Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CDE11

Kommenterad dagordning

Rådet

2019-07-01

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 9 juli 2019

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 24 juni 2019.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Egna medel

- Diskussionspunkt

Rådet ska få en uppdatering om hur arbetet rörande egna medel går inom ramen för förhandlingen om den fleråriga budgetramen.

Överläggning har skett med finansutskottet senast 4 april 2019. Samråd med EU-nämnden om den fleråriga budgetramen, där egna medel varit en del, har senast skett 19 juni 2019 inför Europeiska rådet och 14 juni 2019 inför allmänna rådet.

Den 2 maj 2018 publicerade kommissionen sitt förslag på ny budgetram för perioden 2021–27 (2017/18: FPM99) och förslag på system för EU:s egna medel (2017/18: FPM92). Förhandlingar har pågått på teknisk nivå sedan maj 2018. Det rumänska ordförandeskapet lade den 4 juni fram en framstegsrapport om den behandling av förslagen till förändringar i systemet för egna medel som genomförts under våren. Huvudbudskapen i rapporten är följande:

Beträffande reform och förenkling av den mervärdesskattebaserade intäktskällan konstaterar ordförandeskapet att medlemsstaterna hade divergerande preferenser; trots att en bred majoritet föredrog avveckling av denna intäktskälla ansåg ett flertal att om den bibehölls borde den bli föremål för förenkling. Det finns dock ingen enhällig linje för hur detta ska åstadkommas.

Beträffande frågan om nya egna medel konstaterar ordförandeskapet att den plastavfallbaserade intäktskällan som föreslagits av kommissionen har störst potential, i synnerhet med hänsyn till att det reviderade förpacknings- och förpackningsavfallsdirektivet trätt ikraft (2018/852). Vidare konstaterar ordförandeskapet att flera medlemsstater anförde att alternativa nya intäktskällor borde undersökas såsom t.ex. finansiell transaktionsskatt och koldioxidskatt, som är länkade till miljön eller den inre marknaden. En majoritet förordade att det fortsatta arbetet inte borde beakta förslaget om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB).

Beträffande rabatter konstaterar ordförandeskapet att diskussionen om finansiering av de föreslagna BNI-rabatterna upprepade medlemsstaternas kända och motstående positioner om såväl rabatternas fortbestånd som avskaffande.

Kommissionen presenterade den 25 juni ett icke-papper om egna medel och potentiella nya egna medel. Kommissionen delar ordförandeskapets analys att den plastavfallsbaserade intäktskällan har störst stöd bland medlemsstaterna, att CCCTB som eget medel inte har stöd och menar att intäkter från försäljning av utsläppsrätter (ETS) har ett visst stöd. Kommissionen står även redo att utforska ytterligare förslag på nya egna medel om medlemsstaterna uttrycker en sådan vilja.

Förslag till svensk ståndpunkt

Dagens system för egna medel fungerar väl och en adekvat utformning av systemet för egna medel är avgörande för att nå, inom ramen för förhandlingen om den fleråriga budgetramen, det vägledande målet om en stabiliserad avgift.

I förhandlingen om systemet för egna medel är det centralt att tillförsäkra ett ändamålsenligt, effektivt och legitimt system som bidrar till en rimlig och rättvis bördefördelning och därmed håller nere och stabiliserar avgiften.

2 (7)

Regeringen anser att reduktioner är av stor betydelse för att uppnå en rättvis bördefördelning, regeringen anser dock inte att en utfasning av dem såsom kommissionen föreslagit är motiverad.

Regeringen bedömer att dagens system med medlemsavgifter baserade på BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter och att det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande.

Regeringen stödjer principiellt sett förenklingar av regelverket och systemet för den mervärdesskattebaserade avgiften men anser att förändringarna bör utformas på ett sätt som inte missgynnar medlemsstater med låga mervärdesskattefel och/eller höga mervärdesskatteintäkter eller skapar felaktiga incitament för utformningen av respektive medlemsstats mervärdesskattesystem.

Regeringen har en öppen inställning till förslagen om EU-ETS och avgift på plastförpackningar. Analyserna visar att dessa förslag skulle vara gynnsamma för Sverige. Vidare skulle de kunna medföra positiva styr- och beteendeeffekter.

Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Detta gäller särskilt de direkta skatterna. Det finns därför ett starkt motstånd till att använda skatter som nya egna medel i EU-budgeten. Detta gäller inte minst skatter som inte har införts i svensk rätt, exempelvis förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB).

4. Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram

- Diskussionspunkt

Det finska ordförandeskapet ska presentera sitt arbetsprogram för Ekofin de kommande sex månaderna.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

3 (7)

Det finska ordförandeskapet har fyra övergripande prioriteringar: att stärka gemensamma värden och rättsstatsprincipen, att göra EU mer konkurrenskraftigt och socialt inkluderande, att stärka EU:s ställning som en global klimatledare och att skydda medborgarnas säkerhet.

