Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2020/21:KU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 december 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 3 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2020/21:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 22
Propositioner: 1
Framställningar / redogörelser: 1

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-11-24
Justering: 2020-11-26
Trycklov: 2020-11-26
Reservationer: 4
Betänkande 2020/21:KU1

Alla beredningar i utskottet

2020-09-29, 2020-10-15, 2020-10-22, 2020-11-05, 2020-11-12, 2020-11-19, 2020-11-24

15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

KU föreslår vidare att riksdagen säger ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet föreslår utskottet att riksdagen säger ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Utskottet godkänner att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta ska börja gälla den 1 januari 2021.

KU föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-12-01
Debatt i kammaren: 2020-12-02
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2020/21:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Jilmstad (M)
Anf. 1 Lars Jilmstad (M)

Herr talman! Utgiftsområde l Rikets styrelse finansierar den centrala statsledningen och flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag.

Sverige har - förutom pandemin - att hantera en hög arbetslöshet och en grov kriminalitet. I Moderaternas budgetmotion fokuserar vi därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för att pandemin kan förvärras, på att knäcka arbetslösheten och att bekämpa kriminaliteten.

Coronakrisen kan förvärras. Därför innehåller Moderaternas budget en krisbuffert. Den kan användas dels för att stärka hälso- och sjukvården, dels för att stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbetslösheten.

Moderaterna kommer att avstå från att delta i anslagsbeslutet eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen valt en annan inriktning än den vi önskar, och i stället har vi ett särskilt yttrande. Men jag vill ändå här i kammaren redovisa några av de frågor där vi hade önskat en annan anslagsfördelning.

Herr talman! Vi lägger ett stort fokus vid att förebygga våldsbejakande extremism. När Europa återigen skakats av islamistiska terrordåd sätter det ljuset på varför detta arbete är så viktigt. De hänsynslösa dåden är förfärliga brott mot enskilda människor men också allvarliga hot mot vår liberala demokrati.

Men också den våldsbejakande höger- och vänsterextremismen är högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp.

Vi har under de senaste åren presenterat många åtgärder för att förebygga den här typen av extremism. Glädjande nog har de i många fall vunnit bifall, men det finns fortfarande fler förebyggande åtgärder att vidta.

Herr talman! Moderaterna vill att det görs en gedigen kartläggning av vilka trossamfund som har fått utländsk finansiering och om extrema intressen har villkorat medlen på något sätt. Vi vill att regelverket om utländsk finansiering av trossamfund ses över i syfte att motverka att extremister finansierar trossamfund i Sverige.

Vi moderater ser också ett stort behov av ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet mellan könen, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning och skyldigheter och rättigheter i Sverige. Den som kommer till Sverige ska inte behöva tveka om vad som förväntas av en och om vilka rättigheter man har. Alla dessa åtgärder och många fler föreslår vi inom den befintliga budgetramen.

Tyvärr kan vi konstatera att flera av de svenska trossamfunden under de senaste åren har upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier. För att stärka enskilda kyrkors och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete vill vi moderater därför, utöver de befintliga ramarna, tillföra ytterligare 20 miljoner kronor per år för åren 2021, 2022 och 2023.

Herr talman! Moderaterna anser att det är statens ansvar att bekosta åtgärder mot skadegörande djur. Länsstyrelserna kan i dag bidra med medel, men hur stor andel av skyddsjakten som bekostas av länsstyrelserna skiljer sig mellan regionerna. Därför tillför vi 15 miljoner kronor per år 2021-2023 till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för att staten ska ta hela kostnaden för skyddsjakt på rovdjur.

Herr talman! Regeringen har vid ett flertal tillfällen de senaste åren varit senfärdig med att återkomma till riksdagen med nödvändiga propositioner och andra efterfrågade åtgärder. Man har även uppvisat en ovilja inför att redovisa förväntade effekter av förslag i budgetpropositionen. Riksdagens kontrollmakt är ett av fundamenten i vår demokrati, men när regeringens information om och redovisning av konsekvenser av den förda politiken är eftersatt undergrävs riksdagens möjligheter till insyn.

En större arbetsbörda i form av beredning och granskning faller därför på riksdagen. Så länge regeringen inte lever upp till rimliga krav på transparens och skyndsamhet är det angeläget att riksdagen får ökade resurser så att riksdagens partier får större möjligheter att granska och analysera regeringens förslag samt också bereda egna förslag. Därför föreslår Moderaterna att anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ökas med 10 miljoner kronor för åren 2021-2023.

