dp 20 Rådspm - miljöbrottsdirektivet

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:8974 Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet

Till p. 1 och p. 3 (Rättsliga och inrikes frågor)Från Justitiedepartementet
Rådspromemoria

2007-11-26

Justitiedepartementet

Straffrättsenheten

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 6-7 december 2007

Dagordningspunkt 20

Förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser

Dokument
Inget dokument angivet.

Tidigare dokument:
Det ursprungliga dokumentet är KOM (2007) 51 slutlig.
Det senaste dokumentet från rådsarbetsgruppen materiell straffrätt är 15339/07 DROIPEN 109 (bifogas)
Fakta-PM Ju-dep 2006/07

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Förslaget behandlades vid samråd med EU-nämnden den 8 juni 2007 (inför RIF-rådet den 12-13 juni 2007). Information om förslaget lämnades till Justitieutskottet den 15 mars 2007.
Bakgrund
Kommissionen lade i februari 2007 fram ett förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för miljön. Bakgrunden till förslaget är en dom från september 2005 (miljödomen) genom vilken EG-domstolen ogiltigförklarade rådets rambeslut 2003/80/RIF om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Domen rör gränsdragningen mellan första och tredje pelaren i EU och innebär att straffrättslig reglering, i vart fall på miljöområdet, kan ske inom ramen för första pelaren om den är absolut nödvändig för att säkerställa gemenskapsrättens effektivitet. Genom en dom i oktober 2007 har EG-domstolen på samma grunder som i miljödomen ogiltigförklarat ett rambeslut om fartygsföroreningar (fartygsföroreningsdomen). I den domen fastslog domstolen att den straffrättsliga kompetensen inom första pelaren inte omfattar arten och nivån av de straffrättsliga påföljderna. För det fall rättslig grund för straffrättsliga bestämmelser finns kan dessa alltså inte sträcka sig längre än till att föreskriva att sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande".

Syftet med det nu aktuella direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser är i huvudsak att, med beaktande av de nämnda domarna, överföra reglerna från det ogiltigförklarade rambeslutet till ett direktiv. Förhandlingarna om direktivet har pågått under året i rådsarbetsgruppen materiell straffrätt.

Vid RIF-rådet den 6-7 december 2007 förväntas ordförandeskapet informera om läget i förhandlingarna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 175.1 EG-fördraget. Bestämmelsen hänvisar till besluts-förfarandet i artikel 251 EG. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet har medbeslutanderätt.
Svensk ståndpunkt
En god miljö är av grundläggande betydelse för människors, djurs och växters välbefinnande. En hög miljöskyddsnivå och effektiva regler för att bekämpa olika former av miljöbrott är därför något som Sverige anser vara av stor betydelse.

För att på bästa sätt uppnå detta krävs gemensamma åtgärder. En sådan åtgärd är att skapa en gemensam straffrättslig plattform när det gäller kampen mot miljöbrottsligheten. Det är därför angeläget att EU vidtar insatser för att motverka olika former av miljöbrott inom unionen.

Sverige anser att det är angeläget att vidta kraftfulla åtgärder för att skydda miljön och ser därför positivt på det föreslagna direktivet. En viktig principfråga är dock alltjämt i vilken utsträckning straffrättslig reglering kan ske inom ramen för första pelaren, dvs. EG-fördraget.

Sverige anser att huvudprincipen fortfarande är att bestämmelser om straffrätt och brottmålsförfarandet inte omfattas av EG-fördragets behörighet utan bör regleras genom tredjepelarinstrument. Undantagen från denna princip bör tolkas restriktivt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har inte yttrat sig än.
Förslaget
Förslaget syftar till att säkerställa en hög miljöskyddsnivå inom EU genom att åtgärda problemet med miljöbrottslighet. Förslaget innebär att medlemsstaterna åtar sig att införa straffrättsligt ansvar för vissa former av miljöfarliga förfaranden. Det gäller handlingar som skett uppsåtligen eller åtminstone av grov oaktsamhet. Vidare åtar sig medlemsstaterna beträffande fysiska personer att införa effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder. När det gäller juridiska personer anges att sådana skall kunna hållas ansvariga och att det skall finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder som kan vara antingen straffrättsliga eller icke-straffrättsliga.

I det ursprungliga förslaget angavs miniminivåer för den övre gränsen för straff för fysiska personer, vilka i de allvarligaste fallen skall uppgå till minst fem års fängelse. När det gäller juridiska personer angavs miniminivåer för den övre gränsen på de böter eller avgifter som skulle kunna komma i fråga, vilka i de allvarligaste fallen skulle uppgå till minst 750 000 euro. Mot bakgrund av domen i fartygsföroreningsmålet har emellertid samtliga bestämmelser som rör arten och nivån av påföljderna strukits i det senaste förhandlingsunderlaget till rådsarbetsgruppen materiell straffrätt.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Svensk lagstiftning, främst miljöbalken och brottsbalken, innehåller straffrättsliga regler som torde kriminalisera de förfaranden som anges i artiklarna 3 och 4. Det krävs emellertid en fördjupad analys av de angivna förfarandenas överensstämmelse med svensk rätt.
Ekonomiska konsekvenser
De slutliga finansiella effekterna av förslaget kan inte bedömas med full säkerhet i detta skede av handläggningen. Eventuella budgetära konsekvenser torde dock kunna finansieras inom befintliga anslagsramar.
Övrigt


Bilagor (51)