Ekofin_kommenterad_dagordning_17_juni

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:44801C

PDF

Ekofin

Annotering

2016-06-10

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 17 juni i Luxemburg

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 2 juni 2016.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

2.Godkännande av A-punktslistan

3.Direktivet mot skatteundandraganden

- Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse avseende direktivet mot skatteundandraganden.

Överläggning har skett i skatteutskottet vid flera tillfällen, senast den 19 maj 2016. Frågan behandlades senast i EU-nämnden den 20 maj 2016.

Vid det senaste mötet i Ekofinrådet var direktivet mot skatteundandraganden uppe för överenskommelse, vilket då inte kunde nås. Diskussionerna kommer därför fortsätta vid detta möte. Det nederländska ordförandeskapet avser att försöka lösa vissa utestående frågor före mötet.

OECD publicerade i oktober 2015 ett slutligt BEPS-paket, om arbetet för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om BEPS i EU. I dessa understryks bl.a. behovet av gemensamma lösningar på EU-nivå samt en effektiv och snabbt koordinerad implementering av anti-BEPS-åtgärderna av medlemsstaterna.

Den 28 januari 2016 presenterade kommissionen direktivet mot skatteundandraganden. Direktivet ingår som en del i kommissionens paket

2

mot skatteundandragande och avser motverka skatteundandraganden i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet innebär en minimistandard, vilket betyder att medlemsstaterna kan införa striktare regler och att det ska finnas flexibilitet att beakta nationella förhållanden, t.ex. specifika omständigheter i Sveriges företagsskattesystem. Direktivet omfattar sex olika områden: ränteavdragsbegränsningsregel, utflyttningsbeskattningsregel, regeln om överflyttning av beskattning (s.k. switch-over), en generell antimissbruksregel, CFC-regel (Controlled Foreign Company) och hybridregler. Direktivet behandlas i faktapromemoria 2015/16:FPM48.

Jämfört med det ursprungliga förslaget har anpassningar gjorts av reglerna under förhandlingarna, vilket bl.a. innebär att det senaste kompromissförslaget nu i huvudsak överensstämmer med OECD:s BEPS-rekommendationer samt innehåller en större grad av tydlighet och flexibilitet. Dessutom presenterades i samband med förra Ekofinmötet ett förslag på rådsuttalande som behandlar ett fortsatt arbete med hybridregeln. Likaså finns det nu avseende CFC-regeln ett förslag på rådsuttalande som rör innebörden av det undantag som fastställs för etableringar av affärsmässiga skäl.

Förslag till svensk ståndpunkt

Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering för regeringen. Nyttan av att ha harmoniserade regler mot skatteundandraganden måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Mot den bakgrunden är det välkommet att direktivförslaget ska innebära en miniminivå. Det är viktigt med utrymme för flexibilitet och att hänsyn kan tas till omständigheter som är specifika för vårt företagsskattesystem. Det är viktigt att beakta OECD:s BEPS-rekommendationer.

Regeringen kan stödja ordförandeskapets inriktning vad gäller ränteav-dragsbegränsningsregel, utflyttningsbeskattningsregel och hybridregel. Regeringen kan även stödja att en generell antimissbruksregel införs i direktivet. Tillämpningsområdet bör dock inte omfatta kupongskatt. En regel om överföring av beskattning bör inte ingå i direktivet, bl.a. med hänsyn till att den skulle påverka våra regler om näringsbetingade innehav och att den inte har någon koppling till OECD:s BEPS-arbete. Regeringen är positiv till att en CFC-regel ingår i direktivet. Utformningen av regeln bör dock vara i linje med OECD:s BEPS-rekommendationer och möjliggöra att en sådan regel kan anpassas till varje medlemsstats skattesystem.

3

4.Det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner

- Diskussionspunkt

Vid Ekofinrådets möte väntas ordförandeskapet presentera en lägesrapport om förhandlingarna inom det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT).

Regeringen har samrått med EU-nämnden om FTT vid ett flertal tillfällen, senast den 4 december 2015. Regeringen har haft överläggningar om FTT med skatteutskottet vid ett flertal tillfällen, senast i samband med beslutet om bemyndigandet av det fördjupade samarbetet den 17 januari 2013. FTT behandlades även den 22 november 2011 vid en i skatte- och finansutskottet gemensam överläggning om EU:s framtida budget, eftersom FTT vid den tidpunkten föreslogs utgöra en intäktspost i densamma.

Kommissionen presenterade ett direktivförslag om ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i september 2011. Enighet om förslaget kunde inte nås. Elva medlemsstater (Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Slovenien, Slovakien, Spanien, Tyskland och Österrike) bemyndigades av Ekofinrådet i januari 2013 att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner. Kommissionen presenterade ett förslag om FTT inom ett fördjupat samarbete i februari 2013. Förslaget redovisas i faktapromemoria 2012/13:FPM76. I mars 2016 lämnade Estland samarbetet.

