Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2022/23:4EBA66

Kommenterad dagordning

2022-11-28

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 6 december 2022

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 21 november 2022. Annotering till dagordningspunkt 3 och 4 kompletteras när beslutsunderlag ställts ut till rådet.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.Godkännande av A-punkter

Icke lagstiftande verksamhet

3.(ev.) Rådets genomförandebeslut om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern

- Beslutspunkt

Annotering kompletteras när beslutsunderlag ställts ut till rådet.

4.(ev.) Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

-Diskussionspunkt

b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Annotering kompletteras när beslutsunderlag ställts ut till rådet.

Lagstiftningsöverläggningar

5.(ev.) Lagstiftningspaket om ekonomiskt stöd till Ukraina

a)Förordningen om ändring av förordning 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027

b)Förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina för 2023 (makroekonomiskt stöd +)

c)Förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2018/1046 vad gäller inrättandet av en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna ett lagstiftningspaket om finansiellt stöd till Ukraina under 2023.

Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 ägde rum den 7 november 2022. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 8 november 2022.

Den 9 november 2022 lade kommissionen fram ett förslag i form av ett lagstiftningspaket. Paketet innefattar följande tre lagstiftningsförslag:

•Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd+)

•Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027

•Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2018/1046 vad gäller inrättandet av en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod

Paketet möjliggör högst 18 miljarder euro i stöd till Ukraina under 2023, med möjliga utbetalningar fram till 31 mars 2024. Stödet föreslås utgöras av

2 (14)

förmånliga lån som ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden med garanti från EU-budgeten (utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket).

Räntekostnaderna föreslås subventioneras av EU genom bidrag från medlemsstaterna. Detta föreslås ske genom att medlemsstaterna bistår med betalningar via EU-budgeten, men vid sidan av EU-avgiften, specifikt för detta syfte och enligt sin relativa andel av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI). Medlemsstater och tredjeländer uppmuntras vidare att bidra med ytterligare direktstöd.

För att möjliggöra utlåning till tredjeland utan avsättning i EU-budgeten och med garanti från utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket krävs en revidering av MFF-förordningen. Kommissionen föreslår att revideringen av MFF-förordningen endast ska gälla för 2023 och 2024 och specifikt riktas till Ukraina. För att ytterligare avgränsa nyttjanden av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket har kommissionen lagt till ett skäl i den föreslagna förordningen som begränsar nyttjandet till likviditetsstöd till högst 18 miljarder euro, där utbetalningar endast kan ske till och med det första kvartalet 2024. Vidare har kommissionen utlovat att presentera en deklaration i samband med att förslaget antas, som styrker de nämnda begränsningarna.

För att möjliggöra en kostnadseffektiv och flexibel upp- och utlåning föreslår kommissionen att lånen finansieras inom den diversifierade finansieringsstrategin, tillsammans med annan EU-finansierad upplåning. Strategin bygger på en flexibel användning av unionens olika typer av skuldinstrument. För detta krävs en ändring i budgetförordningen för att även tillåta kommissionen att använda den strategin för program inklusive stöd till tredjeländer. Fördelarna med att använda den diversifierade finansieringsstrategin inkluderar bl.a. kostnadseffektivitet då kommission får större flexibilitet i mobilisering av resurser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser att den akuta och extraordinära situationen i Ukraina motiverar exceptionella lösningar för att hjälpa landet. Sverige välkomnar vidare ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s likviditetsstöd till Ukraina under 2023.

3 (14)

Regeringen kan stödja det lagstiftningspaket som kommissionen föreslår för det makrofinansiella stödet till Ukraina under 2023. Förslaget möjliggör en snabb process och utbetalning från EU och dess medlemsstater, vilket är viktigt mot bakgrund av Ukrainas akuta finansieringsbehov. Vidare anser regeringen att det föreslagna lagstiftningspaketet är ändamålsenligt och begränsar nyttjandet av det föreslagna makrofinansiella stödet till att avse högst 18 miljarder euro till Ukraina under 2023, med möjlighet till utbetalningar fram till första kvartalet 2024.

Regeringen kan också godta kommissionens förslag om inrättandet av en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod för att möjliggöra förmånliga villkor i det makrofinansiella stödet till Ukraina under 2023.

