Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D0650

Kommenterad dagordning

Rådet

2019-11-25

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 5 december 2019

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades 20 november 2019.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.(ev.) Punktskatter – strukturen för punktskatter på alkohol: ändringar av rådets direktiv

- Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ändring av direktivet om strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

Överläggning har skett med skatteutskottet, senast den 7 mars 2019. Samråd med EU-nämnden skedde senast den 6 november 2019.

Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring av direktivet i maj 2018. Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM104. Det nu aktuella förslaget är ett resultat av förhandlingar i rådet.

I direktivet finns sedan tidigare två olika tillåtna sätt att beräkna alkoholhalten för öl – grader Plato eller faktisk alkoholstyrka räknat på volym. Sverige beräknar efter alkoholstyrka. I ändringsdirektivet föreslås att

det förtydligas hur alkoholhalten i öl ska beräknas om man använder Platometoden, vilket alltså inte kommer att påverka Sverige. I direktivet finns vidare i dag en frivillig möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa nedsatt skatt för öl vars faktiska alkoholhalt inte överstiger 2,8 procent. Det föreslås att den gränsen ökas till 3,5 procent.

Det föreslås också att de möjligheter som i dag finns för att tillämpa nedsatt skatt för oberoende, små ölbryggerier och spritdestillerier utökas till att gälla alla typer av alkoholdrycker. Liksom i dag föreslås möjligheten till nedsatt skatt vara frivillig. Det föreslås vidare att det införs en skyldighet för medlemsstaterna att på begäran utfärda intyg till oberoende, små producenter etablerade på deras territorium som bekräftar deras årliga produktion och att de uppfyller övriga krav i direktivet. Det anges dock att denna skyldighet får uppfyllas genom självcertifiering från producenterna (som myndigheterna vid behov kan kontrollera). Det föreslås även en möjlighet till skattebefrielse eller nedsatt skatt för etylalkohol som producerats för eget bruk. Regeln är frivillig och innehåller flera begränsningar, bl.a. avseende hur alkoholen får användas. Gränsen för hur mycket alkohol som får tillverkas är i det senaste förslaget satt till 50 liter per hushåll och år, men det är en fråga där medlemsstaterna fortfarande är oense.

I direktivet finns i dag regler om att alkohol som har blivit fullständigt eller delvis denaturerad (utblandad med ämnen som förhindrar eller försvårar förtäring) enligt vissa krav ska befrias från punktskatt. Direktivet föreslår i denna del att ordalydelsen avseende vad som räknas som fullständigt denaturerad alkohol ändras så att den överensstämmer med den praxis som utvecklats på senare tid. Avseende s.k. delvis denaturerad alkohol föreslås vissa förtydliganden av vad som omfattas av reglerna, samt ett förtydligande om när den ska omfattas av reglerna för flyttning under det s.k. uppskovsförfarandet i punktskattedirektivet.

På initiativ av en medlemsstat har även diskuterats ett förslag om att medlemsstater ska ges möjlighet att beskatta vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter på samma sätt som öl och etylalkohol beskattas, d.v.s. proportionerligt efter alkoholhalt snarare än per liter med breda kategorier för alkoholhalt. I den senaste versionen är detta förslag dock struket.

2 (18)

Slutligen har en annan medlemsstat inkommit med ett förslag om skattenedsättning för viss småskalig kommersiell spritproduktion.

Förslaget behandlades senast vid Ekofinrådets möte i november 2019. Någon politisk överenskommelse kunde då inte nås. Den främsta utestående frågan var beskattning av sprit producerad för eget bruk. Frågan har sedan dess behandlats vid ett högnivågruppsmöte på tjänstemannanivå den 22 november 2019. Det förslag som ska behandlas på Ekofinrådet den 5 december är samma som behandlades vid Ekofinrådet i november 2019.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kan acceptera de föreslagna ändringarna. Det är viktigt att utformningen av reglerna, särskilt avseende delvis denaturerad alkohol, inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag.