Vid Ekofinrådet den 8 december 2015 presenterade ordförandeskapet en lägesrapport som beskrev hur arbetet med förslaget om FTT i fördjupat samarbete fortskred.

Under 2016 har arbetet med förslaget om FTT fortsatt och det har hållits ett rådsarbetsgruppsmöte. Sverige deltar aktivt vid rådsarbetsgruppsmötena i syfte att tillgodose Sveriges intressen, men saknar rösträtt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen följer diskussionerna i rådet om ett fördjupat samarbete i EU om en skatt på finansiella transaktioner och bevakar ickedeltagande medlemsstaters intressen i den fortsatta behandlingen av skatteförslaget inom ramen för ett fördjupat samarbete. Om och när beslut om en slutgiltig utformning fattats av de deltagande medlemsstaterna kan effekterna av en FTT för Sverige bättre bedömas.

4

Sverige kommer dock inte att delta i samarbetet och är alltjämt kritiskt till konceptet att inrätta en skatt på finansiella transaktioner.

5.Förstärkning av bankunionen

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta rådsslutsatser om en färdplan dels beträffande det fortsatta arbetet med förslaget om en gemensam insättningsgaranti inom bankunionen, dels beträffande riskreducerade åtgärder i banksektorn.

Frågan om den gemensamma insättningsgarantin och de riskreducerande åtgärderna behandlades senast i EU-nämnden den 4 mars 2016. Överläggning i finansutskottet ägde senast rum den 9 juni 2016.

Kommissionen presenterade den 24 november 2015 ett lagstiftningsförslag om en gemensam insättningsgaranti för medlemsstaterna som deltar i bankunionen samt ett meddelande om slutförande av bankunionen. Kommissionens förordningsförslag innebär att det etableras en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna som finns i de medlemsstater som deltar i bankunionen. En del av försäkringslösningen innebär att det inrättas en gemensam fond som ska finansieras med bidrag från bankerna i de deltagande medlemsstaterna.

Tillsammans med förordningsförslaget presenterade kommissionen även ett meddelande om ett fullbordande av bankunionen. I detta meddelande beskriver kommissionen vilka steg som kvarstår för att bankunionen ska bli fullt fungerande. Utöver inrättandet av den gemensamma insättningsgarantin nämns även tänkta åtgärder för att minska risker i banksektorn. Som icke deltagande i bankunionen omfattas Sverige i nuläget inte av den gemensamma insättningsgarantin. De åtgärder som kommissionen föreslår för att minska risker i banksektorn kan dock komma att innebära lagförslag som riktar sig till samtliga medlemsstater. Dessa åtgärder är bland annat uppdatering av kapitaltäcknings-regelverket, regelverk avseende efterställda skulder samt större samstämmighet i insolvenslagstiftningen.

För att förhandla förordningsförslaget samt komma överens om hur kommissionens förslag i meddelandet ska hanteras har rådet inrättat en särskild ad hoc-arbetsgrupp. Gruppen påbörjade sitt arbete i januari 2016. Arbetet har tidvis gått långsamt och medlemsstaterna har stått långt ifrån varandra både i frågan om hur arbetet ska tas framåt

5

och vilka riskreducerande åtgärder som ska ingå. Detta ska sammanfattas i en färdplan för det fortsatta arbetet.

Ytterligare en fråga som har diskuterats är den rättsliga grunden för den gemensamma insättningsgarantifonden. Kommissionen har föreslagit att artikel 114 ska användas, men ett alternativt förslag som framförts är att istället inrätta ett mellanstatligt avtal. Detta gjordes för den gemensamma resolutionsfonden som liksom den gemensamma insättningsgarantifonden är en del av förordningen för den gemensamma resolutionsmekanismen.

I skrivande stund har varken utkast till rådsslutsatser eller färdplan cirkulerats. Färdplanen väntas innehålla en grov tidplan för kommande arbete med såväl riskreducerande åtgärder som med den gemensamma insättningsgarantin.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det kan vara motiverat att komplettera den gemensamma tillsynen och den gemensamma resolutionsprocessen inom bankunionen med en gemensam insättningsgaranti, som är väl fungerande och finansiellt robust. I en väl fungerande bankunion bör förtroendet vara lika högt för insatta besparingar oavsett i vilket land inom unionen de är placerade. En väl fungerande bankunion bidrar till finansiell stabilitet i de länder som ingår i unionen, och är även positivt för den svenska finansiella stabiliteten.

