Miljö, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D2822
Kommenterad dagordning
Miljörådet
2020-02-24
Miljödepartementet
Internationella sekretariatet
Rådets möte (miljöministrarna) den 5 mars 2020
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkter
Icke lagstiftande verksamhet
3.Den europeiska gröna given
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussion.
Ansvarigt statsråd:
Hans Dahlgren (övergripande gröna given)
Isabella Lövin (miljö- och klimataspekter av den gröna given)
Förslagets innehåll:
Den 11 december 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given. Kommissionen anger i meddelandet att den gröna given är en tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. För att uppnå syftet krävs samordning mellan alla
politikområden. Alla åtgärder och strategier på EU-nivå ska bidra till de mål som sätts upp i den gröna given.
Meddelandet är en första färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för att den europeiska gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och strategier kommer att följa de närmaste åren. Utöver att föreslå nya åtgärder kommer kommissionen arbeta med medlemsstaterna för att säkerställa att gällande lagstiftning som berörs av den gröna given genomförs på ett effektivt sett.
För att genomföra den europeiska gröna given finns det ett behov att ställa om politiken för energi, ekonomi, industri, produktion, konsumtion, storskalig infrastruktur, transporter, livsmedel, jordbruk, byggverksamhet, skatter och socialpolitik. För att nå miljö-, klimat-, och energimålen vill kommissionen sätta högre värde på skydd och återställande av naturliga ekosystem, hållbar resursanvändning och förbättringar av människors hälsa.
Meddelandet om den gröna given kommer att diskuteras i relevanta rådskonstellationer under våren 2020. Diskussionen på miljörådsmötet väntas fokusera på de miljö- och klimatrelaterade aspekterna av den gröna given.
Inom klimatområdet anges flera centrala strategier och åtgärder i meddelandet, däribland en skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050 och en översyn av relevanta klimatrelaterade politiska instrument. Under år 2021 väntas ett förslag om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid för att minska risken för koldioxidläckage. Vidare ska kommissionen anta en ny EU-strategi för klimatanpassning. En europeisk klimatpakt ska informera och engagera allmänheten i klimatarbetet.
Inom miljöområden aviseras bland annat en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi, med särskild inriktning på resursintensiva sektorer som textilier, bygg, elektronik och plast. Vidare planeras en strategi för biologisk mångfald, som ska följas upp med särskilda åtgärder under 2021 samt utgöra underlaget för EU:s positioner i förhandlingarna om ett nytt ramverk inom Konventionen för biologisk mångfald (CBD). Med utgångspunkt i strategin avser kommissionen även utarbeta en ny EU-skogsstrategi för hela skogscykeln. För att skydda medborgare och ekosystem planerar kommissionen att anta nollföroreningsplaner för luft, vatten och mark och en kemikaliestrategi för hållbarhet. En översyn av EU:s åtgärder mot
2 (14)
föroreningar från stora industrianläggningar planeras. Kommissionen avser stärka EU:s luftvårdsarbete och föreslå striktare luftkvalitetsnormer i linje med WHO:s riktlinjer.
Kommissionen ska lägga fram ett nytt miljöhandlingsprogram som kompletterar den europeiska gröna given. Kommissionen överväger även en översyn av Århusförordningen, för att säkra icke-statliga organisationers och invånares möjlighet att ifrågasätta lagligheten i beslut som påverkar miljön i enlighet med Århuskonventionen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar den europeiska gröna given och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen. Det är angeläget att den höga ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik omsätts i konkret politik och lagstiftning för att påskynda omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa, med bevarad biologisk mångfald och skydd av medborgares hälsa och välbefinnande. Regeringen välkomnar särskilt förslag med tydligt europeiskt mervärde och där den europeiska plattformen kan användas för att lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem. När reglering behövs på EU-nivå är det viktigt att ta hänsyn till att kostnadseffektiviteten för specifika åtgärder kan skilja sig åt mellan medlemsstater och beroende på när i tiden de genomförs. Utgiftsdrivande åtgärder behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).