Möjligheten till skattebefrielse eller skattenedsättning för etylalkohol som producerats för eget bruk måste vara kraftigt begränsad vad gäller mängden alkohol för att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Om övriga begränsningar förstärks kan en något högre mängd accepteras.

Sverige kan stödja det tillkommande förslaget om beskattning av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter proportionerligt efter alkoholhalt.

4.Förstärkningen av bankunionen

- Diskussionspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om arbetet med att stärka bankunionen, med fokus på förhandlingarna om en gemensam insättningsgarantiförsäkring.

Samråd med EU-nämnden skedde den 12 juni 2019 inför Ekofinrådets möte den 14 juni 2019. Överläggning med finansutskottet skedde den 9 juni 2016 och information gavs den 8 oktober 2019.

Den europeiska bankunionen är en del av vidareutvecklingen av EMU. Initiativet till bankunionen ska ses mot bakgrund av den senaste ekonomiska och finansiella krisen och de svagheter som då uppdagades i ett antal banker, främst inom eurozonen. Den fullbordade bankunionen ska bestå av tre delar: en gemensam banktillsyn, ett gemensamt insättningsgarantisystem och en

3 (18)

gemensam resolutionsmekanism. Bankunionen är obligatorisk för medlemsstater som har euron som valuta medan övriga medlemsstater kan ansluta sig frivilligt. En gemensam tillsynsmekanism respektive en gemensam resolutionsmekanism och resolutionsfond finns på plats.

Den 24 november 2015 presenterade kommissionen ett förslag om det tredje och sista steget i bankunionen – ett förordningsförslag om en europeisk insättningsgarantiförsäkring (EDIS) (2015/16:FPM27). Förslaget innebär att det etableras en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna som finns i de medlemsstater som deltar i bankunionen. Förhandlingar om förslaget har ännu inte avslutats.

I juni 2016 antog Ekofinrådet slutsatser om en färdplan för att slutföra bankunionen inklusive EDIS.

Den 11 oktober 2017 presenterade kommissionen ett meddelande om fullbordande av bankunionen, som bl.a. innehöll ett reviderat förslag om att stegvis införa EDIS, där första steget skulle bestå endast av likviditetsstöd (lån med återbetalningsskyldighet), till skillnad från det ursprungliga förslaget där även slutliga förluster skulle absorberas av det gemensamma systemet (2017/18:FPM19).

På Ekofinrådsmötet den 5 december väntas ordförandeskapet informera om diskussionerna om bankunionen och EDIS under det innevarande ordförandeskapet. Under det finska ordförandeskapet har ett möte på teknisk nivå ägt rum. Diskussioner har även skett i den högnivågrupp om EDIS som Eurogruppen etablerade i december 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att rådet får en lägesuppdatering om hur arbetet med bankunionen fortskrider.

5.Övriga frågor

a)Direktiv vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter

- Diskussionspunkt

4 (18)

Den svenska delegationen avser lyfta frågan om behandling av förslaget till direktiv vad gäller offentliggörande av vissa inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer.

Civilutskottet informerades den 15 september 2016. Skatteutskottet informerades den 1 december 2016 samt skriftligen den 21 november 2019. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 22 november 2019.

I april 2016 lade kommissionen fram ett förslag till ändring av redovisningsdirektivet om rapportering av skatt (offentlig land-för-land- rapportering). Förslaget innebär i huvudsak att multinationella företag verksamma inom EU med en omsättning som överstiger 750 miljoner euro ska utarbeta en land-för-land-rapport om sin världsomspännande verksamhet. Rapporten ska innehålla information om verksamheten, antalet anställda, nettoomsättningen, resultat före skatt, inkomstskattebelopp och ackumulerade vinstmedel. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats eller hos bolagsregistret i den stat där den som ska tillgängliggöra rapporten har hemvist. Rapporten ska vara tillgänglig för allmänheten under minst fem år. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2015/16:FPM81.

