Ekofin, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4DDD1A

Kommenterad dagordning

Rådet

2021-07-16

Finansdepartementet

Internationella och ekonomiska avdelningen

Informellt videomöte med EU:s ekonomi- och finansministrar den 26 juli 2021

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 9 juli 2021.

1.(ev.) Lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera ett lagstiftningspaket med förslag på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

De aktuella förslagen har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Överläggning med finansutskottet om arbetet med reformer på området för bekämpning av penningtvätt och terrorism ägde rum den 1 oktober 2019 och den 15 oktober 2020. Vid båda tillfällena baserades överläggningen på information från kommissionen om inriktningen för kommande reformer. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den

30 oktober 2020 om rådsslutsatser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagstiftningspaketet väntas publiceras den 20 juli. Kommissionens planer på ytterligare reformer på detta område har varit kända under en längre tid.

I maj 2020 lade kommissionen fram en handlingsplan med förslag på framtida reformer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, i linje med de slutsatser om strategiska prioriteringar som antogs av rådet i december 2019.

Paketet väntas innehålla förslag om att dels göra om stora delar av det gällande penningtvättsdirektivet till förordning, dels om att inrätta en ny EU- myndighet i syfte att förstärka tillsynen på EU-nivå och att förbättra samordningen mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer ambitionen att stärka EU:s regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen anser att kommissionens kommande förslag bör reflektera rådets slutsatser från november 2020 vilka ligger i linje med de ståndpunkter som tidigare förankrats med riksdagen. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen när förslagen väl har analyserats.

2.Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens: Rådets genomförandebeslut inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

EU:s ekonomi- och finansministrar ska behandla kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut om fyra medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner. De fyra medlemsstaterna är Cypern, Kroatien, Litauen och Slovenien. Formellt beslut om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut fattas efter mötet genom skriftligt förfarande eller som en A-punkt på kommande rådsmöte.

De aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna har inte tidigare behandlats av riksdagen. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 9 juli 2021 inför tidigare genomförandebeslut om återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) ägde rum den 11 februari 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om den svenska återhämtningsplanen den 1 juni 2021 och om processen för återhämtningsplanernas genomförandebeslut den 24 juni 2021.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

2 (8)

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtningsplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar av genomförandebeslut. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Genomförandebeslut för Cyperns återhämtnings- och resiliensplan

Cypern lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 17 maj och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 8 juli. Cypern ansöker om 1 miljard euro i bidrag och 0,2 miljarder euro i lån, vilket motsvarar knappt 5,4 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 134 åtgärder varav 43 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 41 procent avsett för klimatåtgärder vilka inkluderar stöd till energieffektivisering av bostäder och byggnader, utveckling av förnybar energi samt införande av grön beskattning. 23 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, vilket inkluderar åtgärder för att utveckla digitala offentliga tjänster, förbättrad konnektivitet samt kunskapslyft.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) klimatneutralitet, energieffektivitet och förnybar energi, vilket inkluderar investeringar för att främja utveckling av förnybar energi och för att minska utsläpp av växthusgaser i jordbruk, industrier och företag, 2) en ny tillväxtmodell och diversifiering av ekonomin, vilket inkluderar investeringar för att öka produktiviteten i jordbruket och tillverkningsindustrin och 3) modernisera offentliga myndigheter, effektivisera rättsväsendet och bekämpa korruption, vilket inkluderar åtgärder för att öka effektiviteten i statliga processer,

3 (8)

förbättra rättssystemets kvalitet samt uppnå en större enhetlighet i regeringens ansträngningar för att bekämpa korruption.

Exempel på reformer är 1) motverkande av aggressiv skatteplanering, 2) förbättrad skatteindrivning och effektivisering av skattemyndigheten, 3) ökad tillgänglighet till förskolor, 4) ökad kvalitet på utbildning genom reformering av läraryrket och läroplaner och 5) införande av grön beskattning, inklusive koldioxidskatt på bränsle.