Herr talman! Avslutningsvis anvisar Moderaterna 10 miljoner kronor årligen för åren 2021-2023 till anslaget 3:1 Sametinget i syfte att stärka Samiskt språkcentrums verksamhet genom inrättandet av två ytterligare samiska språkcentrum.

Matheus Enholm (SD)
Anf. 2 Matheus Enholm (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Som föregående talare redan har nämnt påverkas just nu hela samhället av Kinaviruset. Trots detta, eller kanske till och med på grund av just detta, är det viktigt att samhället fortsätter att fungera så vanligt det går. Trots behovet av social distansering är det viktigt att samhällets basutbud alltjämt fungerar och att myndigheter och verk fortsätter att betjäna allmänheten. Sverigedemokraternas förslag till budget är det alternativ som vi menar bäst kan erbjuda en väl fungerande statsapparat kombinerat med omdömesgilla prioriteringar om var pengarna kan göra mest nytta.

Vi menar vidare att den anrika svenska myndighetstraditionen i sin kärna erbjuder såväl saklighet som opartiskhet, fri från ovidkommande hänsyn, korruption och klanmentlitet. Detta utgör den fond som är utgångspunkten för sverigedemokratisk politik på området.

Den andra självklara förutsättningen vi utgår ifrån är att de svenska förvaltningsrättsliga principerna med samhällsnyttiga, ändamålsenliga myndigheter har vuxit fram i symbios med nationalstaten och med demokratin.

Vi betraktar vårt budgetalternativ som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partimotion. Denna framställning avser utgiftsområde l, Rikets styrelse, och jag kommer att redogöra för de viktigaste prioriteringarna.

Anslaget Stöd till politiska partier reduceras. De politiska partierna bör i högre grad arbeta med effektivisering av det egna arbetet.

Vad gäller Regeringskansliet har vissa förstärkningar av anslaget aviserats av regeringen, bland annat på grund av det kommande svenska ordförandeskapet i OSSE och Europeiska unionens råd. Detta ställer vi oss bakom. Däremot finns skäl att ifrågasätta om den stadiga ökning av anslaget som skett över tid är motiverad, i synnerhet när andelen avgjorda regeringsärenden ligger i stort sett stilla sedan 2013/14. Sverigedemokraterna sänker därför anslaget.

En annan neddragning rör mediestödet. Det är visserligen sant att tidningsbranschen som många andra drabbats av coronavirusets följdverkningar och tappat annonsintäkter. Det är därtill viktigt att kunna täcka de så kallade vita fläckarna i landet. Sverigedemokraterna är därför inte negativa till att, som regeringen aviserar, stödja den lokala journalistiken. Vi menar dock att denna emellertid är bäst hjälpt genom att man hittar nya tekniska lösningar och genom att medierna generellt arbetar med att anpassa sitt utbud efter efterfrågan. Mediestödet i sin nuvarande form är otidsenligt, och Sverigedemokraterna trappar därför ned driftsstödet över en femårsperiod. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet eller stödet för lokal journalistik.

I dessa prövande tider kommer många att behöva göra uppoffringar för det allmännas bästa. Detta gäller naturligtvis även medie- och tidningsbranschen. När denna dessutom genom så kraftigt ökat stöd gör sig så beroende av staten riskerar dess oberoende på sikt att påverkas.

Jag går nu över till områden som vi avser att utveckla och stärka.

Sverigedemokraterna vill införa ett system med gemensamma valsedlar så snart som möjligt. För att möjliggöra detta vill vi att Valmyndigheten inleder en förstudie för detta ändamål. Myndigheten får därför ett extra anslag.

Forum för levande historia har genomfört insatser för att stärka förutsättningarna för att skolor och andra ska kunna göra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Detta är mycket positivt. Som ett led i stärkandet av svenska skolungdomars kunskaper om vår tids andra skändliga ideologi, nämligen kommunismen, och dess illgärningar samt vad de yttersta konsekvenserna av långt gången socialism innebär anslås extra medel för skolresor till minnesplatser för kommunismens offer.

I samband med detta vill jag lägga till att vi i årets betänkande har en reservation om att Sverige bör hedra det utsatta judiska folkets vilja och flytta ambassaden till Israels huvudstad, Jerusalem.

Herr talman! Jag berörde Kinaviruset i min inledning. Det är många äldre som nu återigen sitter hemma och inte kan gå ut. Så här inför julen med adventsfirande, glöggmingel och barnbarns luciatåg blir denna isolering ännu påtagligare. I allmänhet är det en viktig del av människors välbefinnande att de får känna sig meningsfulla. Äldre personer som besväras av ensamhet, förmodligen nu mer än någonsin, känner sig sjukare och tröttare och tar fler mediciner än andra. Den ofrivilliga ensamheten är ett samhällsproblem som behöver hanteras som ett sådant. Vi anser att äldres sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträckning. Regeringen bör därför överväga möjligheterna att införa en äldreminister.