Förslaget är uppsatt för beslut om allmän inriktning på dagordningen till Konkurrenskraftsrådets möte den 28 november 2019. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, artikel 50(1) FEUF.

Regeringen har motsatt sig att förslaget tas upp på Konkurrenskraftsrådets möte, eftersom regeringen anser att förslaget har fel rättslig grund. Detta har bl.a. gjorts i ett brev som finansminister Andersson har skickat till ansvariga ministrar i Finland, som innehar ordförandeskapet i rådet.

Punkten har satts upp på Ekofindagordningen på begäran av Sverige.

Förslag till svensk ståndpunkt

Frågan avser harmonisering av skatteregler som framförallt är medlemsstaternas befogenhet. Beslut på detta område fattas med enhällighet enligt artiklarna 113 och 115 i EU-fördraget. Det är viktigt att upprätthålla principen att skattefrågor ska behandlas i den rådskonstellation och med det beslutsförfarande som gäller för skattefrågor.

5 (18)

b)Aktuella lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke-lagstiftande verksamhet

6.(ev.) Slutsatser om energibeskattning

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om energibeskattning baserat på en rapport från kommissionen om energiskattedirektivet.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 5 november 2019.

Den 27 oktober 2003 antog rådet det s.k. energiskattedirektivet som innebar en omstrukturering av EU:s gemensamma ramverk för beskattning av bränslen och elektricitet.

Under senare år har kommissionen genomfört en utvärdering av direktivet och lade i september fram en rapport om utvärderingen och behovet av en revidering. Slutsatserna i rapporten är att direktivet blivit omodernt och inte har följt teknik- och marknadsutvecklingen som skett sedan 2003. Enligt utvärderingen är minimiskattenivåerna låga och de har varit oförändrade sedan 2003 utan indexering. Skattenivåerna skiljer sig markant mellan olika medlemsstater. Vidare har direktivet enligt utvärderingen medfört en omfattande och divergerande användning av diverse undantag på nationell nivå. Direktivets ursprungliga syften var huvudsakligen inriktade på den inre marknaden, exempelvis genom att undvika dubbelbeskattning och konkurrenssnedvridningar på energimarknaden. Direktivet harmonierar dock enligt utvärderingen endast i liten omfattning med EU:s övriga politikområden såsom socialpolitik och miljö- och klimatpolitik.

Innebörden av de föreslagna rådsslutsatserna är en uppmaning till kommissionen att ta fram förslag på praktiskt tillämpliga regler som är klara och tydliga särskilt när det handlar om biobränslen, nya energiprodukter, behandling av flygsektorn, statsintäkter samt statsstödsregler.

6 (18)

Samtidigt uppmanas kommissionen att genomföra en konsekvensanalys och däri beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga för- och nackdelar samt konsekvenser för konkurrenskraft, sysselsättning och hållbar utveckling.

Förslag till svensk ståndpunkt

Energiskattedirektivet är omodernt och harmonierar inte med andra delar av EU:s klimat- och energipolitik. Kommissionen bör ta fram ett förslag till reviderat direktiv. Rådsslutsatser om detta kan stödjas.

7.(ev.) Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna en rapport om skattefrågor vilken ska överlämnas till Europeiska rådet den 12-13 december 2019.

Information till skatteutskottet planeras den 28 november 2019.

Europeiska rådet gav den 1-2 mars 2012 ett uppdrag till kommissionen och rådet att återrapportera dels om konkreta metoder för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, dels om det pågående arbetet med vissa skatteförslag i rådet. Den första återrapporteringen enligt detta uppdrag skedde i juni 2012. En återrapportering har därefter skett till Europeiska rådet varje halvår.

Enligt uppdraget skulle arbetet inriktas på områden där mer ambitiösa insatser är tänkbara, med fokus på hur skattepolitiken kan stödja samordningen av den ekonomiska politiken och bidra till finanspolitisk samordning och tillväxt.