Regeringen anser att viktiga prioriteringar för klimat och miljö i den gröna given är en klimatlag på EU-nivå som förankrar målet om netto-nollutsläpp till senast 2050 i lagstiftning, tillsammans med vägledande principer för att nå detta mål, samt förslag om en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål till 2030. Sverige uppmanar kommissionen att senast till sommaren 2020 presentera sin konsekvensanalys för en höjning av 2030-målet som bör skärpas till minst -55%. En ny handlingsplan för cirkulär ekonomi bör bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria kretslopp. Handlingsplanen bör omfatta initiativ till en textilstrategi och fortsatta åtgärder på EU-nivå för att förebygga och hantera de miljöproblem som uppkommer på grund av plast och mikroplast.
Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt, och även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser regeringen att den gröna
3 (14)
given måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analyssom genomförande- och uppföljningsfasen.
Regeringen anser att en strategi för biologisk mångfald bör innehålla åtgärder som adresserar de viktigaste påverkansfaktorerna som orsakar förlust av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster. EU bör fortsätta att driva på för ett ambitiöst avtal för skydd av marin biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion inom ramen för Havsrättskonventionen. Regeringens målsättning är att EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig och samstämmig med, och av samma relevans som andra EU-strategier, särskilt EU:s strategier om biologisk mångfald, bioekonomi respektive om klimatanpassning. Regeringen välkomnar kommissionens nollutsläppsvision för en giftfri miljö. Kommissionen bör också presentera en EU- handlingsplan för högfluorerade ämnen (PFAS) och vidta åtgärder för att minska utsläpp av läkemedel i miljön. Regeringen anser att Industriutsläppsdirektivet behöver revideras för att bidra till klimatmålen, cirkulär ekonomi och en giftfri miljö.
Den gröna given bör enligt regeringen bidra till att nå den långsiktiga visionen i EU:s miljöhandlingsprogram. Ett förslag om ett åttonde miljöhandlingsprogram med hög ambitionsnivå och konkreta och mätbara prioriteringar och mål bör presenteras tidigt under 2020.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: –
Fortsatt behandling av ärendet:
Ingen fortsatt behandling av meddelandet väntas för miljörådet.
Faktapromemoria: 2019/20:FPM13
4.(ev.) Framläggande av en långsiktig strategi för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande. Rådet ska anta EU:s långsiktiga klimatstrategi och godkänna att den skickas in till sekretariatet under FN:s klimatkonvention.
Ansvarigt statsråd:
4 (14)
Isabella Lövin
Förslagets innehåll:
Parisavtalet uppmanar parterna att senast 2020 ta fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Den 28 november 2018 presenterade kommissionen ett meddelande om en långsiktig klimatstrategi för EU. Kommissionen bekräftar i strategin IPCC:s bedömning att EU och övriga parter behöver nå nettonollutsläpp till 2050 för att kunna klara Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen till maximalt 1,5 grader.
Kommissionens meddelande om en långsiktig klimatstrategi diskuterades brett i flera olika rådsformationer under 2019. Den sista diskussionen hölls på miljörådet den 4 oktober och därefter rapporterade Finlands ordförandeskap till Europeiska rådet om utfallet av diskussionerna. Vid Europeiska rådets möte i december 2019 ställde sig stats- och regeringscheferna bakom ett mål om nettonollutsläpp i EU till 2050. En medlemsstat kunde vid mötet inte åta sig att nå det målet på nationell nivå och Europeiska rådet ska återkomma till den frågan i juni 2020. Det innebär samtidigt att övriga medlemsstater i december ställde sig bakom målet om nettonollutsläpp till 2050 även nationellt.
