Ekofin, Kommenterad dagordning inför Ekofin 6 oktober

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:42E1F9

Annotering

2015-09-28

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den

6 oktober 2015 i Luxemburg

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 21 september 2015

• Godkännande av dagordningen

Lagstiftande verksamhet

• (ev.) Godkännande av A-punktslistan

• Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

• Beslutspunkt

Avsikten är att nå en politisk överenskommelse avseende kommissionens förslag om automatiskt informationsutbyte angående förhandsbesked om gränsöverskridande skattefrågor och besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap.

Samråd med EU-nämnden har skett den 12 juni 2015 och överläggning har skett med skatteutskottet 28 april respektive 22 september 2015.

Under 2012 granskade uppförandekodgruppen avseende företagsbeskattning utvecklingen i medlemsstaterna i fråga om förhandsbesked. Gruppen identifierade de gränsöverskridande skattebesked för vilka information borde utbytas utan föregående begäran. I maj 2013 välkomnade Europaparlamentet kommissionens handlingsplan och rekommendationer från december 2012. I december 2014 åtog sig kommissionen att lägga fram ett förslag för automatiskt utbyte av information om gränsöverskridande skattebesked, vilket välkomnades av Europeiska rådet. Kommissionens förslag presenterades den 18 mars 2015.

Förslaget innebär bl.a. att behöriga myndigheter i en medlemsstat genom automatiskt utbyte ska tillhandahålla information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. Vissa grundläggande upplysningar ska lämnas till samtliga medlemsstater och till kommissionen. En medlemsstat ska på begäran kunna få kompletterande information, inbegripet den fullständiga texten till ett besked. Beskeden som omfattas avser endast besked till juridiska personer. Informationen ska lämnas kvartalsvis och information ska dessutom lämnas om besked som meddelats under de senaste tio åren före förslagets ikraftträdande, om beskeden fortfarande är gällande. Direktivet ska enligt förslaget tillämpas från och med den 1 januari 2016. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemorian 2014/15:FPM30.

Efter diskussioner i rådsarbetsgruppen och i Ekofin har direktivet fått en smalare omfattning jämfört med kommissionens förslag. Detta gäller både vilka förhandsbesked som ska utbytas och omfattningen av det retroaktiva utbytet. Vidare har den information som ska lämnas till kommissionen begränsats.

Med anledning av direktivets nuvarande utformning kan regeringen ställa sig bakom en politisk överenskommelse.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens, och ställer sig alltså bakom syftet med de föreslagna bestämmelserna. Regeringen stödjer ordförandeskapets inriktning med en mera begränsad räckvidd jämfört med kommissionens förslag.

• Övriga frågor

• Aktuella lagstiftningsförslag

• Informationspunkt

Ordförandeskapet har aviserat att de kommer lämna en lägesrapport om arbetet med lagstiftningsförslag på området finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

• (ev.) Godkännande av A-punktslistan

• Genomförande av bankunionen

• Informationspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om genomförandet av bankunionen.

Samråd med riksdagen i frågan om bankunionen har skett vid ett flertal tillfällen. Frågor om det praktiska genomförandet av bankunionen behandlades senast i EU-nämnden den 12 juni 2015. Finansutskottet informerades senast den 21 oktober 2014.

Punkten kommer troligtvis utgöras av information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet, som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen, samt information om upprättandet av den gemensamma resolutionsmyndigheten.

Krishanteringsdirektivet ska genomföras i alla EU:s medlemsstater. Den gemensamma resolutionsmekanismen gäller emellertid endast de medlemsstater som är med i bankunionen (f.n. endast de medlemsstater som har euron som valuta).

Regeringen lämnade en lagrådsremiss om genomförandet av krishanteringsdirektivet den 28 maj 2015. I lagrådsremissen föreslås att lagstiftning som genomför direktivet ska träda i kraft den 1 januari 2016.

• (ev.) Kapitalmarknadsunionen

• Diskussionspunkt

Rådet ska få en presentation av kommissionens färdplan för kapitalmarknadsunionen, vilken offentliggörs den 30 september 2015, och även få möjlighet att diskutera färdplanen.