Rapporten beskriver det arbete som bedrivits på skatteområdet under det finska ordförandeskapet och har behandlats vid möte i rådets högnivågrupp för skattefrågor den 22 november 2019.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rapporten.

7 (18)

8.(ev.) Uppförandekodgruppen (företagsbeskattning)

a)Rapport till rådet

b)Slutsatser

-Beslutspunkt

Rådet ska godkänna uppförandekodgruppens rapport om sitt arbete under det finska ordförandeskapet och anta slutsatser om rapporten.

Samråd med EU-nämnden om uppförandekoden för företagsbeskattning ägde senast rum den 8 mars 2019. Överläggning med skatteutskottet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 28 november 2017.

I december 1997 antog rådet en resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning. Syftet med koden är att motverka skadlig skattekonkurrens inom bolagsskatteområdet. En särskild högnivågrupp inom rådet har inrättats för att genomföra uppförandekodens principer. Varje halvår rapporterar uppförandekodgruppen till rådet om sitt arbete under respektive ordförandeskap. Rapporten godkänns sedan av rådet.

Rapporten beskriver vilka frågor gruppen har arbetat med under det finska ordförandeskapet. Gruppen har fortsatt sitt arbete med att granska att nya skatteåtgärder inte strider mot uppförandekoden, dvs. frysning (framför allt vad gäller s.k. avdrag för fiktiv ränta) samt med avveckling av skatteåtgärder som bedömts vara skadliga. Vidare har gruppen arbetat med övervakning av genomförande av tidigare överenskomna riktlinjer om skadliga skatteåtgärder. Dessutom har gruppen arbetat med EU-förteckningen över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner (listan) som upprättades av rådet i december 2017. Listan innehåller för närvarande 8 jurisdiktioner som bedömts vara icke-samarbetsvilliga. Gruppen har även enats om riktlinjer om koordinerade motåtgärder på skatteområdet mot listade jurisdiktioner.

Av slutsatserna framgår att gruppen under det kroatiska ordförandeskapet ska fortsätta sitt arbete med att utvärdera skadliga skatteåtgärder och avveckling med skadliga skatteåtgärder samt med övervakning av tidigare överenskomna riktlinjer.

Förslag till svensk ståndpunkt

8 (18)

Regeringen anser att uppförandekoden och uppförandekodgruppen är viktiga instrument i arbetet mot skadlig skattekonkurrens. Det är viktigt att gruppens arbete med avveckling och frysning av skadliga skatteåtgärder fortsätter utifrån kodens principer samt att framsteg görs i övriga delar av gruppens arbete.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder är det regeringens inställning att processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet har en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

Regeringen kan ställa sig bakom rapporten och slutsatserna om denna, inklusive riktlinjerna om motåtgärder på skatteområdet som ska vidtas mot jurisdiktioner som är listade på EU-förteckningen över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner.

9.(ev.) Rådets beslut och rekommendationer om genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten

- Beslutspunkt

Rådet ska anta rekommendationer och beslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del för Rumänien och Ungern.

De aktuella besluten och rekommendationerna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Frågor relaterade till stabilitets- och tillväxtpakten behandlades senast i EU-nämnden den 12 juni 2019.

Medlemsstater som befinner sig i den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska anpassa sitt strukturella sparande mot ett medelfristigt budgetmål med i regel 0,5 procent av BNP per år. Bedömer kommissionen att det skett en betydande avvikelse från anpassningsbanan kan den föreslå att rådet fastställer att en sådan avvikelse föreligger och även att rådet

9 (18)

rekommenderar medlemsstaten att vidta åtgärder för att korrigera avvikelsen. För euroländer kan utebliven korrigering medföra sanktioner.

