dp.12 rådspm
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:7654 Till p. 2–4 (Utbildning, ungdom och kultur)
Rådspromemoria
2007-10-30
Kulturdepartementet
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur) den 16 november 2007
Dagordningspunkt 12.
Rubrik: Rådsslutsatser rörande En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld
Dokument: 13942/07 CULT 47 DEVGEN 184
(uppdateras så snart nytt dok. är tillgängligt).
Tidigare inte behandlad vid samråd med EU-nämnden
Bakgrund
Kommissionen antog den 10 maj 2007 ett meddelande innehållandes en ny kulturagenda för Europa. Kulturagendan är ett slags politisk programförklaring för de närmaste åren. Syftet med meddelandet, som föreslås vara gemensam för kommissionen och medlemsstaterna, Europaparlamentet och för det civila samhället, är att visa hur kultursektorn kan mobiliseras och utvecklas till att bidra till att uppnå EU:s strategiska mål välstånd, solidaritet och säkerhet, samt att befästa en starkare närvaro på den internationella arenan. En rad mer eller mindre konkreta insatser på olika politikområden föreslås, dock framförs inga lagstiftningsförslag i meddelandet. Meddelandet innebär en ambitionshöjning från kommissionens sida på ett område där dess kompetens är begränsad. Bland de konkreta förslagen föreslår kommissionen att den öppna samordningsmetoden införs på kulturområdet, samt att en särskild utvecklingsfond inrättas med EU-medel för att finansiera kulturinsatser i unionens biståndsverksamhet.
Rådsslutsatserna är ordförandeskapets förslag till respons på kommissionens meddelande. Syftet är att kulturministrarna vid rådsmötet den 16 november skall anta slutsatserna. Ordförandeskapet har den 26-27 september arrangerat ett kulturforum i Lissabon där aktörer inom kultursektorn har kunnat diskutera kulturmeddelandet. Synpunkterna från detta kulturforum, som motsvarar kommissionens förslag på en strukturerad dialog med det civila samhället, presenterades sedan för kulturministrarna vid det informella ministermötet den 28 september där kulturmeddelandet diskuterades.
Sverige har framförallt drivit att kulturpolitiken först och främst är en nationell angelägenhet, och att utökat EU-arbetet på kulturområdet måste ta sin grund i detta. Det är viktigt att värna subsidiaritetsprincipen inom kulturområdet, och arbetet på europeisk nivå bör fokuseras endast där ett klart mervärde går att urskilja. I strävan att stärka kulturens ställning är det, liksom det lyfts fram i meddelandet, intressant att närma sig andra politikområden, t.ex. i form av främjandet av interkulturell dialog, kulturen som drivkraft för tillväxt och sysselsättning och kulturen som inslag i EU:s externa förbindelser. Sverige ser en möjlighet i användandet av den öppna samordningsmetoden, men anser att denna måste anpassas specifikt efter kulturens särskilda förutsättningar. Sverige har också drivit frågan om att bättre använda och prioritera befintliga resurser på så sätt att onödiga administrativa pålagor kan undvikas.
Sverige har under förhandlingarna fått gehör för dessa synpunkter.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser saknar rättslig grund. Enhällighet gäller.
Svensk ståndpunkt
Sveriges allmänna ståndpunkt är att det finns ett värde i att kulturpolitiken även närmar sig andra politikområden. Att stärka interkulturell dialog och kulturens betydelse i EU:s externa förbindelser är viktiga frågor. Kulturens och den kreativa sektorns bidrag till tillväxt och sysselsättning hittills varit underskattade, och att det är angeläget att samarbeta kring mer fokuserade insatser för att främja denna sektors utveckling. Det är också välkommet att kunna diskutera dessa frågor inom ramen för Lissabonprocessen.
Det är positivt med ett samarbete mellan medlemsstaterna inom dessa områden, och det är möjligt att den öppna samordningsmetoden kan visa sig framgångsrik här om den på rätt sätt anpassas för kulturområdet i sitt genomförande. Viktiga framgångsfaktorer är dock i så fall att deltagande är frivilligt och att vi undviker en ökad byråkratisering och ökade administrativa bördor. Det är även viktigt att rådet även fortsättningsvis är bas för beslutsfattande på EU-nivå inom dessa områden.