Jag yrkar därmed bifall till reservation nummer l.

Slutligen menar Sverigedemokraterna att det är ett oskick att ett fåtal techjättar med säte i USA och Kina, långt borta från riksdagens och svenska folkets inflytande, i dag i princip har ensamrätt att diktera vad som ska få sägas på de sociala plattformarna. Sverigedemokraterna menar att yttrandefriheten på internet är vår tids viktigaste fråga för att säkerställa demokratin, och vi avser att framgent driva detta med kraft. Techjättarna samlar in nästan obegripliga mängder information om oss via plattformar och appar.

I Sverige har Datainspektionen, som snart kommer att byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, bland annat i uppdrag att se till att regler för informationsinsamling efterlevs. Datainspektionen har även i uppdrag att utbilda allmänheten om vilka rättigheter man har som enskild att skydda sina uppgifter. Vi tillför extra medel till myndigheten för detta synnerligen viktiga arbete. Kampen för yttrandefrihet och integritet måste föras överallt och alltid.

Mia Sydow Mölleby (V)
Anf. 3 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! Vänsterpartiet vill ha ett jämlikt, hållbart och rättvist samhälle. Vi vill minska klyftorna och stärka den generella välfärden med satsningar som ger bättre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstillfällen och, inte minst, en välfärd som omfattar fler. I vår budgetmotion Vägen ur krisen - en plan för jämlikhet och grön omställning presenterar vi ett reformerat skattesystem för att öka jämlikheten genom omfördelning och för att lyckas med den gröna omställningen.

När var och en gör saker var för sig, utan hänsyn till att våra liv är sammanbundna i ett samhälle, drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. När vi gör saker tillsammans blir det bättre för oss alla. Då kan vi stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet samt lyckas med den nödvändiga omställningen. Då skapar vi också ett starkt samhälle som kan stå emot och hantera de svårigheter som vi möter, till exempel i form av coronapandemin. Då har vi en välfärd som fungerar.

Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 1, som vi pratar om nu, är en del av vårt gemensamma hela budgetalternativ. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget i budgetprocessen har gett politiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagen inom utgiftsområdet.

Jag vill dock ändå passa på att redogöra för de prioriteringar inom området som vi vill göra. De flesta som jag tar upp skiljer sig från regeringens.

Det är tydligt och klart att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka samtliga nationella minoriteters inflytande och möjligheter att bevara och utveckla sina språk. Den romska minoriteten är särskilt utsatt för diskriminering, bland annat på arbets- och bostadsmarknaden. Samlande kulturella institutioner är också något som saknas för gruppen. Antiziganismen är utbredd i hela Europa, och arbete för romsk inkludering behövs och bedrivs inom hela EU - mer eller mindre lyckosamt, får man väl säga.

I budgeten finns därför ett särskilt anslag för den romska minoriteten, ett anslag på 1 ½ miljon. Det tycker vi är alldeles för ynkligt med tanke på de stora behov som finns. Därför föreslår vi att anslaget höjs och avsätter 12 miljoner för att kunna återuppta det stora arbete som pågick före 2019.

Sametinget är en viktig och alldeles speciell institution. Det är ett parlament för samerna och en myndighet med en del specifika uppgifter. Sametinget företräder i olika sammanhang samiska intressen. Under många år har det förts diskussioner för att få till en konsultationsordning för att stärka samernas delaktighet och göra det möjligt med ett verkligt inflytande över beslut som påverkar samiska intressen. Nu har regeringen flaggat för att det ska komma ett förslag på hur en sådan konsultationsordning ska se ut.

För att Sametinget, samebyar och samiska organisationer i övrigt ska få faktiska möjligheter att delta fullt ut i konsultationer behövs det resurser. Vänsterpartiet avsätter därför 10 miljoner för detta ändamål. Vi avsätter också en halv miljon för identifiering av samiskt skelettmaterial i statliga samlingar, en kartläggning av hur museer och institutioner har tillskansat sig materialet samt en återföring av de samiska kvarlevorna. För att ytterligare förstärka det viktiga arbetet med de samiska språken avsätter vi 1 miljon till en stipendieordning för språkstudier.

Totalt gör vi alltså en satsning på 11 ½ miljon på Sametinget.

