UUKI, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CCF66

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2019-05-13

Ku2019/0941/LS

Kulturdepartementet

Utbildningsdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 22-23 maj 2019

Kommenterad dagordning

ONSDAGEN DEN 22 MAJ 2019

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

UNGDOMSFRÅGOR

3. Slutsatser om ungdomar och framtidens arbete

=Antagande

8754/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

I rådsslutsatserna inbjuds medlemsstaterna och kommissionen att stärka möjligheterna för unga oavsett bakgrund att inkluderas i framtidens arbete, bland annat genom att bekämpa marginalisering och diskriminering. Vidare betonas i rådsslutsatserna vikten av reformer som stärker såväl det formella som informella lärandet inklusive ett ökat fokus på validering av ungas kompetenser. Medlemsstaterna uppmanas att anpassa de sociala trygghetssystemen till de förändringar som sker på arbetsmarknaden och öka tillgången till socialt skydd för unga arbetstagare oberoende av anställningsform.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser det som viktigt att främja att nya jobb skapas för att möta digitaliseringen av arbetsmarknaderna. Det är del i en utveckling som i grunden är positiv där nya tekniska möjligheter kan skapa fler och mer meningsfulla arbetstillfällen.

Regeringen betonar vikten av balans mellan ökad flexibilitet via nya anställningsformer och en grundläggande trygghet och förutsägbarhet för såväl arbetstagare som arbetsgivare.

Grupper med färre möjligheter och en svagare ställning på arbetsmarknaden måste inkluderas när man diskuterar framtidens arbete. Det är vidare viktigt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i diskussionerna om framtidens arbete.

Kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU ska värnas och arbetsmarknadens parters roll måste respekteras.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

2 (19)

4. Resolution om riktlinjerna för styrningen av EU:s ungdomsdialog

=Antagande

8760/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

I resolutionen tydliggörs hur genomförandet och styrningen av EU:s ungdomsdialog ska ske under den kommande sjuårsperioden. Resolutionen bygger på vad som är överenskommet i annex 1 till resolutionen om EU:s ungdomsstrategi men vidareutvecklar och förtydligar det praktiska genomförandet.

Medlemsstaterna uppmanas att främja dialog och deltagande på alla beslutsnivåer, stärka ungdomars engagemang, utveckla former för demokratiskt deltagande samt att främja debatt om EU.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar resolutionen om hur genomförandet och styrningen av EU:s ungdomsdialog ska ske. Resolutionen är en bra utgångspunkt för den framtida dialogen. Det är viktigt att de framtida strukturerna och arbetssätten är väl förankrade hos ungdomsorganisationerna och att dessa ser dem som meningsfulla och inkluderande.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av resolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Resolutionen om EU:s ungdomsstrategi behandlades i EU nämnden 23 november 2018.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM121 EU:s nya ungdomsstrategi

3 (19)

5.Ungdomar som aktörer i demokratin i EU

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

8763/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Diskussionsunderlaget som det rumänska ordförandeskapet har tagit fram hänvisar till de skrivningar i artikel 165 i Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt som utrycker vikten av att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. Vid rådsmötet inbjuds ministrarna att reflektera över vad medlemsstaterna och EU:s institutioner kan göra för att öka ungas engagemang i och tillit till EU:s demokratiska principer.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att grunden till att unga, såväl kvinnor som män, ska kunna inkluderas i unionens utveckling är en politik som gynnar ungas levnadsvillkor. Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Genom att uppnå praktiska resultat kommer ungas förtroende för demokratin inom EU att öka.

