Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Herr talman! Mandatperiodens sista debatt handlar om jordbruk. Alla vi människor ska återvända till jorden på slutet, så ock riksdagens kammare.

I dag debatterar vi ett förslag från EU-kommissionen om ny reglering av växtskyddsmedelsanvändning. Förslaget kommer inte därför att det saknas reglering av växtskyddsmedelsanvändning i dag utan dels därför att andra medlemsstater inte har levt upp lika bra som Sverige till kraven i det befintliga direktivet som reglerar användningen, dels därför att EUkommissionen vill skärpa lagstiftningen för att uppnå det mål om 50 procents reduktion av användningen av växtskyddsmedel som den själv har lagt fram tidigare inom initiativet den gröna given. Målet ska bli legalt bindande genom förordningen.

Varje förslag till ny lagstiftning som EU-kommissionen lägger fram ska gå igenom en så kallad subsidiaritetsprövning. Förenklat ska varje parlament pröva och avgöra om det finns någon vits med att reglera området på EU-nivå eller om det regleras bättre av medlemsstaterna själva. Förslaget ska också prövas för proportionalitet. Det handlar kort sagt om att avgöra om EU-kommissionen tar i för mycket eller inte.

Det är mycket glädjande att det finns en majoritet i riksdagen för att skicka ett svar till EU-kommissionen som säger att den ska göra om och göra rätt. EU-kommissionens förslag klarar inte subsidiaritetsprövningen, enligt Sveriges riksdag. Det finns dock två olika versioner av detta svar, men först vill jag lyfta blicken till vad regleringen i dess helhet betyder.

EU-kommissionen har föreslagit en mängd olika procentmål inom den så kallade gröna given, bland annat 50 procents minskning av växtskyddsmedelsanvändningen till år 2030. Det är en jättestor minskning. När förslagen kom för en tid sedan ansåg Sverigedemokraterna att det behövdes konsekvensanalyser och att målen inte fick bli bindande. Detta visade sig vara förnuftigt, för vi såg just det som utspelar sig nu komma. EU-kommissionen sätter upp en målsättning som den inte har bedömt konsekvenserna av för andra värden. Den föreslår ett regelverk med ny detaljreglering, stor och tung inrapportering av data och mindre utrymme för medlemsstaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Odlingsförutsättningarna försvåras. Resultatet av detta blir en försämrad konkurrenskraft för jordbruket och livsmedelsproduktionen och minskat nationellt självbestämmande. Nu när EU-kommissionen äntligen har gjort en konsekvensanalys visar den att livsmedelsproduktionen kommer att minska och att det kommer att bli dyrare för jordbruket och konsumenterna. Men kommissionen reflekterar inte ens över om målet bör ändras.

Det hade inte behövt vara så här. Man hade kunnat lyssna mer på Sverigedemokraterna. Men det finns fortfarande möjlighet att se till att målen inte blir bindande. Detta var till och med en av de frågor som EU-kommissionen ville ha svar på när förslaget först diskuterades på försommaren i år. Regeringen hade inte berett ett förslag till ståndpunkt då. Med en ny, mer alert regering kan vi reparera detta, men det är bråttom.

Åter till subsidiaritetsprövningen. Det är bra att utskottets majoritet har uttalat att den grad av detaljreglering som kommissionen föreslår, i synnerhet i fråga om olika register och de grödspecifika odlingsriktlinjerna, går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen och därför inte klarar subsidiaritetsprövningen.

Det är också bra att utskottet ifrågasätter EU-kommissionens förslag att växtskyddsmedelsanvändningen ska regleras i en EU-förordning i stället för i ett direktiv, som i dag. Förändringen skulle nämligen betyda att medlemsstaternas utrymme minskar ytterligare eftersom EU-förordningar har direkt rättsverkan i medlemsstaterna och därför tillåter mindre flexibilitet. Direkt rättsverkan betyder att medborgarna och företagen i Sverige måste rätta sig direkt efter vad som står i förordningen utan att det har anpassats till svensk lagstiftning via ett direktiv.

