öre.

Kongl. Maj:t, som emellertid icke ansett sig kunna för sökandena
ifrågasätta pensioner till så höga belopp som nu omförmälda, har derföre

föreslagit: ..

att Lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brödens
enka, Katarina Broderi, född Tegnér, samt hans barn Johan Robert Falian
Broderi och Anna Mathilda Karolina Brodén, måtte, mot det att den Brodéns
efterlefvande tillkommande rätt till privilegii-nådår efter honom afträddes,
från den 1 Maj innevarande år uppföras på allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp af 600 kronor, så länge hon
förblefve enka, samt barnen till belopp af 200 kronor hvardera;

att Lektorn vid samma läroverk Ernst Johan irithiof Granells enka,
Götilda Antoinetta Grandi, född Gerén, måtte från den 1 Maj 1878 också
länge hon förblefve enka få å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension af 500 kronor, mot det att hon afträdde den henne tillkommande
rätt till privilegii-nådår efter Graneli; och

att Adjunkten vid högre elementarläroverket i Wexiö Carl Lundgrens
enka, Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Molander, måtte berättigas att,
från ’den 1 Maj 1878 och så länge hon förblefve enka. å allmänna indragningsstaten
uppbära en pension af 600 kronor årligen, mot det att den henne
och0 hennes barn tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Lundgren afträddes.
1 .

Utskottet, som funnit hvad sålunda blifvit till stöd för den uncierdamga

framställningen anfördt innebära giltigt skäl för bifall till densamma, men
ansett den i ärendet förebragta utredning ej utesluta möjligheten af det antagande,
att Lektorn Brodéns son Johan Robert Fabian och dotter Anna Matilda
^Karolina skulle kunna i en framtid blifva så till helsan förbättrade,
att de förmådde sjelfve bidraga till sitt uppehälle, får derföre hemställa:

l esrner

a) att Lektorn Brodéns enka Katarina Brodén, född
samt hans barn Johan Robert Fabian och Anna

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
pension för
enkan efter
Professoren
C. W. Bauck.

Matilda Karolina må, mot det att den Brodéns efterlefvande
tillkommande rätt till privilegii-nådår efter honom
afträdes, från den 1 Maj innevarande år uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande af årlig pension,
enkan till belopp af 600 kronor, så länge hon förblifver
enka, samt barnen till belopp af 200 kronor hvardera, så
länge med vederbörliga intyg årligen styrkes, att de fortfarande
äro oförmögna att sjelfva bidraga till sitt uppehälle;

b) att Lektorn Granells enka Götilda Antoinetta
Granell, född Gerén, må från den 1 Maj 1878 och så
länge hon förblifver enka, få å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 500 kronor, mot det
att hon afträder den henne tillkommande rätt till privilegii-nådår
efter Granell; och

c) att Adjunkten Lundgrens enka Agnes Andrietta
Olivia Lundgren, född Melander, må berättigas att från
den 1 Maj 1878 och så länge hon förblifver enka, å
allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 600
kronor årligen, mot det att den henne och hennes barn
tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Lundgren
afträdes.

41:o. Sedan Kongl. Musikaliska akademien anhållit, att Kong]. Maj:t
täcktes till Riksdagen göra nådig framställning om beviljande af en årlig
pension till belopp af 500 kronor åt Professorn Carl Wilhelm Baucks enka
Fredrika Dorothea Hansson, har Kongl. Maj:t föreslagit, att enkan Bauck
måtte ega att från och med innevarande år och så länge hon förblifver enka
å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 400 kronor
årligen.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 pag. 127) inhemtas, att Bauck,
hvilken afled den 8 Oktober 1877, blifvit år 1858 förordnad till lärare i
musikens historia och estetik vid det under akademiens inseende stälda konservatoriet
samt 1860 till akademiens bibliotekarie, hvilka befattningar han
allt sedermera skött med berömvärdt nit och på ett tillfredsställande sätt;
att han jemte sin lärareverksamhet sökt främja den konst, åt hvilken han
egnat sig, genom utgifvande dels af arbeten öfver musikens teori och historia,
hvilka intoge en framstående plats inom vår litteratur, och dels af egna
musikkompositioner; att den aflöning han åtnjutit i akademiens tjenst, eller
sammanlagdt 1,600 kronor för de befattningar han der innehaft, icke kunnat
betrygga familjens ekonomiska ställning, lika litet som Baucks musikaliska

