Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2022/23:4EC900

Kommenterad dagordning

2023-01-09

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 17 januari 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 22 december 2022.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.Godkännande av A-punkter

Icke lagstiftande verksamhet

3.Ordförandeskapets arbetsprogram

- Diskussionspunkt

Det svenska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna.

Riksdagen har under det senaste året kontinuerligt fått information om regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Riksdagen fick senast information om arbetsprogrammet inför ordförandeskapet den 14 december 2022. Finansutskottet fick senast information om arbetet inom Ekofinrådet den 1 december 2022 och skatteutskottet den 15 december 2022.

På det ekonomisk-politiska området lyfts stöd till Ukraina, både på kort och lång sikt, som en särskilt prioriterad fråga. Ordförandeskapet kommer att verka för konstruktiva diskussioner och framsteg kring hur EU kan stödja Ukraina finansiellt tillsammans med bilaterala partners och internationella

finansiella institutioner. Därtill kommer arbetet med översynen av EU:s ekonomiska styrning att prioriteras, där ordförandeskapets ambition är att bidra till samsyn mellan medlemsstaterna. Ordförandeskapet kommer även fortsätta arbetet med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), inklusive de delar som rör REPowerEU.

På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet bland annat prioritera arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Ordförandeskapet kommer även fokusera på arbetet med att skapa en öppen och konkurrenskraftig kapitalmarknadsunion. Här kommer ordförandeskapet bland annat ta vidare arbetet med en översyn av EU:s regelverk för fonder och för handel med finansiella instrument. Därtill kommer arbetet med finansiell stabilitet att fortsätta, bland annat när det gäller att stärka motståndskraften på bank- och försäkringsområdet.

På skatteområdet kommer ordförandeskapet att prioritera frågor som syftar till att förhindra skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Ordförandeskapet avser även verka för ökad skattetransparens och informationsutbyte, bland annat genom att föra arbetet framåt med att stärka EU:s administrativa samarbete inom beskattningsområdet. Därtill kommer ordförandeskapet att fortsätta arbetet med översynen av EU:s energiskattedirektiv samt förslaget om nya mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern.

På tullområdet avser ordförandeskapet fortsätta arbetet med att reformera tullunionen samt revideringen av förordningen om olaglig tillverkning av, och handel med, skjutvapen.

På budgetområdet kommer ordförandeskapet bland annat arbeta för att säkerställa en korrekt och effektiv tillämpning av villkorlighetsmekanismen, och fortsätta arbetet med en revidering av budgetförordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets arbetsprogram.

4.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

2 (7)

Rådet väntas att få information om läget vad gäller finansiellt stöd till Ukraina och relaterade frågor, med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 ägde senast rum den 8 december 2022. Samråd med EU- nämnden om ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina ägde senast rum den 8 november 2022, och samråd om makrofinansiellt stöd till Ukraina senast den 9 december 2022.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina. Vid det kommande rådsmötet väntas kommissionen informera om det ekonomiska läget i Ukraina och om genomförandet av det beslutade makrofinansiella stödet till Ukraina. Vidare väntas rådet få information om G7:s senaste toppmöte, då stöd till Ukraina behandlades.

I december 2022 beslutade rådet om ett paket gällande makrofinansiellt stöd till Ukraina för 2023. Paketet möjliggör upp till 18 miljarder euro i stöd till Ukraina under 2023, med möjliga utbetalningar fram till den 31 mars 2024. Stödet utgörs av förmånliga lån som finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden med garanti från EU-budgeten (utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket). Räntekostnaderna subventioneras av EU genom bidrag från medlemsstaterna i det fall det inte finns utrymme i EU-budgeten.

G7 uttalade vid sitt toppmöte i december 2022 starkt stöd i olika former till Ukraina. En plattform för samordning av stöd till Ukraina från olika givare ska etableras.

Förslag till svensk ståndpunkt

Den akuta och extraordinära situationen i Ukraina motiverar exceptionella lösningar för att hjälpa landet. Regeringen står bakom ordförandeskapets ansträngningar att följa upp EU:s likviditetsstöd och Ukrainas finansieringsbehov under 2023.

5.(ev.) Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

3 (7)

Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan.