Det är viktigt att ungdomar är med och har reellt inflytande i frågor som berör dem. Ungdomsdialogen om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi är en viktig process för att öka ungdomars deltagande och inkludering i EU:s beslutsprocesser. Att involvera ungdomsorganisationer på nationell och EU- nivå på ett konstruktivt sätt är viktigt för att tackla framtida utmaningar. Det arbete som ungdomsorganisationerna bedriver bidrar till att uppnå EU:s centrala mål kring deltagande och representativitet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

4 (19)

UTBILDNING

6.Rekommendation om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning

=Antagande

8638/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll:

Rekommendationen syftar till att stödja språkundervisning och språkinlärning i grundskola och gymnasieskola samt till att främja språkutbildningens kvalitet och inkluderande karaktär. Rekommendationen syftar också till att underlätta utbytet av god praxis om språkundervisning och språkinlärning mellan EU:s medlemsstater.

Medlemsstaterna rekommenderas att undersöka hur man kan stödja alla unga i att utveckla goda kunskaper i åtminstone ett europeiskt språk utöver undervisningsspråket och uppmuntra att de utvecklar kunskaper i ytterligare ett språk. Medlemsstaterna rekommenderas också bland annat att stärka elevernas kompetens i undervisningsspråket, att uppmuntra till studieperioder utomlands för elever, lärare och lärarstudenter samt att uppmuntra användningen av digital teknik för utbyte och samarbete mellan elever och lärare i olika länder.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Rörlighet inom utbildningsområdet är ett prioriterat område för regeringen. Att kunna kommunicera med andra är en nyckel för samarbete och utbyte med andra länder och regeringen kan därför välkomna rekommendationen och dess syfte att främja språkundervisning och språkinlärning. Förslaget ligger även i linje med ambitionerna i det svenska skolväsendet där språk och språkutveckling betonas såväl i styrdokument som i Skolverkets stödmaterial, inte minst när det gäller flerspråkighet och språkets betydelse för kunskapsutveckling.

5 (19)

Regeringens bedömning är att den föreslagna rekommendationen om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet.

Regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom ett antagande av rekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning ägde rum med utbildningsutskottet den 5 mars och den 9 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden. Regeringen överlämnade i december 2018 en informationspromemoria till utbildningsutskottet om rekommendationsförslaget.

7.Rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet

=Antagande

7976/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll:

Rekommendationerna syftar till att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att förbättra tillgången till och kvaliteten på förskoleverksamhet och barnomsorg. Vidare syftar de även till att skapa en samsyn om vad kvalitet är inom förskoleverksamhet, vilket utvecklas i en bilaga till rekommendationen. I förslaget rekommenderas medlemsstaterna bland annat att säkerställa tillgång till inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg till en rimlig kostnad, att stödja en professionalisering av personalen, att stärka utvecklingen av läroplaner så att dessa kan möta barnens behov av välbefinnande och undervisning samt att främja en transparent tillsyn och utvärdering av verksamheten.

Förslag till svensk ståndpunkt:

6 (19)

En förskola med hög kvalitet som är tillgänglig, inkluderande och som erbjuds till en rimlig kostnad har länge varit ett prioriterat område för regeringen. Regeringen kan därför välkomna rekommendationen och dess syfte att stödja medlemsstaterna vad gäller insatser för att förbättra tillgången till och kvaliteten på förskola och annan barnomsorg.

Regeringens bedömning är att den föreslagna rekommendationen om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet ligger i linje med EU:s kompetens på utbildningsområdet.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av rekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning ägde rum med utbildningsutskottet den 5 mars och den 9 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

8.Slutsatser om genomförandet av rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna

=Antagande

8639/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll:

Rådsslutsatserna syftar till att följa upp rådets rekommendation Kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna från 19 december 2016, vilken pekar ut ett strategiskt och samordnat tillvägagångssätt för att förse unionens lågutbildade vuxna med möjligheter till vidareutbildning och fortbildning. I rådsslutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att skapa hållbara långsiktiga investeringar i vuxnas fortsatta lärande och anta ett strategiskt tillvägagångssätt för förbättrade grundläggande färdigheter för lågutbildade vuxna. Vidare uppmanas medlemsstaterna att erbjuda skräddarsydda utbildningsmöjligheter och information om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden, samt att främja arbetsgivares kunskap om betydelsen av

