DP 07 PM JÄMSTÄLLDHETSINSTITUT
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1305 Till p. 1-4
PM Till riksdagen 2006-05-19 N2006/4126/EIS Näringsdepartementet PM till riksdagen inför EPSCO-rådet den 1-2 juni 2006 - Europeiskt Jämställdhetsinstitut
Dagordningspunkt 7 : Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
Rubrik: Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
Dokument:
9195/06 SOC 225 CODEC 463 Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (Förslag från kommissionen)
Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2004/05:FPM54, PM till Riksdagen (N2005/4632/EIS)
Frågan behandlad vid samråd med EU-nämnden den 27 maj 2005.
Bakgrund
Frågan om att etablera ett europeiskt jämställdhetsinstitut lyftes redan under 1990-talet. Bl.a. presenterade Sveriges dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg ett förslag till ett sådant institut vid ett EU-seminarium i Stockholm år 1999 som fick stöd av medlemsländerna.
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2004 antog kommissionen ett förslag om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut den 8 mars 2005. Rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) antog en allmän riktlinje för förslaget den 2 juni 2005.
Europaparlamentet antog sitt yttrande den 14 mars 2006 och lämnade 53 ändringsförslag.
Efter Europaparlamentets första behandling antog kommissionen ett ändrat förslag den 8 maj 2006.
Det är främst frågan om styrelsens sammansättning som återstår att lösa.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förslaget är en kombination av EG-fördragets artikel 141.3 och artikel 13.2. Rådet och Europaparlamentet fattar gemensamt beslut i enlighet med art. 251 EG
Svensk ståndpunkt
Regeringen har betonat att "Sverige har ett särskilt ansvar för att driva på mot ökad jämställdhet i Europa". Det är också ett uttryckligt mål från regeringens sida att jämställdhet ska integreras i samtliga politiska områden i EU.
Det övergripande målet för Sverige är att få till stånd ett europeiskt jämställdhetsinstitut och att det blir operativt i enlighet med förslaget år 2007.
När det gäller innehållet i institutets verksamhet är det inte någon större skillnad mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet. Däremot skiljer sig uppfattningarna om hur en effektiv styrning av institutet skall åstadkommas. Sverige ansluter sig till den majoritet av medlemsstater som förordar en styrelse där alla medlemsstater har en representant.
Sverige, tillsammans med Tyskland, Frankrike och Nederländerna, behåller uttalandet till protokollet för mötet i rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 2-3 juni 2005 där en allmän debatt om beviljandet av immunitet och privilegier efterlyses, särskilt när det gäller decentraliserade organ (avseende artikel 17).
Europaparlamentets inställning
Vid första behandlingen röstade Europaparlamentet för en begränsad styrelse med nio ledamöter utsedda av rådet i samråd med Europaparlamentet, en företrädare för kommissionen samt tre ledamöter utan rösträtt. Europaparlamentet stöder även förekomsten av en rådgivningsgrupp med experter enligt kommissionens ursprungliga förslag, men vill förstärka dess roll, så att den bistår direktören vid utarbetandet av institutets arbetsprogram.
Förslaget
Kommissionen har lämnat ett ändrat förslag till förordning för inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Verksamheten föreslås komma igång år 2007 och finansieras genom omfördelning inom det anslag som täcker kostnader för jämställdhetsåtgärder.
Jämställdhetsinstitutet skall ge tekniskt stöd till EU:s institutioner och medlemsländer i syfte att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet på gemenskapens alla områden. Institutet skall ha en oberoende ställning i förhållande till medlemsländernas myndigheter och EU-institutionerna. För att undvika överlappning och säkerställa effektiviteten skall institutet ha ett nära samarbete med andra relevanta EU-organ och vid behov kunna upprätta samförståndsavtal. Institutet skall samarbeta med organisationer på nationell, europeisk och internationell nivå samt med tredjeländer.
I sitt ändrade förslag godtar kommissionen Europaparlamentets inställning till en begränsad styrelse, förutsatt att jämvikten behålls mellan de båda institutionerna varje gång kommissionen utövar sitt ansvar (t.ex. att godkänna arbetsprogrammet och budgeten). Dessutom föreslår kommissionen ett rotationssystem med utbyte av styrelseledamöter vart tredje år enligt samma ordning som för rådets ordförandeskap. En rådgivningsgrupp föreslås inrättas som skall underlätta samarbete och informationsutbyte mellan institutet och behöriga institutioner och organ i medlemsstaterna och utgöra stöd för direktören när det gäller att garantera institutets kompetens och oberoende vid utförandet av uppgifter.
