Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Betänkande 2016/17:SkU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 september 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6)
Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.
Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.
De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Bifall till utskottets initiativ till ändring i lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ett svenskt tonnagebeskattningssystemProposition 2015/16:127
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-09-22
Trycklov: 2016-09-23
Betänkande 2016/17:SkU6
Alla beredningar i utskottet
Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6)
Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Det menar skatteutskottet som föreslår att riksdagen i stora delar säger ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att förändringen ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Enligt regeringens förslag måste ett rederi ha sin ledning i Sverige för att kunna godkännas för tonnagebeskattning. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor. Kommissionen påpekade bland annat att kravet på att en viss andel av fartygen ska vara svenskflaggade måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig. Utskottet föreslår att de nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-09-28
Debatt om förslag 2016/17:SkU6
Webb-tv: Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Dokument från debatten
- Onsdag den 28 september 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:10
- Protokoll 2016/17:10 Onsdagen den 28 septemberProtokoll 2016/17:10 Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Protokoll från debatten
Anf. 29 Olle Felten (SD)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i punkt 1 samt till Sverigedemokraternas reservation i punkt 2 i skatteutskottets betänkande om införande av ett svenskt tonnagebeskattningssystem för sjöfarten.
Tonnageskatt är en metod för att beskatta sjöfarten utifrån den fraktkapacitet man har i sina fartyg i stället för att beskatta vinst som genereras i verksamheten. Tonnageskatt används i många länder och utformas vanligen så att det innebär en lägre beskattning än i annat fall. Det innebär att rederier som har sina fartyg flaggade i de länder som inte har infört tonnageskatt vanligen förlorar i konkurrenskraft. Det har därför funnits ett stort tryck från svensk sjöfart på att införa en tonnageskatt i Sverige.
Herr talman! Sverige har en lång och traditionsrik era som sjöfartsnation. Rederinäringen spänner i dag över alltifrån små skärgårdsrederier med några mindre fartyg för persontrafik och smålaster till internationella storrederier som specialiserat sig på långväga containertrafik.
En stor del av den svenska rederinäringens fartyg är dock inte registrerad och därmed beskattningsbar i Sverige. Den så kallade utflaggningen, som innebär att man registrerar ett fartyg i ett fartygsregister i ett land med låg beskattning av sjöfarten, har pågått under lång tid. Den svenska handelsflottan består i dag av 465 fartyg med en bruttodräktighet på 300 eller mer, varav 190 är flaggade i Sverige. 275 sådana stora fartyg, det vill säga 60 procent, är alltså utflaggade till andra länder. Därtill kommer ett stort antal mindre fartyg.
Vanliga länder att flagga ut fartyg till är till exempel våra grannländer Danmark, Norge och Finland och även till Nederländerna, Storbritannien, Färöarna och Bermuda. Effekten av detta blir att Sverige förlorar skatteintäkter, arbetstillfällen och viktig sjöfartskunskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Herr talman! Utflaggningen är en oroande utveckling som har pågått länge utan politiskt ansvarstagande. Sjöfartsnäringen har under lång tid påpekat vikten av att Sverige - det gäller även övriga EU-länder med en sjöfartsnäring av betydelse - inför ett tonnagebeskattningssystem för att svenska rederier ska bedriva sjöfart under svensk flagg.
Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att införa ett tonnagebeskattningssystem i Sverige. Det är därför med stor glädje som jag nu kan vara med och bidra till att riksdagen fattar beslut om att införa ett sådant system.
Tillsammans med rederinäringens intressenter, det vill säga både rederierna och Sjöfolksförbundet, ser vi fram emot en ökande andel svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Det kommer att bidra till förbättrad lönsamhet för våra rederier, ökad sysselsättning i Sverige och bättre förutsättningar för svensk internationell sjöfart.
Men, herr talman, dessvärre innehåller förslaget till tonnagebeskattning komponenter som helt i onödan undantar vissa typer av sjöfart från de nya möjligheterna. Det är inte bara viktigt att få en lag på plats. Det är minst lika viktigt att de lagar vi stiftar är logiska, relevanta och proportionerliga i förhållande till den verklighet som ska regleras.