7 (19)

vidareutbildning och fortbildning av medarbetare. Slutsatserna lyfter också vikten av utvärdering av de insatser som gjorts för att uppfylla rekommendationen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Livslångt lärande och vidare- och fortbildning, inte minst för grupper med låg utbildningsbakgrund och svag ställning på arbetsmarknaden, är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen ser det som viktigt att man följer upp rådsrekommendationen från 2016 om vägar för kompetenshöjning.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om kompetenshöjningsvägar håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggningar med utbildningsutskottet ägde rum den 9 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

9.Att bygga EU:s framtid: utbildningens bidrag till en starkare social sammanhållning

=Riktlinjedebatt

8653/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet inbjuds ministrarna att, med utgångspunkt i ett underlag från det rumänska ordförandeskapet, reflektera över skapandet av ett europeiskt område för utbildning senast 2025, och hur utbildning och det europeiska samarbetet inom utbildning kan bidra till att stärka den sociala sammanhållningen.

8 (19)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion, och kan välkomna att utbildningens potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap uppmärksammas inom EU. Ett utbildningssystem som håller hög kvalitet och är inkluderande och utjämnar sociala skillnader är centralt för EU:s framtida konkurrenskraft och välfärd.

Regeringen kan lyfta fram skolans uppdrag och värdegrund. Skolan ska medverka till att eleverna respekterar och bejakar demokratiska värderingar och att de lär sig om grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Eleverna ska också utveckla viktiga förmågor för att kunna verka aktivt i demokratin, till exempel genom att lyssna på någons åsikt och formulera en egen.

Regeringen anser att internationalisering av den svenska utbildningen är en viktig kvalitetsaspekt. Som ett exempel på nationella åtgärder som kan främja samarbetet inom utbildning på europeisk nivå kan nämnas den utredning om internationalisering av högre utbildning som i höstas lade fram sitt slutbetänkande. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att presentera förslag om hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum den 9 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

10.Övriga frågor Ungdomsfrågor

a)DiscoverEU

Information från kommissionen

b)Världskonferensen för ungdomsministrar 2019 och ungdomsforumet Lisboa +21 (Lissabon 22–23 juni 2019)

Information från den portugisiska delegationen

9 (19)

Utbildning

c)Frankrikes anbud om Worldskills 2023 Information från den franska delegationen

Ungdom och utbildning

d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den finländska delegationen

TORSDAG DEN 23 MAJ 2019 KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR

11. Slutsatser om den unga kreativa generationen

=Antagande

8804/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Frågan om vikten av kulturens roll för unga har aktualiserats allt mer de senaste åren och det rumänska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om den unga kreativa generationen. I rådsslutsatserna betonas den övergripande vikten av att ta bort de barriärer som finns för att uppnå ett mer jämlikt deltagande i kulturaktiviteter. I rådsslutsatserna uppmärksammas också behovet av att verka för alla barns och ungas tillgång till kultur som de kan relatera till, kritiskt tänkande genom medie- och informationskunnighet (MIK), ökad kunskap om entreprenörskap inom ramen för kulturella och kreativa näringar, samt kultur- och utbildningsinstitutionernas grundläggande betydelse för denna utveckling.

10 (19)

Under förhandlingarna har regeringen särskilt påpekat behovet av att ta bort de barriärer som finns för att uppnå ett jämlikt kulturellt deltagande för alla oavsett bakgrund. Det har också varit viktigt för Sverige att läsfrämjande insatser för barn och unga inkluderats, då läsning ytterst handlar om demokrati och tillgång till utbildning och kultur, samt möjligheten att få möta konst och kultur där det egna skapandet och den egna kreativiteten står i fokus och då inte minst inom skolan. Sveriges synpunkter har tagits väl emot under förhandlingarna och återspeglas i utkastet till rådsslutsatser.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna, som tydliggör vikten av kulturens roll som ett strategiskt område och alla barns och ungas lika rätt och tillgång till kultur. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om den unga kreativa generationen håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet såsom är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna om den unga kreativa generationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

12. Slutsatser om samproduktion

=Antagande

8806/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Det rumänska ordförandeskapet har velat ge en bild av vikten av europeiska audiovisuella samproduktioner, inte minst i ljuset av digitalisering och globalisering, och har därför föreslagit rådsslutsatser om detta.