Samarbetet på EU-nivå bör fokusera på det som är relevant att åstadkomma gemensamt. T.ex. samordning mellan olika politikområden och samarbete kring mer jämförbar statistik. Dock är det viktigt att detta arbete inte ökar bördan på medlemsstaterna eller företag, utan att samarbetet fokuserar på att hitta nya sätt att behandla redan befintlig statistik.
Att uppmärksamma kulturens och den kreativa sektorns betydelse för att nå Lissabonmålen är ett sätt att tydligt visa på att satsningar på kulturen är en investering för Europa.
Bland andra medlemsländer finns ett starkt stöd för själva sakfrågan, och för antagandet av slutsatserna. Endast mindre skillnader har märkts rörande detaljer i utformningen av den öppna samordningsmetoden. En utestående fråga kvarstår i form av en positiv granskningsreservation. Denna kommer dock troligtvis att lyftas innan rådsmötet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet är inte inblandat i behandlingen av rådsslutsatserna.
Förslaget
Rådsslutsatserna är uppdelade i fyra delar och en bilaga:
Den första delen är de sedvanliga beaktandesatserna, som lyfter fram bland annat UNESCO-konventionen om kulturell mångfald, kommissionens kulturmeddelande, tidigare rådsslutsatser och kulturforumet i Lissabon den 26-27 september. Här lyfts också fram sådant som betydelsen av kultur och mångfald i den europeiska integrationsprocessen, kulturens betydelse i EU:s ytter förbindelser och kopplingen mellan kultur och utveckling.
Den andra delen innebär att rådet stället sig bakom de kulturmeddelandet och de tre prioriteringar som kommissionen har ställt upp, nämligen:
1. Att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog.
2.
Att främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
3. Att främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.
Vidare understryks betydelsen av subsidiaritet, flexibilitet och behovet av att fokusera på områden med ett europeiskt mervärde.
Den tredje delen behandlar arbetsmetoderna, där det framgår att en fortgående, flexibel och flerdimensionell dialog skall föras med kultursektorn på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. I detta ingår att kommissionen skall kartlägga sektorn för att kunna identifiera representativa dialogmotparter. Hur denna skall se ut mer konkret anges inte.
Vidare föreslås den öppna samordningsmetoden införas inom området. Arbetet med denna utgår från en treårig arbetsplan, bilagd till rådsslutsatserna. Rådsslutsatserna betonar tydligt subsidiariteten och vikten av frivillighet i deltagandet både vad avser deltagande i projekt och rapportering, vikten av att undvika påförandet av ytterligare administrativa bördor.
Den fjärde delen inbjuder kommissionen att fördjupa sitt arbete med kulturstatistik när det gäller definitioner och metodologier. Vidare välkomnas kommissionens ambitioner för att försäkra att kulturella aspekter beaktas inom arbetet med andra områden. Europeiska rådet inbjuds också att anta rådsslutsatserna som sina.
I bilaga till rådsslutsatserna pekas fem specifika områden ut för arbetet med den öppna samordningsmetoden:
Rörlighet över gränserna för konstnärer och personer verksamma inom kulturområdet.
Främjande av tillgängligheten till kultur, särskilt genom stöd till kulturarv, kulturturism, flerspråkighet, digitalisering, utbildning inom det konstnärliga området och rörlighet för konstverk och samlingar.
Utvecklandet av jämförbarheten för kulturstatistik.
Maximerandet av potentialen för kulturella- och kreativa näring, särskilt bland små- och medelstora företag.
Främjande och implementering av UNESCO-konventionen för kulturell mångfald.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget innehåller inga delar som direkt kan tänkas påverka svenska regler i nuläget. Däremot innebär den öppna samordningsmetoden att arbetssättet kring vissa frågor kommer att påverkas, vilket indirekt kan få följdeffekter inom de olika områden som berörs i arbetsplanen.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna innebär inte att nya medel tas i anspråk varken på nationella budgetar eller EU-budgeten. Rekommendationerna i slutsatserna avser fokusering av befintliga resurser.