Utkastet EU:s långsiktiga klimatstrategi presenterades i februari 2020 och baseras till stora delar på Europeiska rådets slutsatser från december 2019, som fastslog ett mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050 och redogjorde för det stödjande ramverk som ska bidra till att målet nås.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar att Europeiska rådet vid sitt möte i december 2019 enades om att EU ska uppnå klimatneutralitet till 2050. Regeringen välkomnar också att utkastet till långsiktig klimatstrategi utgår från denna målsättning och att inga andra utsläppsscenarier har inkluderats. Regeringen kan därför ställa sig bakom ett antagande av strategin, men avser även verka för att texten på ett tydligare sätt ska referera till Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Regeringen anser att EU ska skicka in en ambitiös långsiktig klimatstrategi till sekretariatet under FN:s klimatkonvention så snart som möjligt under 2020 för att föregå med gott exempel. Det är bara genom att gå före som
5 (14)
EU kan behålla sin internationella ledarroll och driva på i genomförandet av Parisavtalet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning har skett vid flera tillfällen med miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet, senast den 26 september 2019 med miljö- och jordbruksutskottet. Samråd med EU-nämnden har skett vid nio tillfällen, senast den 27 september 2019.
Fortsatt behandling av ärendet:
Kommissionen och ordförandeskapet kommer på EU:s vägnar att skicka in en långsiktig klimatstrategi till sekretariatet för FN:s klimatkonvention, efter att den har antagits av rådet.
Faktapromemoria:
2018/19:FPM19.
5. Miljöanpassning av den europeiska planeringsterminen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussion.
Ansvarigt statsråd:
Hans Dahlgren, övergripande den europeiska terminen
Isabella Lövin, miljö- och klimataspekter av den europeiska terminen
Förslagets innehåll:
Den europeiska terminen är EU:s årliga cykel av ekonomisk policyvägledning och tillsyn. Det är i huvudsak en mekanism för att samordna alla medlemsstaters ekonomiska politik samt ta itu med ekonomiska utmaningar.
6 (14)
Terminen fokuserar på ekonomisk politik för tillväxt, jobb och investeringar. Huvudsyftet är att bidra till att säkerställa konvergens och stabilitet i EU, bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser, främja ekonomisk tillväxt och förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser i EU.
Terminen avser också övervakning av målen för Europa 2020-strategin, inklusive målen om energi och klimat. Detta till trots har terminen i huvudsak behandlat frågor som rör ekonomisk tillväxt och hållbara offentliga finanser till följd av den ekonomiska och finansiella krisen samt välfungerande arbetsmarknader och social inkludering. Miljöaspekterna har därmed givits begränsad prioritet.
Den 17 december 2019 publicerade kommissionen den årliga hållbara tillväxtstrategin för 2020 (ASGS). Denna utgör, tillsammans med ett antal andra strategiska dokument, starten på 2020 års europeiska planeringstermin. Kommissionen har annonserat att den europeiska planeringsterminen framöver ska utökas i syfte att bidra till att medlemsstaterna når FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 och till EU:s målsättning om att uppnå klimatneutralitet till 2050. Detta som en del av kommissionens ökade fokus på klimat och miljömässig hållbarhet, inklusive det åtgärdspaket om Gröna given som lanserades den 11 december 2019.
Till årets upplaga av tillväxtstrategin har vissa förändringar gjorts och rapporten har bytt namn, från den årliga tillväxtöversynen till den årliga hållbara tillväxtstrategin. Inom strategin definieras fyra dimensioner som ska vara vägledande för medlemsstaternas strukturreformer, sysselsättningspolitik, investeringar och finanspolitik: miljömässig hållbarhet, produktivitetsförbättringar, rättvisa och makroekonomisk stabilitet.