Väldigt mycket av EU-lagstiftningen har under det senaste årtiondet flyttats över till förordningar. Det är en utveckling som har minskat staternas suveränitet och som många medlemsstater ser kritiskt på. Detta lyftes upp även i den föregående debatten och är en fråga som vi måste ha fokus på.

Vi sverigedemokrater ställer oss bakom de båda kritiska skrivningarna från utskottet, men vi ser fler problem med EU-kommissionens förslag. EU-kommissionen vill i förordningsförslaget även införa bindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk. Sådana mål finns redan på medlemsstatsnivå, och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen och behövs inte.

Vi ska inte heller ha några planekonomiska mål för vilket odlingssystem våra jordbrukare ska använda, allra minst på EU-nivå. Det leder bara till syntetiska situationer där utbud och efterfrågan inte möts och där lantbrukarna och konsumenterna som vanligt är förlorare. Lantbrukarna ska ha ökade frihetsgrader, inte minskade. Det är det som skapar en livskraftig livsmedelsproduktion.

Utskottets förslag saknar denna punkt, herr talman. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, som innehåller denna punkt i tillägg till utskottets punkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Är det då inte bra att minska växtskyddsmedelsanvändningen? Vill vi sverigedemokrater inte minska den? Jo, det är bra, men det måste ske i samklang med jordbruket och med beaktande av möjligheten att bekämpa det som konkurrerar med skörden - insekter, ogräs, sniglar och sjukdomar. Annars minskar livsmedelsproduktionen och jordbrukets konkurrenskraft, vilket kommer att leda till konkurser i ett av världens mest miljövänliga jordbruk. Det leder i sin tur till att vi importerar mer livsmedel från länder med mer växtskyddsmedelsanvändning och mindre miljövänlighet. Det är kontraproduktivt.

Lösningar för minskad belastning på miljön från växtskyddsmedel finns ändå runt hörnet, bland annat genom teknisk utveckling och utveckling av resistenta sorter. Just därför borde EU-kommissionen påskynda arbetet med att EU ska få rimliga regler för regleringen av modern växtförädling. Det är där den stora potentialen finns när det gäller att minska växtskyddsmedelsanvändningen.

Arbetet mot miljövänligare jordbruk pågår redan, trots att Sverige redan har sänkt användningen av växtskyddsmedel avsevärt - mycket mer än andra länder. Svenska lantbrukare är dessutom miljömedvetna och utvecklingspositiva, så utvecklingen fortsätter av sig själv. Det räcker förstås inte till en 50-procentig minskning till 2030, men dessa lösningar hämmar inte jordbruket. Dessutom kan nya växtskyddsmedel utvecklas som har ännu mindre påverkan på miljö och hälsa.

Procentmålet om 50 procent är alltså ett oerhört trubbigt verktyg. Ett politiskt bindande procentmål innebär en stor chansning - en chansning med vårt jordbruk, med vår landsbygd, med matpriserna i din butik, med inflationen och med tillgången på mat för dem som lider nöd i världen. Så styr man inte en union.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 1.

I dag har vi en debatt om subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till förordning om en hållbar användning av växtskyddsmedel. Det kanske inte verkar så spännande och viktigt vid första anblicken, men det är det.

Vi i Kristdemokraterna menar att ett beslut om en hållbar användning av växtskyddsmedel måste få vara en nationell fråga. Sverige är ett föregångsland när det gäller att ha minskat användningen av växtskydd. Vi har i dag en stark växtskyddslagstiftning som styr växtskyddet och vilka växtskyddsmedel som får användas. Det ska inte detaljstyras av EU.

Herr talman! Grunden i livsmedelsstrategin var att öka livsmedelsproduktionen i hela landet. Vi vet i dag att strategin inte håller utan att landets livsmedelsberedskap minskar år efter år. Dessutom har vi en väldigt osäker värld i och med Rysslands invasionskrig i Ukraina, vilket har den direkta följden att människor dör i svält. Sverige kan vara ett fantastiskt skafferi och en kornbod med hjälp av en ökad livsmedelsförsörjning, och då kan vi hjälpa svältande människor i vår omvärld. Det kan vi fortsatt göra om vi får använda växtskyddet på ett hållbart och ansvarsfullt sätt på nationell nivå.