År 2016 avvek Rumänien från anpassningsbanan mot sitt medelfristiga budgetmål. Rådet har vid flera tillfällen rekommenderat Rumänien att vidta åtgärder för att korrigera avvikelsen, men kommissionen bedömer att tillräckliga åtgärder inte har vidtagits. Kommissionen rekommenderar därför att rådet fastställer detta, samt föreslår att rådet antar en ny rekommendation till Rumänien om att vidta åtgärder under 2020 för att korrigera avvikelsen.

År 2017 avvek Ungern från anpassningsbanan mot sitt medelfristiga budgetmål, och har rekommenderats av rådet att vidta åtgärder. Kommissionen bedömer att Ungerns offentliga finanser visserligen förbättrats under 2019, men inte i tillräcklig utsträckning för att ligga i linje med den senaste rekommendationen från våren 2019. Kommissionen rekommenderar därför att rådet fastställer att tillräckliga åtgärder inte har vidtagits. Kommissionen föreslår också att rådet antar en rekommendation till Ungern om att korrigera avvikelsen under 2020.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten är viktig för att EU:s medlemsstater ska säkerställa en hållbar utveckling i de offentliga finanserna.

Regeringen kan ställa sig bakom de föreslagna besluten om att fastställa att Rumänien och Ungern inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Regeringen kan även ställa sig bakom kommissionens förslag till nya rekommendationer till Rumänien och Ungern gällande att korrigera avvikelserna från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet.

10.Slutsatser om stärkande av den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om hur EU:s arkitektur för utvecklingsfinansiering ska kunna stärkas. Slutsatserna baseras på en rapport som tagits fram av en högnivågrupp som tillsattes av rådet i april 2019.

10 (18)

Samråd med EU-nämnden ägde rum den 4 oktober 2019 inför Ekofinrådet den 10 oktober 2019 och den 22 november 2019 inför FAC utveckling den 25 november 2019.

Högnivågruppen lade fram sin rapport i oktober 2019. I rapport presenteras ett antal förslag på hur det europeiska systemet för utvecklingsfinansiering kan effektiviseras för att skapa ytterligare mervärde och i större utsträckning bidra till att infria EU:s prioriteringar på utvecklingsområdet. Fokus är framför allt på Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), samt de finansiella instrument för utvecklingsfinansiering som administreras av kommissionen. Ett antal kortsiktiga förslag presenteras som syftar till att förbättra koordinering och policystyrning i nuvarande system och alternativ för en långsiktig, mer genomgripande, förändringar av den institutionella strukturen.

I slutsatserna instämmer rådet i rapportens problembeskrivning, dvs. att det finns behov av att stärka effektivitet och koherensen i EU:s utvecklingsarbete för att möta de globala utmaningarna. Vidare föreslår rådet att flera av de kortsiktiga förslagen genomförs samt att en process påbörjas för att undersöka förutsättningarna och implikationerna av de mer genomgripande förändringarna av arkitekturen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser. Generellt anser regeringen att en eventuell förändring av arkitekturen, både gällande kort- och långsiktiga förslag, först och främst bör främja effektivitet och bidra till förbättrad utvecklingseffekt för det globala multilaterala systemet, samt att förändringar inte bör innebära några nya kostnader för medlemsstaterna.

11.Agendan för hållbar finansiering

- Diskussionspunkt

Kommissionen ska informera om sitt arbete med en ny strategi för att främja en hållbar finansmarknad. Därefter inbjuds medlemsstaterna att diskutera frågan.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Ett lagförslag om en EU-gemensam grön taxonomi för investeringar, inom ramen för

11 (18)

kommissionens handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt, behandlades i EU-nämnden den 25 och 27 september 2019. Överläggning om förslaget skedde med finansutskottet den 21 november 2019.

I mars 2018 lade kommissionen fram en handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt med en rad åtgärder för att främja en mer hållbar finansmarknad. Syftet med handlingsplanen är att styra om kapital mot mer hållbara investeringar, integrera hållbarhet i företagens generella riskramverk och främja långsiktighet på finansmarknaden och i ekonomin som helhet.