En extern utvärdering av institutets verksamhet föreslås genomföras efter tre år och följas av en bedömning om eventuellt behov av att ändra eller utvidga institutets verksamhet.
Institutet skall inleda sin verksamhet inom ett år efter det att förordningen trätt ikraft.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej aktuellt
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget innebär inga budgetära konsekvenser
Övrigt
Dagordningspunkt 7 : Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
Rubrik: Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
Dokument:
9195/06 SOC 225 CODEC 463 Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (Förslag från kommissionen)
Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2004/05:FPM54, PM till Riksdagen (N2005/4632/EIS)
Frågan behandlad vid samråd med EU-nämnden den 27 maj 2005.
Bakgrund
Frågan om att etablera ett europeiskt jämställdhetsinstitut lyftes redan under 1990-talet. Bl.a. presenterade Sveriges dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg ett förslag till ett sådant institut vid ett EU-seminarium i Stockholm år 1999 som fick stöd av medlemsländerna.
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2004 antog kommissionen ett förslag om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut den 8 mars 2005. Rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) antog en allmän riktlinje för förslaget den 2 juni 2005.
Europaparlamentet antog sitt yttrande den 14 mars 2006 och lämnade 53 ändringsförslag.
Efter Europaparlamentets första behandling antog kommissionen ett ändrat förslag den 8 maj 2006.
Det är främst frågan om styrelsens sammansättning som återstår att lösa.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förslaget är en kombination av EG-fördragets artikel 141.3 och artikel 13.2. Rådet och Europaparlamentet fattar gemensamt beslut i enlighet med art. 251 EG
Svensk ståndpunkt
Regeringen har betonat att "Sverige har ett särskilt ansvar för att driva på mot ökad jämställdhet i Europa". Det är också ett uttryckligt mål från regeringens sida att jämställdhet ska integreras i samtliga politiska områden i EU.
Det övergripande målet för Sverige är att få till stånd ett europeiskt jämställdhetsinstitut och att det blir operativt i enlighet med förslaget år 2007.
När det gäller innehållet i institutets verksamhet är det inte någon större skillnad mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet. Däremot skiljer sig uppfattningarna om hur en effektiv styrning av institutet skall åstadkommas. Sverige ansluter sig till den majoritet av medlemsstater som förordar en styrelse där alla medlemsstater har en representant.
Sverige, tillsammans med Tyskland, Frankrike och Nederländerna, behåller uttalandet till protokollet för mötet i rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 2-3 juni 2005 där en allmän debatt om beviljandet av immunitet och privilegier efterlyses, särskilt när det gäller decentraliserade organ (avseende artikel 17).
Europaparlamentets inställning
Vid första behandlingen röstade Europaparlamentet för en begränsad styrelse med nio ledamöter utsedda av rådet i samråd med Europaparlamentet, en företrädare för kommissionen samt tre ledamöter utan rösträtt. Europaparlamentet stöder även förekomsten av en rådgivningsgrupp med experter enligt kommissionens ursprungliga förslag, men vill förstärka dess roll, så att den bistår direktören vid utarbetandet av institutets arbetsprogram.
Förslaget
Kommissionen har lämnat ett ändrat förslag till förordning för inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Verksamheten föreslås komma igång år 2007 och finansieras genom omfördelning inom det anslag som täcker kostnader för jämställdhetsåtgärder.
Jämställdhetsinstitutet skall ge tekniskt stöd till EU:s institutioner och medlemsländer i syfte att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet på gemenskapens alla områden. Institutet skall ha en oberoende ställning i förhållande till medlemsländernas myndigheter och EU-institutionerna. För att undvika överlappning och säkerställa effektiviteten skall institutet ha ett nära samarbete med andra relevanta EU-organ och vid behov kunna upprätta samförståndsavtal. Institutet skall samarbeta med organisationer på nationell, europeisk och internationell nivå samt med tredjeländer.
I sitt ändrade förslag godtar kommissionen Europaparlamentets inställning till en begränsad styrelse, förutsatt att jämvikten behålls mellan de båda institutionerna varje gång kommissionen utövar sitt ansvar (t.ex. att godkänna arbetsprogrammet och budgeten). Dessutom föreslår kommissionen ett rotationssystem med utbyte av styrelseledamöter vart tredje år enligt samma ordning som för rådets ordförandeskap. En rådgivningsgrupp föreslås inrättas som skall underlätta samarbete och informationsutbyte mellan institutet och behöriga institutioner och organ i medlemsstaterna och utgöra stöd för direktören när det gäller att garantera institutets kompetens och oberoende vid utförandet av uppgifter.