Herr talman! Jag tycker att det är spännande att de två sista debatterna och de två sista omröstningarna vi har här i kammaren med den nuvarande riksdagen handlar om ägandet och brukandet av skogen samt om livsmedelsproduktionen. Det är så otroligt viktigt för vårt land. Jag kan säga att jag är väldigt förväntansfull inför att den nya regeringen tillträder och kan ta viktiga steg framåt i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Mats Nordberg (båda SD).

Herr talman! Den här gången ska jag inte glömma att yrka bifall till reservationen, så: Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Herr talman! Vi ska fatta beslut om ett motiverat yttrande som är ett riktigt hårt slag i luften. En majoritet av partierna i Sveriges riksdag kommer att sätta renrakad nationalism framför gemensamma miljökrav på den inre marknaden - framför de beslut som vi har varit med och drivit fram och som Sverige har varit med och fattat kring the European Green Deal, den gröna given.

Kemikalier regleras till hundra procent i EU sedan många år tillbaka. Den nationella suveräniteten gällande växtskydd har vi sedan 1995 valt att låta EU styra så att vi tillsammans kan besluta om likalydande regler. Just vad gäller det här fallet har det regelverk som EU tidigare haft inte fungerat tillräckligt bra, och därför vill man förbättra lagstiftningen.

Att vi har valt att låta EU styra över oss när det gäller växtskydd är det som är den inre marknaden: lika regler för alla, rättvis konkurrens och öppna gränser. Hur kan man alltså komma fram till att den svenska nationen inte ska vara med och samsas om kontrollen över växtskyddsmedel? Kanske är det så, som vi har hört här i debatten, att man tycker att reglerna i EU är felaktiga och att nivåerna och målsättningarna är dåliga. Men då är det ju de beslut om den gröna given vi redan har fattat som man ska vara arg på, inte det faktum att EU nu vill införa lämplig lagstiftning för att genomföra den politik som redan är beslutad.

Herr talman! En EU-skärpning ger en svensk konkurrensfördel och öppnar en möjlighet för Sverige och svenska företag att vinna på de nya reglerna. Hur kan jag påstå det? Sverige har varit ledande i arbetet i EU för hållbar användning av växtskyddsmedel. Många av förslagen i direktivet bygger helt på svenska erfarenheter. Det resonemang som finns i regeringens faktapromemoria om ett ifrågasättande av den höga detaljeringsnivån, liksom påståendet från utskottsmajoriteten att detta motverkar svensk konkurrenskraft, är fullständigt bakvänt.

I förhållande till andra EU-länder, särskilt länder i södra Europa, ligger Sverige i framkant. Vårt jordbruk är väl rustat, och svenska lantbrukare använder i stor utsträckning växtföljder. I Sverige är cirka hälften av utsädet behandlat med vattenånga i stället för med kemikalier, vilket är en svensk uppfinning och innovation som kommer att kunna vinna exportframgångar med tydliga och samordnade regler för en hållbar växtskyddsmedelsanvändning i EU. I Sverige behandlas frukt i klimatanläggningar i stället för med kemikalier. Konkurrensen för svensk produktion kan definitivt stärkas genom att andra länder påverkas att ta ett bindande miljöansvar, vilket Sverige sedan länge har drivit på för.