Det är två frågor som är särskilt angelägna att vidareutveckla snabbt för att bredda möjligheterna med det svenska tonnagebeskattningssystemet. Vi föreslår därför riksdagen att tillkännage för regeringen att man måste återkomma med kompletterande förslag på två områden så snart det är praktiskt möjligt.
För det första menar vi att den avgränsning som innebär att svensk sjöfart i nationell trafik inte får nyttja tonnagebeskattningen är en dålig grund för att gynna sjöfarten, då flera rederier bedriver sådan verksamhet i en tillräcklig andel för att inte kunna utnyttja fördelarna.
Svenska rederier kan därför komma att missgynnas även i framtiden. Detta har uppmärksammats av ett flertal tunga remissinstanser, till exempel sjöfartens organisationer och Sjöfartsverket.
Det är, återigen, viktigt att lagstiftningen ligger i linje med den verklighet som ska regleras. Det är förvånande att Miljöpartiet av alla inte stöttar denna utveckling i praktiken utan bara i sin retorik.
För det andra menar vi att de rederier som bedriver sjöfart med förhållandevis små fartyg, till exempel i de svenska skärgårdsområdena, också borde kunna komma i åtnjutande av tonnagebeskattningens fördelar. Det skulle gynna utvecklingen i våra skärgårdar genom att ett effektivare och tätare transportsystem skulle kunna utvecklas.
Flera remissinstanser har därför anfört att den nedre gränsen på bruttodräktighet på 100 för att införa tonnagebeskattning är för hög. De flesta remissinstanser som påtalar detta anser att gränsen i stället bör vara en bruttodräktighet på 20. Vi menar att det är en rimlig bedömning.
Avslutningsvis, herr talman, ser vi fram emot ett svenskt tonnagebeskattningssystem och en betydligt mer livskraftig rederinäring i Sverige.
Vi ser också fram emot att regeringen och den övriga oppositionen tar sitt ansvar för de rederier som inte kommer att kunna använda det nya systemet genom att bifalla vårt förslag om en snabb komplettering av den nya lagen på de två punkter jag har redogjort för. Det skulle alla vinna på. Det skulle också bidra till en mer miljövänlig transportsektor genom att kustsjöfarten skulle öka.
Anf. 30 Per Åsling (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Herr talman! Sjöfarten är en synnerligen internationell näring, och möjligheterna för svenska rederier att konkurrera på sjöfartsmarknaden bygger i grunden på att svenska rederier ges likvärdiga konkurrensförutsättningar.
Sverige är det enda land inom EU som inte har infört tonnageskatt. Processen kring tonnageskatten har varit lång. I mer än ett decennium har frågan utretts och beretts, men nu är vi framme. Det är angeläget att vi med ett brett stöd i riksdagen kan fatta beslut om ett svenskt tonnageskattesystem.
I maj presenterade regeringen en proposition. Man gjorde det trots att förhandlingarna med EU-kommissionen inte var riktigt slutförda. Man signalerade då behovet av att snabbt komma vidare i frågan, vilket jag tycker var rätt.
Skatteutskottet inledde beredningen. Tyvärr drog förhandlingarna ut på tiden men slutfördes under sommaren, och omedelbart efter riksdagens öppnande för två veckor sedan fortsatte skatteutskottet med beredningen. Vi har forcerat hanteringen, men vi har berett frågan utifrån riksdagsordningens krav på öppenhet och transparens i beredningen. Det nya regelverket kan på grund av den forcerade hanteringen träda i kraft vid årsskiftet.
Utskottet har gjort detta för att vi tycker att det är viktigt att förändringarna på skatteområdet kommer till stånd snabbt. Svenska rederier har inte haft förutsättningar att konkurrera på samma villkor som utländska. Genom införandet av en tonnageskatt rättas det till.