I går överlämnade JO sin ämbetsberättelse till riksdagen, och det var väldigt tydligt att svenska myndigheter har brister när det gäller att tillgodose grundläggande rättigheter. Ibland låter det som att allt är frid och fröjd när det kommer till mänskliga rättigheter i Sverige, men när man lyssnar på JO tonar en annan bild fram. Ett svenskt MR-institut som kan driva på för att alla ska få sina mänskliga rättigheter respekterade behövs helt klart. Det är bra att regeringen går vidare med det arbetet och avsätter medel för det.

I vår budget avsätter vi också ytterligare medel till Datainspektionen, som nästa år byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Det är ett bra namnbyte eftersom det säger mycket mer om vad myndigheten gör. Läget på myndigheten har länge varit ansträngt med fler uppgifter men inte motsvarande tillskott av resurser. Exempelvis har handläggningstiderna för tillstånd till kamerabevakning varit alldeles för långa. Man har också fått väldigt många fler anmälda personuppgiftsincidenter. De ökade till mer än det dubbla mellan 2018 och 2019. Därför har myndigheten inte heller kunnat bedriva så mycket tillsyn på området som man velat.

Har då regeringen tillfört mer medel till myndighetens viktiga integritetsskyddsarbete? Nej, i stället har den långa handläggningstiden använts som argument för att helt enkelt slopa kravet på tillstånd för kameraövervakning i flera fall. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att värna människors integritet, och därför avsätter vi 20 miljoner för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter, bland annat inspektioner och tillsyn samt hantering av anmälningar med anledning av GDPR och kamerabevakningslagen.

Och hur ska vi då finansiera det här? I vårt budgetförslag minskar vi anslaget till den kungliga hov- och slottsstaten med 19 miljoner. Under många år har anslaget ökat av olika skäl som bröllop, dop och så vidare, men anslaget har sedan inte återgått till tidigare nivåer.

En intressant sak för i år är att de myndigheter som sorterar under regeringen får ett minskat anslag i något som regeringen kallar en generell besparing. Sametinget får neddraget anslag. Även Regeringskansliet, länsstyrelserna, Justitiekanslern, Integritetsskyddsmyndigheten och så vidare drabbas av detta men inte den kungliga hov- och slottsstaten. Här ökar regeringen i stället anslaget med 3 miljoner.

Vi minskar också arvodet till riksdagens ledamöter. Vi tycker att riksdagsuppdraget är ett viktigt förtroendeuppdrag. Det är självklart att ledamöterna ska ha bra förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag. De ska inte heller känna att de måste ta andra uppdrag vid sidan om, för de behöver verkligen fokusera på det viktiga uppdraget här i riksdagen. Det ska helt enkelt vara bra betalt.

Samtidigt är det viktigt att vi som företräder hela befolkningen inte lever under förutsättningar som är helt olika de flesta människors. Vi har landat i att en rimlig nivå på arvodet skulle vara ett prisbasbelopp, i dag 47 300 kronor. Det är också en väldigt hög ersättning men drygt 20 000 kronor lägre än i dag. En fördel med att knyta det till prisbasbeloppet är också att det är en tydlig och fast beräkningsgrund som inte behöver beslutas särskilt varje år.

Dessutom vill vi ta bort de extra ersättningar som finns direkt knutna till riksdagsuppdraget, till exempel ersättningar för uppdrag som ordförande och vice ordförande i utskotten. Den kostnaden är inte förutsägbar eftersom utskotten på eget bevåg kan bestämma sig för att ha flera vice ordförande. Nu har vi till exempel flera utskott som har en ordförande och tre vice ordförande. Det tycker vi är helt orimligt.

Det här gör att vi minskar det här anslaget med 121 ½ miljon, alltså lite drygt 10 miljoner i månaden bara på ledamöternas ersättningar.

Det här är vad vi vill göra inom utgiftsområde 1 och en del av vårt budgetalternativ som helhet. Vi avstår därför från att ta ställning där.

I de andra beslutspunkterna som rör namnbytet av Datainspektionen, Regeringskansliets arbete och utrikesförvaltningen står vi bakom utskottets förslag till beslut.

Tuve Skånberg (KD)
Anf. 4 Tuve Skånberg (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.

Vi ska i dag debattera Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som betänkandet heter. Det är ett viktigt betänkande och en viktig budget, och på vårt ansvarsområde ligger finansieringen av regering, riksdag, länsstyrelser, ambassader och mycket annat som hör till rikets styrelse. Där finns även JO och Riksrevisionen och så vidare.