Det finns en rädsla från riksdagsmajoriteten att rapporteringen ska bli administrativt betungande för lantbrukarna, herr talman. Socialdemokraterna menar till exempel att det inte får tillkomma en enda ny rapporteringspunkt för de svenska gårdarna. Men med tanke på att det är så viktigt att få harmoniserade regler i EU kan man fråga sig hur man ska kunna åstadkomma ett införande av grödspecifika kriterier utan rapportering. Hur ska nya regler då kunna följas upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Många av EU:s medlemsländer gör väldigt lite jämfört med Sverige. De har till exempel inte någon utbyggd officiell rådgivning eller de goda erfarenheter av statistikhantering som vi i Sverige har i samband med SCB:s statistikrapportering. Det här ger ju Sverige fördelar. Utvecklingen av rapportering, rådgivning med mera måste ses som lika betungande för alla länder.

Jag vet inte riktigt om jag kommer att stödja den regering som kommer - det beror naturligtvis på hur den kommer att se ut, och det ser inte gott ut. Regeringen bör självklart vara aktiv i diskussionerna framöver, driva på för kriterier som är klokt formulerade och säkerställa att det tas fram enkla administrativa rapporteringsverktyg till lantbrukarna så att detta kan genomföras.

Jag har under de fyra år som jag har suttit i riksdagen sett hur man har blandat ihop förenkling i form av minskad administration med förenkling i form av att sänka miljökraven. Sänkta miljökrav kan ju tyckas vara ett lätt sätt att minska regelbördan, men det är inte rätt sätt. Vi har låtit EU vara den som styr över vår kemikaliepolitik.

En hållbar användning av växtskydd syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användning av bekämpningsmedel för människors hälsa och för miljön. Att starta hela processen för en förbättrad lagstiftning i EU med att vi i Sverige - och Sveriges riksdag - skickar ett motiverat yttrande där vi säger nej är ett skott i foten. Det är bara slöseri med tid för de andra länderna att alls prata med oss svenskar; de kommer i stället att rösta ned oss i slutändan. Eftersom beslut i EU tas med två tredjedelars majoritet kommer nämligen det svenska nejet till att EU ska reglera detta att förlora. Hur stärker det vår trovärdighet inför att Sverige ska vara ordförande i EU från den 1 januari?

Jag har sagt det flera gånger, men sannolikt är det så att Ungern och Polen kommer att rösta med oss. Regimerna där vill nämligen alltid bestämma allt själva, och de avskyr att kompromissa. Är det där Sverige ska vara i EU-arbetet?

Eftersom EU-kommissionen själv gör ett subsidiaritetstest av alla förslag innan de släpps - man kan kalla det ett nödvändighetstest - leder riksdagens maniska viftande med detta motiverade yttrande egentligen bara till att sänka intresset för svenska bidrag till europeiska debatter. Man uppvisar en komplett brist på förståelse för vad medlemskapet i EU innebär.

Vi från Miljöpartiet reserverar oss. Vi menar att Sverige fortsatt måste trycka på i EU för en starkare och bättre miljöpolitik och för att miljön och människors hälsa ska sättas främst. Vi vill ha gemensamma regler och en hållbar och minskad bekämpningsmedelsanvändning.

Herr talman! Det här är mitt sista anförande i riksdagen. Man kan väl säga att valrörelsen inför EU-valet med detta har börjat.

Jag vill passa på att tacka talmannen för ett enormt gott arbete för Sverige och Sveriges riksdag. Naturligtvis gäller detta även talmannens medarbetare. Jag vill också tacka miljö- och jordbruksutskottet för fyra härliga och debattglada år.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Herr talman! Jag tackar Maria Gardfjell för anförandet. Hon har varit en av de flitigaste debattörerna i kammaren. Jag måste återgälda detta med en replik här på slutet och på så vis tacka för den här tiden.

Jag tror att ledamoten Gardfjell sa att vi har beslutat om den gröna given och att vi därför ska köra på med det förslag som ligger. Detta är min egen tolkning.

Jag vill påminna om att åtminstone Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hela vägen har varit kritiska till de här procentmålen. Något som Sverigedemokraterna krävde på första mötet var konsekvensanalyser. Även många andra partier har gjort detta. Vi villkorade det och sa alltså nej till procentmålen. Det sas i ett senare skede att konsekvensanalyser skulle göras när förslag till lagtexter kom, för så plägar det vara. Andra partier kanske hoppades på att de här konsekvensanalyserna skulle betyda någonting.