Det är viktigt att en gemensam insättningsgaranti får en trovärdig konstruktion och en sund incitamentsstruktur med hänsyn till riskerna för ökat risktagande pga. delade kostnader – så kallat moral hazard. Införandet av en gemensam insättningsgaranti behöver därför kombineras med åtgärder för att minska riskerna i banksystemen. Beträffande riskreducerande åtgärder är regeringen generellt positiv till att stärka den finansiella stabiliteten i bankunionen. Det är emellertid viktigt att de riskreducerande åtgärderna beaktar EU28 och att likvärdiga villkor säkerställs när åtgärder vidtas och genomförs. På så vis underlättar man även för länder som idag står utanför bankunionen att i framtiden kunna gå med.

När det gäller den rättsliga grunden förordar regeringen att ett mellanstatligt avtal används för att reglera insamling av medel till fonden. Den gemensamma insättningsgarantifonden är en del av förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen och bygger på en liknande konstruktion som den gemensamma resolutionsfonden. Den gemensamma insättningsgarantifonden bör därför hanteras på samma juridiska sätt. Tillämpning av art. 114 för

6

inrättandet av en gemensam fond och tvingande avgifter till denna skulle kunna innebära prejudikat för hur den rättsliga grunden kan användas för andra förslag som riktar sig till samtliga medlemsstater, inte bara bankunionsländer, t.ex. vad gäller skatter och avgifter.

6. (ev.) Prospektförordningen

Denna punkt blir en A-punkt och skickas för skriftligt samråd till riksdagen.

7.(ev.) Penningmarknadsfonder

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en allmän inriktning om förordningen om penningmarknadsfonder.

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Överläggningar med finansutskottet har skett den 24 oktober 2014 och den 26 april 2016.

Kommissionen presenterade förslaget om en förordning om penningmarknadsfonder den 4 september 2013 (se faktapromemoria 2013/14:FPM6). Förordningsförslaget innebär att särskilda regler för penningmarknadsfonder införs utöver de generella regler som finns i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet. Förslaget syftar till att förstärka den finansiella stabiliteten och öka investerarskyddet.

Förhandlingarna i rådet började i juli 2014 men stannade efter december 2014 då det fanns utestående frågor där förhandlingarna inte kom framåt. Nuvarande ordförandeskap återupptog förhandlingarna i april 2016 och har nu lagt fram ett förslag till allmän inriktning. Konkret innebär förordningsförslaget krav på tillstånd, placeringsbegränsningar, riskspridning, riskhantering, värderingsmetoder och information till investerare och tillsynsmyndigheter. Förslaget innehåller även särskilda regler för fonder som redovisar ett fast nettotillgångsvärde.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till förslaget att införa en harmoniserad reglering på EU-nivå av penningmarknadsfonder. Detta kan minska spridningsrisker mellan olika finansiella aktörer, minska de risker som är förknippade med penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde, öka investerarskyddet samt främja finansiell stabilitet. Under förhandlingarna har regeringen verkat för en proportionell och ändamålsenlig reglering som inte försämrar likviditeten på den kortfristiga räntemarknaden, som inte missgynnar

7

de svenska, förhållandevis små penningmarknadsfonderna, och som minskar sårbarheten hos fonder som redovisar ett fast nettotillgångsvärde. Regeringen har fått gehör för sina centrala ståndpunkter och kan ställa sig bakom liggande förslag till allmän inriktning.

8.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

9.Godkännande av A-punktslistan

10.Genomförande av bankunionen

- Informationspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om genomförandet av bankunionen.

Bankunionen behandlades senast i EU-nämnden den 20 maj 2016. Överläggning med finansutskottet om den föreslagna gemensamma insättningsgarantin i bankunionen skedde den 9 juni 2016.

Punkten kommer troligtvis utgöras av information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet, som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen, samt genomförandet av insättningsgarantidirektivet.

Sverige har genomfört krishanteringsdirektivet. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2016. Vad gäller insättningsgarantidirektivet antog riksdagen den 26 maj 2016 de lagändringar som genomför direktivet i svensk rätt. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.

De flesta medlemsstaterna har nu genomfört de båda direktiven, men enligt rådssekretariatets senaste information är det dock några medlemsstater som fortfarande inte genomfört direktiven fullt ut.

11.Kampen mot finansiering av terrorism (kommissionens handlingsplan)

8

-Diskussionspunkt

Kommissionen ska ge en lägesbild av arbetet med att genomföra den åtgärdsplan som lades fram den 2 februari och som syftar till att på kort och lång sikt stärka ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism.

Samråd med EU-nämnden i frågan om finansiering av terrorism skedde senast den 10 februari 2016. I samband med antagandet av det fjärde penningtvättsdirektivet och förordningen om information som ska åtfölja överföringar av medel genomfördes ett skriftligt samråd den 23 januari 2015. De båda rättsakterna behandlades i finansutskottet den 9 december 2014.