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

skriftställareverksamhet kunnat i någon väsentlig mån förbättra densamma;
hvarföre, och då enligt bouppteckningen sterbhusets tillgångar^understege
skulderna, den efterlefvande enkan, som vid eu redan uppnådd ålder af 7 1
år icke kunde till sitt uppehälle bidraga, befunne sig i behöfvande omständigheter; Och

får Utskottet hemställa,

att den för Professoren Baucks enka Fredrika Dorothea
Hansson äskade årliga pension, 400 kronor, må al
Riksdagen beviljas.

12:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
öfveriemnad motion (N:o 4) har Herr Grefve C. M. Lewevhaupt
föreslagit, att Riksdagen måtte åt extra Provincialläkaren i Broby distrikt
af Kristianstads län Anders Fredrik Lindfors’ enka Lovisa Cat olina Lindfors,
född Sandelw, och hennes oförsörjda dotter Maria Lovisa Bevilja en
årlig pension af 400 kronor.

Då frågor af förevarande beskaffenhet synts Utskottet, pa sätt ofvan
är anfördt, icke böra till Riksdagens pröfning förekomma, innan de erhållit
den fullständiga utredning, som endast hos Kongl. Maj:t kan åstadkommas,
hemställer Utskottet,

att Herr Grefve C. M. Lewenhaupts omförmälda motion
icke må af Riksdagen bifallas.

43:o. Då riksmarkegångspriset å spån mål åren 1875—1877 utgjort i
medeltal 2 kronor 53 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 90 öre för
tunnan, eller 5 kronor 46 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan,
hvartill spanmålen vid 1840 — 1841 års statsreglering beräknades, lärer den
lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman
m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträd t och ännu
bibehålla löner med derunder beräknad spanrnål, äro försäkrade, höra af
Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 5 kronor 46 öre, bestämmas til! utgående
från allmänna indragningsstaten.

Yid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spantnål,
som inbegripas under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 118 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande utgifter
i jemnadt tal en summa af 600 kronor.

I anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till
spanmålstillökning utöfver det i staterna beräknade pris
BIL till Riksd. Vrot■ 1*78. 4 Sand. 1 A fä. 10 Iläft.

Angående
pension för
enkan efter
)xtra Provincialläkaren

A. F. Lindfors.

Angående
spanmåhtillökning
i
åtskilliga
äldre löner.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående
förslagsanslaget
till
allmänna
indragning. -staten.

Angående
kreditiv för
Armébefälets
pensioner ilig.

:!4

af 10 kronor 50 öre, denna tillökning må för hvarje
tunna under lönerna beräknad spanmål bestämmas till 5
kronor 46 öre.

44:o. Då den föreslagna nya eller förhöjda pensioneringen af vissa
klasser af embets- och tjensteman icke syntes för närvarande påkalla någon
tillökning i förslagsanslaget till allmänna indragnings stat en, samt de anvisningar
å samma anslag, b vilka Kongl. Maj: t i öfrigt af Riksdagen äskat,
kunde antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomme genom
äldre pensionstagares afgång, bär Kongl. Maj:t ansett någon förändring i beloppet
af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslaget icke vara
erforderlig.

Utskottet hemställer alltså,

att förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten
må uppföras till enahanda belopp, 958,450 kronor, som i
nu gällande riksstat finnes upptaget; dock att Utskottet
vid uppgörande af riksstaten för år 1879 må ega i anslaget
vidtaga den jemkning, som för jemnande af riksstatens
slutsummor kan blifva erforderlig.