De svenska rederierna har flaggat ut under många år. Det har inte bara inneburit att arbetstillfällen har försvunnit. Vi har också tappat möjligheter att vara pådrivande i den internationella sjöfarten. Det gäller inte minst på miljöområdet. Genom tonnageskattereformen skapas nu rättvisare möjligheter för Sverige att konkurrera på en internationell marknad. Sjönäringens tillväxt i de länder som infört tonnageskatt har varit i storleksordningen 50-70 procent. Det måste anses som en mycket god tillväxt.
I dag finns det ca 350 svenskkontrollerade fartyg, varav hundratalet har svensk flagg. Det är inte rimligt att tro att alla svenskägda fartyg kommer att ha svensk flagg efter införandet av tonnageskatt men betydligt fler än i dag.
Det bör också noteras att det i dagsläget finns ca 60 fartyg på varvens beställningslistor. Det är den högsta nivån sedan finanskrisen och lågkonjunkturen 2008-09. Det är mycket glädjande, och vi kan hoppas att en stor del av dessa nybyggda fartyg hamnar under svensk flagg.
Herr talman! En stor utmaning är att få tillbaka de fartyg som redan har lämnat Sverige men etablerats under svensk kontroll. De är i grunden svenska fartyg men har i dagsläget på grund av skattereglerna utländsk flagg. Flera av ägarrederierna har uttryckligen uttalat att de gärna kommer hem igen. Det kan röra sig om ca 200 fartyg och några tusen arbetstillfällen.
Låt mig konstatera att i och med införandet av tonnageskatten kommer det svenskkontrollerade och svenskflaggade tonnaget att ha goda tillväxtmöjligheter. Förutsättningarna blir avsevärt förbättrade för att de svenska registren i framtiden kommer att innehålla betydligt fler fartyg än i dagsläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Sjöfarten är viktig, speciellt för ett exportberoende land som Sverige. Den svenska exporten motsvarar 54 procent av bruttonationalprodukten. I och med att ca 90 procent av den svenska utrikeshandeln någon gång i transportkedjan transporteras till sjöss är en väl fungerande sjöfart till och från svenska hamnar en avgörande förutsättning för svensk industri med produktion i Sverige och dess möjligheter att konkurrera på världsmarknaden. Sjöfartens betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt framhålls också i EU:s Östersjöstrategi.
Herr talman! Land, sjö- och lufttransporter är en förutsättning för det moderna välfärdssamhället. Att frakta gods till sjöss är både effektivt och bättre för miljön än många andra transportmedel. Sverige, med sin långa kust med stor hamnkapacitet genom mer än 52 hamnar och med sina utmärkta inre vattenvägar, har stor kapacitet att ta ytterligare godsvolymer med fartyg.
Herr talman! Betydelsen av en sjöfarts- och rederinäring är mångfasetterad. Den ger exportinkomster. Den ger inflytande över transporterna såväl inom som från och till Sverige. Den bidrar till en internationell skeppsteknisk utveckling mot mer miljövänliga fartyg och transportsystem. Den kan både avlasta och utgöra alternativ till de hårt ansträngda vägarna och järnvägarna.
Den uppfyller också det behov som uppstår av det blotta faktum att en stor del av den svenska utrikeshandeln av geografiska skäl transporteras på köl. Med Europas längsta kuststräcka och goda hamndjup svarar sjöfarten för en stor del av flödena i den svenska utrikeshandeln.
Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag.
Anf. 31 Sara Karlsson (S)
Herr talman! Det är en efterlängtad dag för många i kammaren men framför allt för de anställda och arbetsgivare inom sjöfartsnäringen som länge arbetat med att få till stånd den förändring som vi nu debatterar och i dag ska besluta om, alltså införandet av tonnagebeskattning av fartyg.
Systemet med tonnagebeskattning innebär att fartygen beskattas enligt en schablon utifrån lastkapacitet, vilket är ett mycket enklare system än den konventionella beskattningen. Det påverkar såklart rederiernas investeringsbeslut och under vilken flagg fartygen går. Att vi inte har haft tonnagebeskattning har varit dåligt för svensk konkurrenskraft.
Detta har vi varit medvetna om länge. År 2004 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen den första utredningen om tonnagebeskattning. Då hade flera EU-länder redan haft ett sådant system i ett antal år. Utredningen var klar 2006.