11 (19)

Utgångspunkten är film- och tv-sektorns betydelse för den europeiska gemenskapen och de kulturella och kreativa näringarna, både i sig själv och genom bidraget till ett innovativt och kreativt klimat på andra områden. Ordförandeskapet har identifierat behovet av aktiva åtgärder från så väl kommissionen som medlemsstaterna för att i största möjliga mån underlätta för samproduktioner och uppmärksamma det mervärde som samproduktioner har för den europeiska filmmarknaden.

Slutsatserna är uppdelade i två delar. Den första delen fokuserar på åtgärder för att uppmuntra samproduktioner. Medlemsstaterna uppmuntras överväga att på olika sätt uppmärksamma vikten av att sprida verk, genom att låta nationella stödsystem speciellt riktas mot samproduktioner och att ta tillvara på de möjligheter som ny teknik kan ge i olika sammanhang.

Den andra delen av slutsatserna handlar om att stödja ett fungerande ekosystem för samproduktioner och audiovisuella verk. Här pekas bl.a. olika utbildningsåtgärder ut och behovet av undertexter. Vidare fokuseras på spridning och publiktillgång till den europeiska filmen genom tjänster för VOD (Video on demand) och festivaler.

Under förhandlingarna har Sverige särskilt arbetat för tydliga skrivningar om behovet av att koordinera finansiering mellan europeiska program som t.ex. Kreativa Europa och nationella stödformer, tillgänglighet och spridning av europeiska verk, filmkunskap (film literacy) och undertextningens vikt. Bedömningen är att slutsatserna speglar regeringens syn i dessa frågor.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna som lyfter fram värdet av samproduktioner på det audiovisuella området samt av en aktiv politik på nationell och europeisk nivå med anledning av de förändrade förutsättningar som digitaliseringen innebär.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna.

12 (19)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

13.Från bekämpande av desinformation till återuppbyggnad av EU- medborgarnas förtroende för medierna

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

8808/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Det rumänska ordförandeskapet föreslår en riktlinjedebatt med rubriken att skifta fokus från åtgärder för att bekämpa desinformation till att återuppbygga allmänhetens förtroende för kvalitetsmedier. Frågorna ställs med utgångspunkt i det senaste årets intensiva diskussion om desinformation online och att nyhets- och mediekonsumtionen genomgått stora förändringar. Diskussionen ska ses som en fortsättning på den diskussion om medier och desinformation som hölls mellan medieministrarna i november 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen. Ett starkt förtroende för medier är en förutsättning för en välfungerande opinionsbildning och en öppen demokrati. Sverige har konsekvent fört fram vikten av att upprätthålla en stark och oberoende mediesektor för att skapa verklig och långsiktig motståndskraft mot desinformation. Regeringen anser dock att mediepolitik i första hand är en nationell angelägenhet även om förutsättningarna för en aktiv mediepolitik delvis påverkas av de gemensamma europeiska reglerna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 2 maj 2019. Precis samma fråga har inte tidigare varit

13 (19)

föremål för samråd med EU-nämnden. Diskussionen är en uppföljning av den diskussion som hölls vid UUKI-rådet i november 2018. Den hålls i ljuset av det omfattande arbete som pågår för att öka den gemensamma motståndskraften mot desinformation vilket varit föremål för samråd med EU-nämnden inför flera olika rådskonstellationer.

