dp 11 Rådspm gemensamma konsulära anvisningarna

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:8966 Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet

Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet
Rådspromemoria

2007-11-21

Justitiedepartementet

Enheten för migration och asylpolitik

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 6-7 december 2007

Rådets dagordning
Dagordningspunkt 11

Gemensamma kommittén
Dagordningspunkt 4

Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående
viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i
samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas

Dokument:
15268/07 VISA 351 CODEC 1265 COMIX 973 (bifogas)

Tidigare dokument: 10023/06 VISA 147 CODEC 573 COMIX 511 COM(2006)269 final

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Förslaget har inte tidigare behandlats vid samråd. (Förslaget fanns med som eventuell dagordningspunkt inför RIF den 8-9 november men ströks från dagordningen inför det rådsmötet)
Bakgrund
Enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om informationssystemet för viseringar (VIS-förordningen) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (KOM 2005 (835)) ska medlemsstaterna vid viseringsansökningar ta upp biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och ansiktsfotografier. VIS-förordningen förväntas antas under vintern 2007-våren 2008. VIS beräknas kunna driftsättas i april-maj 2009. Syftet med det här aktuella förordningsförslaget om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna, KOM 2006(269), är att under en övergångsperiod, innan förordningen om en gemensam viseringskodex antagits, skapa en rättslig grund för upptagande av biometri i viseringsärenden. Eftersom en rättslig grund för insamlande av biometriska uppgifter är en förutsättning för att VIS ska kunna driftsättas är det nödvändigt att, i avvaktan på att en samlad gemenskapskodex gällande viseringar antas, uppdatera de gemensamma konsulära anvisningarna separat. Förordningen om gemenskapskodex om viseringar väntas kunna antas först efter den tidpunkt då VIS ska vara i bruk.

Det ifrågavarande förordningsförslaget, liksom förslaget till förordning om en gemensam viseringskodex, innehåller även bestämmelser om organisationen av mottagandet och behandlingen av viserings-ansökningar. När medlemsstaterna organiserar viseringsarbetet bör de ha möjlighet att samarbeta, och även att inrätta gemensamma ansökningskontor, varvid hänsyn bör tas till de befintliga möjligheterna för en medlemsstat att företräda en annan medlemsstat. Det kan finnas platser där gemensamma ansökningskontor inte lämpar sig på grund av det stora antalet ansökningar och där varje medlemsstat utrustar sitt eget konsulat. Medlemsstaterna är inte tvingade att samarbeta och delta i de gemensamma ansökningskontoren. Det är upp till medlemsstaterna att själva komma fram till om de vill samarbeta och i vilken form detta ska ske.

Om medlemsstaterna kommer fram till att de vill samarbeta, måste de dock använda sig av ett av de alternativ som de gemensamma konsulära anvisningarna definierar den rättsliga ramen för. Medlemsstaterna ska antingen utrusta sina utlandsmyndigheter med erforderlig utrustning för upptagning/insamling av biometriska uppgifter eller, utan att det påverkar tillämpningen av möjligheten att företrädas av andra medlemsstater, besluta att samarbeta med en eller flera andra medlemsstater. Allt samarbete ska antingen ske genom samlokalisering, inrättandet av gemensamma ansökningskontor eller samarbete med externa tjänsteleverantörer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 62.2 b ii i EG-fördraget. Detta innebär medbeslutande för Europaparlamentet och att beslutet i rådet fattas med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Sverige är generellt positivt inställd till förslaget. Med hänsyn till de specifika särdrag som utmärker biometriska uppgifter och de allvarliga konsekvenser felaktig användning av uppgifterna kan innebära för den enskilde, måste emellertid noggranna överväganden göras inför eventuellt samarbete med externa tjänsteleverantörer. Vissa delar av förslaget som rör ärendehantering och organisation vid utlandsmyndigheter innehåller nya moment som kan ge upphov till merkostnader. Det behövs sannolikt förenklingar i syfte att uppnå kostnadseffektiva lösningar.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig.
Förslaget
De gemensamma konsulära anvisningarna är för närvarande det grundläggande instrument som reglerar förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar. Vissa principer följer också av Schengenkonventionen och ett antal bestämmelser förekommer i andra särskilda beslut. Med anledning av bl.a. inrättandet av VIS pågår ett arbete med att sammanföra alla dessa instrument som gäller viseringar i en samlad gemenskapskod. Kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (KOM 2006(403)).