Slutligen kan det konstateras att likviditetsstödet också kommer kunna användas för att reparera och återställa förstörd infrastruktur i Ukraina på kort sikt. Regeringen anser att frågan om den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina är viktig och att den bör diskuteras och adresseras inom EU så snart som möjligt.

6.(ev.) Direktiv om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper i unionen

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en politisk överenskommelse om ordförandeskapets kompromissförslag till ett direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU.

Överläggning med skatteutskottet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 31 mars 2022, och uppföljande information till skatteutskottet planeras till den 29 november 2022. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 17 juni 2022.

Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler avseende en global minimibeskattning på 15 procent som arbetats fram inom ramen för OECD/G20 Inclusive Framework on base erosion and profit shifting (BEPS), förkortat IF.

4 (14)

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22: FPM46.

Efter förhandlingar i rådet är förslaget till direktiv i linje med OECD:s modellregler. Förhandlingarna i rådet har bland annat rört frågor om tid för genomförande i EU:s medlemsstater, valmöjlighet till en nationell tilläggsskatt, sanktionsregler och beaktande av så kallade safe harbours samt tydliga kopplingar till att genomförandet av direktivet i EU ska ta hänsyn till det arbete som gjorts inom OECD.

Förslaget var uppe för beslut i rådet senast den 17 juni 2022, då endast en medlemsstat (Ungern) motsatte sig beslutet och det därmed inte kunde antas.

Förslag till svensk ståndpunkt

Syftet med kommissionens förslag om en global minimibeskattning är att implementera OECD:s modellregler inom EU. Sverige ställer sig positivt till en global minimibeskattning och att implementeringen i EU sker genom ett direktiv. Det är viktigt att ett system för en global minimibeskattning uppnår en lämplig balans mellan komplexitet och effektivitet. Det ska vara förutsebart, proportionerligt och träffsäkert utifrån syftet. Det är av central betydelse att direktivet är i linje med OECD:s modellregler om en global minimibeskattning och att tiden för genomförande av direktivet tar hänsyn till medlemsstaternas interna lagstiftningsprocesser.

Ordförandeskapets inriktning i kompromissförslaget är nu, efter förhandlingar i rådet, i linje med OECD:s modellregler. Kompromissförslaget beaktar även den nu antagna kommentaren till modellreglerna och OECD:s pågående arbete med detaljerade genomförandebestämmelser. Vidare har Sveriges behov av längre tid för genomförande av direktivet tillgodosetts. Mot denna bakgrund kan Sverige stödja att rådet ska anta en allmän riktlinje om direktivförslaget.

7.Översyn av energiskattedirektivet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas ha en första diskussion om förslaget till omarbetat energiskattedirektiv.

5 (14)

Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 19 maj 2022.

Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till omarbetat energiskattedirektiv. Förslaget är en del av Fit for 55-paketet och ämnar bidra till att uppnå EU:s klimatmål för 2030 samt klimatneutralitet till 2050 inom ramen för den gröna given, att bevara och förbättra EU:s inre marknad samt att bibehålla möjligheten för medlemsstaterna att få intäkter från energibeskattningen. Kommissionens förslag breddar skattebasen genom att fler bränslen beskattas och antalet undantag, som enligt kommissionen främjar förbrukning av fossila bränslen, minskar. Strukturen för minimiskattenivåerna föreslås även att ändras genom att de baseras på bränslenas energiinnehåll och miljöprestanda.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM130.

Sedan förslaget presenterades har det diskuterats på teknisk nivå i rådet. Det finns fortfarande flera utestående frågor och ett beslut väntas inte i närtid.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är positivt att kommissionen som en del av Fit for 55-paketet har föreslagit ett reviderat energiskattedirektiv.

Sverige anser att energiskattedirektivet tillsammans med andra relevanta delar av EU:s regelverk, som t.ex. utsläppshandelssystemet inklusive utvidgningen till vägtransporter och bostäder samt det reviderade förnybartdirektivet, ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot nettonollutsläpp av växthusgaser och en utfasning av fossila bränslen.