2007-10-30
Kulturdepartementet
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur) den 16 november 2007
Dagordningspunkt 12.
Rubrik: Rådsslutsatser rörande En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld
Dokument: 13942/07 CULT 47 DEVGEN 184
(uppdateras så snart nytt dok. är tillgängligt).
Tidigare inte behandlad vid samråd med EU-nämnden
Bakgrund
Kommissionen antog den 10 maj 2007 ett meddelande innehållandes en ny kulturagenda för Europa. Kulturagendan är ett slags politisk programförklaring för de närmaste åren. Syftet med meddelandet, som föreslås vara gemensam för kommissionen och medlemsstaterna, Europaparlamentet och för det civila samhället, är att visa hur kultursektorn kan mobiliseras och utvecklas till att bidra till att uppnå EU:s strategiska mål välstånd, solidaritet och säkerhet, samt att befästa en starkare närvaro på den internationella arenan. En rad mer eller mindre konkreta insatser på olika politikområden föreslås, dock framförs inga lagstiftningsförslag i meddelandet. Meddelandet innebär en ambitionshöjning från kommissionens sida på ett område där dess kompetens är begränsad. Bland de konkreta förslagen föreslår kommissionen att den öppna samordningsmetoden införs på kulturområdet, samt att en särskild utvecklingsfond inrättas med EU-medel för att finansiera kulturinsatser i unionens biståndsverksamhet.
Rådsslutsatserna är ordförandeskapets förslag till respons på kommissionens meddelande. Syftet är att kulturministrarna vid rådsmötet den 16 november skall anta slutsatserna. Ordförandeskapet har den 26-27 september arrangerat ett kulturforum i Lissabon där aktörer inom kultursektorn har kunnat diskutera kulturmeddelandet. Synpunkterna från detta kulturforum, som motsvarar kommissionens förslag på en strukturerad dialog med det civila samhället, presenterades sedan för kulturministrarna vid det informella ministermötet den 28 september där kulturmeddelandet diskuterades.
Sverige har framförallt drivit att kulturpolitiken först och främst är en nationell angelägenhet, och att utökat EU-arbetet på kulturområdet måste ta sin grund i detta. Det är viktigt att värna subsidiaritetsprincipen inom kulturområdet, och arbetet på europeisk nivå bör fokuseras endast där ett klart mervärde går att urskilja. I strävan att stärka kulturens ställning är det, liksom det lyfts fram i meddelandet, intressant att närma sig andra politikområden, t.ex. i form av främjandet av interkulturell dialog, kulturen som drivkraft för tillväxt och sysselsättning och kulturen som inslag i EU:s externa förbindelser. Sverige ser en möjlighet i användandet av den öppna samordningsmetoden, men anser att denna måste anpassas specifikt efter kulturens särskilda förutsättningar. Sverige har också drivit frågan om att bättre använda och prioritera befintliga resurser på så sätt att onödiga administrativa pålagor kan undvikas.
Sverige har under förhandlingarna fått gehör för dessa synpunkter.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser saknar rättslig grund. Enhällighet gäller.
Svensk ståndpunkt
Sveriges allmänna ståndpunkt är att det finns ett värde i att kulturpolitiken även närmar sig andra politikområden. Att stärka interkulturell dialog och kulturens betydelse i EU:s externa förbindelser är viktiga frågor. Kulturens och den kreativa sektorns bidrag till tillväxt och sysselsättning hittills varit underskattade, och att det är angeläget att samarbeta kring mer fokuserade insatser för att främja denna sektors utveckling. Det är också välkommet att kunna diskutera dessa frågor inom ramen för Lissabonprocessen.
Det är positivt med ett samarbete mellan medlemsstaterna inom dessa områden, och det är möjligt att den öppna samordningsmetoden kan visa sig framgångsrik här om den på rätt sätt anpassas för kulturområdet i sitt genomförande. Viktiga framgångsfaktorer är dock i så fall att deltagande är frivilligt och att vi undviker en ökad byråkratisering och ökade administrativa bördor. Det är även viktigt att rådet även fortsättningsvis är bas för beslutsfattande på EU-nivå inom dessa områden.
