UUKi, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2022/23:4EAAF2

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2022-11-21

Ku2022/01673

Kulturdepartementet

Utbildningsdepartementet

Justitiedepartementet

Socialdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 28 - 29 november

Kommenterad dagordning

MÖTET MÅNDAGEN DEN 28 NOVEMBER

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

UTBILDNING

3. Rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: I juli 2022 presenterade kommissionen ett utkast till rådsrekommendation. Den syftar till att främja bättre skolresultat bland alla unga i EU genom att hjälpa eleverna att nå en baskunskapsnivå i grundläggande färdigheter (läsning, matematik och naturvetenskap), minska

antalet elever med bara grundskoleutbildning och att uppmuntra eleverna att slutföra en gymnasieutbildning.

Medlemsstaterna ombeds att senast 2025 utveckla eller stärka en strategi för framgångsrik skolgång för att minska effekterna av socio-ekonomiska faktorer på utbildningsresultaten. De uppmanas verka för inkludering i utbildning och för att minska tidiga skolavhopp Välmående inom utbildning bör särskilt uppmärksammas som en framgångsfaktor. Förslaget lyfter också vikten av elevinflytande och insatser för att förebygga och motverka mobbning.

Medlemsstaterna rekommenderas vidare att stödja lärande, skolledare, lärare, utbildare och annan personal även inom förskolan. Vidare ombeds de att optimera användningen av nationella och EU-resurser för investering i syfte att öka inkludering, jämlikhet och välmående i utbildning.

Rekommendationen innebär även återrapportering av vidtagna åtgärder inom ramen för den existerande rapportering inom det europeiska utbildningsområdet och den europeiska terminen.

Regeringen har under förhandlingarna bevakat att det inte ställs krav på lagstiftning samt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer arbete som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till inkluderande och jämlik utbildning av hög kvalitet. Regeringen ställer sig även bakom insatser för att fler barn och elever ska kunna tillgodogöra sig och lyckas nå målen i grundskolan liksom arbete för att minska andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan och därmed också minska risken för skolavhopp. Det kan bland annat handla om insatser för att höja baskunskaper inom läs- och skrivförmåga men också om möjligheterna till stöd via speciallärare och en elevhälsa av god kvalité.

Det är av största vikt att arbeta för ett jämlikt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser och bidrar till sammanhållning, demokratiska värderingar, inkludering och gemenskap. Detta främjar livslångt lärande för alla, oavsett exempelvis bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort.

2 (16)

Regeringen anser det värdefullt med ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna om jämlikhet i utbildning, vilket innebär diskussioner både om erfarenheter från nationella insatser och möjliga åtgärder på EU-nivå. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 15 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsrekommendationen på rådsmötet den 28 november.

Faktapromemoria:

4.Slutsatser om att stödja välbefinnande i digital utbildning Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet tog i somras fram rådsslutsatser om välmående inom digital utbildning. Bakgrunden till rådsslutsatserna är bland annat den utökade användningen av distansutbildning under pandemin. Medlemsstaterna ombeds att vidta en rad åtgärder.

Medlemsstaterna ombeds betona stärkandet av välmående vid utformandet av policyer och strategier för digital utbildning. Det handlar också om att främja utformandet av läroprocesser med hänsyn till dessas påverkan på välmående.

De ombeds även att stärka medvetenheten om vikten av balanserad skärmtid bland elever, studenter och utbildare. Medlemsstaterna bjuds också in till att utforska sätt att använda digitala verktyg inom utbildning för att underlätta integrationen av elever och studenter med utländsk bakgrund eller med annat modersmål. Här är det också viktigt att betona att fysiska läromedel, läroböcker, är av avgörande vikt och kommer fortsatt att vara en mycket viktig del av undervisningen i svenska skolor.

Även stöd för elevers och studenters medvetenhet om potentiella digitala hot och utvecklandet av deras motståndskraft tas upp i slutsatserna. Det handlar också om att utforska sätt att stödja främjandet av elevers och

3 (16)

studenters kritiska tänkande, media och digital medvetenhet samt arbete med data och information.

Regeringen har under förhandlingarna bevakat att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan stödja arbete som syftar till att främja en högkvalitativ, jämställd och tillgänglig digital utbildning för alla elever och studenter. Regeringen stödjer också samarbete som syftar till att öka elevers välmående inom digital utbildning och förebygga och motverka t.ex. mobbning på internet.