På dagordningen för miljörådet den 5 mars finns en punkt om ett åsiktsutbyte om miljöanpassningen av terminen. Inför detta åsiktsutbyte har det kroatiska ordförandeskapet delat ett diskussionsunderlag med frågeställningar som rör hur terminen kan bidra till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Sverige välkomnar diskussionen om hur den europeiska terminen kan bidra till att uppfylla de globala målen för hållbar utveckling, Parisavtalet, och de övergripande målsättningarna i den gröna given på ett lämpligt sätt.
7 (14)
Sverige välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod. Det är angeläget att den höga ambitionen omsätts i konkret politik och lagstiftning. Regeringen delar kommissionens bedömning att omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste påskyndas, omfatta alla sektorer samt genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Gällande den årliga hållbara tillväxtstrategin kan regeringen på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår. Regeringen anser även att det är viktigt att terminen fortsättningsvis fokuserar på sina kärnfrågor. Till dessa hör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.
Regeringen anser att det för att uppnå målen i Agenda 2030 är helt avgörande att använda alla tillgängliga instrument. Regeringen beklagar därför kommissionens nyligen meddelade beslut att inte ta fram en genomförandestrategi för Agenda 2030. Kommissionens ambition att istället integrera Agenda 2030 och de globala målen i olika befintliga strategier noteras.
Regeringen vill erinra om att rådet senast i april 2019 antog rådslutsatser i vilka kommissionen på nytt uppmanades att ta fram en ambitiös strategi för EU:s genomförande av Agenda 2030. Mot bakgrund av kommissionens ändrade inriktning är det nu än viktigare att kommissionen presenterar bra och användbara verktyg för att säkerställa en effektiv och konsekvent integrering av Agenda 2030 i EU. Regeringen ser fram emot att höra mer om hur kommissionen har tänkt kring arbetet med att genomföra Agenda 2030, inklusive förslagen på att integrera hållbarhetsmålen i terminen, och vilka konkreta åtgärder som kommer att följa.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Miljöanpassningen av terminen behandlades senast på miljörådet den 5 mars 2019. Regeringens ståndpunkt var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 28 februari 2019 och samråd i EU-nämnden den 1 mars 2019.
Fortsatt behandling av ärendet:
8 (14)
Ingen ytterligare behandling väntas i miljörådet innevarande år.
6. Slutsatser om luftkvalitet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande.
Ansvarigt statsråd:
Isabella Lövin.
Förslagets innehåll:
Förslaget innehåller rådsslutsatser om en förbättrad luftkvalitet. Rådsslutsatserna tar avstamp i kommissionens översyn av luftkvalitetsdirektiven, vilken i praktiken är en förstudie inför en eventuell revidering av luftkvalitetsdirektiven. Rådsslutsatserna visar på vikten av att förbättra luftkvaliteten, både ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Vidare betonas att samtidigt som luftkvalitetsdirektiven har lett till förbättrad luftkvalitet generellt så har flera medlemsländer fortfarande problem att nå luftkvalitetsstandarderna. Fler åtgärder måste därmed vidtas på alla nivåer och inom alla sektorer. Rådsslutsatserna skickar en tydlig signal till kommissionen att ta fram ett förslag till reviderat luftkvalitetsdirektiv med uppdaterade luftkvalitetsstandarder som närmar sig WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser och anser att det är viktigt att dessa blir ambitiösa och tydligt visar vägen i det fortsatta arbetet för att förbättra luftkvaliteten för såväl miljön som EU-medborgarnas hälsa. Det är därför viktigt att kommissionen så snart som möjligt presenterar ett förslag till reviderat luftkvalitetsdirektiv med skärpta mål- och gränsvärden i linje med WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: –
Fortsatt behandling av ärendet: –
9 (14)
Faktapromemoria: –
7. Utvärdering av vattenlagstiftningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussion.
Ansvarigt statsråd:
Isabella Lövin.