Det är viktigt att den ganska stora budget som vi har inte naggas i kanten. Vi har haft tillfällen under historien, som jag har varit med om, när oppositionen kanske har minskat anslagen och inte betänkt att demokratin behöver de medel som krävs i budgeten. Det gäller särskilt under pandemin. Under pandemin sätts Sverige under en väldig press. Då måste regering och riksdag kunna anpassa sig, som vi ser att man kan göra, och vara flexibla med olika sätt att arbeta och olika sätt att lösa säkerhet för att se till att demokratin och demokratins värden säkras.

Jag ska inte gå in i detalj på allt som Kristdemokraterna vill. Jag vill bara säga att vi inte kommer att rösta nej till regeringspartiernas budgetförslag när vårt eget har fallit. Vi har i stället ett särskilt yttrande och avstår från att rösta. Vi har brukat göra så.

Jag vill bara notera att med Kristdemokraternas budget hade utgiftsområde 1 haft ett anslag på 122 miljoner mer. Det hade inte minst gått till länsstyrelserna, men över huvud taget hade det gått till att vakta demokratins institutioner.

Inom vårt ansvarsområde finns också ambassaderna. Utrikesutskottet bestämmer naturligtvis över utrikespolitiken från riksdagens sida, men det är vårt ansvarsområde att bestämma hur mycket ambassaderna ska ha och var de ska finnas. Därför följer jag upp en reservation som Kristdemokraterna har haft i utrikesutskottet om Jerusalem. Det är reservation 4.

Jerusalem är de facto Israels huvudstad. Det israeliska parlamentet, regeringskansliet, statschefens residens, centrala myndigheter samt högsta domstolen är sedan länge lokaliserade till Jerusalem. Det ger staden status av huvudstad. I ett historiskt perspektiv har Jerusalem aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel och aldrig för något annat folk än det judiska. Den judiska kopplingen till Jerusalem går 3 000 år tillbaka i historien.

Mot denna bakgrund är det min och Kristdemokraternas uppfattning att den svenska ambassaden vid lämplig tidpunkt bör flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Regeringen bör ha detta som en målsättning. Ett sådant beslut skulle ge en tydlig signal till parterna i en eventuell kommande fredsprocess att Sverige menar allvar när vi argumenterar för en rättvis fred för alla.

Vidare vill jag framhålla religions- och övertygelsefriheten som en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete. Det handlar om frihet från tvång, om frihet att uttrycka sig och om icke-diskriminering.

Jag anser mot denna bakgrund att regeringen bör se till att alla diplomater får utbildning i frågor som rör religionsfrihet. Vidare anser jag att regeringen bör utse en särskild ambassadör för religionsfrihet. Det är en funktion som redan finns i många andra länder, till exempel Danmark. En ambassadör för religionsfrihet kan ställa krav när handelsavtal ingås eller ta fram rapporter om brott mot mänskliga rättigheter i länder som förtrycker religiösa minoriteter.

Hans Ekström (S)
Anf. 5 Hans Ekström (S)

Herr talman! Nästa år firar vi att det är 100 år sedan genomförandet av det första allmänna valet i Sverige där också kvinnor fick rösta. Då fick vår demokrati sitt slutgiltiga genombrott, och det ska vi givetvis uppmärksamma på olika sätt även om firandet kanske inte kan få den form det hade kunnat få om vi inte hade varit i en pandemi.

Det är viktigt att påminna om att demokratin inte är av naturen given utan något vi måste aktivt värna och vårda - och betala för. Det är det vi gör genom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det är folkets sätt att se till att få sin vilja genomförd i praktiska beslut.

Här hittar vi de finansiella ramarna för verksamheten som sker under detta tak, eller numera ibland via länk. Här finns regeringens kostnader, Sveriges representation runt om i världen och statschefens budget. Här ryms viktiga kontrollfunktioner som Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Datainspektionen, som ju, som har nämnts, ska byta namn, liksom Justitiekanslern och Valmyndigheten.

Vår demokratis centrala funktioner behandlas i detta budgetområde. Det är därför bra att det i stor utsträckning finns en politisk överensstämmelse om hur budgeten för dessa institutioner ska se ut.

Vi kan till exempel konstatera att det finns en bred politisk förankring bakom inrättandet av institutet för mänskliga rättigheter. Det ska främja och följa arbetet med att efterleva de mänskliga rättigheterna och kommer att bli en viktig del i att göra Sverige bättre på något som vi, i en internationell jämförelse, redan är väldigt bra på. Men vi mottog i går justitieombudsmännens ämbetsberättelse, och precis som Mia Sydow Mölleby påpekade får man där insyn i hörn av det svenska samhället och ser saker som vi önskar inte fanns. Så visst finns det arbetsuppgifter att arbeta med.