Sedan följde åtta år av borgerligt regeringsinnehav. Det var regeringar som knappast kan beskyllas för att vara ointresserade av olika skatteförändringar, men tyvärr var intresset svalt för just denna.
Det går att jämföra den borgerliga regeringens inställning till sjöfartsjobben med inställningen till hela den svenska industrin - att det var jobb som var basically gone eller gamla jobb som inte var värda att satsa på. I stället fokuserades näringspolitiken och inte minst skattepolitiken på att subventionera fram arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Det är inte fel i sig att fokusera på tjänstesektorn, bortsett från att det var relativt ineffektiva verktyg, men basnäringarna i Sverige fick alldeles för lite fokus.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Under tiden flaggades allt fler fartyg ut, med de negativa konsekvenser det får för sysselsättning och ekonomi. Om detta fortsätter riskerar vi att helt tappa viktig sjöfartskompetens i Sverige.
Redan 2007 riktades ett tillkännagivande från riksdagen om initiativ till en tonnageskatt. Men det dröjde ända till 2013 innan Anders Borg kände sig nödgad att tillsätta en ny utredning. Nu kan vi äntligen gå till beslut.
Hur detta kommer att påverka andelen svenskflaggade skepp i fartygsflottan är givetvis svårt att göra en exakt prognos för. Vi ligger sent i förhållande till många andra länder vad gäller införande av tonnagebeskattning, men vi vet att det påverkar konkurrenskraften i en väldigt positiv riktning. Vi vet också att det finns en stor vilja bland svenska rederier att flagga in sina fartyg.
Det finns ett gott samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden, vilket hela den här processen har visat. Det visade sig inte minst under den hearing som skatteutskottet höll i förra veckan med anledning av det beslut vi ska fatta i dag. Därför, fru talman, finns det all anledning att känna tillförsikt inför den svenska sjöfartens framtid. Detta kommer att påverka svensk industri och näringslivet i stort i en positiv riktning.
Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 32 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.
Sverige har, som tidigare talare tagit upp, i generationer varit en stolt sjöfartsnation. Den svenska handelsflottan har varit en tillgång för våra övriga näringar, som behöver få ut sina varor på den internationella marknaden. En svensk flagga har varit en symbol för viktiga arbetstillfällen, skatteintäkter, miljö och utveckling inom näringen.
Tyvärr har vi under de senaste två decennierna sett en ständig minskning av antalet svenskflaggade fartyg på världens hav. Det finns självklart flera orsaker till det, men ett av de argument som näringen själv har lyft fram är att de under andra länders flagga kan få en gynnsammare beskattning. Detta har utarmat den svenska handelsflottan, arbetstillfällen har försvunnit och kompetensen inom sjöfarten hotas.
För att komma åt den snedvridna konkurrensen föreslås nu en ny skatt för den svenska internationella handelsflottan - en tonnagebeskattning. Det är ett förslag som vi moderater välkomnar och ställer oss bakom. Det är viktigt för Sverige och för att tillvarata den kompetens som finns inom den svenska sjöfarten att vi behåller och utökar antalet fartyg under svensk flagg.
Fru talman! Som tidigare talare har lyft fram har det varit en långdragen process. Den startade 2004, och vi har haft flera utredningar. Att detta är en komplex fråga visade sig före sommaren, när vi trodde att vi var i mål men då EU-kommissionen hade invändningar mot vissa detaljer i lagförslaget som de menade stred mot EU:s statsstödsregelsystem. Vi fick återigen göra om, och med vissa smärre justeringar kan vi i dag äntligen debattera förslaget om ett svenskt tonnagebeskattningssystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Alla skatter ska ha ett tydligt syfte, och för denna lagändring är målet att vi genom en ökad konkurrenskraft nu återigen ska se en tillväxt av antalet svenskflaggade fartyg i vår handelsflotta. En växande sjöfartsnäring har positiva effekter på alla svenska näringsområden.
