Ecofin - Kommenterad dagordning inför Ekofin 11 oktober

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:458037

Annotering

2016-10-03

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den

11 oktober i Luxemburg

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 23 september 2016

  • Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

  • Godkännande av A-punktslistan
  • Övriga frågor
  • Aktuella lagstiftningsförslag
  • Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

  • (ev.) Bedrägeribekämpning
  • Informationspunkt

Ordförandeskapet ska informera om frågor med anknytning till moms i direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen, det s.k. SEFI-direktivet.

SEFI-direktivet kommer att diskuteras vidare i RIF-rådet (rådet för rättsliga och inrikes frågor).

Samråd med EU-nämnden om direktivet har skett vid tre tillfällen, senast den 27 november 2015 inför möte i RIF-rådet den 3–4 december 2015. Information om direktivet har lämnats till EU-nämnden vid fyra tillfällen, senast den 3 juni 2016 inför möte i RIF-rådet den 8–9 juni 2016.

Den 25 april 2013 hölls en överläggning med justitieutskottet. En överläggning med konstitutionsutskottet hölls den 20 april 2015.

Förslaget till SEFI-direktiv presenterades av kommissionen 2012. Direktivet är avsett att ersätta en befintlig konvention i samma ämne (SEFI-konventionen). Direktivförslaget, liksom SEFI-konventionen, innehåller krav på kriminalisering av bedrägerier och annan bedrägerirelaterad brottslighet som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

Frågan om momsbedrägerier ska omfattas av SEFI-direktivet har varit en av de största tvistefrågorna mellan institutionerna. Kommissionen och Europaparlamentet anser att momsbedrägerier ska omfattas av direktivet. Rådet har varit av motsatt uppfattning.

Sverige har i förhandlingarna motsatt sig att momsbedrägerier omfattas av direktivet. Den svenska ståndpunkten har grundats på den rättsliga bedömningen att momsbedrägerier inte har en direkt påverkan på unionens finansiella intressen. Det beror på att den moms medlemsstaterna betalar in till EU beräknas på statistiska uppgifter och bara indirekt baseras på faktiska momsintäkter.

EU-domstolen slog dock i september 2015 fast att momsbedrägerier omfattas av motsvarande bestämmelse i SEFI-konventionen. Efter domen har diskussioner pågått på expertnivå. Utfallet av dessa diskussioner har varit att om momsbedrägerier alls ska omfattas av direktivet så ska det endast vara mycket allvarliga bedrägerier med gränsöverskridande inslag som träffas. Regeringen anser dock att fortsatta diskussioner på expertnivå behövs för att få ett slutligt och fullständigt underlag för bedömningen av frågan.

Icke lagstiftande verksamhet

  • Godkännande av A-punktslistan
  • (ev.) Genomförande av bankunionen
  • Informationspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om genomförandet av bankunionen.

Bankunionen behandlades senast i EU-nämnden den 8 juli 2016. Överläggning med finansutskottet om den föreslagna gemensamma insättningsgarantin i bankunionen skedde den 9 juni 2016.

Punkten kommer troligtvis utgöras av information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet, som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen, samt genomförandet av insättningsgarantidirektivet. Rådet väntas även få information om hur långt upprättandet av bilaterala låneavtal för euroländerna om brofinansiering har kommit.

Sverige har genomfört krishanteringsdirektivet. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2016. Vad gäller insättningsgarantidirektivet har Sverige nu genomfört även detta. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

De flesta medlemsstaterna har nu genomfört de båda direktiven. Enligt rådssekretariatets senaste information har alla medlemsstater utom en nu genomfört alla delar av direktiven fullt ut.

  • Uppföljning av G20- och IMF-mötena den 6-9 oktober 2016 i Washington
  • Informationspunkt

Rådet ska få en rapportering från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt IMF:s årsmöte som äger rum den 6 oktober respektive den 7-9 oktober i Washington.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Information inför IMF:s och Världsbankens årsmöten gavs i finans- och utrikesutskotten den 29 september 2016.

Kommissionen och ordförandeskapet väntas informera om utfallet av G20-mötet som äger rum i Washington den 6 oktober. Mötet väntas handla om åtgärder för att motverka nedåtrisker för den globala tillväxten och vad som behöver göras för att öka chanserna för en stadigvarande återhämtning. Även G20:s arbete för att motverka skatteundandragande och skatteflykt, samt IMF-frågor, förväntas diskuteras.

Därtill kommer kommissionen och ordförandeskapet informera om utfallet av IMF:s årsmöte som äger rum i Washington den 7-9 oktober. Mötet väntas fokusera på läget i den globala ekonomin och IMF:s roll i det globala finansiella skyddsnätet.

  • Klimatfinansiering
  • Beslutspunkt

Rådet har för avsikt att anta rådsslutsatser om internationell klimatfinansiering inför klimatkonferensen COP 22 i Marrakesh, Marocko, i november 2016.

Samråd i frågan om internationell klimatfinansiering skedde senast i EU-nämnden den 6 november 2015 inför Ekofin den 10 november 2015, då rådsslutsatser antogs inför klimatkonferensen COP 21.