Samarbetet på EU-nivå bör fokusera på det som är relevant att åstadkomma gemensamt. T.ex. samordning mellan olika politikområden och samarbete kring mer jämförbar statistik. Dock är det viktigt att detta arbete inte ökar bördan på medlemsstaterna eller företag, utan att samarbetet fokuserar på att hitta nya sätt att behandla redan befintlig statistik.
Att uppmärksamma kulturens och den kreativa sektorns betydelse för att nå Lissabonmålen är ett sätt att tydligt visa på att satsningar på kulturen är en investering för Europa.
Bland andra medlemsländer finns ett starkt stöd för själva sakfrågan, och för antagandet av slutsatserna. Endast mindre skillnader har märkts rörande detaljer i utformningen av den öppna samordningsmetoden. En utestående fråga kvarstår i form av en positiv granskningsreservation. Denna kommer dock troligtvis att lyftas innan rådsmötet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet är inte inblandat i behandlingen av rådsslutsatserna.
Förslaget
Rådsslutsatserna är uppdelade i fyra delar och en bilaga:
Den första delen är de sedvanliga beaktandesatserna, som lyfter fram bland annat UNESCO-konventionen om kulturell mångfald, kommissionens kulturmeddelande, tidigare rådsslutsatser och kulturforumet i Lissabon den 26-27 september. Här lyfts också fram sådant som betydelsen av kultur och mångfald i den europeiska integrationsprocessen, kulturens betydelse i EU:s ytter förbindelser och kopplingen mellan kultur och utveckling.
Den andra delen innebär att rådet stället sig bakom de kulturmeddelandet och de tre prioriteringar som kommissionen har ställt upp, nämligen:
1. Att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog.
2.
Att främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
3. Att främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.
Vidare understryks betydelsen av subsidiaritet, flexibilitet och behovet av att fokusera på områden med ett europeiskt mervärde.
Den tredje delen behandlar arbetsmetoderna, där det framgår att en fortgående, flexibel och flerdimensionell dialog skall föras med kultursektorn på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. I detta ingår att kommissionen skall kartlägga sektorn för att kunna identifiera representativa dialogmotparter. Hur denna skall se ut mer konkret anges inte.
Vidare föreslås den öppna samordningsmetoden införas inom området. Arbetet med denna utgår från en treårig arbetsplan, bilagd till rådsslutsatserna. Rådsslutsatserna betonar tydligt subsidiariteten och vikten av frivillighet i deltagandet både vad avser deltagande i projekt och rapportering, vikten av att undvika påförandet av ytterligare administrativa bördor.
Den fjärde delen inbjuder kommissionen att fördjupa sitt arbete med kulturstatistik när det gäller definitioner och metodologier. Vidare välkomnas kommissionens ambitioner för att försäkra att kulturella aspekter beaktas inom arbetet med andra områden. Europeiska rådet inbjuds också att anta rådsslutsatserna som sina.
I bilaga till rådsslutsatserna pekas fem specifika områden ut för arbetet med den öppna samordningsmetoden:
Rörlighet över gränserna för konstnärer och personer verksamma inom kulturområdet.
Främjande av tillgängligheten till kultur, särskilt genom stöd till kulturarv, kulturturism, flerspråkighet, digitalisering, utbildning inom det konstnärliga området och rörlighet för konstverk och samlingar.
Utvecklandet av jämförbarheten för kulturstatistik.
Maximerandet av potentialen för kulturella- och kreativa näring, särskilt bland små- och medelstora företag.
Främjande och implementering av UNESCO-konventionen för kulturell mångfald.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget innehåller inga delar som direkt kan tänkas påverka svenska regler i nuläget. Däremot innebär den öppna samordningsmetoden att arbetssättet kring vissa frågor kommer att påverkas, vilket indirekt kan få följdeffekter inom de olika områden som berörs i arbetsplanen.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna innebär inte att nya medel tas i anspråk varken på nationella budgetar eller EU-budgeten. Rekommendationerna i slutsatserna avser fokusering av befintliga resurser.