Det ligger nu på våra rederier att visa att tonnagebeskattningen faktiskt styr mot detta mål. Alla signaler som vi har fått från den svenska sjöfartsnäringen styr åt det hållet. Inte ofta kan vi se ett mer synligt och konkret resultat än om vi lyckas nå målen genom denna skatteändring - ett ökat antal svenska flaggor på världens hav.
(Applåder)
I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).
Anf. 33 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! I dag ska vi fatta ett väldigt bra beslut, som vi debatterar nu.
Vi ska äntligen ge den svenska sjöfartsnäringen bättre villkor för att verka i Sverige. Det finns flera skäl till att det är bra att göra det. Det är bra för svenska jobb, näringslivet och konkurrenskraften. Det är viktigt för att effektivisera transporterna, och därmed är det också en viktig miljöfråga.
En stor fördel med att frakta gods på vatten är att infrastrukturen ligger fast. Vi sliter inte på havet - jag lovar - hur mycket vi än använder det. Det är också energieffektivt att frakta på vatten, och det går att transportera stora volymer på samma fraktfartyg.
Detta är bra för svenska jobb. När frågan bereddes i utskottet framkom att detta skapar goda förutsättningar för att återigen få en stor flotta under svensk flagg. Parterna har angett att det är viktigt att få systemet på plats så snart som möjligt och att man slipper ytterligare fördröjningar. Det är därför bra att vi har kunnat hantera denna fråga snabbt sedan vi fick klartecken från EU-kommissionen.
Lagstiftningen kommer att innebära att företag kan välja mellan den konventionella beskattningen och den nya tonnagebeskattningen. Denna flexibilitet är bra. Den som har gått in i systemet får vara i det i tio år, men det är frivilligt att gå in.
Frågan har utretts under lång tid. Redan på Göran Perssons tid tillsattes en utredning, Tonnageskatteutredningen, som blev klar alldeles före valet 2006. Men sedan hände ingenting under alla år som alliansregeringen styrde, trots att det redan 2007 kom ett tillkännagivande från riksdagen om att en lagstiftning skulle komma på plats.
Det är nio och ett halvt år sedan utredningen var klar; det har helt enkelt gått väldigt lång tid. Man fördröjde detta och gick inte vidare med förslagen. Men det är glädjande att vi i dag har en samstämmighet kring att vi ska klubba igenom och få systemet på plats.
Fru talman! Sverigedemokraterna hade i sitt anförande synpunkter och sa att Miljöpartiet pratar och inte levererar. Nu får vi systemet på plats. Jag har läst Sverigedemokraternas yttrande från förra året, när vi hanterade skattefrågorna i budgeten, och kan konstatera att det inte fanns med något om tonnageskatten. Det fanns en massa andra förslag om att höja restaurangmomsen och göra det ytterligare förmånligt med reseavdrag för bil och alltså missgynna kollektivtrafikresenärer ännu mer än i dag. Det fanns också förslag om att ta bort skattereduktionen för mikroproduktion av el och en massa annat, men ingenting om tonnageskatten, som vi beslutar om i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 34 Olle Felten (SD)
Fru talman! I vår reservation har vi, som jag sa tidigare, pekat på bristen i förslaget när det gäller att gynna den svenska nationella sjöfarten - kustsjöfarten och skärgårdstrafiken. Den utesluts i de allra flesta fall helt ur tonnagebeskattningssystemet. Det gäller till exempel Gotlandstrafiken.
Utöver de riktigt stora rederierna i Sverige har vi i Sverige i dag ungefär 117 skärgårdsrederier som bedriver verksamhet i skärgårdsmiljöerna, på kanalerna och i de stora insjöarna. Det kan till exempel vara Motala Kanaltrafik AB, som med två passagerarfartyg trafikerar Vättern och Göta kanal med kryssningstrafik och annat. Det kan vara Blidösundsbolaget, som utför en stor kulturgärning genom att upprätthålla persontrafik med den gamla koleldade ångbåten s/s Blidösund och fyra andra fartyg. Man driver dessutom ett vandrarhem i skärgårdsmiljö. Det kan vara Seacab AB på Möja, som med fyra vanliga fartyg och en svävare bedriver båttaxiverksamhet och reguljärtrafik och med detta bidrar till en levande skärgård.