Det här aktuella förordningsförslaget innehåller vissa förändringar av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat. Det föreskrivs att medlemsstaterna är skyldiga att samla in biometriska uppgifter som en del av handläggningen av viseringsansökningar. Förordningsförslaget innehåller även närmare bestämmelser kring upptagandet av de biometriska uppgifterna, bl.a. gällande behörig personal och undantag från kravet att lämna biometriska uppgifter. Det föreslås vidare att varje medlemsstat ska ansvara för hur mottagandet och handläggningen av viseringsansökningar organiseras. Medlemsstaterna ska antingen utrusta sina beskickningar med erforderlig utrustning för upptagning och insamling av biometriska uppgifter eller besluta att samarbeta med en eller flera andra medlemsstater. Kommissionen föreslår att allt samarbete ska ske i form av antingen samlokalisering, inrättande av gemensamma ansökningskontor eller samarbete med externa tjänsteleverantörer.

Samlokalisering innebär att personal från en eller flera medlemsstaters diplomatiska och konsulära beskickningar handlägger viseringsansökningarna som lämnats in till dem på en annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära beskickning och delar utrustningen med denna medlemsstat. Vid inrättande av ett gemensamt ansökningskontor sammanförs personal från två eller flera medlemsstaters diplomatiska och konsulära beskickningar i en byggnad där de tar emot de viseringsansökningar som är avsedda för dem. Om det av skäl som beror på beskickningens lokala situation inte är lämpligt att utrusta det för upptagning och insamling av biometriska uppgifter eller att ordna med samlokalisering eller ett gemensamt ansökningskontor kan en eller flera medlemsstater gemensamt samarbeta med en extern tjänsteleverantör när det gäller mottagandet av viseringsansökningar. I så fall ska berörd medlemsstat fortsatt ansvara för efterlevnaden av uppgiftsskyddsreglerna vid behandlingen av viseringsansökningarna. Samarbetet med externa tjänsteleverantörer ska enligt förordningsförslaget utformas på ett av följande sätt: antingen fungerar den externa tjänsteleverantören som en teletjänstcentral som ger allmän information om kraven för att ansöka om visering och ansvarar för tidsbeställning. Alternativt ger den externa tjänsteleverantören allmän information om kraven för att ansöka om visering, samlar in ansökningar, styrkande handlingar och biometriska uppgifter från de sökande samt tar emot viseringsavgiften och överför ifyllda akter och uppgifter till den medlemsstats beskickning som är behörig att behandla ansökan. Medlemsstaterna är skyldiga att välja en extern tjänsteleverantör som är i stånd att vidta alla tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som begärs av medlemsstaterna för att skydda personuppgifter. Externa tjänsteleverantörer får inte ha tillgång till VIS.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser som berör skydd för personuppgifter och lagring av dessa, sekretess, handläggning av viseringsansökningar samt upptagande av biometriska uppgifter. Dessutom berörs vissa bestämmelser om viseringar i utlänningsförfattningar. Ett genomförande av skyldigheterna enligt förordningen kan komma att kräva kompletterande författningsändringar i Sverige.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. Ett införande av förslagets bestämmelser kommer att medföra vissa ökade kostnader för statsbudgeten. Omfattningen av eventuella merkostnader beror på den slutliga utformningen av regelverket där flera alternativa lösningar bl.a. vad gäller hanteringen av viseringar vid utlandsmyndigheter kan vara aktuella.
Övrigt
En första genomläsning av förslaget sker i rådsarbetsgruppen för viseringsfrågor. Behandlingen förväntas pågå under det portugisiska ordförandeskapet hösten 2007. Europaparlamentet förväntas avge sitt yttrande över förslaget i slutet av november 2007.

Bilagor (51)