Samråd med EU-nämnden har skett två gånger, senast den 12 juni 2015. Överläggning har skett med finansutskottet vid tre tillfällen, senast den 7 maj 2015.

Den 30 september 2015 kommer kommissionen presentera sin handlingsplan för en europeisk kapitalmarknadsunion, ett samlingsbegrepp för en serie initiativ som eftersträvar att förstärka kapitalmarknadens bidrag till realekonomin, för att främja tillväxt och sysselsättning i EU. Handlingsplanen baseras på en Grönbok (faktapromemoria 2014/15:FPM21) som presenterades den 15 februari i år och som diskuterar potentiella initiativ för att stärka den europeiska kapitalmarknadens förmåga att allokera kapital och öka gränsöverskridande investeringar i framförallt små och medelstora företag, nystartade företag och infrastrukturprojekt.

Som första initiativ i denna process väntas kommissionen den 30 september presentera ett förordningsförslag på enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Regeringen svarade på det offentliga samrådet om Grönboken och det offentliga samrådet om värdepapperisering tillsammans med Riksbanken och Finansinspektionen den 13 maj 2015.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kommer att ta ställning till handlingsplanen och dess initiativ när den presenteras. Generellt kan sägas att regeringen välkomnar initiativ som främjar gränsöverskridande investeringar, stärker den inre marknaden och breddar antalet finansieringsalternativ, särskilt för små och nystartade företag. Regeringen bevakar frågan och arbetar aktivt för att initiativ på området är enkla och transparenta, samt varken äventyrar den finansiella stabiliteten eller investerar- och konsumentskyddet.

• (ev.) Gemensamma resolutionsmekanismen – överbryggande finansiering

• Beslutspunkt

Målsättningen är att rådet ska nå en politisk överenskommelse om en mekanism för kortsiktig bryggfinansiering för resolutionsfonden inom bankunionen.

Samråd med EU-nämnden om den gemensamma resolutionsmekanismen ägde senast rum den 5 december 2014. Vid flera tillfällen under 2015 har frågor om det praktiska genomförandet av bankunionen behandlats i EU-nämnden, senast den 12 juni. Finansutskottet informerades senast om bankunionen den 21 oktober 2014.

Från 1 januari 2016 ska bankunionens gemensamma resolutionsfond vara på plats. Fonden kommer att byggas upp stegvis fram till 2023. Under denna period ska därför en bryggfinansieringsmekanism inrättas som kan användas om fondens medel behöver utnyttjas innan allt kapital betalats in. Förslaget till bryggfinansiering som diskuteras innebär att varje medlemsstat i bankunionen förbinder sig att upprätta en kreditlina till den europeiska resolutionsmyndigheten. Sverige deltar inte i bankunionen och har heller inte rösträtt i den här frågan.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kommer inte att påverkas direkt av förslaget så länge vi står utanför bankunionen. Regeringen kan välkomna initiativet som syftar till att stärka den finansiella stabiliteten inom bankunionen. Generellt i frågor som rör bankunionen är det viktigt att lösningar ger likvärdig behandling till alla medlemmar, oavsett om de har euro som valuta eller inte.

• Europeiska planeringsterminen 2015 – tillvaratagna erfarenheter

• Diskussionspunkt

Ekofinrådet ska diskutera genomförandet och erfarenheter av den europeiska planeringsterminen 2015.

2015 års europeiska termin har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 10 juli inför godkännande av de landsspecifika rekommendationerna vid Ekofinrådet den 14 juli.

Den europeiska terminen 2015 inleddes den 28 november 2014 då kommissionen publicerade den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten. Formellt sett avslutades den då de landsspecifika rekommendationerna antogs den 14 juli 2015.

Detta år genomförde kommissionen en rad förändringar av den europeiska terminen, i syfte att effektivisera och förenkla den. Bland annat samlade kommissionen de bakomliggande analyserna i de så kallade landrapporterna, vars publicering tidigarelades till slutet av februari. Dessutom har de landsspecifika rekommendationerna blivit färre och mer fokuserade på det som kommissionen ser som de mest centrala utmaningarna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om lärdomar från detta års europeiska termin. Att landrapporterna publiceras flera månader före de landsspecifika rekommendationerna bidrar till ökad transparens, vilket regeringen tycker är bra. Generellt sett är det välkommet att kommissionen genomför förändringar av den europeiska terminen i syfte att effektivisera processerna och göra dem mer lättöverskådliga.