Dessa och alla de andra skärgårdsrederierna bedriver en mycket viktig verksamhet som det finns all anledning att underlätta med bra lagstiftning. För många av dessa rederier skulle ett tonnagebeskattningssystem innebära att de kan utöka och säkerställa sin verksamhet. Det skulle gynna hela skärgårdsutvecklingen och öppna möjligheterna att bo i skärgården året runt, vilket i sin tur skulle bidra till en positiv utveckling för Sverige.
Varför är ni i MP så avogt inställda till att underlätta för den här typen av verksamheter? Vill ni inte att hela Sverige ska leva? Det vill vi sverigedemokrater.
Anf. 35 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! Miljöpartiet och regeringen har lagt fram flera förslag som har underlättat inte minst för fartygsverksamhet på vatten när vi i den budget som vi har lagt fram har sänkt bränsleskatterna för just detta.
Jag tycker att den kritik som kommer från Sverigedemokraterna är grund. Som jag sa i mitt anförande fanns inget av de förslag som Olle Felten från Sverigedemokraterna talar om i den budgetmotion som de lade fram. Det nyvakna intresset för frågan är förstås bra. Jag hade önskat att det också skulle ha gällt andra former av hållbara transporter, och jag hoppas att den budget som Sverigedemokraterna kommer att lägga fram innehåller något sådant. Men hittills har det varit helt tomt på sådant fram till att vi nu slutgiltigt hanterar ärendet i kammaren.
Anf. 36 Olle Felten (SD)
Fru talman! Rasmus Ling börjar tala om en massa andra saker än just tonnagebeskattning och svensk kustsjöfart. Men det är ju det vi diskuterar nu och inte en massa andra konstiga förslag som inte har med detta att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Min fråga till Rasmus Ling och Miljöpartiet är återigen: Varför vill ni inte stötta ett svenskt tonnagebeskattningssystem som också omfattar den nationella kustsjöfarten och skärgårdstrafiken med de begränsningar som finns i många remissyttranden och som vi också har tagit upp i vår reservation? Varför vill ni inte gynna den svenska kustsjöfarten på det här sättet?
Anf. 37 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! När vi lägger fram förslaget underlättar vi för svensk sjöfart som är internationellt konkurrensutsatt. Vi får samma villkor som man har i Europas övriga länder. Det tycker jag är bra.
När det gäller att stötta landsbygden och sjöfarten finns det flera olika sätt att göra detta på. I den budget som vi lägger fram för riksdagen kommer det att finnas andra sätt som vi gör det på. Det är en ambition som vi har att fullfölja också under resten av mandatperioden. Vi får se nu om Sverigedemokraterna kommer att lägga fram några sådana förslag, men det har man inte gjort i sina tidigare budgetar.
Anf. 38 Larry Söder (KD)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
När jag gick till riksdagen i dag var det precis som för alla andra: Det regnade ute. Jag blir väldigt irriterad när det regnar. Jag tycker att jag är på fel plats, och jag tycker att allting runt omkring är väldigt fel. Jag vet inte om ni är likadana. Men när det gäller tonnageskatten känns det som en solig höstdag. Det är så gött i solen att man inte vill klaga. Man är bara nöjd och hoppas på att ingen förstör den bild som man har inom sig. Så känns det lite grann när det gäller tonnageskatten; man vill bara att den ska komma på plats, och så får vi hantera situationen utefter det sedan.
Sjöfartsnäringen är kapitalintensiv. Därför har skatteregelverken och skattepolitiken stor betydelse för näringens konkurrenskraft. Det är en stor inverkan, som vi inte kan blunda för. Det är något vi måste göra någonting åt eftersom den svenska handelsflottan är missgynnad gentemot andra inom Europa i dagsläget. Vi som kristdemokrater ser en fördel med att nationen Sverige har en stark sjöfart, och vi tror det finns stor tillväxtmöjlighet om en tonnageskatt införs.