Regeringen kan ställa sig bakom att olika lärandeverktyg, vilka kan vara både analoga och digitala, kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att säkerställa lärares kompetens när det gäller att använda digitala verktyg i den pedagogiska undervisningen. Det är också viktigt att elever och lärare även har tillgång till läroböcker, alltså tryckta läromedel, och inte enbart är hänvisade till digitala hjälpmedel i undervisningen.

Regeringen är positiv till initiativ för att genomföra omställningen mot ett mer digitalt och grönt samhälle och att bidra till återhämtning från covid-19- pandemin. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 15 november 2022.:

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsrekommendationen på rådsmötet den 28 november.

Faktapromemoria:

5.Det europeiska området för utbildning i en tid av rysk aggression i Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: Bakgrunden till diskussionen är det pågående ryska invasionskriget mot Ukraina och dess effekter på utbildningssystemen och det europeiska utbildningsområdet, EEA.

4 (16)

Det europeiska utbildningsområdet är ett initiativ för samarbete mellan EU- länderna för att göra de nationella utbildningssystemen mer motståndskraftiga och inkluderande.

Det hölls en liknande debatt mellan utbildningsministrarna i UUKI-rådet i april 2022. Då diskuterades krishantering i förhållande till det europeiska utbildningsområdet, mot bakgrund av pandemin och kriget i Ukraina.

Följande frågor ställs i underlaget.

1.I ljuset av det ryska angreppet mot Ukraina, hur kan EEA bidra till att bemöta och mildra påverkan av sådana kriser på utbildning?

2.Vilka verktyg behöver stärkas eller införas för att förbättra EEA:s möjlighet att reagera på sådana nödsituationer snabbare och effektivare?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer att kommissionen tar initiativ på utbildningsområdet för att ge stöd åt behövande som flyr det ryska anfallskriget mot Ukraina. Regeringen stödjer också EU-samarbete som stärker krishanteringsarbete genom att medlemsstaterna kan dra nytta av varandras arbete genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis.

Fortsatt samarbete inom ramen för och utveckling av EEA är värdefullt för att upprätthålla alla barns rätt till utbildning och för att säkerställa rätten till utbildning för barn som flyr krig och katastrofer. Fördjupade internationella samarbeten är viktigt för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att bygga förtroende för varandras utbildningssystem. Samarbeten och förtroende mellan länder och utbildningssystem borgar för ett motståndskraftigt och starkt Europa där utbildnings- och vetenskapsdiplomati är av central betydelse.

Det är viktigt att betona värdet av tillgång till inkluderande och jämlik utbildning av hög kvalitet inom EEA. Regeringen menar att kvaliteten ska sättas först och det är av högsta vikt att barn och unga som flyr Ukraina får tillgång till utbildning av hög kvalitet. Regeringen menar också att de studiesociala frågorna måste prioriteras. De som flyr undan det ryska anfallskriget mot Ukraina behöver komma till trygga sammanhang där de kan få det stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Trygghet och

5 (16)

studiero är grunden till utbildning av hög kvalitet och skolan ska vara en inkluderande plats för alla barn, elever och studenter.

Regeringen strävar efter att EU-enighet ska upprätthållas. I den mån det är aktuellt på utbildningsområdet och med hänsyn till de nationella förutsättningarna verkar Sverige för ett gemensamt, effektivt och tydligt agerande från EU:s sida.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 15 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

UNGDOMSFRÅGOR

6.Slutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och social sammanhållning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser om att främja dialog mellan generationer för att skapa hållbara och inkluderande samhällen där ungas åsikter och ställningstagande lyssnas på och tas omhand i beslutsfattande på både lokal, regional, nationell och EU-nivå. Syftet med rådsslutsatserna är att lämna rekommendationer till aktörer på alla nivåer för hur detta kan uppnås.