45:o. Slutligen får, under åberopande af den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o a, pag. 56) meddelade utredning, Utskottet, i ölverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, hemställa,

att Riksdagen må såväl å extra stat för år 1879
anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels
till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering
med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet
för pensionskassan att afstå det för året densamma
tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna
rusthållsafgifterna; — dels till fyllnadspensionen
i enlighet med bestämmelserna i nådiga cirkuläret af
den 22 Juni 1877; som och medgifva, att hvad af det

Stats-Utskottets Utlåtande X:o 12

till pensioneringen under innevarande år anvisade kreditiv
kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering''
användas.

Stockholm den 12 April 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:
(JARL EKMAN.

Reserv ationer:

vid <>:tc punkten (angående häradshöfdingarnes pensionsrätt m. m.) al
Herr Lists Olof Larsson,'' hvilken villo på det såll bifalla Kong!. Maj:Is
nådiga framställning, att pensionsbeloppet bestämdes till 1,500 kronor.

vid 7:de punkten (angående pension åt aflidne Öfversten O. A. Aminotts
tre döttrar'') af Herrar Lis* Olof Larsson, P. O. Hörnfelt, Ola Bosson Olsson,
Jan Andersson, Jonas Andersson-, J. E. Johansson- och Johannes Jonsson i
Fröstorp;

vid 8:de punkten (angående pension för enkan efter Ofverstelöjtnanten
G. Törnebladh) af Herr Johannes Jonsson i Fröstorp;

vid lOxle punkten (angående pension för Fröken Hilda von Hohenhausen)
af i [errar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfelt, Ola Bosson Olsson, Jan Andersson,
Jonas Andersson, J. E. Johansson och Johannes Jonsson i Fröstorp;

vid ll:te punkten (angående pension för Förrådsintendenten J. F. Flack)
af Herrar Liss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson och Johannes Jonsson i
Fröstorp, hvilka ansågo pensionen böra till 1,000 kronor nedsättas;

Stats- Utkottets Utlåtande N:o 12.

3 f i

vid 14:de punkten (angående pension för enkan efter Regementsläkaren
J. M. Lemchen) af Herrar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, Ola Bosson
Olsson, Jan Andersson, Jonas Andersson, J. E. Johansson, Johannes Jonsson
i Fröstorp och Tf var Månsson;

vid 17:de punkten (angående pension för Kammardrängen Wilhelm
Lundqvist) af Herr Ola Bosson Olsson.

Herr C. F. af Geijerstam har begärt få antccknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Ny anvisning.

Vaktqvinnan vid länsfängelset i Kalmar Anna Christina Björkman

Direktören vid länsfängelset i Linköping A. P. Ljungblom...........

Öfversten Gr. Adolfsson Aminofts döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard
Ebba Carolina och Sigrid Wilhelmina Sofia ...............

Öfverstelöjtnanten G. Törnebladbs enka Brita Johanna Hedenblad

Underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente M. L. Blomstedt .....

Fröken Hilda von Hohenhausen, pensionsförhöjning ................

Intendenten vid utredningsförrådet i Göteborg J. F. Flach............

Understöd åt ännu qvarlefvande landtvärnsman för år 1879 .........

Regementskommissarien vid Nerikes regemente C. G. Mfint zing

........................... 1,600

D:o	,, Lifregementets husarcorps F. A. Kölder ......................	1,400: —
D:o	„ Vestmanlands regemente P. N.
	Rundqvist .....................	1,600: -
D:o	„ Vesterbottens fältjägarecorps C.
	J. Schildt ............... .....	1,400: —

Regementsläkaren Lemchens enka, Johanna Lovisa Lemchen, född

Söderström...............................................

Medicine licentiaten W. Uhrström....................................

Kammardrängen hos Förvaltningen af sjöärendena W. Lundqvist ......

Kronofogden i Sunnerbo härad C. U. Sällberg........................

Landtbruksakademiens sekreterare J. P. Arrhenius ..................

Afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Vesterbottens län J. A.

Fagenström....................................................

Bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet C. A. Sjögren eller hans

rättsinnehafvare ...............................................

Landträntmästaren i Malmöhus län S. A. Kindstrand ...............

Kommissions- och afvittringslandtmiitaren i Vesterbottens län W. O.

Widestedt .....................................................

Kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi A. V. Bjursten......