Våra nationella minoriteter ryms inom utgiftsområde 1. Här finns samerna, vårt urfolk, som fanns långt innan utgiftsområde 1 kom till. Vi arbetar vidare med att stärka det samiska folkets rättigheter genom en konsultationsordning som gör att man får ett större och bättre inflytande över den egna framtiden.

De olika minoriteterna har olika problem som måste hanteras. Det judiska folket har ett stort säkerhetsproblem runt sina institutioner. Det måste uppmärksammas. Den romska gruppen har en väldigt utsatt social situation, med en extremt hög arbetslöshet och många människor som lever under svåra omständigheter. Och den väldigt stora finska befolkningsgruppens språk håller på att tunnas ut, eftersom det inte har funnits tillräckliga utbildningsmöjligheter på det egna språket.

En sak som KU i flera år har uppmärksammat är länsstyrelserna, som av många regeringar och av olika politiska skäl har blivit ett slags bekvämlighetsinrättning som man skickar uppdrag till. Man tänker: Det kan länsstyrelserna göra. Men det följer inte alltid med pengar. Det leder till att den här diversehandeln, länsstyrelserna, får svårt att sköta sitt vida uppdrag. KU har uppmärksammat att länsstyrelserna till exempel får en roll när totalförsvaret ska förstärkas. Det är viktigt att regeringen i samband med att länsstyrelserna får nya uppdrag ser till att det följer med resurser.

Ett annat område som jag särskilt vill betona är mediekrisen i Sverige, eller egentligen inte bara i Sverige utan i hela den moderna världen. Den beror på digitalisering och på internationella koncerner, som suger åt sig reklamintäkter. Det leder till att gamla affärs- och distributionsmodeller försvinner i snabb takt. Det för demokratin nödvändiga torg där åsikter byts och där kunskaper sprids bryts då ned i snabb takt.

Det är viktigt att vi via mediestöd ser till att ge medierna tid att anpassa sin verksamhet till nya distributionsformer och nya affärsmodeller. Men det stöd vi ger får inte konservera de affärsmodeller som finns i dag; de hör inte framtiden till. Att bestämma hur ett framtida mediestödssystem ska se ut är en svår utmaning. Det ska både innehålla stimulans till modernisering och ge möjlighet till tid för omställning.

Jag vill lyfta upp ett område där en problematik har uppmärksammats i samband med pandemin. En betydande del av vårt kulturarv finansieras via turistintäkter. Det gäller till exempel Kungliga Hovstaterna men även en hel del av våra museer, som inte ligger under vårt utgiftsområde. Det är problematiskt när, som för Kungliga Hovstaterna, en stor del av möjligheten att finansiera underhållet av svenskt kulturarv försvinner i och med att biljettintäkter försvinner. Man måste nog fundera över om den anslagsmodell som finns behöver anpassas efter att kulturarvet kanske är av mer evig karaktär än den takt i vilken turisterna kommer. Här får en framtida modell övervägas.

Slutligen är det intressant att det alltid är de partier som är i opposition som föreslår att riksdagens anslag ska förstärkas. Det har hänt att mitt parti har varit i den situationen. Det brukar också alltid vara partierna som är i opposition som tycker att regeringen har alldeles för mycket pengar. Tänk om vi allihop skulle betänka att båda institutionerna behöver fungera, oavsett om vi är i opposition eller i majoritetsställning!

Jag yrkar bifall till KU:s förslag.

Per Schöldberg (C)
Anf. 6 Per Schöldberg (C)

Herr talman! Det lackar mot jul. Även om vi lever i svåra tider är glädjens högtid trots allt alldeles runt hörnet. I dessa väntans tider väntar många små och stora på julens högtider. Det kommer inte att bli stora kalas men likväl högtid. Traditioner och ritualer skiljer sig åt beroende på vilken familj eller gemenskap man frågar. Men likväl finns traditioner och återkommande händelser. Det gäller även dagens debatt om utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Herr talman! De miljarder som vi hanterar i utgiftsområde 1 är en förutsättning, ett fundament och en bottenplatta, för allt annat. Centerpartiet står bakom budgetpropositionen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

För Centerpartiet bär budgetpropositionen på två övergripande teman. Det första är att vi måste försvara Sverige. Det andra är att vi måste förnya Sverige. I den budget som nu debatteras och som det kommer att fattas beslut om vidtar vi viktiga mått och steg för att klara statens kärnuppgifter. Försvaret av Sverige handlar om att stärka de funktioner som vi förväntar oss att landet ska kunna leverera. Det handlar om försvar, stärkt rättskedja och fungerande välfärd för alla.