Förslagets innehåll:
Kommissionen presenterade sin rapport om hälsokontrollen av ramdirektivet för vatten den 10 december 2019. I rapporten beskrivs direktivet som huvudsakligen ändamålsenligt. Förbättringarna i vattenmiljön har dock varit långsammare än väntat och det förklaras med otillräcklig finansiering, långsamt genomförande och otillräcklig integrering av direktivets miljömål i andra politikområden, och inte på grund av brister i direktivet. Det område som identifierats där det nuvarande regelverket inte är optimalt är reglering och hantering av kemikalier.
Kommissionen framför att målen med direktivet att säkra skyddet av vatten och att vattenkvaliteten inte ska försämras i allra högsta grad är aktuellt. I rapporten framförs att målen i direktivet behöver integreras i andra politikområden så som jordbruk, energi och transport och att detta inte skett i tillräcklig omfattning än. Ingen analys presenteras gällande direktivets påverkan att nå andra politiska mål.
Rapporten tar upp nästa cykels förvaltningsplaner och åtgärdsprogram (2021
–2027) som centrala för att nödvändiga framsteg mot att nå miljömålen i direktivet till 2027 och att utmaningarna för medlemsländerna är påtagliga. Kommissionen uttrycker att de fortsatt kommer att behöva jobba tillsammans med medlemsstaterna för att hjälpa till med genomförandet och förbättringar av genomförandet av direktivet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
10 (14)
Regeringen välkomnar kommissionens rapport om hälsokontrollen av EU:s vattenlagstiftning. Regeringen menar att det fortsatt behövs en stark lagstiftning på EU-nivå. Vattendirektivet har i hög grad bidragit till ökad kunskap och skydd av våra vatten, samt till en utvecklad förvaltning av våra vattenresurser. Direktivet är också väsentlig för att de åtgärder som behöver genomföras på land för att förbättra havsmiljön ska komma till stånd. Det är speciellt tydligt för Östersjön som har omfattande områden med döda bottnar.
Övergripande anser dock regeringen att det kan finnas utmaningar med direktivet som såväl tolkningen av direktivet och det nationella genomförandet.
Diskussionsfråga 1: Utifrån att kommissionens hälsokontroll konstaterade att ramdirektivet för vatten i stort sett är ändamålsenligt, på vilket lämpligt sätt ska samhällsutmaningar och nya utmaningar som klimatförändringar och föroreningar som läkemedel och mikroplaster följas upp?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Givet samhällsutmaningarna är det för tidigt att konstatera huruvida direktivet är ändamålsenligt eller inte. Det finns en utbredd oro för att direktivet kan komma att hindra en samhällsomställning som krävs för att möta de klimatförändringar som vi står inför. I ljuset av detta har regeringen följande synpunkter utifrån de specifika områden som ordförandeskapet tar upp:
Sedan direktivet beslutades har nya samhällsutmaningar dykt upp. Klimatfrågan är högst aktuell och Sveriges klimatarbete är högt prioriterat politiskt, vikten av att nå Parisavtalets mål kan inte nog understrykas.
Regeringen menar att det inte framgår av analysen i hälsokontrollen att direktivet är tillräckligt flexibelt. Denna flexibilitet är nödvändig för att säkerställa att EU:s medlemsländer kan utföra den samhällsomställning som krävs för att genomföra EU:s gröna giv, bidra till Parisavtalets åtaganden och bli klimatneutralt till 2050.
Det finns därför en potentiell målkonflikt där nödvändiga åtgärder för klimatomställningen kan komma att innebära en försämring av enskilda vattenförekomster på ett sådant sätt att direktivets mål lokalt inte uppnås
11 (14)
fullt ut. Vatten av god kvalitet är oumbärlig inför den kommande klimatanpassningen. Samtidigt kan industrins klimatinvesteringar inte vänta.
Regeringen delar kommissionens bedömning att reglering och hantering av kemikalier inte fungerar optimalt. Detta gäller även hantering nya föroreningar såsom läkemedelsrester och mikroplaster.
Det är viktigt att relevanta föroreningar så som läkemedel och mikroplast tas upp på bevakningslistan och listan med prioriterade ämnen.
