dp 10 Rådspm europeiska migrationsnätverket

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:8965 Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet

Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet
Rådspromemoria

2007-11-26

Justitiedepartementet

Enheten för migration och asylpolitik

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 6-7 december 2007

Dagordningspunkt 10

Rådsbeslut om att inrätta Europeiska migrationsnätverket

Dokument
KOM (2007) 466 slutlig (bifogas)

Tidigare dokument
Fakta-PM 15 Justitiedepartementet 2007/08
KOM(2005) 606 Slutlig

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Grönboken om det Europeiska migrationsnätverkets framtid, 16-17 februari 2005 (information till SfU och EUN).
Bakgrund
Redan 1994 betonade kommissionen värdet av att inrätta en mekanism för heltäckande och EU-täckande övervakning av migrationsflödena. I slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2001 uppmanas kommissionen att inrätta ett europeiskt system för utbyte av information om asyl, migration och ursprungsländer, varigenom Europeiska migrationsnätverket (EMN) inrättades som ett pilotprojekt 2002. Europeiska rådet uttryckte i slutsatserna från sitt möte i Thessaloniki i juni 2003 sin tillfredsställelse över att nätverket hade upprättats och ville se över möjligheterna att skapa en permanent struktur.

Haagprogrammet som antogs av Europeiska rådet i november 2004 fastställde att en utveckling mot en gemensam asyl- och migrationspolitik bör ta sitt avstamp i en gemensam analys av alla aspekter av migrationsfenomenet genom att stärka insamlingen, tillhandahållandet, utbytet och en effektiv användning av aktuell information och data om all relevant migrationsutveckling.

I augusti 2007 presenterade kommissionen ett förslag till rådsbeslut om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk i syfte att formalisera nätverket (KOM (2007) 466 slutlig), vilket har diskuterats på tjänstemannanivå. Under förhandlingarna har smärre justeringar av förslaget gjorts.

Syftet med behandlingen i RIF-rådet är att besluta om allmänna riktlinjer för förslagets utformning, för att sedan kunna fatta beslut om att formellt inrätta nätverket efter Europaparlaments yttrande.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 66 i EG-fördraget utgör rättslig grund. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet efter hörande av Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Sverige eftersträvar en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom Europeiska unionen. För att underlätta beslutsfattandet är tillförlitliga och jämförbara uppgifter inom detta område viktiga. För regeringen har ett förbättrat utbyte av statistik och gemensam analys inom Europeiska unionen inom asyl och migrationsområdet varit en viktig fråga. Sverige välkomnar således förslaget till rådsbeslut och stödjer huvudsyftet med förslaget att formalisera nätverket. Sverige förordar att en effektiv utvärdering av nätverket ska göras.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig över förslaget.

Förslaget
I det ursprungliga förslaget från kommissionen fastställs nätverkets mål till att tillgodose behovet av information för gemenskapsinstitutionerna, medlemsstaternas myndigheter och institutioner samt allmänheten i frågor som rör migration och asyl genom att tillhandahålla aktuell, objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om migration och asyl i syfte att stödja politikutformningen och beslutsfattandet i Europeiska unionen på dessa områden.

Europeiska migrationsnätverkets uppgifter föreslås vara att samla in, analysera och utbyta information om migration och asyl från olika källor och sprida den till berörda aktörer. Nätverket förväntas bidra till att utveckla metoder för att förbättra tillförlitligheten, objektiviteten och jämförbarheten när det gäller data på asyl- och migrationsområdet på gemenskapsnivå.

Europeiska migrationsnätverket föreslås bestå av ett internetbaserat system som ska hållas tillgängligt för beslutsfattare och allmänheten via en webbplats. Nationella kontaktpunkter föreslås tillhandahålla information om nationell och gemenskapslagstiftning, rättspraxis samt utarbetar och offentliggör egna landrapporter på webbplatsen. En förteckning över forskare och forskningsinstitut som arbetar inom asyl- och migrationsområdet ska göras tillgänglig.

Förslaget anger de nationella kontaktpunkterna och kommissionen som migrationsnätverkets huvudsakliga komponenter. Dessa föreslås emellertid understödjas av en tjänsteleverantör som ska bistå med kompetens i de tekniska frågor som rör migrationsnätverket.

Förslaget anger att en styrelse ska etableras bestående av representanter från samtliga medlemsstater, kommissionen (som bistås av två vetenskapliga experter) och Europaparlamentet. Styrelsen ska delta i utformandet av nätverkets årliga verksamhetsprogram och även bistå de nationella kontaktpunkterna med råd och stöd i deras verksamhet.

I förslaget betonas att migrationsnätverket ska tillföra ett mervärde i förhållande till andra instrument för informationsutbyte på asyl- och migrationsområdet. Migrationsnätverkets särdrag i förhållande till övriga strukturer är framförallt nätverkets bredd vad gäller arbetsuppgifter, tonvikten på analys, samt den breda spridningen av resultat och kopplingen till den akademiska världen.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Lagen om den officiella statistiken (2001:99) och förordningen om den officiella statistiken (2001:100) anger bl.a. att officiell statistik ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Förslaget får ingen effekt på lagen eller förordningen.
Ekonomiska konsekvenser
I det ursprungliga förslaget från kommissionen beräknas den gemensamma kostnaden för medlemsstaterna för de sex första åren uppgå till 10,8 miljoner euro. Det är oklart hur stor kostnaden kommer att bli för Sverige.

Bilagor (51)