Nu sitter vi dock med facit i hand. Konsekvensanalyserna har gjorts. De är ganska dåliga, men de pekar ändå på att priserna höjs för konsumenten, på att det blir svårare för jordbruket och att kostnaderna för jordbruket höjs samt på att livsmedelsproduktionen minskar, precis som USDA varnade för. De varnade också för att världssvälten kommer att öka till följd av dessa procentmål.

I detta läge reflekterar kommissionen över huvud taget inte över om målen är rätt satta. Är det då inte rätt att ifrågasätta en sådan förordning?

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till Staffan Eklöf för alla de debatter som vi har haft; det har varit intressant.

När det gäller det politiska ansvaret för hur man som politiker måste agera menar jag att Staffan Eklöf har ett mycket stort problem nu. Faktum är att man inför att politiska beslut fattas ska opinionsbilda, driva på, säga sin mening, trycka till och vara med och fatta beslut. Men om man inte får som man vill måste man faktiskt ta ansvar och respektera de redan fattade besluten.

När nu besluten om klimatlagen, Green Deal och andra områden i EU är fattade, ska man då inte utgå från dem i stället för att, som Staffan Eklöf gör, utgå från sitt eget önsketänkande?

Staffan Eklöf och alla andra ledamöter i Sveriges riksdag som tillträder på måndag har ju all frihet att titta på konsekvensanalyser och ha synpunkter inför att lagstiftningen nu ska formas i förhandlingar mellan medlemsländerna. Här har man en möjlighet att påverka innehållet om man tycker att det går åt ena eller andra hållet. Jag är övertygad om att Miljöpartiet kommer att driva på för en stark miljölagstiftning och för att vi ska ha ett hållbart växtskydd och en hållbar användning av bekämpningsmedel i Europa.

Herr talman! Beslut fattades om den gröna given, och procentmål antogs. Detta gjordes helt utan konsekvensanalys. USDA, USA:s jordbruksdepartement, gjorde de analyser som kommissionen inte ville göra - de konsekvensanalyser som vi efterfrågade. Det handlade om konsekvenser för livsmedelsproduktion, konsekvenser för landsbygd och konsekvenser för världssvälten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Man kom fram till att EU:s livsmedelsproduktion skulle minska avsevärt och att världssvälten skulle öka betydligt om EU skulle genomföra alla dessa procentmål.

Därför tycker jag att det är märkligt att säga så här: Nu har vi fattat detta beslut en gång för alla utan konsekvensanalyser, och när konsekvensanalyserna i framtiden kommer ska vi strunta i vad de säger. Så kan man inte styra en union. Det är också ett egoistiskt sätt att styra - man bryr sig inte om effekter och konsekvenser vare sig inom landet, inom EU eller för världens medborgare. Det bekräftar bara att det finns partier i Sveriges riksdag som har en osund syn på EU-samarbetet.

Det gläder mig att vi under två debatter här i dag har hört att många partier omvärderat detta och anser att vi måste ställa krav på EU. Vi måste säga vad som är bra och vad som inte är bra, och vi ska inte gå med på det som inte är bra.

Fru talman! Frågan är vem som har en sund syn på EU-samarbetet. Dagens Nyheters ledarsida varnar i dag för att ge Sverigedemokraterna inflytande i EU-arbetet över huvud taget. Jag hoppas att det är någonting som Moderaterna, Kristdemokraterna och för all del Liberalerna tar på allvar.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och KD har ett eget yrkande i det här ärendet. Man menar att bindande mål om ekologiskt lantbruk finns på nationell nivå och att det därför inte behövs sådana på europeisk nivå. Jag vill bara påpeka för Staffan Eklöf och de övriga ledamöterna i M, SD och KD att vi inte längre har riksdagsbundna mål för ekologiskt lantbruk. Målen finns i stället i handlingsplanen för livsmedelsstrategin. Jag hoppas verkligen att Sveriges riksdag beslutar om mål för ekologiskt lantbruk. Men om man inte ens har lust att kolla upp fakta innan man skriver sina förslag till riksdagen blir det väldigt svårt både för allmänheten och för riksdagen själv att förstå vad det beslutas om.