Möjligheten till undantag och nedsättningar bör ses över, så att skattenivåerna bidrar till kostnadseffektivitet och utjämnade konkurrensvillkor mellan medlemsstater. Så länge minimiskattenivåerna är uppfyllda ska dock medlemsstater ges flexibilitet i hur skattesystemet utformas.

Energiskattedirektivet bör ge möjlighet att främja förnybara bränslen och inte förhindra en medlemsstat att ha högre skatt på fossila bränslen. Förslaget om att fler bränslen än i dag ska beskattas, liksom förslaget om rangordning av beskattningsnivåer, bör mycket noga övervägas så att det inte skapar hinder för konkurrenskraft och klimatomställningen eller stävjar

6 (14)

produktionen av biobränslen. Ansatsen med minimiskattenivåer som tar hänsyn till energiinnehåll är ett positivt inslag i förslaget.

Det bör undantagsvis finnas möjlighet för en medlemsstat att vid exceptionella händelser tillfälligt gå under de minimiskattenivåer som anges i direktivet.

Det bör behållas en möjlighet att tillämpa differentierade skattesatser mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning av energiprodukter och elektricitet.

Det är avgörande att respektera medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet. Centralt i omarbetningen av energiskattedirektivet är vidare att den inte oproportionerligt ökar den administrativa bördan på företag.

8.Nya egna medel: Lägesrapport

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om de pågående förhandlingarna om nya egna medel, med möjlighet till diskussion.

Samråd med EU-nämnden om det aktuella förslaget ägde rum den 15 juni 2022.

Den 22 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel samt förordningen om den fleråriga budgetramen.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM45.

Förslaget innebär att tre nya baser för egna medel inrättas, som skulle utgöra:

•25 procent av intäkterna från det existerade och utvidgade utsläppshandelssystemet,

•75 procent av intäkterna från den föreslagna gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp vid unionens gränser (CBAM), samt

•15 procent av de intäkter som genereras genom vinstomfördelningsåtgärden inom G20/OECD-överenskommelsen (Pelare 1).

7 (14)

Sedan förslaget presenterades har det diskuterats på teknisk nivå i rådet. Det finns fortfarande flera utestående frågor och ett beslut väntas inte i närtid.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att systemet för egna medel fungerar tillfredsställande och ser därmed inget behov av att reformera det nyligen antagna systemet.

Systemet för egna medel ska även fortsatt utgöra kärnan i EU-budgetens finansiering. Övergripande ska systemet baseras på allmänna intäkter under restriktionen av ett på förhand fastslaget intäktstak. Taket ska inte revideras under innevarande MFF-period.

Generellt anser regeringen att systemet för egna medel ska vara utformat i enlighet med principer om enkelhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet. Eventuella förändringar av systemet för egna medel bör genomföras först efter noggrant övervägande och om det kan säkerställas att förändringarna bidrar till ökad uppfyllelse av dessa övergripande principer.

Regeringen menar att återbetalningen av de lån som finansierat NGEU- instrumentet bör ske i en så jämn takt som möjligt och inledas senast år 2028 och helst så snart som möjligt ifall medel avsatta för räntebetalningar är tillgängliga. Återbetalningarna ska ske från EU:s allmänna budget och finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar. Lånen ska vara slutgiltigt avbetalade senast år 2058.

I förhållande till diskussionen om Fit for 55-paketet anser regeringen att egna medel inte bör ingå i paketet.

9.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

8 (14)

Icke lagstiftande verksamhet

10.Kommissionens meddelande om översyn av den ekonomiska styrningen

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av kommissionens meddelande om översynen av den ekonomiska styrningen i EU, samt diskutera både innehållet och vägen framåt.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen. Överläggning med finansutskottet planeras äga rum den 1 december 2022.

Översynen av den ekonomiska styrningen inleddes i februari 2020 och omfattar stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet. Med anledning av covid-19-pandemin pausades översynen men den återupptogs hösten 2021 när en bred debatt bland medlemsstater och andra intressenter inleddes.

Det aktuella meddelandet innehåller inga lagförslag utan föreslår inriktningen för en reform. Kommissionens ambition är att medlemsstaterna ska nå konsensus kring inriktningen innan lagförslag läggs fram.