Hållbarhet är en av fokusfrågorna för den tillträdande kommissionen. På Ekofinrådet förutses kommissionen informera om sitt förberedande arbete med att utarbeta en ny strategi för en hållbar finansmarknad. Medlemsstaterna kommer därefter ges möjlighet att framföra sin syn inför det fortsatta arbetet i en framåtblickande policydiskussion.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att EU fortsätter arbetet med en strategi för att upprätta en grön finansmarknad som främjar hållbara investeringar. Viktigt för regeringen är att EU kommer överens om en grön taxonomi som gör det enklare att identifiera och jämföra hållbara investeringar. Viktigt är också att slutsatser från analyser som genomförts inom ramen för kommissionens handlingsplan omsätts i konkreta förslag i den kommande strategin.

12.Ekofinrådets arbetsplan för klimatåtgärder

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna en arbetsplan för Ekofinrådet på klimatområdet.

Ärendet har inte behandlats tidigare i EU-nämnden eller i utskott.

På Ekofinrådets informella möte den 13-14 september i Helsingfors diskuterades finansministrarnas roll i klimatpolitiken. Det fanns en generell samsyn om att de politikområden som finansministrarna ansvarar för, t.ex. budget-, finansmarknads- och skattepolitik, har en central roll i klimatomställningen.

Som en uppföljning av diskussionen vid Ekofinrådets möte i september har ordförandeskapet utarbetat en arbetsplan som syftar till att främja

12 (18)

regelbundna diskussioner om klimatrelaterade frågor i Ekofinrådet. Arbetsplanen väntas bl.a. innehålla det kommande förslaget från kommissionen till en European green deal, en hållbar finansmarknad samt skatterelaterade frågor, såsom koldioxidbeskattning, gröna skatter och skadliga subventioner. Vidare framhålls att arbetsplanen ska uppdateras på regelbunden basis av inkommande ordförandeskap.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom arbetsplanen och välkomnar fortsatta diskussioner om klimatåtgärder.

13.Gemensamt uttalande från rådet och kommissionen om stablecoins

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna ett gemensamt uttalande av rådet och kommissionen om stablecoins.

Finansutskottet informerades den 21 november 2019. EU-nämnden informerades den 6 november 2019.

Stablecoins, som Facebooks ännu ej lanserade initiativ Libra, är en typ av kryptovaluta konstruerad för att undvika kraftiga svängningar i värdet på den digitala tillgången. Stablecoins kan innebära möjligheter, exempelvis för effektivare gränsöverskridande betalningar. Stablecoins kan också innebära risker, exempelvis för konsumentskydd och penningtvätt. Initiativ till en stablecoin reser därför omfattande frågor. Internationellt pågår bland lagstiftare, centralbanker och tillsynsmyndigheter en diskussion om lämpligt förhållningssätt.

Mot bakgrund av detta har ordförandeskapet tagit fram ett förslag till gemensamt uttalande från rådet och kommissionen om stablecoins. Inriktningen på uttalandet är att inga globala stablecoinarrangemang ska tillåtas inom EU innan det står klart att det finns en tydlig legal grund och ett lämpligt regelverk för övervakning och tillsyn. Samtidigt framhävs att det föreligger ett behov av mer analys, både av själva företeelsen stablecoin och av andra alternativ för att effektivisera gränsöverskridande betalningar.

Förslag till svensk ståndpunkt

13 (18)

Regeringen kan ställa sig bakom det gemensamma uttalandet. Regeringen anser att uttalandet är välbalanserat mellan de risker och möjligheter som stablecoins kan utgöra.

14.Slutsatser om strategiska prioriteringar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om strategiska prioriteringar på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Samråd med EU-nämnden ägde rum den 4 oktober 2019. Överläggning ägde rum med finansutskottet den 1 oktober 2019 och utskottet har därefter informerats om frågans utveckling den 19 november 2019.