COP 22-mötet i Marrakesh är det första partskonferensmötet sedan december 2015 då världens länder enades om Parisavtalet. Mötet kommer till stor del att fokusera på frågor som berör genomförandet av Parisavtalet, i vilket klimatfinansiering är en viktig komponent. Rådsslutsatserna utgör tillsammans med rådsslutsatserna som Miljörådet väntas anta den 17 oktober 2016 EU:s mandat under COP 22-mötet.

Rådsslutsatserna väntas beskriva dels EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt, dels EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Inför antagandet av rådsslutsatserna har regeringen aktivt deltagit i diskussionerna och framhållit bl.a. vikten av det pågående arbetet bland utvecklade länder att ta fram och fastställa en färdplan för klimatfinansiering fram till 2020. Mot bakgrund av diskussionerna väntar sig regeringen att kunna ställa sig bakom rådsslutsatserna.

  • Europeiska terminen 2016 - erfarenheter
  • Diskussionspunkt

Ekofinrådet ska diskutera genomförandet och erfarenheter av den europeiska planeringsterminen 2016.

2016 års europeiska termin har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 8 juli för godkännande av de landsspecifika rekommendationerna vid Ekofinrådet den 12 juli.

Den europeiska terminen 2016 inleddes den 26 november 2015 då kommissionen publicerade den årliga tillväxtöversikten, den årliga förvarningsrapporten och rekommendationer för euroområdet. Formellt sett avslutades den då de landsspecifika rekommendationerna antogs den 12 juli.

Detta år har kommissionens arbete för att fortsätta effektivisera och förenkla terminen fortsatt. Bland annat har de landsspecifika rekommendationerna blivit färre och mer fokuserade på det som kommissionen anser vara de mest centrala ekonomiska och sociala utmaningarna. Därutöver har antalet kategorier i det makroekonomiska obalansförfarandet minskats från sex till fyra som ett steg i att effektivisera processen.

Dessutom tidigarelades publiceringen av rekommendationerna för euroområdet som helhet. Rekommendationerna publicerades i november tillsammans med den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten, istället för tillsammans med de landsspecifika rekommendationerna under våren. Syftet var att kunna diskutera gemensamma utmaningar för euroområdet först för att de skulle kunna föda in i de landsspecifika rekommendationerna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om lärdomar från detta års europeiska termin. Regeringen anser att det är positivt att terminen fokuserar mer på horisontella problem och de mest centrala utmaningarna. Generellt sett är det välkommet att kommissionen genomför förändringar av den europeiska terminen i syfte att effektivisera processerna och göra dem mer lättöverskådliga.

  • Gemensam rapport om hälsovårdssystem och finanspolitisk hållbarhet
  • Diskussionspunkt

Kommissionen ska presentera en rapport om hälsovårdssystem och finanspolitisk hållbarhet.

Rapporten har inte tidigare behandlats av EU-nämnden.

Kommissionen har i samarbete med arbetsgruppen för en åldrande befolkning genomfört en analys av hälso- och sjukvård och äldreomsorg inom EU. Rapporten beskriver hur hälso- och sjukvård och äldreomsorg produceras och finansieras i EU:s medlemsstater, och lyfter även relaterade politiska utmaningar.

Rapporten visar att utgifterna förväntas öka för hälso- och sjukvårdssystem när EU:s befolkning åldras. Frågor som berörs är hur man kan hålla tillbaka utgiftstryck, öka effektiviteten och samtidigt säkerställa en hållbar tillgång till tjänster av god kvalitet för alla medborgare.

Rapporten är en uppdatering av den rapport om hälso- och sjukvård som kommissionen publicerade 2010.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar den gemensamma rapporten om hälsovård och finanspolitisk hållbarhet. Mot bakgrund av finanspolitiska utmaningar och en åldrande befolkning i EU är det välkommet med en väl genomförd länderövergripande analys som kan bidra till offentligfinansiellt hållbara hälsovårdssystem.

  • Övriga frågor
  • Läget vad gäller slutförandet av Baselkommitténs regleringsreformer efter krisen
  • Informationspunkt

Kommissionen ska informera rådet om läget i de pågående förhandlingarna inom Baselkommittén för banktillsyn.

Samråd med EU-nämnden om slutförandet av Baselkommitténs regleringsreformer i spåren av finanskrisen skedde den 8 juli 2016 inför Ekofinrådets möte den 12 juli.

Baselkommittén för banktillsyn är en global kommitté som sätter standarder för kapitaltäckningskrav för stora, internationellt aktiva banker. Kommitténs senaste regelverk, Basel III, började tas fram efter finanskrisen och syftar till att stärka den finansiella motståndskraften i banksystemet.

För närvarande förhandlas de sista delarna av Basel III-regelverket. Dessa förväntas vara beslutade vid årsskiftet och kommittén kommer under hösten 2016 att genomföra en kvantitativ analys av vilken påverkan detta kan ha på internationellt aktiva banker. Europeiska bankmyndigheten kommer parallellt att genomföra en liknande analys för banker inom EU.

Vid Ekofinrådets möte den 12 juli antogs slutsatser kring slutförandet av Basel III. Rådet återupprepade där sitt stöd för Baselkommitténs arbete och noterade att slutförandet inte väntas leda till någon signifikant ökning av kapitalkraven för den europeiska banksektorn som helhet.