I rådsslutsatserna belyses det engagemang och vilja som många unga visat som volontärer under COVID-19 pandemin och när flyktingströmmen från Ukraina startade efter Rysslands invasion av landet. Detta ses som ett tydligt tecken på ungas förmåga att skapa solidaritet och band mellan olika generationer. Utöver detta betonas också vikten av utbildning i de digitala

6 (16)

verktyg som finns, för att på så sätt öka möjligheterna för alla grupper, oavsett tidigare kunskapsnivå, att delta i olika sammanhang och på detta sätt öka välmående och social inkludering.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och social sammanhållning håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 17 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

7. Europaåret för ungdomar 2022

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Förslagets innehåll: I december 2021 beslutade Europaparlamentet och rådet att 2022 skulle bli Europaåret för unga. Bakgrunden till förslaget är att covid-19-pandemin och dess konsekvenser haft påtaglig negativ inverkan på ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa. Det övergripande målet med förslaget har varit att på alla nivåer belysa och stärka insatser för unga och att ytterligare uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar efter pandemin. Ytterligare ett syfte med året var att skapa ett mer tvärsektoriellt arbetssätt för ungdomsfrågor och sprida ungdomsperspektivet till fler politikområden i så stor utsträckning som möjligt. Allt för att öka ungdomars inflytande i frågor som rör dem och deras framtid.

Under året har EU:s medlemsstater, kommissionen och andra EU- institutioner, i samarbete med unga människor och övriga intressenter, organiserat olika aktiviteter på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Syftet har varit att engagera unga att dela sina erfarenheter och åsikter om EU:s framtid, men också öka lärandet kring EU:s funktion och beslutsfattande.

7 (16)

Varje medlemsstat fick i uppdrag att utse en nationell samordnare för genomförande av Europaåret på nationell nivå. I Sverige var det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) som fick det uppdraget.

Under riktlinjedebatten uppmanas ministrarna att diskutera hur det arbetet som gjorts under året kan tas vidare på ett bra sätt.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar det underlag till diskussion som har presenterats inför mötet.

Regeringen anser att det är det är av stor vikt att det arbete som har gjorts under Europaåret för unga tas vidare och fortsätter att arbetas med även kommande år. Regeringen avser att fortsätta arbeta med resultatet av Europaåret för unga även under det svenska ordförandeskapet. Det är viktigt att ungas vilja att vara delaktiga i beslutsfattandet på olika nivåer uppmuntras och tas omhand på bästa möjliga sätt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 23 november 2022 och samråd med EU-nämnden den 26 november 2021. Information om riktlinjedebatten i kulturutskottet den 17 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2021/22:FPM14 Ett Europaår för ungdomar 2022

8.Övriga frågor Utbildning

a)Presentation av lägesrapporten om det europeiska området för utbildning och inrättandet av lärandelaboratoriet (Learning Lab) om investering i utbildning av god kvalitet

Information från kommissionen

8 (16)

b)Riktlinjer för lärare och utbildare om bekämpning av desinformation och främjande av digital kompetens genom utbildning, och

Etiska riktlinjer för användning av artificiell intelligens och data i undervisning och lärande för lärare

Information från kommissionen

c)Initiativ och utfästelse vad avser deep tech-talanger Information från kommissionen

d)Nionde ministerkonferensen Miljö för Europa (Nicosia, Cypern, den 5–7 oktober 2022): resultatet av utbildningsministrarnas högnivåmöte om utbildning för hållbar utveckling

Information från den cypriotiska delegationen

e)Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den svenska delegationen

Ungdomsfrågor

f)Resultatet av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog

Information från det ordförandeskapet

g)Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den svenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Det är praxis att varje inkommande ordförandeskap informerar om sina prioriteringar och det kommande arbetet i rådet. Statsrådet kommer att presentera temat för rådsslutsatser om den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Även en rådsresolution om slutsatserna av den nionde cykeln i EU:s ungdomsdialog samt en rådsresolution om halvtidsutvärderingen av arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2022–2024 kommer presenteras. Vidare kommer statsrådet informera om den konferens som kommer hållas i Sverige

9 (16)

på ungdomsområdet samt det generaldirektörsmöte som hålls i samband med denna.

MÖTET TISDAGEN DEN 29 NOVEMBER

KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Icke lagstiftande verksamhet

9.Resolution om EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Förslagets innehåll: Resolutionen innehåller prioriteringar, arbetsmetoder och föreslagna åtgärder som rådet ska arbeta med inom kulturområdet under perioden 2023 – 2026. Områden som den föreslagna arbetsplanen pekar ut som prioriterade är förutsättningarna för kulturskapare och artister, ökat deltagande i och ökad tillgång till kultur, kulturens roll för hållbar utveckling samt kulturens roll i EU:s externa relationer. Föreslagna arbetsmetoder är bland annat workshops, arbetsgrupper inom den öppna samordningsmetoden (s.k. OMC-grupper), konferenser, expertmöten och rådsslutsatser.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen för arbetsplanen för kultur 2023-2026 håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsresolutionen.