I juli i år presenterade kommissionen ett antal rapporter på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I rapporterna pekade kommissionen på strategiska brister avseende medlemsstaternas genomförande av penningtvättsdirektivet, tillsyn och samarbetet mellan berörda myndigheter, dvs. tillsynsmyndigheter och finansiella underrättelseenheter (i Sverige Finanspolisen).

Kommissionens rapporter har legat till grund för diskussionen om de slutsatser som rådet nu ska anta. I slutsatserna framhålls behovet av:

1)harmonisering av penningtvättsregelverket genom EU-förordning,

2)förbättrad tillsyn på nationell nivå och på EU-nivå genom en ny EU- tillsynsmyndighet, och

3)förbättrat samarbete mellan de berörda myndigheterna, dvs. mellan tillsynsmyndigheter på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och finansiella underrättelseenheter.

I slutsatserna anges att framtida reformer ska vara i enlighet med principerna i EU-fördraget, såsom proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

Förslag till svensk ståndpunkt

14 (18)

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser. Regeringen anser att såväl tillsynen som det övriga samarbetet på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i EU behöver förbättras och att det är angeläget med fortsatta reformer. Sådana reformer bör vara väl avvägda, proportionerliga och ändamålsenliga. Det är även viktigt att beakta budgetära konsekvenser.

15.Slutsatser om fördjupningen av kapitalmarknadsunionen

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Överläggning om kapitalmarknadsunionen skedde senast med finansutskottet den 21 november 2019. EU-nämnden informerades senast den 4 oktober 2019.

Kommissionen presenterade 2015 en handlingsplan för en kapitalmarknadsunion (CMU) med målet att grunderna för densamma skulle vara på plats 2019 (2015/16:FPM10). CMU är samlingsbegreppet för initiativ som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning i Europa, stärka den inre marknaden och göra den europeiska ekonomin mer motståndskraftig genom en mer integrerad kapitalmarknad. I mars 2019 konstaterade kommissionen att de hade vidtagit alla åtgärder under handlingsplanen för CMU men att det skulle ta tid innan effekterna av åtgärderna märks. Kommissionen konstaterade samtidigt att det behövs fler steg inom CMU.

Rådslutsatserna bygger vidare på tidigare åtgärder för att avlägsna hinder för gränsöverskridande kapitalflöden, öka EU:s globala konkurrenskraft, öka eget kapital som finansieringskälla jämfört med lånefinansiering samt för att öka små och medelstora företags tillgång till kapital. Detta ska göras utan att negativt påverka finansiell stabilitet eller konsumentskydd och med fortsatt arbete med tillsynskonvergens inom EU.

Jämfört med tidigare finns det mer fokus på hållbarhet, på att ta till vara potentialen i teknologisk utveckling och på att öka investerarnas tillgång till kapitalmarknaden genom framför allt långsiktiga och ändamålsenliga

15 (18)

investeringsprodukter. Vikten av att värna lokala marknader och öppenhet mot tredjeland tas också upp i slutsatserna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser och ett fortsatt arbete med CMU som syftar till att underlätta företagens tillgång till finansiering, skapa ändamålsenliga investeringsprodukter och bidra till omställningen till en hållbar ekonomi.

16.Genomförande av handlingsplanen för hantering av nödlidande lån i Europa

- Diskussionspunkt

Rådet ska få en lägesuppdatering om genomförandet av handlingsplanen för att minska andelen nödlidande lån i EU och förebygga uppkomsten av sådana lån.

Ärendet har behandlats i EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 12 juni 2019. Information till finansutskottet om kommissionens förslag om direktivet om köp och hantering av krediter samt ianspråktagande av säkerheter, som är en del av handlingsplanen, gavs senast den 14 november 2019. Överläggning om direktivet skedde den 14 juni 2018.