Expeditionssekreteraren i Civil-departe.mentets expedition B. W. von

Prinzencreutz ..................................................

Öfveringeniören vid rikets Generallandtmäterikontor E. G. Liunggren...
Chefen för landtinäteriet, Generaldirektören L. B. Falkman............

Kronor.

200

1,800

750

400

300

1,800

10,000

Tpt

6,000

400

1,000

450

1,000

4.800

1,200

102

2,250

2,000

2,200

4,500

3,000

2.800

47,352

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

	Kronor.	öre.
Tpt	47,352
Ingeniören P. E. Bergstrand.................... ................	2,062	—
Amanuensen L. P. Agren............................................	1,440	—
Amanuensen G. S. Lindmark ....................................	1,440	—
t. f. Byråchefen i Finans-departementets expedition, Expeditionssekrete-raren L. L. Fries....... ...................................	2,100
Kanslisten i d:o d:o Friherre C. G. L. von Plåten....................	80O	—
i Kanslisten i Ecklesiastikdepartementets expedition C. E. Lidell.........	960	— \|
D:o i d:o d:o Carl J. E. Heijkenskjöld	960	—''
Konsistoriinotarien i Kalmar Carl Magnus Lagerhamn ............	2,700	-
Extra ordinarie Professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet Magnus Gustaf Retzius......................................	4,500
: Gymnastikläraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto Fredrik YViderström............ ......................................	1,000
i Professorn vid tekniska högskolan V. Eggertz ........................	4,000	—!
Lärarne vid Fria konsternas akademi: C. 0. Cardon......................................... 1,100: — J. G. Köhler......................................... 1,600: — G. W. Palm ....................................... 1,600: — J. J. Ringdahl .................................. 525: — J. A. Haverman..................................... 700: —	5,525	!
[ Lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodéns enka Katarina Bröden, född Tegnér .................. 600: — samt hans barn Johan Robert Fabian och Anna Mathilda Carolina.......................... 400: —	1,000
Lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro E. J. F. Granells enka Göthilda Antoinetta Granell, född Gerén ..................	500
Adjunkten vid högre elementarläroverket i Vexiö Carl Lundgrens enka Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Meiauder ...............	600
1 Professorn vid Musikaliska akademien C. W. Baueks enka Fredrika Dorothea Bauck, född Hansson ................................	400	__
S u m m a	77,939	—

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1878 års riksstat anvisar:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning

Indelt tiondel
och ersätt- ''

... . , i ning för j

för indragna | ind£ ;

rån or. ! tiondeanslag. |

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis
ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Kronor. ö. i Kronor. ö.

Kbft.

k:r Kronor, ö.

Kronor.

Pensions- och

107,485

82,719:501 —

244,025 - ---j Tpt

434,280 - • [—i

A) Pensions Civilstatens

pensionskassa:
Pensionsstaten för civila ein tjenstemän.

..........................

Dito för deras enkor och omynErsättning
för mistade löne gar.

..................................

Dito för nådårs- och begraf besparingar

......................

För pensionering af kommismätare
jemte deras enkor
För pensionering af tjensteman
vid skogsstaten och skogs Tillkommer För

pensionering af företjente
vid Tekniska hög 82,

719 50 Arméns pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre emofficerares
enkor och barn
Ersättningar för mistade löueDito
för nådårs- och begraf 244.

025:—I Wad ste n a kr i gsm an shuskassa.....

434,280 =|

107,485

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Litt. B.

under riksstatens Monde hufvudtitel.

indragningsstaterna.

staten.

bets- och

.................. 37,500: —

cliga barn 45,000: ■

innehållnin ningslrjelps sionslandtoch

barn...
och betjente
skolorna ...

2,245: 50.
6,540: —
7,200: —
9,000: —

ståndare, lärare och beskolan.
..........................

bets- och tjensteman samt under-;

.................................... 50.000: —

innehållningar ............ 4,639: 50.

ningshjelpsbesparingar 28,080: —

Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:

Penningar.

! Indelt ränta
och ersättning j
| för indragna j
räntor. j

Indelt tionde
och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag. j

Oindelt

Mått.

spanmål.