Jag tycker att det är sorgligt, fru talman, att Sverigedemokraterna har en sådan bakvänd syn på EU och använder subsidiaritetsprövningen som ett sätt att visa sitt EU-motstånd.

Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. För oss socialdemokrater är det här självklarheter. Vi ska minska användningen av växtskyddsmedel. Det är viktigt för den biologiska mångfalden. Det är viktigt för pollinatörerna - bina och humlorna - och för vår framtid.

Vi tycker också att det är rimligt att detta beslutas på EU-nivå genom en förordning och gemensam lagstiftning. Därför är det tråkigt, tycker vi, att man i det här förslaget bygger ny kostnadsdrivande administration och skapar nya regelverk som är parallella med de regelverk som redan finns. Alla de här regelverken finns i dag, inte minst genom den gemensamma jordbrukspolitik som vi kommit överens om. Vi har i dag också en gemensam lagstiftning om växtskyddsmedel. Det var också detta som regeringen särskilt lyfte fram. Regeringen ifrågasatte starkt detaljeringsgraden och särskilt att det kommer nya parallella regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Fru talman! Vi har i Sverige och EU en lång gemensam tradition av budgetrestriktivitet - vi ska använda pengarna på ett resurseffektivt sätt. Det är i den kontexten som vi socialdemokrater gör vårt ställningstagande i den här frågan. Vi tycker att växtskyddslagstiftningen ska beslutas på EU-nivå och att vi ska ha ett gemensamt regelverk. Men i det här förslaget har man "svängt ut" - man bygger nya regelverk som inte är förenliga med vad vi anser vara resurseffektivt och som tyvärr motverkar sitt syfte.

Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har nu i talarstolen anfört att detta i princip ska vara nationell lagstiftning och någonting som varje EU-land ska besluta om självt. Vi tycker inte det. I sin reservation lyfter man även in ekologiskt jordbruk. Men detta har över huvud taget inget med frågan att göra, vilket man behöver ha med sig.

Vi socialdemokrater har i utskottet en majoritet med C och L. Det är nog tyvärr en falsk majoritet. Vår position är i grund och botten att det här är viktiga frågor som ska beslutas på EU-nivå men att vi inte ska bygga nya parallella kostnadsdrivande regelverk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Frimert (S).

Fru talman! Om bara tre månader ska Sverige vara ordförandeland i EU. Linjen från både regeringen och riksdagen har varit att man vill vara återhållsam med synpunkter inför ordförandeskapet. Men här bidrar ju Socialdemokraterna till att Sverige gör ett hårt slag i luften med det här motiverade yttrandet och ställer sig på samma sida som Ungern och kanske Polen.

När det gäller Socialdemokraternas agerande i den här frågan måste jag säga att jag är förvånad. Socialdemokraterna har under lång tid arbetat i miljöns tjänst, men nu har man backat. Kanske var det bara något slags nyck inför valrörelsen. Jag hoppas att man får tillbaka ett socialdemokratiskt parti som tar miljöfrågorna på allvar.

I det här fallet borde Socialdemokraterna ha arbetat hårt för att få utskottet att stå bakom den linje som Miljöpartiet och regeringen har om att det här ärendet bör vara i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I stället har man skapat något slags linje två, som egentligen bara är ett förtäckt sätt för Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna att få igenom en helt orimlig linje här i Sveriges riksdag.