En extern utvärdering av institutets verksamhet föreslås genomföras efter tre år och följas av en bedömning om eventuellt behov av att ändra eller utvidga institutets verksamhet.
Institutet skall inleda sin verksamhet inom ett år efter det att förordningen trätt ikraft.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej aktuellt
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget innebär inga budgetära konsekvenser
Övrigt
Bilagor (46)
- KOMMENTERAD DAGORDNING EPSCO 1-2 juni 2006 (doc, 107 KB)
- DP 03 GEMENSAMT YTTRANDE (UTKAST) st09330[1] (doc, 79 KB)
- Dp 05 PM tillämpningsbestämmelser samordn soc trygghetssystem (doc, 41 KB)
- Dp 05 tillämpningsbestämmelser samordn soc trygghetssys 9099-ad01 06 (doc, 168 KB)
- Dp 05 tillämpningsbestämmelser samordn soc trygghetssystem 9099 06 (doc, 85 KB)
- Dp 06 PM ändring samordn soc trygghetssystem (doc, 40 KB)
- DP 08 UNDERLAG Beijing Platform 9468 06 (doc, 74 KB)
- DP 09 YTTRANDE FLEXICURITY (UTKAST) 9633 06 (doc, 99 KB)
- DP 10 UNDERLAG TJÄNSTEPENSIONER 9100-re01 06 (doc, 55 KB)
- DP 11 PM PROGRESS EPSCO (doc, 50 KB)
- DP 11 Underlag PROGRESS 9494 06 (doc, 146 KB)
- DP 12 PM sysselsättningsriktlinjer (doc, 50 KB)
- DP 12 UNDERLAG RIKTLINJER 9471 06 (doc, 69 KB)
- DP 12 YTTRANDE FRÅN EMCO 9046 06 (doc, 77 KB)
- DP 13 PM ARBETSTID (doc, 57 KB)
- Dp 14 livsmedelstillsatser 9283[1] 06 (doc, 62 KB)
- Dp 14 livsmedelstillsatser 9283-ad01[1] 06 (doc, 60 KB)
- Dp 18 FaktaPM 2005-06 nr52 Hållbar utveckling (doc, 39 KB)
- Dp 19 PM pandemiberedskap (doc, 50 KB)
- Dp 20 HIV-AIDS COM 2005 654 (pdf, 271 KB)
- Dp 21 avancerade terapier 9521 06 (doc, 69 KB)
- Dp 21 FaktaPM 2005-06 nr34 Avancerad terapi (doc, 53 KB)
- Dp 22 FaktaPM 2005-06 nr94 Medicinteknik (doc, 54 KB)
- Dp 22 medicinteknikdirektivet 9124 06 (doc, 72 KB)
- DP 23 b i 9459 06 - soc serv general interest (doc, 58 KB)
- Kommenterad dagordning RIF 1-2 juni 2006 (doc, 102 KB)
- Dp 03 Bevisupptagning 9516 06 (pdf, 3 MB)
- Dp 03 PM - bevisupptagning (doc, 47 KB)
- Dp 04 9220-re01[2] 06 (doc, 67 KB)
- Dp 04 erkännande brottmålsdomar 8626 06 (pdf, 3 MB)
- Dp 04 PM - överförande dömda (doc, 44 KB)
- Dp 05 PM - processuella rättigheter (doc, 43 KB)
- Dp 05 processuella rättigheter 9600 06 (pdf, 770 KB)
- Dp 06 8787[1] 06 (doc, 141 KB)
- Dp 06 PM - delgivning (doc, 40 KB)
- Dp 07 PM - småmål (doc, 38 KB)
- Dp 11 7039-re02[2] 06 (doc, 106 KB)
- Dp 11 PM - inre säkerhet (doc, 39 KB)
- Dp 15 PM - finansieringsprogram (doc, 40 KB)
- Dp 16 9497[1] 06 (doc, 62 KB)
- Dp 17 PM - yttre förbindelser (doc, 43 KB)
- Dp 19 - plan för laglig migr RIF (doc, 42 KB)
- Dp 19 Migration 5052 06 (doc, 319 KB)
- Dp 20 ASIM underrättelse (doc, 70 KB)
- Gem komm Dp 03 PM - tillgång VIS (doc, 41 KB)
- Gem komm Dp 05 9177-re01[1] 06 (doc, 69 KB)