Cypern har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Cyperns plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan

Kroatien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 14 maj och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 8 juli. Kroatien ansöker om 6,3 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 11,6 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 222 åtgärder, varav 34 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 40 procent avsett för klimatåtgärder, vilket inkluderar stöd till företag för klimatförbättrande investeringar, investeringar i förnybar energi och uppgradering av elnätet och renovering av byggnader som ökar deras energieffektivitet. 20 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, vilket inkluderar bredbandsutbyggnad,

4 (8)

digitalisering av offentliga myndigheter och finansiellt stöd till företag för digitalisering.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) förbättrad vatten- och avfallshantering, vilket inkluderar investeringar i avloppssystem och dricksvatten och utökad avfallssortering, 2) renovering av byggnader, vilket inkluderar återställande av byggnader efter jordbävningen 2020 och ökad energieffektivitet i flerfamiljshus och offentliga byggnader, 3) motståndskraftig grön och digital ekonomi, vilket inkluderar stöd till företag för den gröna och digitala omställningen och annat finansiellt stöd till företag och 4) hållbara transporter, vilket inkluderar byggande av järnvägar, införande av vägtullar och utveckling av kollektivtrafik.

Exempel på reformer är 1) reformering av utbildningssystemet och stärkt forskning, 2) regelförenklingar för företag för att främja konkurrenskraft, 3) reformer av rättssystemet för att öka dess effektivitet, strategi för att minska korruption och reformer för att minska penningtvätt, 4) reformerad styrning och försäljning av statligt ägda bolag och 5) reformer för att förbättra arbetsmarknaden bland annat genom utbildning.

Kroatien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Kroatiens plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan

Litauens lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 14 maj och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 2 juli. Litauen ansöker om 2,2 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 4,6 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 30 åtgärder varav 90

5 (8)

procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 38 procent avsett för klimatåtgärder, däribland renoveringar av byggnader för att minska energikonsumtion och utveckling av vind- och solkraftverk. 31 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland digitalisering av offentliga tjänster och utbyggnad av 5G-nät.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) grön omställning, vilket inkluderar energieffektivisering av byggnader, utveckling av solenergi och vindkraftverk samt åtgärder för att minska utsläpp inom transportsektorn, 2) digital omställning, vilket inkluderar åtgärder för att digitalisera den offentliga och privata sektorn, öka kompetensen inom digitalisering samt utvidga5G-nätet och 3) utbildning, vilket inkluderar åtgärder för att öka kvaliteten inom utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning.

Exempel på reformer är 1) reformerat skattesystem, inklusive borttagande av skatteundantag och breddande av skattebasen, 2) förstärkt kvalitet inom utbildning, inklusive resultatuppföljning och insatser för att öka lärares kompetens, 3) främjande av grön omställning, vilket inkluderar utveckling av vindkraftverk till havs och incitament för lågutsläppsfordon och 4) reformer för garanterad minimiinkomst.

Litauen har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Litauen plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

6 (8)

Genomförandebeslut för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan

Slovenien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 1 juli. Slovenien ansöker om 1,8 miljarder euro i bidrag och 706 miljoner euro i lån. Bidragsdelen motsvarar ca 3,7 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 83 åtgärder varav 40 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 42 procent avsett för klimatåtgärder, däribland främjande av förnybar energi, utökad kollektivtrafik och användning av alternativa bränslen samt grön budgetering. 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland ökad konnektivitet, digitalisering av myndigheter och ökad digital kompetens.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) miljöåtgärder, vilka inkluderar skydd mot klimatrelaterade katastrofer och förbättrad vattenhantering, 2) hållbar mobilitet, vilket inkluderar åtgärder för att främja kollektivtrafiken, stärka järnvägstransporter och öka användningen av alternativa bränslen och 3) stärkt kompetens och utbildningsrelevans efter arbetsmarknadsbehov, vilket inkluderar satsningar för att öka kunskaper inom exempelvis digitalisering och klimat.

Exempel på reformer är 1) reform av hälso- och sjukvårdsystemet samt systemet för långtidsvård och omsorg i syfte att öka kvalitet, tillgänglighet och finansiell hållbarhet, 2) arbetsmarknadsreformer för att öka arbetskraftsdeltagande och pensionssystemreform för att säkerställa finansiell hållbarhet med särskilt fokus på att begränsa förtidspensionering och 3) reformer för att modernisera den offentliga förvaltningen, däribland reform av systemet för offentlig upphandling.

Slovenien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att

7 (8)

arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Sloveniens plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fyra medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till genomförandebeslut för de fyra återhämtnings- och resiliensplanerna.

8 (8)