• Stabilitets- och tillväxtpakten - Gemensam ståndpunkt om flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten

• Diskussionspunkt

Ekofinrådet ska kort diskutera hur tillämpningen av flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten ska klargöras och dokumenteras. Detta blir ett tillfälle för en första diskussion bland ministrarna och arbetet väntas fortsätta under hösten.

Frågan om flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten behandlades i EU-nämnden den 23 januari 2015.

Kommissionen presenterade den 13 januari 2015 ett meddelande om tolkning av flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten. Meddelandet följer Europeiska rådets slutsatser från juni 2014 om att på bästa sätt utnyttja den flexibilitet som är inbyggd i stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler. Tre områden berörs, i vilka det enligt gällande regler finns utrymme för viss flexibilitet: 1) konjunkturläge, 2) genomförande av strukturreformer och 3) genomförande av investeringar.

Kommissionen har mandat att tolka stabilitets- och tillväxtpaktens regler och har genom meddelandet redan konstaterat att det finns visst utrymme för flexibilitet, med hänsyn till dessa tre områden. Ett arbete har satts igång för att i lämplig form klargöra ramarna för tillämpningen av flexibilitet, inom ramarna för det existerande regelverket.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten respekteras. Det finns ett behov av flexibilitet i ramverket, men det är viktigt med tydliga ramar för hur flexibiliteten ska tillämpas och att dessa ramar klargörs och dokumenteras. Detta är av stor betydelse för att värna trovärdigheten i stabilitets- och tillväxtpakten, men också för att reglerna inte ska bli alltför komplexa och svåra att tolka.

• Förberedelser inför och uppföljning av internationella möten

• Informations- och diskussionspunkt

Vid mötet förväntas dels en återrapportering av ordförandeskapet och kommissionen från G20:s finansministermöte i Ankara den 4-5 september, dels förberedelser inför G20:s finansministermöte respektive IMF:s årsmöte i Lima.

Information inför IMF:s och Världsbankens årsmöten ges i finans- och utrikesutskotten den 1 oktober 2015.

G20-mandat

Som ett led i förberedelserna inför G20:s finansministermöte i Lima den 8 oktober ska Ekofinrådet fastställa EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat, Terms of Reference. Ett övergripande syfte med mötet är att diskutera åtgärder för att stärka tillväxtförutsättningarna och identifiera vad som behöver göras framöver för att öka chanserna att åstadkomma en stadigvarande återhämtning. Det slutgiltiga mandatet inför G20-mötet väntas fokusera på det ekonomiska läget, tillväxtstrategier, investeringar i infrastruktur, finansmarknadsregleringar, skatteundandragande och skatteflykt, reformer av IMF samt klimatfinansiering.

IMFC-uttalande

IMF och Världsbankens årsmöten hålls i Lima den 9-11 oktober. Inför möte i International Monetary and Financial Committee (IMFC) har EU-ordförandeskapet tagit fram sedvanligt utkast till skriftligt uttalande som ska antas av Ekofinrådet. Uttalandet kommenterar bl.a. det världsekonomiska läget och IMF-specifika frågor utifrån EU:s prioriteringar. Bland annat beskrivs den förda ekonomiska politiken inklusive penningpolitiken, avtalet med Grekland och EU:s stöd till Ukraina. Strukturella reformer, ökade investeringar, en fortsatt ansvarsfull finanspolitik och en fördjupad valutaunion ses som viktiga utmaningar framöver. Vidare påpekas vikten av förbättrad styrning av

IMF och att institutionen förses med adekvata resurser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets utkast till IMFC-uttalande respektive mandatet inför G20:s finansministermöte. Såväl uttalandet som mandatet lyfter fram flera områden som är centrala för det fortsatta arbetet. Regeringen välkomnar särskilt att frågor rörande klimatfinansiering får en framträdande roll och att betydelsen av att genomföra beslutade IMF-reformer lyfts fram.

• Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inga övriga frågor anmälda.