Datum för tidigare behandling i Riksdagen: Överläggning i Kulturutskottet 17 november.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsresolutionen på rådsmötet den 29 november. Arbetsplanen börjar gälla fr.o.m. 1 januari 2023, d.v.s. när Sverige tar över ordförandeskapet i rådet.

Faktapromemoria: -

10 (16)

10.Riktlinjedebatt om stöd till ukrainsk kultur, inbegripet kulturarvet Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet har föreslagit en riktlinjedebatt för kulturministrarna om stöd till ukrainsk kultur, inbegripet kulturarv.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det svenska inlägget kommer fokusera på Sveriges stöd till Ukrainas kultur, inklusive kulturarv, samt konstnärer på flykt med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i Kulturutskottet den 17 november.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

11.Förordningen om införande av den europeiska rättsakten om mediefrihet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Lägesrapport.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Förslagets innehåll: Syftet med förslaget till förordning är att öka skyddet för mediernas mångfald och oberoende, och därigenom bidra till en bättre fungerande inre marknad för medietjänster. Med utgångspunkt i allmänhetens rätt att ta emot en mångfald av fria och oberoende medier ställer förordningen ett antal olika krav på medlemsstaterna, på medieföretagen, på stora plattformsföretag liksom på andra aktörer som verkar på mediemarknaden. Det finns bland annat bestämmelser som syftar till att skydda redaktionellt oberoende från både politisk och ekonomisk påverkan och för att öka insynen i ägandet av medieföretag. Det ställs krav

11 (16)

på medlemsstaternas bedömning av hur mediekoncentrationer påverkar mångfalden och det redaktionella oberoendet hos medieföretag. Dessutom föreslås krav på hur plattformsföretag ska hantera innehåll från medieföretag. Förordningen innehåller även detaljerade bestämmelser om införandet av ett nytt organ för samarbete mellan nationella mediemyndigheter (Europeiska medienämnden) för att främja en välfungerande inre marknad för medietjänster.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information om förslaget till förordning lämnades till ansvarigt utskott, Konstitutionsutskottet den 10 november inför utskottets subsidiaritetsprövning. Överläggning ägde rum i KU den 22 november. Information om förslaget till förordning lämnades till Kulturutskottet den 17 november.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget till förordning kommer fortsätta att behandlas under Sveriges ordförandeskap i rådet.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM3

IDROTT

12.Slutsatser om hållbar och tillgänglig idrottsinfrastruktur Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet har under våren valt att fokusera på frågan om tillgängliga och hållbara idrottsanläggningar och ta fram förslag till rådsslutsatser på temat. Slutsatserna ligger i linje med Europeiska unionens arbetsplan för idrott (2021–2024) som antogs i november 2020.

I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att stödja lika tillgång för alla medborgare till hållbara, estetiska och inkluderande idrottsanläggningar för att främja idrottsaktiviteter. Vidare att överväga att

12 (16)

upprätta politiska ramar, riktlinjer, färdplaner och incitament för att säkerställa att privata och offentliga idrottsanläggningar blir mer hållbara och tillgängliga för alla.

Kommissionen uppmanas att främja innovationsforskning för att stödja implementeringen av hållbara lösningar under idrottsanläggningars livscykel genom Erasmus+ programmet.

Idrottsorganisationerna och andra relevanta intressenter uppmanas bland annat att ta hänsyn till hållbarhetskriterier som de förväntade kostnaderna under hela livscykeln, för konstruktion, renovering, underhåll och användning av idrottsanläggningar.

Utkastet till rådsslutsatser har förhandlats vid flera rådsarbetsgruppsmöten under hösten. Det har bland EU:s medlemsstater funnits en bred uppslutning kring ordförandeskapets initiativ. Regeringen har i beredningen inhämtat synpunkter från Riksidrottsförbundet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om hållbara och tillgängliga idrottsarenor i huvudsak är balanserat, men vill betona att idrottsfrågor främst är en nationell angelägenhet. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 17 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

13.Kan de senaste tidens kriser utgöra en möjlighet för idrottens framtida utveckling?

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

13 (16)

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet har valt en rubrik för riktlinjedebatten som berör flera kriser under de senaste åren med pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och energikrisen.