IDROTT

14.Resolution om EU-medlemsstaternas representation och samordning avseende WADA

=Antagande

8709/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Världsantidopningsbyrån (WADA) är en stiftelse som verkar sedan 1999 för att skapa ett internationellt regelverk mot dopning inom idrotten och för att följa upp regelverkets efterlevnad. WADA arbetar även med information och utbildning för att öka medvetenheten om arbetet mot dopning. I beslutande organ fördelas platserna jämt mellan regeringsföreträdare och idrottsföreträdare. EU har enligt överenskommelse möjlighet att utse tre personer i WADA:s stiftelsestyrelse.

I november 2015 beslutade rådet om en resolution om representation av EU:s medlemsstater i WADA:s styrelse och samordning av medlemsstaternas ståndpunkter inför WADA-möten. Av resolutionen framgår att rådet före den 31 december 2018 ska följa upp tillämpningen av resolutionen och överväga justeringar av densamma. Det österrikiska ordförandeskapet påbörjade under hösten 2018 arbetet med att följa upp den av rådet beslutade resolutionen. Det rumänska ordförandeskapet har under våren utarbetat ett förslag till ny rådsresolution om representation av EU:s medlemsstater i WADA:s styrelse och samordning av medlemsstaternas ståndpunkter inför WADA-möten.

14 (19)

Utkastet till rådsresolution föreslår att de tre platserna som EU utser fördelas i enlighet med vad som tidigare gällt. Detta innebär att en plats representerar den nuvarande trion av ordförandeskapsländer i rådet, en plats den kommande trion och en plats väljs i rådet bland idrottsministrar i medlemsstaterna efter ett nomineringsförfarande. Alla tre personerna utses på tre år. Utkastet behandlar även formerna för EU:s arbete för att samordna medlemsstaternas ståndpunkt inför möten som behandlar WADA-frågor främst i frågor som berör EU-lagstiftning. En uppföljning i rådet av resolutionen föreslås ske före den 31 december 2021.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att utkastet till rådsresolution om representation av EU:s medlemsstater i WADA:s styrelse och samordning av medlemsstaternas ståndpunkter inför WADA-möten är balanserat. Resolutionen ligger i linje med vad rådet i tidigare resolutioner beslutat på området. Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet ska värnas. Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av resolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

15.Slutsatser om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning

=Antagande

8699/1/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

15 (19)

Det rumänska ordförandeskapet har under våren valt att fokusera på frågan om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning och ta fram förslag till rådsslutsatser på temat. Slutsatserna ligger i linje med rådets resolution om Europeiska unionens arbetsplan för idrott (2017–2020), där särskild tonvikt läggs på social integration.

Slutsatserna uppmanar bland annat medlemsstaterna att öka medvetenheten om de positiva resultat som uppstår för personer med funktionsnedsättning genom arbetet som genomförs inom idrottsområdet, inklusive den positiva inverkan som idrotten har när det gäller social integration av personer med funktionsnedsättning. Slutsatserna inbjuder även kommissionen att bland annat fortsätta att inkludera idrott i framtida insatser som stödjer policyer för personer med funktionsnedsättning, genom att bygga på erfarenheter vid genomförandet av den nuvarande europeiska strategin för personer med funktionsnedsättning. Idrottsorganisationerna inbjuds bland annat att i nära samarbete med personer med funktionsnedsättning och deras respektive organisationer främja deltagande av personer med funktionsnedsättning i idrottsaktiviteter på alla nivåer, i syfte att bidra till en framgångsrik uppföljning av idrottens sociala och pedagogiska funktion.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning är balanserat. Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet ska värnas. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

16 (19)

