dp 19 Rådspm - avtalsrätt

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:8973 Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet

Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet
Rådspromemoria

2007-11-26

Justitiedepartementet

Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 6–7 december 2007

Dagordningspunkt 19

Europeisk avtalsrätt

Dokument: inget dokument föreligger

Tidigare dokument: - -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: april 2007

Bakgrund
Allmänt
I Haagprogrammet uttalas att kvaliteten på det nuvarande och framtida gemenskapsrättsliga regelverket på avtalsrättens område bör förbättras.
Kommissionens arbete med frågan om europeisk avtalsrätt
Kommissionen har lagt fram tre meddelanden om europeisk avtalsrätt.
I meddelandena har ett antal vägar anvisats för att uppnå avtalsrättslig samordning.

En av dessa vägar utgörs av åtgärder för att förbättra kvaliteten på den del av det nuvarande och framtida gemenskapsrättsliga regelverket som har avtalsrättslig inriktning. Den metod som anvisas för detta är skapandet av en gemensam referensram (Common Frame of Reference, CFR).

Referensramen skall vara ett dokument som antas av medlemsstaterna och skall syfta till att fastställa gemensamma principer och gemensamma definitioner av centrala avtalsrättsliga begrepp. Till grund för referensramen skall ligga avtalsrättslig forskning som kommissionen har upphandlat. När medlemsstaterna väl har enat sig om innehållet är det tänkt att referensramen skall kunna användas som ett slags uppslagsbok när befintliga EG-direktiv revideras eller nya tas fram. Enligt den presenterade tidsplanen är målsättningen att ramen skall kunna antas år 2009. Det har ännu inte lämnats besked om vilket slags instrument (om något) som referensramen skall utgöra.
Hur arbetet bedrivs
För arbetet med referensramen finns dels ett forskarnätverk, dels det s.k. nätverket för referensramen (CFR-net), dels ett nätverk sammansatt av experter från medlemsstaterna.

Forskarnätverket: Utgörs av de universitet och forskningsinstitutioner från vilka kommissionen har upphandlat avtalsrättslig forskning. Viss svensk representation finns genom bl.a. Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

CFR-net: Utgörs av intressenter av olika slag (stakeholders). Seminarier anordnas vid vilka forskarna presenterar sina rön för dessa intressenter. I nätverket ingår från svensk sida bl.a. företrädare för Teknikföretagen och Företagarna samt ett par advokater.

Nätverket av experter från medlemsstaterna: Möten har hittills hållits ungefär en gång per termin och är kommissionens kanal för att informera medlemsstaterna. Inga materiella diskussioner förs.

Vid hittills tre tillfällen (London, Wien och Stuttgart) har också ordnats större konferenser dit medlemsstaterna, företrädare för Europaparlamentet och olika intressenter bjudits in för gemensamma diskussioner.

Vad som är känt om forskarnas arbete
Enligt villkoren för upphandlingen skall forskarna presentera sitt arbete för kommissionen före utgången av år 2007.

Kommissionens företrädare döljer inte att resultatet lär komma att bli mycket mera långtgående än vad kommissionen har önskat. Vad som väntas bli presenterat är nog inget mindre än ett utkast till europeisk civillag, något som kommissionen uttryckligen har sagt sig inte eftersträva. Den bearbetning av forskarnas förslag som under alla förhållanden var förutsedd i kommissionen lär nu behöva bli avsevärt mer omfattande. Vid tidsplanen (antagande år 2009) håller man dock hittills fast.
Syftet med den nu förestående behandlingen i rådet
Ordförandeskapet kan antas ha för avsikt att lämna en lägesrapport över det pågående arbetet. I en rådsarbetsgrupp (Civilrättskommittén) pågår ett arbete som syftar till att rådet senast vid slutet av innevarande år skall ha nått en ståndpunkt om vissa grundläggande huvuddrag i vad man förväntar sig av den blivande gemensamma referensramen.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Det är f.n. oklart vilket slags instrument (om något) som referensramen kommer att utgöra. Några besked om beslutsförfarande kan därför inte lämnas.
Svensk ståndpunkt
I en rådsresolution från år 2004 och i rådsslutsatser som antogs i november 2005 har Sverige och övriga medlemsstater i allmänna ordalag välkomnat tanken på en gemensam referensram. Själva arbetet befinner sig dock i en preliminär fas och något ställningstagande i sak kan därför inte göras på detta stadium.

Sverige har tidigare välkomnat att det i rådsarbetsgrupp inleds en diskussion om vad som bör vara att vänta av referensramen i fråga om bl.a. innehåll och detaljeringsgrad. Av nödvändighet kan diskussionen dock bara vara förberedande, eftersom resultatet av kommissionens arbete inte väntas föreligga förrän år 2009. Syftet med diskussionen skulle därmed vara att underlätta ett framtida ställningstagande och att intensifiera och fördjupa rådets bevakning av kommissionens pågående avtalsrättsliga arbete. – Sverige vidhåller denna uppfattning.
Europaparlamentets inställning
Kommissionens arbete på det avtalsrättsliga området har uppmärksammats i ett par resolutioner. Det har då framgått att det finns visst stöd i parlamentet för avsevärt mer långtgående åtgärder, närmast tillskapandet av en gemensam europeisk civillag.
Förslaget
Något förslag har ännu inte presenterats. Så väntas ske först under år 2009.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
- -
Ekonomiska konsekvenser
- -

Att forskarna ändå kan lämna ett sådant förslag har att göra med de former under vilka forskningen har upphandlats. Finansiering har skett genom det s.k. sjätte ramprogrammet, som är reserverat för grundforskning och som medger fullständig akademisk frihet.

Bilagor (51)