Diskussionsfråga 2: Hur kan ökad integrering av målen i EU:s vattenlagstiftning i andra EU-politikområden (i synnerhet jordbruk, energi, transport, industriproduktion) uppnås på ett ömsesidigt stödjande sätt?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ser den gröna given som ett viktigt led i att få en bättre samstämmighet mellan olika politikområden. Den gröna given är ett led i att transformera EU:s ekonomi för en hållbar framtid och i en mer hållbar riktning. Den har ambitionen att transformera EU till ett rättvist och blomstrande samhälle med modern resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 och där ekonomin är frikopplad från resursanvändning. I gröna given anger kommissionen att all EU-lagstiftning ska bidra till att bevara och restaurera Europas naturkapital.
En samstämmighet mellan olika politikområden är viktigt för effektivt arbete och något som behöver eftersträvas. Regeringen anser arbetet med analyser av samstämmighet mellan politikområden behöver förbättras så att såväl synergier som konfliktytor mellan olika politikområden tydliggörs, både nationellt och på EU-nivå, för att lösningar ska kunna identifieras. Genom att kontinuerligt utvärdera och följa upp hur lagstiftningen mellan olika politikområden stödjer eller motverkar varandra kan en förbättring ske.
Diskussionsfråga 3: Hur kan genomförandet av vattenlagstiftningen förbättras, i ljuset av relaterade utmaningar såsom tillgänglighet av finansiering?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen delar kommissionens oro gällande att arbetet med att förbättra vattenkvaliteten går för långsamt. Regeringen avser att verka för att takten i
12 (14)
åtgärdsarbetet ökas så att vattenresurserna och vattenmiljöerna kan skyddas och förbättras. Regeringen ser fram emot att arbeta med kommissionen och övriga medlemsländer för att gemensamt påskynda arbetet med att förbättra vattenkvaliteten och använda vattenresurserna på ett mer hållbart sätt.
Regeringen kan dock konstatera att en anledning till att genomförandet har gått långsamt beror på sådant som inte enkelt kunde förutses när direktivet beslutades. Ett exempel är att det i Sverige var nödvändigt att etablera en helt ny myndighetsstruktur baserat på avrinningsområdesgränser.
Ett annat exempel är att flera hundra års mänsklig påverkan såsom exempelvis från industriell verksamhet, vattenkraftsanläggningar, sjösänkningar, vattendragsrätningar och flottledsresningar liksom från atomsfärsikt nedfall av försurande ämnen och tungmetaller, har resulterat i att påverkan på vattenmiljön är betydligt större än vad myndigheter var medvetna om 2003 när direktivet trädde i kraft. Att anpassa en stor del av denna påverkan som pågått under mycket lång tid på ca 25 år är mycket resurs- och tidskrävande. Regeringen ser därför att det kommer att bli mycket svårt att nå direktivets mål i tid och för planeringen inför den kommande cykeln behöver kommissionen klargöra den legala situationen efter 2027. Regeringen behöver ett klargörande om saken snart, då vattenmyndigheterna är mitt uppe i planeringen av nästa förvaltningscykel.
I sammanhanget är det viktigt att påminna om nya utmaningar, såsom vikten av att nå målen i Parisavtalet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: –
Fortsatt behandling av ärendet: –
Faktapromemoria: –
8. Övriga frågor
a) (ev.) Europeisk klimatlag
Kommissionen avser att presentera förslaget om en klimatlag för EU.
b)Mekanismen för en rättvis omställning, inbegripet Fonden för en rättvis omställning
13 (14)
Kommissionen avser att presentera mekanismen för rättvis omställning, inklusive fonden för rättvis omställning.
c)Genomförande av full auktionering för luftfartssektorn inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem
Polen avser att lyfta förslag till full auktionering av utsläppsrätter till flyget i EU:s utsläppshandelssystem.
14 (14)