Försvaret av Sverige börjar här. Det börjar i utgiftsområde 1. Det börjar i konstitutionsutskottet i riksdagen, i försvaret av våra grundläggande rättigheter och i försvaret av våra grundlagar.

Under mitt tidigare uppdrag som kommunalråd i Växjö arbetade jag hel en del med att stärka samarbetet mellan kommuner i Östersjöregionen. När jag 2011 kom med i styrelsen för UBC, Union of the Baltic Cities, var fokus mycket på stadsbyggnadsprojekt, miljösatsningar och sociala frågor. Olika typer av utvecklingsprojekt växte fram. Nätverket, som består av 100 kommuner runt Östersjön, samarbetade tätt och intensivt.

Under åren växte dock en annan diskussion än om stadsbyggnad fram: en bredare demokratidiskussion. Lokala borgmästare förde fram tankar och en vaksamhet när det gällde hur de skulle bibehålla det öppna samtalet, tilliten mellan medborgare, fria medier och valda företrädare och hur samspelet mellan staten och kommunerna skulle ske. Kort sagt växte under förra decenniet en demokratidiskussion fram som tidigare och i många kretsar hade tagits för given.

Inte minst polska företrädare vittnade om hur institutioner ändrades till nackdel för en liberal demokratiordning. Mina estniska och litauiska kollegor, särskilt långt österut, berättade hur viktigt det var för dem att ha personliga kontakter och mobilnummer till kollegor i Finland, Sverige, Norge, Tyskland och Danmark. Detta stämmer till eftertanke även i vårt land när den liberala demokratin hotas och är under tryck. Var står vi? Vad gör vi i Sverige?

Herr talman! Att försvara Sverige handlar om att försvara det moderna likaväl som det historiska Sverige. Det handlar om att rusta våra grundlagar och våra institutioner, som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati, mänskliga rättigheter och skydd och främjande av nationella minoriteter. Dessa uppgifter, att stärka våra grundlagar och institutioner, är tidlösa.

Låt mig säga några ord om det andra uppdraget, det vill säga att förnya Sverige. Vi står inför stora utmaningar i den statliga förvaltningspolitiken. Det är ett politikområde som kanske inte har världens roligaste namn i statsbudgeten, men likväl är det viktigt. De stuprör som tyvärr präglar många av myndigheterna i dagens Sverige baseras på en snårskog av instruktioner och uppdrag. Detta är ett bekymmer, för utan hängrännor blir stuprören meningslösa.

Inom utgiftsområden 1 gör vi en anslagsförstärkning på 58 miljoner för handläggning av tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken. Detta ska korta ned handläggningstiderna. Men jag ser ett allmänt problem med långa handläggningstider i myndigheter och domstolar. Detta har uppmärksammats även av Justitieombudsmannen, senast i går då ämbetsberättelsen redovisades. Det här gäller i synnerhet inom plan- och byggområdet.

Ett annat sådant område gäller statens regionala geografi, som inte är en eller två utan ett lager av statliga geografier. Det verkar som om varje myndighet med självaktning har en egen organisationskarta. Detta raster bildar ett ogenomträngligt mönster av styranordningar. De 21 länsstyrelserna har den otacksamma uppgiften att försöka klara den tvärsektoriella statliga styrningen.

Som ersättare i konstitutionsutskottet har jag dessutom funderat en del över insynsråd och styrelsers roll i myndigheterna. Hur ser egentligen ansvar, uppgifter och mandat ut? När länsstyrelsen exempelvis är ett slags underleverantör till Naturvårdsverket och Jordbruksverket ställer jag mig frågan vem som har ansvaret. Är det landshövdingen eller är det generaldirektören?

Samlat kan sägas att det måste till krafttag för att förnya den statliga förvaltningspolitiken. Det gäller i synnerhet i digitaliseringens tidevarv. Vilka goda, smarta och demokratiska lösningar finns runt hörnet?

Herr talman! I dessa svåra tider måste vi ändå blicka framåt. Ingvar Kamprad, den småländske entreprenören och grundaren av Ikea, uttryckte det hela på följande sätt: Det mesta är ännu ogjort - underbara framtid!

Camilla Hansén (MP)
Anf. 7 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Ett år läggs snart till handlingarna, och vi förbereder oss för nästa genom att steg för steg i de olika utskotten behandla statens budget.