; Värde för-i slagsvis ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten. i

Kronor.

! ö. 1

Kronor, j ö.

Kronor. 1

ö.

Kbft.

k:r

i Kronor, j ö. 1

107,485: 50.
3,500: —

110,985 50

82,719

244,025 —;

Transport] 437.73"—J — — | — | — .— —
Bill. till micsd. Prof. 1878. 4 Sarnl. 1 Afd. 10 Häft.

Summa.

Kronor.

110,985

82,719;

244,025j

437,730:

Stats- Utshottcts Utlåtande N:o 12.

		1878 års riksstat anvisar:
			F örslagsanslag:	1
Penningar. ,	j Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.	Indelt tionde \| och ersätt- : ning för indragna tiondeanslag.	Oindelt spanmål. j Värde för- ,*-0.. slagsvis ä 2 i Matt. L 6 .A .. i \| kronor 40 ore; i kubikfoten.	Summa.
Kronor. j ö. f	Kronor. ^	Ö.	Kronor. ;	ö. ;	Kbft. !k:r j	Kronor. 1 ö. j	Kronor.	Ö.
\| 434,230—i	_ _ ''	_1	_ —	— i	__ — ;-''	- - ! —1	434,230	_
219,470 —1 j							219,470	—; Amirali tetskrigsmanskassan: Ersättning för mistade inkom- Till pensionsfonden ............ » gratialfonden .............. Till pensionering af flottans vederlikar, förslagsanslag ... Till pensionering af flottans och förslagsanslag .....................
00,350 —	— —	—	— —	—	-----	— —	6( *,350	— Invalidhusfonden ......................
5,000 —						— —	5.000	— För blesserade öfver- och under-
78,000 —	— —	1-	— —		- - ;	1 • — !	78,000	— Bidrag till handelsflottans pen-utgå, förslagsanslag ...............
u5,vU0 —							65,000	— Bidrag till pensionering af lärares seminarier enkor och barn
355,000 —	— —	—	— —	—	— -	-------	355,000	— Bidrag till folkskolelärares pen-
56,000 —	— —	—	— —	—	--- - -	------ —;	56.000	—- Bidrag till folkskololärarnes enke-
6,000 —	—	—	— —	—	— - -	— — —	6,000	— Bidrag till Kongl. teaterns pen-
j 1,279,050 —			i __ _ \|				1,279,050	B) Allmänna
957,575 33	803	61	50	18	8 7	20 88!	958,450	— Till diverse föremål, förslagsan-
\| 2,236,625:33	80361	5018	j 8 7	j 20,88]	2,237,500:	—

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ster:

..................... 36,320: —

.................... 16,650:— 52,970: —

befäl och underbefäl med

....................................... 100,000: —;

lotsverkets gemenskap,
....................................... 66,500: —

officerare, reservationsanslag...........

sionsanstalt, att af tullmedlen direkte

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

j Indelt tionde |
I och ersättning
för i
indragna
j tiondeanslag. !

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- j
slagsvis ä 2 j
kronor 40 öre!
kubikfoten.

Summa.

Kronor.

ö. j Kronor. I ö. i Kronor.

vid elementarläroverk, pedagogier och

m. m................................................

sionering ..........................................

och pupillkassa.................................

siönskassa..........................................j

Sgrj

indragning sstaten.

slag..................................................

219,470

60,350

5,000''

78.000

65.000
355,000

56.000

6,000

1,282,550

957,57533!

Kbft. ik:rj Kronor, ö. I

Transport; 437,730;—: —

Kronor.

437,730

803 61

5018

219,470

60,350

5.000

78.000

65.000
355.000

56.000

6.000

1,282,5501

20)88! 958,450 —

Summa! 2,240,125133!

803j61|

50)18)

20)88: 2,241,000—

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil. Ii i It. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under Nionde hufvndtiteln.

Kronor.

Till upprätthållande af Arméns pensionskassas egen pensionering samt i

till fyllnadspensioner, kreditiv....................................'' 900,000

Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 187?.

I öre.