16.Så kan barns och ungdomars deltagande i idrott öka i

2000-talets Europa

=Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

8801/1/19

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

Det rumänska ordförandeskapet har tagit initiativ till en riktlinjedebatt om hur barns och ungdomars deltagande i idrott kan öka. Inför debatten har ordförandeskapet tagit fram ett diskussionsunderlag vilket lyfter fram att idrottsutövande för med sig en rad väldokumenterade fördelar, både på individuell nivå och på samhällsnivå. Statistiken visar dock att det genomsnittliga intresset för att utöva idrott minskar i EU, även om det finns skillnader mellan medlemsstaterna. Nästan en fjärdedel av alla unga i EU

(15–24 år) idrottar eller motionerar inte alls och andelen personer i den här kategorin ökade med 7 procentenheter mellan 2009 och 2017. Att barn och unga inte idrottar aktivt har många orsaker och av underlaget framgår förslag på olika sådana orsaker.

Ordförandeskapet föreslår två frågeställningar inför diskussionen. Den första frågan gäller hur offentliga myndigheter och idrottsrörelsen kan samarbeta på EU- och medlemsstatsnivå för att öka idrottsdeltagandet bland barn och ungdomar, och i vilken utsträckning ett sådant samarbete skulle utgöra ett hinder för principen om idrottens oberoende. Den andra frågan gäller vilka åtgärder som kan vidtas på EU-nivå för att stärka banden mellan idrott på elit- och gräsrotsnivå i syfte att bättre stödja idrottens sociala och pedagogiska funktion.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är av stor vikt att barn och unga i olika åldrar är fysiskt aktiva i föreningslivet eller på annat sätt. Att delta aktivt i idrottsverksamhet kan ge en god hälsa och bidra till att skapa en social samhörighet, delaktighet och utveckla förståelse för demokrati och ideellt

17 (19)

arbete. Idrottsrörelsen har ett eget ansvar för att utveckla och förnya sin verksamhet så att barn och ungas intresse av att delta i idrott fortsätter att vara på en hög nivå. Regeringen vill betona vikten av att idrotten är inkluderande och öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller social, etnisk och kulturell bakgrund. Idrotten kan vara en pådrivande kraft för rättvisare samhällen, men påverkas också av gamla normer och traditioner som vi behöver vara vaksamma på.

En utgångspunkt är att idrottsrörelsen redan idag har ett brett internationellt samarbete även kring frågor om breddidrott och att idrottsrörelsens demokratiska uppbyggnad och självständighet ska värnas. Ett frivilligt utbyte av goda exempel på EU-nivå kan bidra till att stimulera utveckling av både medlemsstaters idrottspolitik och idrottsorganisationernas verksamhet, för att därigenom bidra till att fler barn och unga vill delta i idrotten utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov. Den europeiska idrottsmodellen bygger på en sammanhållen idrott där elit och bredd finns i samma organisationer och där spänningen mellan olika intressen måste hanteras. Då idrottspolitiken främst är en nationell angelägenhet så bedömer regeringen generellt att det inte finns behov av ökade insatser på EU-nivå inom idrottsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till kulturutskottet den 2 maj 2019. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

17. Övriga frågor

Kultur/audiovisuella frågor

a)Nominering av Veszprém som europeisk kulturhuvudstad 2023

Information från den ungerska delegationen

b)500-årsjubileum för världens första världsomsegling av Fernão de Magalhães och Juan Sebastián Elcano

Information från den spanska och den portugisiska delegationen

18 (19)

Idrott

c)Världsantidopningsbyråns (Wada) möten (Montreal, Kanada, den 14–16 maj 2019)

Information från EU-medlemsstaternas företrädare i Wadas stiftelsestyrelse

d)Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott (uppgjorda matcher) - vägen framåt för EU

Information från den danska delegationen

e)Undertecknande av ett samförståndsavtal mellan Bulgarien, Grekland, Rumänien och Serbien om värdskapet för antingen EM 2028 eller VM 2030

Information från den bulgariska, grekiska och rumänska delegationen

Kultur/audiovisuella frågor och idrott

f)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den finländska delegationen.

19 (19)