I juli 2017 antog Ekofinrådet slutsatser om en handlingsplan för att minska den höga andelen nödlidande lån i EU och förebygga uppkomsten av sådana lån framöver. Handlingsplanen inkluderar ett flertal åtgärder på fyra områden: i) tillsyn, ii) strukturreformer av regelverk för insolvens och skuldindrivning, iii) andrahandsmarknader för nödlidande lån, samt iv) främjande av omstrukturering av banksystemet. Uppdraget att utföra åtgärderna ställdes framför allt till kommissionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna samt ECB i egenskap av bankunionens centrala tillsynsmyndighet.

Utifrån handlingsplanen lade kommissionen i mars 2018 fram ett paket av åtgärder. En av paketets delar rör förslag om att införa en säkerhetsspärr, s.k. backstop, i kapitaltäckningsregelverket, med syfte att förebygga höga andelar av nödlidande lån i kreditinstitut. Förslaget antogs i april. En annan del av

16 (18)

paketet rör hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter. Detta förslag förhandlas fortfarande.

Andra centrala åtgärder som vidtagits utifrån handlingsplanen är bl.a. Europeiska bankmyndighetens (Eba) framtagande av riktlinjer dels för hanteringen av nödlidande lån, dels för bankers hantering och övervakning av lån, bl.a. i syfte att ge bankerna vägledning för att motverka att lånen blir nödlidande. Eba, ECB och kommissionen uppdrogs även att överväga att inrätta transaktionsplattformar för nödlidande lån och kommissionen ålades att genomföra en jämförelse av medlemsstaternas insolvenssystem. Arbete pågår fortfarande avseende vissa av dessa åtgärder.

Rådet ska regelbundet följa upp handlingsplanen och utvecklingen av andelen nödlidande lån i EU.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till det fortsatta arbetet med att stärka det finansiella systemet i EU och upprätthålla den finansiella stabiliteten. En del i detta är att komma till rätta med problemet med nödlidande lån och att förebygga att liknande problem uppstår i framtiden.

Regeringen anser att tillsynsåtgärderna i handlingsplanen bör prioriteras i arbetet med att komma till rätta med de befintliga nivåerna av nödlidande lån. Regeringen anser att fokus i arbetet bör vara på åtgärder som syftar till att förebygga uppkomsten av nya nödlidande lån. Ett välfungerande insolvenssystem är en viktig del av det finansiella systemet då det bidrar till ett bra affärsklimat och ekonomisk tillväxt. Framgent bör fokus i det avseendet vara att förstå och lära sig av medlemsstaternas olika system.

Regeringens inställning är att åtgärderna ska genomföras budgetrestriktivt.

17.Övriga frågor

EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner

-Informationspunkt

Den danska delegationen har bett att få föra upp frågan om EU- förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet på

17 (18)

dagordningen. I skrivande stund finns inga ytterligare detaljer om informationen som väntas delges ministrarna på mötet.

Överläggning med skatteutskottet om EU-förteckningen ägde senast rum den 28 november 2017. Samråd med EU-nämnden ägde senast rum den 8 mars 2019.

Vid Ekofinrådets möte den 5 december 2017 godkändes och offentliggjordes slutsatser om en EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Jurisdiktioner med identifierade problem listades dock inte i de fall de hade gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem. Alla jurisdiktioner som gjort åtaganden har varit föremål för övervakning av uppförandekodgruppen för att säkerställa att de fullföljer sina åtaganden inom angivna tidsgränser. Ekofinrådet antog nya slutsatser om EU-förteckningen vid sitt möte den 12 mars 2019 och uppdaterade förteckningen. Därefter har det skett ytterligare uppdateringar av förteckningen som nu innehåller 8 jurisdiktioner som anses vara icke samarbetsvilliga.

Under en separat dagordningspunkt på Ekofinrådet den 5 december behandlas en rapport som beskriver uppförandekodgruppens arbete med förteckningen under det finska ordförandeskapet, samt slutsatser om denna rapport.

18 (18)