Kommissionens förslag på inriktning kretsar kring införandet av nya medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer för samtliga medlemsstater, med särskilda åtaganden för medlemsstater som bedöms ha höga eller medelhöga skuldhållbarhetsrisker enligt kommissionens skuldhållbarhetsanalyser. Det nya ramverket föreslås även fokusera i högre utsträckning på utvecklingen i de offentliga nettoutgifterna (dvs. inklusive diskretionära skatteåtgärder, men exklusive ränteutgifter samt konjunkturbetingade utgifter för arbetslöshetsersättning). Mekanismer för att säkerställa genomförandet av ramverket föreslås stärkas, bland annat genom att göra det lättare att öppna ett underskottsförfarande samt genom inrättandet av ett nytt verktyg för att säkerställa att reformåtaganden faktiskt genomförs.

Slutligen menar kommissionen att det makroekonomiska obalansförfarandet bör utvecklas och integreras med den finanspolitiska övervakningen i högre grad.

9 (14)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och anser att det utgör en grund för fortsatt diskussion i EU. Meddelandet innehåller element som kan vara styrande för en framtida kompromiss bland medlemsstaterna om ett reformerat ekonomiskt-politiskt ramverk.

Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomiskt-politiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna.

Regeringen är mot denna bakgrund öppen för att införa särskilda åtaganden för medlemsstater som bedöms ha höga skuldhållbarhetsrisker. Det är vidare positivt att kommissionen anser att den finanspolitiska övervakningen i högre grad bör fokusera på risker kopplade till skuldutvecklingen.

Regeringen är positivt inställd till kommissionens ambition att lättare kunna inleda underskottsförfaranden om de särskilda åtagandena inte efterlevs av medlemsstater som bedöms ha höga risker.

Regeringen är på ett initialt plan skeptisk till att integrera det makroekonomiska obalansförfarandet i de medelfristiga planerna. Regeringens preliminära bedömning av integreringen av det makroekonomiska obalansförfarandet i de medelfristiga planerna är att kommissionen flyttar fram sina positioner gällande en ökad styrning av medlemsländernas ekonomiska politik på ett sätt som regeringen inte anser är motiverat. Regeringen behöver dock vidare analysera och klargöra vad förslaget skulle kunna innebära i praktiken.

Regeringen är öppen för att diskutera hur det makroekonomiska obalansförfarandet kan utformas på ett sätt som ökar transparensen och förutsägbarheten i kommissionens bedömningar, och därmed stärker likabehandlingen i processen. Regeringen är också öppen för att diskutera

10 (14)

hur det makroekonomiska obalansförfarandet kan rustas för att bättre svara mot framväxande makroekonomiska risker, samt göras mer dynamiskt.

11.Den europeiska planeringsterminen 2023

Den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023, rapporten om förvarningsmekanismen 2023 och rekommendationen om den ekonomiska politiken för euroområdet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av den årliga hållbara tillväxtöversikten, förvarningsrapporten samt förslag till rådets rekommendation till euroområdet, med möjlighet till diskussion.

De aktuella rapporterna har inte tidigare behandlats i riksdagen. De sociala-och sysselsättningspolitiska aspekterna av dessa dokument kommer att behandlas i EU-nämnden inför möte i Epscorådet den 8 december 2022.

Den 22 november 2022 publicerade kommissionen den årliga hållbara tillväxtöversikten, den årliga förvarningsrapporten samt förslag till rådets rekommendation till euroområdet.

Den årliga hållbara tillväxtöversikten

I den årliga hållbara tillväxtöversikten presenterar kommissionen sina förslag till prioriteringar för EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna.

Kommissionen konstaterar att den ekonomiska återhämtningen efter covid- 19-pandemin varit mycket stark, men att EU:s ekonomi nu befinner sig vid en vändpunkt. Höga energipriser, minskad köpkraft hos hushållen, svag global efterfrågan, och högre räntor innebär sammantaget att kommissionen väntar sig en ekonomisk tillbakagång i vinter. Kommissionen konstaterar vidare att det ekonomiska läget karaktäriseras av en mycket stor osäkerhet.