Samråd om Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan ägde rum den 9 juli 2021. Den aktuella revideringen har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Luxemburg lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 13 juli 2021.

Den 30 juni 2022 presenterade kommissionen en uppdaterad fördelning avseende bidragsmedel för medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner baserat på utfallet av BNP i medlemsstaterna för 2021. Luxemburgs fördelning för bidragsdelen minskade i och med uppdateringen från 93,4 miljoner euro till 82,7 miljoner euro.

För att ta hänsyn till den uppdaterade fördelningen, lämnade Luxemburg in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan den 11 november 2022. I den reviderade planen tar Luxemburg bort en åtgärd som syftar till att ge korttidsanställda tillgång till utbildning i digital kompetens genom ett voucherprogram.

Sammanfattningsvis är kommissionens bedömning att revideringen är mycket begränsad och att planen fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Luxemburgs reviderade återhämtnings- och resiliensplan även fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen står därför bakom ordförandeskapets inriktning att anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan.

6.Den europeiska planeringsterminen 2023

a)Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2023

-Beslutspunkt

4 (7)

Rådet väntas godkänna slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2023.

De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats av riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om rapporten om förvarningsmekanismen 2023 ägde rum den 2 december 2022 inför Ekofinrådets möte den 6 december och Epscorådets möte den 8 december 2022.

Den 22 november 2022 presenterade kommissionen förvarningsrapporten för 2023. Det är ett av flera dokument som ingår i det så kallade höstpaketet, vilket utgör starten på den årliga cykeln av den europeiska planeringsterminen. Rapporten syftar till att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i respektive medlemsstat och utgör starten på det makroekonomiska obalansförfarandet. Utifrån en preliminär analys föreslår kommissionen att 17 medlemsstater, däribland Sverige, ska bli föremål för fördjupade granskningar under våren 2023.

I utkastet till slutsatser instämmer rådet på ett övergripande plan med kommissionens analys av det makroekonomiska läget i EU, med hög inflation och högre räntor. Rådet konstaterar att både den privata och offentliga skuldsättningen har ökat på många håll inom EU. Därtill ställer sig rådet bakom kommissionens förslag om att genomföra fördjupade granskningar i de 17 medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom utkastet till rådsslutsatser om den årliga förvarningsrapporten för 2023.

b) Slutsatser om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2023.

De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats av riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2023 ägde rum den 2 december 2022 inför Ekofinrådets möte den 6 december och Epscorådets möte den 8 december 2022.

5 (7)

Den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2023 presenterades tillsammans med höstpaketet den 22 november 2022. I översikten presenterar kommissionen prioriteringar för samordningen av EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna.

I utkastet på slutsatser delar rådet den bild som kommissionen redogör för i översikten. Rådet konstaterar att den ekonomiska utvecklingen framöver är osäker. Vidare ställer sig rådet bakom de prioriteringar som kommissionen identifierar i rapporten. Dessa inkluderar att stöd till utsatta hushåll ska vara riktade och tillfälliga för att bibehålla sunda offentliga finanser, inte driva på inflationen och inte sneddriva konkurrensen på den inre marknaden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom utkastet till rådsslutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2023.

c)Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2023

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna rekommendationen till euroområdet om riktlinjer för den ekonomiska politiken för 2023. Endast euroländerna har rösträtt om rekommendationen.

Samråd med EU-nämnden om rekommendationen för den ekonomiska politiken i euroområdet ägde rum den 2 december 2022 inför Ekofinrådets möte den 6 december och Epscorådets möte den 8 december 2023.

Den 22 november 2022 publicerade kommissionen rekommendationen för den ekonomiska politiken i euroområdet som en del av höstpaketet. Kommissionen publicerar årligen ett förslag på rådsrekommendation för euroområdets ekonomiska politik det kommande året.

Årets rekommendation uppmanar euroländerna att bedriva en finanspolitik som stöttar ECB:s penningpolitik för att nå sitt inflationsmål och konsolidera sina offentliga skulder, genom riktat stöd till de mest utsatta hushållen och företagen och samtidigt upprätthålla investeringar för att klara den gröna och digitala omställningen. Rekommendationen pekar också ut

6 (7)

pris- och lönespiraler och den makrofinansiella stabiliteten som viktiga områden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt.

7 (7)