Jag är rädd att mitt anförande kan innebära viss upprepning, men jag ska i denna debatt ändå med stolthet representera riksdagens minsta parti. Jag har inställningen att det faktum att vi upprepar samma frågor och ser dem som viktiga, om än med olika betoning, ändå innebär en värdefull samsyn.

Jag vill i just konstitutionsutskottets budgetdebatt påminna om fundamenten i grundlagen, som gäller för alla delar av det offentligas verksamhet. Varje människas personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för det offentliga. Vi ska särskilt se till att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och goda förutsättningar för hälsa. Det offentliga - regeringen, riksdagen och alla myndigheter - ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för oss, våra barn och kommande generationer. Vi ska också arbeta för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden och för att värna privatliv och familjeliv för var och en.

Inom KU:s område vill jag särskilt lyfta fram några saker vi står inför nästa år.

Bildandet av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter planeras, och det ska nu förankras brett i riksdagens partier. Sverige har fått internationell kritik för att inte ha ett oberoende MR-institut, och efter en lång process under flera år förbereds nu ett inrättande. Det är glädjande.

Nu förbereds också beslut om en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Det samiska folket har skydd i grundlagen. Det handlar om att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Konsultationsordningens syfte är att främja samernas inflytande i frågor som rör dem. Detta kommer att utvärderas om några år.

Även minoritetspolitiken i övrigt är viktig, och alla nivåer i samhället behöver bidra till att öka efterlevnaden av alla de nationella minoriteternas rättigheter. Nästa år ser jag fram emot regeringens behandling av förslag om stärkt samordning och uppföljning av minoritetspolitiken.

Rikets styrelse

Utskottet har även andra viktiga ansvarsområden som understryker värderingarna i grundlagen. Jag tänker bland annat på Riksdagens ombudsmän, JO, som granskar händelser medborgare är med om i relationer till myndigheter. Utskottet tog emot deras ämbetsberättelse i går, och det råder ingen tvekan om att det finns arbete att göra utifrån den statliga värdegrunden. Den funktion som JO har är otroligt viktig.

Jag tänker också på Riksrevisionen som granskar att statens pengar används på bästa sätt, Datainspektionen som nu byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten, länsstyrelserna med sin viktiga roll som samordnare ute i landet och Myndigheten för press, radio och tv som fördelar mediestöd bland annat för att vi ska ha livskraftiga medier i hela landet.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och ser fram mot nästa år.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Skatt, tull och exekution

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-12-02
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2021Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 1 enligt regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkterna 6, 11, 13 och 15 samt avslår motionerna

    2020/21:2632 av Tuve Skånberg m.fl. (KD),

    2020/21:3115 av Matheus Enholm m.fl. (SD),

    2020/21:3191 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

    2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 2,

    2020/21:3478 av Karin Enström m.fl. (M),

    2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 60 och

    2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar
    1. regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsramar som regeringen föreslår,
    2. Riksdagsförvaltningen att under 2021 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor,
    3. Riksdagsförvaltningen att under 2021 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 000 000 000 kronor,
    4. Riksrevisionen att under 2021 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår til högst 30 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkterna 7, 8, 10 och 14.c) Godkännande av en investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för 2021-2023 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkt 9.d) Godkännande av anslagsfinansiering av anläggningstillgångarRiksdagen godkänner att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2021 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkt 12.e) Godkännande om distributionsstödRiksdagen godkänner att stödskalan för distributionsstöd slopas helt och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkt 5.
  2. Namnbyte för Datainspektionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
    2. lag om ändring i inkassolagen (1974:182),
    3. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
    4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 1 punkterna 1-4.
  3. Regeringskansliet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 26,

    2020/21:3447 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 8 och

    2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 99.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt43103293
    Ledamöternas röster
  4. Utrikesförvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:83 av Alexander Christiansson (SD),

    2020/21:97 av Björn Söder (SD) yrkande 2,

    2020/21:254 av Désirée Pethrus och Robert Halef (båda KD) yrkande 2,

    2020/21:385 av Charlotte Quensel (SD) yrkande 2,

    2020/21:495 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 7,

    2020/21:541 av Ingemar Kihlström (KD),

    2020/21:553 av Dennis Dioukarev (SD),

    2020/21:673 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2,

    2020/21:691 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 6,

    2020/21:1078 av Anders Hansson (M),

    2020/21:2631 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 14,

    2020/21:2776 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 39 och 46 samt

    2020/21:2893 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD001052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt43310293
    Ledamöternas röster
  5. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2019/20:RS1 till handlingarna.