Ekofin budget, PM ÅB14 EUN 130703

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BBFB1

Promemoria

2013-07-03

Fi2013/146

Finansdepartementet

EU-nämnden

Förslaget till EU:s årsbudget för 2014

EU:s budgetprocess för 2014

Kommissionen antog den 26 juni sitt förslag till EU:s budget för 2014. Samma dag presenterades förslaget för såväl Europaparlamentets som rådets respektive budgetkommittéer.

Därefter kommer årsbudgetförslaget behandlas osedvanligt skyndsamt i rådets budgetkommitté under början av juli och därefter i Coreper II. Rådets läsning förväntas antas vid Ekofin Budget den 25 juli.

Under hösten fortsätter förhandlingarna med att Europaparlamentet antar sin läsning i oktober.

Därefter följer ett förlikningsförfarande under tre veckor under vilket rådet och Europaparlamentet ska enas om ett gemensamt förslag.

Slutförhandlingen genomförs vid ett förlikningsmöte den 11 november och Europarlamentet ska därefter inom två veckor fastställa budgeten för 2014.

Årsbudgetförslaget presenteras vanligtvis i slutet av april varje år, men har i år blivit försenat på grund av den parallella förhandlingen om EU:s fleråriga budgetram.

Kommissionens förslag till årsbudget för 2014

Budgeten för 2014 blir den första i den fleråriga budgetram som omfattar perioden 2014-2020. Kommissionen föreslår en budgetnivå med en mycket begränsad marginal för åtaganden. Kommissionen lämnar därutöver endast en närmast obefintlig marginal för betalningar på 0,2 miljoner euro, vilket kan jämföras med marginalen för 2013 års beslutade budget på ca 11 miljarder. Höga nivåer nära de rubrikspecifika taken för åtagandeanslagen återfinns inom framförallt rubrik 1b, Sammanhållningspolitiken, rubrik 2, Jordbrukspolitiken samt rubrik 3, Säkerhet och medborgarskap.

Åtagandeanslagen inom ram föreslås till 142 011 miljoner euro, vilket lämnar en marginal på 528,6 miljoner euro. Denna nivå är 8 778 miljoner lägre jämfört med 2013, vilket är en naturlig effekt eftersom budgetramens tak för 2014 är 9 962 miljoner euro lägre än 2013. Kommissionen föreslår åtagandeanslag utanför ram på 456,2 miljoner euro. Sammantaget motsvarar åtagandena 1,06% av medlemsstaternas samlade BNI.

Betalningsanslagen inom ram föreslås till 135 866 miljoner euro med endast en marginal på 0,2 miljoner euro. Denna nivå är 8 427 miljoner lägre jämfört med 2013, vilket är en naturlig effekt eftersom budgetramens tak för betalningar för 2014 är 8 045 lägre än 2013. Kommissionen föreslår betalningsanslag utanför ram på 200 miljoner euro. Sammantaget motsvarar betalningsanslagen 1,01 % av medlemsstaternas samlade BNI.

Tabell 1. Översikt över budgetförslaget för år 2014

Förslaget som helhet ligger inom de utgiftsramar som Europeiska rådet beslutat i februari för den fleråriga budgetramen. Icke desto mindre riskerar de otillräckliga marginalerna leda till krav på utnyttjande av olika instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Kommissionen föregriper även budgetmyndighetens beslut om ändringsbudgetar senare under 2013 genom att utgå från att betalningar beviljas upp till taken under 2013.

Budgeten ska enligt kommissionen framförallt inriktas mot att stävja ungdomsarbetslöshet, stödja medlemsstaternas politik för investeringar och tillväxt samt finansiering för små och medelstora företag. Kommissionen anser att EU-budgetförslaget har en viktig uppgift att fylla för att främja jobb- och tillväxtskapande utveckling i EU.

Budgetförslaget innehåller en betydande framflyttning av medel för ungdomsarbetslöshetsinitiativet på motsvarande 3,8 miljarder euro i åtaganden. Med anledning av denna framflyttning föreslås en uppjustering av åtagandetaket för underrubrik 1b, Sammanhållningspolitiken, med 170 miljoner euro från beslutade 47 413 miljoner euro till 47 583 miljoner euro samtidigt som taket för underrubrik 1a, Konkurrenskraft, justeras ned med motsvarande belopp under 2014. För 2015 föreslås motsvarande justering med 260 miljoner euro. Taken justeras sedan i motsatt riktning för att kompensera detta under perioden 2017-2020.

Svensk ståndpunkt

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, d.v.s. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2014 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt.

Sverige förespråkar tillräckliga marginaler mellan utgiftstaken i budgetramen för de olika utgiftsrubrikerna och de beslutade budgeterade utgifterna i årsbudgeten. Sverige anser att det är anmärkningsvärt att kommissionen vid sitt förslag till årsbudget för 2014 lägger sig så nära de begränsande budgetramstaken för 2014. Detta lämnar inga möjligheter för att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram, vilket Sverige anser är problematiskt. Tillräckliga marginaler är en grundprincip för god budgethantering och budgetdisciplin. Respekt för den nyligen överenskomna budgetramen är helt centralt.

Åtagandeanslagen bör begränsas så att den slutligt antagna budgeten för år 2014 med god marginal ryms inom taket för den fleråriga budgetram som Europeiska rådet och Europaparlamentet enats om, så att det finns utrymme för oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret. Åtaganden bör dessutom begränsas i ljuset av det ekonomiska läget samt för att inte ytterligare underblåsa den stora mängden utstående åtaganden (RAL) som kommer att påverka medlemsstaternas avgifter under kommande år.

Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Marginaler för oförutsedda händelser behövs även för betalningsanslagen. Betalningsanslagen måste också begränsas för att inte ytterligare undergräva medlemsstaternas konsolideringsåtgärder. Sverige förordar därför att neddragningar genomförs på betalningsanslagen så att den totala betalningsnivån sänks. Sverige kommer, liksom föregående år, verka för en tillräcklig betalningsmarginal, även om hänsyn också måste tas till trycket från RAL. Den svenska linjen och förhandlingstaktiken kommer under beredningen i rådet att koordineras med övriga likasinnade länder.