Sverige vill som nation i Europa framhäva att vi ligger i framkant när det gäller många olika saker. Vi ska vara där och pusha de andra länderna till nya möjligheter och nya mål. Men när det gäller konkurrenskraften mot andra europeiska länder för företagen är vi oftast Europamästare på att hitta regler och skatter som missgynnar våra svenska företag.
Sverige är det enda sjöfartsland inom EU som saknar tonnageskatt. Med detta har följt en allt mindre handelsflotta. Vi tror att vi i och med det beslut vi har framför oss får möjlighet att vända denna trend. Den svenska sjöfartsnäringen måste ha likadana regler som andra inom EU. Vi tror att det hela nu äntligen kommer att bli åtminstone mer likartat och att vi har en större möjlighet.
En tonnageskatt innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte de faktiska inkomsterna. Tonnaget bedöms vara ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed deras intjäningsförmåga. Huvudregeln är att företaget inte behöver göra försäljningar och investeringar i fartyg utifrån skattemässiga överväganden. Med ett tonnageskattesystem är skatten oberoende av företagets resultat ett givet år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Vi som parti kan givetvis anse att själva finansieringen av tonnageskatten är olycklig, men i dagsläget är det viktigaste och det övervägande målet att få detta på plats och att arbeta utifrån det - det vill säga en solig höstdag.
Att inte införa en tonnageskatt tror vi skulle ha en stor negativ inverkan på antalet handelsfartyg med svensk flagg. Därmed skulle Sverige tappa ännu mer mot andra länder i kraft och kunskap.
Det har tagit för lång tid; det tycker vi nog allihop. Men vi är glada att förslaget finns här, och vi är gärna med och fattar detta beslut.
(Applåder)
Anf. 39 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Äntligen står vi, fru talman och den svenska sjöfarten, nu här några timmar ifrån att trycka på knappen för att den efterlängtade tonnageskatten kommer att införas i Sverige!
Det hör inte riktigt till vanligheterna att vi moderater står här och gläds över att nya skatter införs. Passa på att njuta, ni på vänsterkanten! Det kanske aldrig händer igen. Detta är en skatt som näringen har längtat efter. Det är en skatt som näringen behöver. Det är en skatt som i stället för att skapa olikheter nu skapar likvärdigheter. Den skapar likvärdiga förutsättningar för en viktig näring. Det har varit en lång hantering av frågan. Vi har hört några av mina företrädare i talarstolen ge lite olika beskrivningar av verkligheten. En del stämmer, en del är överdrivet och en del är lite skarvat.
Jag är glad över att ha jobbat med frågan under många år. Det kunde ha gått fortare; det kan vi vara överens om. Men nu har det gått rätt och riktigt till. Jag är glad över att vi under allianstiden tog initiativet till att göra en ny utredning om tonnageskatten. Den utredning som gjordes i början på 2000-talet mötte kritik från många håll. Den var inte till fyllest. Sedan kunde det ha gått fortare att göra en ny. Men de direktiv som gav den här utredningen förutsättningar handlade inte om om en tonnageskatt skulle införas utan om hur den skulle se ut för att den svenska sjöfarten skulle kunna främjas.
Sjöfarten är en klassisk näring som hör en handelsnation till. Sjöfarten är mycket historia men också mycket framtid. När godstrafiken på väg och järnväg snart kommer att ha nått sin fulla kapacitet, vad återstår då? Jo, vattenvägen. Vatten är vägen. Därför måste vi se sjöfarten som en strategiskt viktig näring. Vi vet att ungefär tre och ett halvt jobb i land skapas av ett jobb till sjöss. Det är viktigt att ha en sjöfart och en levande sjöfartsnäring i Sverige, och det finns många skäl till det.