(Applåder)

Fru talman! Maria Gardfjell beskriver en socialdemokratisk position som är helt felaktig. Jag lyfte väldigt tydligt fram att vi tycker att det är rimligt att det här beslutas på EU-nivå och att vi har gemensam lagstiftning. Vi tycker däremot inte att vi ska bygga nya regelverk, och detta har varit Sveriges ståndpunkt vid varje tillfälle. Det vore inte förenligt med vår syn på medlemskapet. Det är fråga om nya regelverk som dessutom skapar ny byråkrati, när vi redan har befintliga regelverk som vi faktiskt kan använda. Vi får med all säkerhet fortsätta att diskutera de här frågorna, för de är viktiga. Det är vårt ställningstagande. Vi kommer att driva det för att minska användningen av växtskyddsmedel. Tro ingenting annat. Men både regelverk och resurser ska användas så effektivt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Fru talman! Det är uppenbart att Sverige ligger långt fram när det gäller en hållbar användning av växtskydd. Mer än 50 procent av det utsäde som används i Sverige är behandlat med ånga i stället för med kemikalier. Det här skulle ge en enorm boost åt svenska företag och vara en stark möjlighet för dessa att exportera miljövänlig teknik till hela EU. Ändå hävdar Socialdemokraterna att den här typen av lagstiftning är felaktig.

Varför släpper Isak From helt den socialdemokratiska traditionen att faktiskt hålla miljön högt? Kan vi med nya riksdagsledamöter i Socialdemokraterna - jag tänker främst på Jytte Guteland - möjligtvis få se Socialdemokraterna återta en linje i miljöns tjänst?

Fru talman! Vi socialdemokrater är kända för att göra allt för att försöka komma överens. Det är klart att vi hade fått en bredare majoritet om Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade kunnat ställa sig bakom förslaget från S, C och L om att det här är viktig lagstiftning som ska beslutas på EU-nivå men att vi ska använda resurserna rätt och inte bygga nya regelverk.

Fru talman! Vem är det egentligen som ställer sig på sidan? Det är tyvärr Miljöpartiet.

(Applåder)

Fru talman! Ärade ledamöter! Centerpartiet delar kommissionens ambitioner när det gäller att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel inom hela EU. Vi instämmer också i att vissa bestämmelser om växtskyddsmedel på goda grunder ska beslutas på EU-nivå. Det grundar sig bland annat i att hoten mot den biologiska mångfalden är gränsöverskridande. Det är inte heller helt ovanligt att vi äter till exempel holländska tomater som säljs i svenska livsmedelsbutiker.

Vi instämmer även i problembilden av att nuvarande direktiv, sett till EU som helhet, brister i fråga om genomförande, tillämpning och efterlevnad. Något behöver göras åt detta.

Fru talman! När det spretar för mycket blir det inte konkurrens på lika villkor. Men som vi har hört tidigare handlar debatten primärt om kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och ifall detta strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen eller inte.

Centerpartiet anser att så är fallet, givet förordningsförslagets höga detaljnivå bland annat när det gäller bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna. Som framgår av underlaget i pm:et skulle förordningsförslaget leda till extra kostnader för lantbrukare som använder växtskyddsmedel. Bland annat skulle lantbrukare drabbas av extra kostnader för att föra register och använda rådgivningstjänster.

Förbud mot kemiska växtskyddsmedel i känsliga områden skulle också kunna leda till mindre skördar. Det är inte önskvärt i en tid då vi är helt beroende av att upprätthålla en nödvändig nivå på svensk livsmedelsproduktion. Vi ser att svenskt jordbruk och svenska bönder redan är hårt pressade av höga elkostnader, höga drivmedelskostnader och höga gödningspriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Generellt ser vi i Centerpartiet en risk att förordningsförslaget skulle leda till högre produktionskostnader, vilket riskerar att göra det svenska och även det europeiska jordbruket mindre konkurrenskraftigt. Det skulle i sin tur kunna leda till ytterligare högre och stigande matpriser och ökad import till våra hushåll. Det påverkar på ett sätt också vår försörjningstrygghet, i en tid då omvärldsläget även i dag tar steg i fel riktning.