För att möta dessa utmaningar understryker kommissionen vikten av en samordnad ekonomisk och social politik. Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och REPowerEU nämns som åtgärder på EU-nivå för att mildra krisen. Liksom tidigare år lyfter kommissionen vikten av

11 (14)

”konkurrenskraftig hållbarhet” som bygger på fyra dimensioner: rättvisa, produktivitet, miljömässig hållbarhet, och makroekonomisk stabilitet.

Den årliga förvarningsrapporten

Kommissionens förvarningsrapport utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. I rapporten analyserar kommissionen den makroekonomiska utvecklingen inom medlemsstaterna utifrån en rad indikatorer. Medlemsstater som enligt kommissionens analys visar tecken på makroekonomiska obalanser, blir föremål för fördjupade granskningar. Syftet med de fördjupade granskningarna är att bedöma huruvida obalanser föreligger, och hur allvarliga eventuella obalanser är.

I årets rapport konstaterar kommissionen att många obalanser minskade under återhämtningen från covid-19-pandemin, men att Rysslands invasion av Ukraina har stannat denna utveckling. Baserat på analyserna i förvarningsrapporten, anser kommissionen att fördjupade granskningar är motiverat i alla länder som bedömdes ha obalanser i förra årets cykel. Dessa är Cypern, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige. Därtill anser kommissionen att fördjupade granskningar också är motiverat för Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg och Slovakien. Den fördjupade granskningen av Sverige motiveras liksom tidigare år med en hög privat skuldsättning och stigande bostadspriser under 2021 och början av 2022, även om en viss nedgång de senaste månaderna har noterats.

Rekommendationen till euroområdet

Kommissionen publicerar årligen ett förslag på rådsrekommendationer för euroområdets ekonomiska politik det kommande året. I årets rekommendation uppmanas euroländerna att stötta ECB:s inflationsmål och konsolidera sina offentliga skulder, genom riktat stöd till de mest utsatta hushållen och företagen, samtidigt som man upprätthåller investeringar för att klara den gröna och digitala omställningen. Rekommendationen pekar också ut pris- och lönespiraler samt den makrofinansiella stabiliteten som viktiga områden.

12 (14)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtöversikt och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken i EU. Det är viktigt att planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, och främja hållbar ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.

Regeringen välkomnar vidare förvarningsrapporten och noterar kommande fördjupade granskningar. Avseende Sverige fortsätter regeringen och berörda myndigheter att noga följa utvecklingen kring hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden, där flera åtgärder har genomförts de senaste åren.

Det finns skäl för att ge euroområdet som helhet visst fokus inom den europeiska planeringsterminen, med tanke på dess särskilda utmaningar. Regeringen anser samtidigt att det är viktigt att den europeiska planeringsterminen förblir ett ramverk för hela EU.

12.Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2021

- Diskussionspunkt

Europeiska revisionsrätten ska presentera sin årsrapport om kommissionens genomförande av EU:s budget för budgetåret 2021. Årsrapporten publicerades den 13 oktober 2022.

Det aktuella ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Varje år lämnar Europeiska revisionsrätten sin årsrapport över EU:s budgetgenomförande för föregående budgetår. Årsrapporten innehåller en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar.

I Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2021 godkänner revisorerna EU:s räkenskaper. De gör ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens räkenskaper för 2021. De gör två separata uttalanden om laglighet och korrekthet för 2021, dels ett om den traditionella EU- budgeten, dels ett om faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

13 (14)

Avseende EU-budgeten konstateras att högriskkostnader och felnivån har ökat, vilket gör att revisionsrätten gör ett uttalande med avvikande mening för EU-budgeten. Revisorerna uppskattar den övergripande felprocenten i de granskade kostnaderna till 3,0 procent.

Efter presentationen på Ekofinrådets möte den 6 december kommer rapporten att diskuteras på rådsarbetsgruppsnivå. Vid Ekofinrådets möte den 14 mars 2023 förväntas rådet anta en rekommendation till Europaparlamentet om huruvida kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för budgetåret 2021.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt. Revisionsrättens årsrapport utgör ett viktigt underlag för att säkerställa att så sker. Regeringen ser allvarligt på den kritik som framkommer i rapporten.

Regeringen återkommer till EU-nämnden inför Ekofinrådets möte i mars i frågan om huruvida kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet.

14 (14)