Fru talman! Nu ger tonnageskatten möjlighet för sjöfartsnäringen att få villkor som är likvärdiga konkurrenternas i andra länder. Det finns fläckar i det här förslaget - det är klart att det finns fläckar - som är ganska små. Men det viktigaste just nu när vi står här den 28 september är att tonnageskatten verkligen kommer till. Det kommer att ske en utvärdering. Det kommer att ske en prövning om ett tag, och då kan det mycket väl vara läge att se om det här systemet kanske skulle kunna utvecklas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
Fru talman! Jag skulle vilja säga några ord om varför det är så viktigt med den svenskflaggade sjöfarten. Det innebär givetvis att jobben är kvar i Sverige. Det tror jag att vi alla här tycker är bra. Det innebär också att det blir mer skatteintäkter till Sverige. Det innebär också att svenska villkor på arbetsmarknaden för dem som arbetar i den här näringen kan gälla. Det tror jag att vi tycker är bra. Det innebär också att Sveriges inflytande i den internationella sjöfartsorganisationen IMO blir större, därför att det inflytandet bygger på att man har en egenflaggad flotta, och det är utifrån storleken på den som inflytandet i IMO spelar roll.
Det är ganska små kostnader per år. Vi talar om 45 miljoner kronor. Det finns farhågor att de här kostnaderna ska överstiga intäkterna. Jag vågar slå vad om åtminstone en 20-kronorssedel att det här minsann inte kommer att vara till nackdel för svensk sjöfart. Vi kommer på sikt att ge förutsättningar som gör att vi också skapar framtidstro för den svenska sjöfarten.
Men det räcker inte med tonnageskatten. Vi måste också ha en idé om hur den svenska sjöfarten ska kunna utvecklas, och det är en idé om hur det svenska näringslivet ska kunna fungera.
Alliansen initierade den senaste tonnageskatteutredningen. Jag är tacksam över att regeringen har använt utredningen och gjort en bra proposition av detta. Alliansregeringen initierade också en handlingsplan för sjöfarten som följdes upp av den maritima strategin. Jag är tacksam över att den nuvarande regeringen har fullföljt Alliansens initiativ på det här området. Det tackar också den svenska sjöfarten för, för det här var goda initiativ.
Det går inte att bryta ut tonnageskatten som den enda frågan för svensk sjöfart. Det finns många andra frågor som spelar roll. Det är bra att regeringen har fört den här frågan i hamn.
När det gäller att ompröva det här finns det anledning till att man har lite mjukare skrivningar än vad som var tänkt från början, nämligen grunderna för varför man ska ompröva det hela. Det sägs att om det visar sig att den svenska flottan inte har ökat kan det här tonnageskattesystemet försvinna. Men det finns andra skäl till att den kan minska. Det kan vara dålig lönsamhet. Man kan vara tvungen att avveckla fartyg av andra skäl också, och det måste vara legitimt, för det är fortfarande inte förbjudet att göra dåliga affärer. Det kan vara konjunkturskäl och omvärldsfaktorer. Man kan också ha skiftat verksamhet och gått över från shipping till ren management. Detta är saker som vi måste beakta i utvärderingen, och det finns ingen anledning att måla någonting på väggen som i dag inte är relevant.
Fru talman! Tonnageskatten spelar roll, men det spelar också roll med ett gott näringsklimat och god kompetensförsörjning. Där finns det andra saker som det här utskottet kommer att få hantera framöver: optioner och skattevillkor.
Jag vill tacka initiativtagarna till Blå tillväxt. Det är Sjöbefälsföreningen, Seko sjöfolk och Svensk Sjöfart. Det började på bistron på ett tåg för några år sedan och slutade i Blå tillväxt. Tack för att ni har varit med och bidragit konstruktivt till det här!
Fler jobb till sjöss ger fler jobb på land, och det behövs mer handel när protektionistiska vindar blåser över världen.
(Applåder)
Ett svenskt tonnage-beskattningssystem
I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:10 Onsdagen den 28 septemberProtokoll 2016/17:10
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med den ändringen att 39 b kap. 5 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:127 punkterna 1 och 2.Nationell verksamhet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:3422 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1-3.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 104 0 0 9 M 76 0 0 8 SD 0 40 0 8 MP 24 0 0 1 C 20 0 0 2 V 18 0 0 3 L 17 0 0 2 KD 15 0 0 1 - 0 0 0 1 Totalt 274 40 0 35