Fru talman! Regeringen bör därför framföra till Europaparlamentet och till ordförandena för rådet och kommissionen, genom det motiverade yttrandet i betänkandet, att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Regeringen bör också i olika sammanhang lyfta fram Sverige och svenska lantbrukare som ett framgångsrikt exempel på att det går att åstadkomma stora resultat när det gäller att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel utan detaljerade EU-regelverk. Sedan 1980- och 90-talen har vi i Sverige nämligen minskat vår användning väldigt mycket. Vi har arbetat aktivt med handlingsprogram för att minska riskerna med växtskyddsmedel. I dag har vi i Sverige låg risk, låg användning och låg intensitet av växtskyddsmedel jämfört med andra EU-länder.

Det som Sverige och EU behöver fokusera på är främst vilka resultat vi vill nå, snarare än att i ökad detalj styra vilka odlingsriktlinjer som ska gälla för specifika grödor. Här måste medlemsstaterna kunna fortsätta finna viss frihet att bestämma.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

När Green Deal och dess många strategier kom var vi, precis som många andra, väldigt positiva. Det handlade om att EU skulle jobba på ett mer hållbart sätt, och det har man i många fall gjort. Men det finns många saker i strategierna under Green Deals tak som vill in och detaljstyra. Vi har debatterat det tidigare i dag, och vi debatterar det nu igen.

I Farm to Fork under Green Deal har man satt upp procentsatser att sträva efter. Vi ska sänka användningen av växtnäringsmedel med 50 procent och användningen växtskyddsmedel med 50 procent. Vi ska öka andelen ekologiskt odlad mat. Och längst ned står det att vi ska öka produktionen av livsmedel.

Jag vet inte om det är dumhet eller naivitet som gör att man försöker få ihop den ekvationen. Men man kan inte öka produktionen genom att minska användningen av växtnäring och växtskydd så kraftigt. Vi måste förstå vad det har inneburit för livsmedelsförsörjningen i hela världen att vi har kunnat använda oss av mineralgödsel och växtskyddsmedel. Det har gjort så stor skillnad att en stor del av världens befolkning inte svälter i dag.

Sveriges lantbrukare har varit föredömen när det gäller användningen av växtskyddsmedel men även växtnäringsmedel. Vi har gått över mer och mer till precisionsodling i vårt jordbruk. Vi har ett växtskydd som är väl utvecklat. Till dem som inte riktigt förstår vad det här innebär säger jag: Åk ut till en jordbrukare i dag och se vad det faktiskt innebär att använda växtskyddsmedel. Se vilken kompetens som jordbrukarna sitter på; man måste gå kurser vart femte år för att förnya sin kompetens. Se vad som krävs när det gäller journalföring, när det gäller att förvara växtskyddsmedlen och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Flera här har sagt att det finns en gemensam europeisk lagstiftning om detta. Ja, det gör det, och Sverige har anammat den väldigt väl. Det finns ingen som helst anledning att tro att inte övriga länder inom unionen också skulle kunna använda den lagstiftning som finns på ett lika bra sätt.

Livsmedelsverket gör kontroller varje år på svenskproducerade livsmedel och utlandsproducerade livsmedel. Man gör ungefär tusen tester. För konventionellt odlade produkter i Sverige hittar man inga produkter som överskrider gränsvärdena när det gäller inblandning av växtskyddsmedel. Det är återigen ett tecken på hur duktiga svenska jordbrukare är på att använda befintlig lagstiftning.

Vad skulle då det nya förslaget innebära? Det skulle innebära ökade krav på administration, registrering och även avgifter. Vi har inte råd med det för svensk livsmedelsproduktion i dag. Vi tycker inte att det är EU:s väg att gå att gå in och detaljstyra på det här viset.

När vi har visat i svenskt jordbruk att den befintliga lagstiftningen räcker gott för att hantera de problem som finns med växtskyddsmedel är det inte tid för EU att gå in och detaljstyra och försöka att rätta till fel i andra länder, eftersom Sverige har visat att vi kan göra det med befintlig lagstiftning.

Fru talman! Vi tycker att förslaget strider mot subsidiaritet och proportionalitet. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)