För arbetet i Ekofinrådet lyfter ordförandeskapet fram följande i sitt övergripande arbetsprogram.

Ordförandeskapet framhåller att en ambitiös ansats krävs för att färdigställa bankunionen. I det avseendet nämns fortsatta tekniska diskussioner om en gemensam insättningsgarantiförsäkring (EDIS) och diskussioner om den regelmässiga behandlingen av bankers innehav av statsobligationer. Vidare konstaterar ordförandeskapet att det behövs ytterligare åtgärder för att minska riskerna i banksektorn.

Ordförandeskapet konstaterar att hållbar finansiering och diversifiering av risker på kapitalmarknaderna är centrala områden för att stärka den ekonomiska och monetära unionen. Här lyfter ordförandeskapet fram både behovet av att bryta den skadliga kopplingen mellan banker och nationella offentliga finanser och grön finansiering som ett komplement till klimatpolitiska åtgärder.

Ordförandeskapet framhåller att det behövs mer transparens och förenkling av den ekonomisk-politiska koordineringen. Dock betonas att det yttersta ansvaret för den ekonomiska politiken ligger hos medlemsstaterna.

Vidare konstateras att ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft skapas inom EU-budgeten för att hantera euroområdets särskilda behov och att den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) stärks för att säkerställa finansiell stabilitet.

På skatteområdet noterar ordförandeskapet att diskussioner om digital beskattning kommer att fortsätta inom OECD. Ordförandeskapet framhåller att ett nära samarbete inom EU borde göra det möjligt att vidta effektiva åtgärder för att hantera aggressiv skatteplanering, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Sådana åtgärder kommer enligt ordförandeskapet att skapa ett mer rättvist och förutsägbart företagsklimat.

4 (7)

Slutligen konstaterar ordförandeskapet att man behöver säkerställa att tillsynsmyndigheter har tillräcklig kapacitet och befogenheter för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

6.Europeiska terminen: Landsspecifika rekommendationer

- Beslutspunkt

Rådet ska anta de landsspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Horisontella aspekter av de landsspecifika rekommendationerna behandlades i EU-nämnden den 5 juni och 12 juni 2019 inför Epscorådet respektive Ekofinrådet i juni. Även en rapport om horisontella aspekter av årets landsspecifika rekommendationer behandlades den 14 juni 2019 i EU- nämnden inför allmänna rådet.

Den 5 juni presenterade kommissionen sitt förslag till årets landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Kommissionen grundar rekommendationerna på en bedömning av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in till kommissionen i april. Dessutom utgör kommissionens landrapporter som presenterades i slutet på februari ett analytiskt underlag till rekommendationerna.

Under 2019 har arbetet inom den europeiska planeringsterminen haft ett starkare fokus på att identifiera och prioritera investeringsbehov i medlemsstaterna. Därav får alla medlemsstater i år en rekommendation kopplad till investeringar.

Sverige fick i år tre rekommendationer. Den första rekommendationen är oförändrad jämfört med förra året, och handlar om förslag till åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning samt förslag till åtgärder

5 (7)

för att stimulera bostadsbyggandet och öka effektiviteten på bostadsmarknaden. Den andra rekommendationen handlar om att investera i utbildning och kompetens samt att bibehålla investeringar inom transportsektorn och forskning och innovation. Den tredje rekommendationen handlar om att säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket mot penningtvätt.

Till följd av valen till Europaparlamentet publicerades årets landsspecifika rekommendationer senare än vanligt. Rådets behandling av de landsspecifika rekommendationerna sker i år därför i två steg. I det första steget behandlades horisontella aspekter av rekommendationerna i Ekofinrådet (ekonomisk- och finanspolitiska delar) och i Epscorådet (sysselsättnings- och socialpolitiska delar) inför Europeiska rådet den 20–21 juni. I det andra steget väntas nu godkännande och slutligt antagande av de landsspecifika rekommendationerna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Gällande rekommendationen till Sverige delar regeringen kommissionens bedömning att det finns makroekonomiska risker kopplade till hushållens höga skuldsättning och att bostadsmarknadens funktionssätt utgör en viktig utmaning. Regeringen och berörda myndigheter har vidtagit åtgärder för att hantera detta och följer noga den fortsatta utvecklingen. Regeringen delar även synen på investeringsbehoven och konstaterar att stora satsningar också görs inom dessa områden. Vidare välkomnar regeringen kommissionens engagemang i frågor om penningtvätt. Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är en viktig fråga och regeringen arbetar i högt tempo för att säkerställa reglering och tillsyn på området.

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom antagandet av de landsspecifika rekommendationerna.

7.(ev). Rådets beslut/rekommendationer om genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten

- Beslutspunkt

6 (7)

Det är i skrivande stund inte bekräftat om något beslut eller rekommendation ska antas om stabilitets- och tillväxtpaktens genomförande. Regeringen avser återkomma till nämnden om ett beslut eller en rekommendation ska antas.

8. Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor.

7 (7)