Under debatten uppmanas ministrarna att svara på två frågor. Den första frågan handlar om hur idrottssektorn kan bidra till att lösa dessa kriser och bidra till att skapa ett starkare och ett mer motståndskraftigt Europa samt vilken roll EU och dess medlemsstater har i detta. Den andra frågan berör hur vi kan vända dessa kriser till möjligheter inom idrottssektorn och vilka planer vi har och om vårt land har goda erfarenheter att dela med sig av.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att i riktlinjedebatten beröra situationen i Ukraina. Regeringen har tillsammans med medlemsstater i EU, gemensamt ställt sig bakom uttalanden till stöd för idrottsorganisationernas bojkott av idrottsutbyte med Ryssland så länge den ryska militära aggressionen mot Ukraina pågår. En internationell idrottsbojkott kan bidra till att uppnå det målet.

Regeringen avser i debatten att peka på det goda samarbetet inom EU under de kriser som varit under senare år. Pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och den pågående energikrisen kräver både nationella ansträngningar och ett gemensamt samarbete inom EU. Regeringen avser att lyfta fram vikten av att dra lärdom från de senaste årens händelser. Inte minst finns i den pågående energikrisen lärdomar att dra för att framöver göra samhället mer energieffektivt och mindre sårbart. Viktiga samhällsfunktioner behöver upprätthållas och utmaningar finns i att idrottsorganisationer har olika förutsättning beroende på om de äger eller hyr sina idrottsanläggningar. Dessa frågor ligger väl i linje med de rådsslutsatser som behandlas på rådsmötet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i kulturutskottet den 17 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

14 (16)

14. Övriga frågor

Kultur/audiovisuella frågor

a)Val av Liepāja som europeisk kulturhuvudstad 2027 Information från den lettiska delegationen.

b)Kulturella institutioner i energikrisen Information från den tyska delegationen.

c)EIT culture och Creativity Knowledge and Innovation Community (KIC)

Information från kommissionen.

d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den svenska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Det är praxis att varje inkommande ordförandeskap informerar om sina prioriteringar och det kommande arbetet i rådet. Statsrådet kommer att presentera temat för rådsslutsatser på kulturområdet, konstnärer på flykt, samt berätta att det svenska ordförandeskapet kommer att ta arbetet vidare med den föreslagna europeiska mediefrihetslagstiftningen. Vidare kommer statsrådet informera om de två konferenser som kommer hållas i Sverige på medieområdet respektive kulturområdet under ordförandeskapet.

Idrott

e)Möte inom Wada: stiftelsestyrelsen (18 november 2022)

Information från EU-medlemsstaternas företrädare i den sittande ordförandeskapstrion i Wadas stiftelsestyrelse

Sverige har under sin tid som del av en kommande trio och nuvarande trio innehaft en plats i Wada stiftelsestyrelse. Detta efter överenskommelse med Frankrike och Tjeckien. Det har varit det statsråd som ansvarar för idrottsfrågor som varit ledamot. Således

15 (16)

upphör Sverige att ingå i denna styrelse i samband med att ordförandeskapet upphör. Vid mötet den 18 november deltog Sverige på tjänstemannanivå. Av praxis informerar den idrottsminister som ingår i trion till rådet om möten som skett i närtid. Således avser vi att rapportera från detta möte vid rådsmötet.

I sak så beslutades vid styrelsemötet bl.a. frågor om styrelsens och exekutivkommitténs sammansättning samt budget för 2023.

f)Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den svenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Det är praxis att varje inkommande ordförandeskap informerar om sina prioriteringar och det kommande arbetet i rådet. Statsrådet avser att beröra aktuella idrottsfrågor för att därigenom möjliggöra för medlemsstaterna, kommissionen och rådssekretariatet att planera sin verksamhet i frågor rörande idrott i rådsarbetet.

Regeringen planerar inte att prioritera rådsslutsatser om idrott under ordförandeskapet. Det gör att vi får större möjlighet att bidra till att föra andra frågor framåt. Sverige har i utarbetandet av EU:s arbetsplan för idrott 2021–2024 angett en ambition att under våren

2023 arbeta med ”good governance”, det vill säga styrningsfrågor och idrotten. Detta är ett tema som kommissionen likväl som många idrottsorganisationer lyft fram som viktigt.

16 (16)