Vid Ekofinmötet i december 2015 gav rådet kommissionen mandat att analysera och överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare stärka det europeiska ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism. Den 2 februari 2016 presenterade kommissionen en åtgärdsplan med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Vid Ekofinmötet den 12 februari antogs rådsslutsatser som välkomnade åtgärdsplanen och underströk vikten av att ytterligare åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism tas fram och genomförs av medlemsstaterna.

Det är i skrivande stund inte känt när kommissionen planerar att presentera mer preciserade förslag utifrån åtgärdsplanen.

Kommissionens åtgärdsplan

I åtgärdsplanen anges ett stort antal förslag som kommissionen avser att lägga fram på kort sikt eller har för avsikt att gå vidare med under de närmaste två åren. De åtgärder som är mest konkreta och som kommissionen avser att vidta på kort sikt är en uppdatering av det fjärde penningtvättsdirektivet, som nu är föremål för genomförande i medlemsstaterna. Uppdateringen avser:

Reglering på EU-nivå i syfte att öka kontrollen över virtuella valutor och förbetalda betalningsinstrument.

Förstärkta kundkännedomsåtgärder vid ekonomiska relationer med högriskländer utanför EU. Sådana åtgärder kan gälla förstärkt ID-kontroll, noggrann granskning av transaktioner och andra liknande åtgärder som syftar till att minska riskerna för finansering av terrorism.

Ökat samarbete mellan EU:s finansunderrättelsetjänster.

Upprättande av ett nationellt register över bank- och betalkonton.

9

Utöver uppdateringarna av direktivet uppmanas medlemsländerna att påskynda genomförandet av det redan beslutade direktivet.

Direktivet innehåller införande av en europeisk svart lista som identifierar länder utanför EU som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansering av terrorism. Kommissionen åtar sig i åtgärdsplanen att påskynda processen med att anta listan.

På lite längre sikt aviseras förslag om bl.a. förstärkt kontroll av fysisk transport av kontanter, ett europeiskt spårningssystem för internationella transaktioner och en EU-regim för frysning av tillgångar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig generellt positiv till att ytterligare insatser vidtas på området och välkomnade därför kommissionens åtgärdsplan när den presenterades.

Regeringen delar kommissionens uppfattning att det är prioriterat att fjärde penningtvättsdirektivet genomförs så snart som möjligt i medlemsstaterna. Regeringen stödjer också kommissionens beslut om att påskynda processen med att anta en europeisk svart lista.

Regeringen välkomnar förslaget om att lägga till bestämmelser som syftar till att på EU-nivå reglera och öka kontrollen över virtuella valutor och förbetalda betalningsinstrument. Detsamma gäller förslaget om förstärkta kundkännedomsåtgärder vid ekonomiska relationer med högriskländer utanför EU. Regeringen är också positivt inställd till en fortsatt översyn av behoven av utökat samarbete mellan finansunderrättelsetjänsterna inom EU.

När det gäller förslaget om upprättande av ett nationellt register över bank- och betalkonton är regeringen positiv till en fördjupad analys. Noggranna överväganden behöver göras beträffande hur ett sådant register förhåller sig till motstående intressen om dataskydd och personlig integritet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när förslagen blir mer preciserade.

12.Kommissionens analys av tillfälliga undantag i fråga om mervärdesskatt (förfarandet för omvänd skattskyldighet)

10

-Diskussionspunkt

Kommissionen ska presentera sin analys om tillfälliga undantag från momsdirektivet (omvänd skattskyldighet) och därefter ska frågan diskuteras.

Överläggning om omvänd skattskyldighet skedde med skatteutskottet den 12 januari 2016. Samråd med EU-nämnden skedde den 13 januari 2016.

Det finns enligt EU:s momsdirektiv möjlighet att tillämpa omvänd skattskyldighet, dvs. att köparen är skattskyldig för moms i stället för säljaren, på vissa varor och tjänster som är särskilt utsatta för momsbedrägerier. Sverige tillämpar omvänd skattskyldighet på bl.a. byggtjänster. Som ett led i att bekämpa momsfusk driver ett antal medlemsstater frågan om utökad omvänd skattskyldighet för moms. Några medlemsstater förordar att utökad omvänd skattskyldighet ska prövas i ett pilotprojekt, alternativt att momsdirektivet ska ändras så att det blir möjligt att i större utsträckning använda omvänd skattskyldighet.

Kommissionen har tagit upp frågan om omvänd skattskyldighet i sin handlingsplan för moms. Frågan finns också med i de rådsslutsatser om handlingsplanen som antogs på Ekofinmötet den 25 maj 2016.

Kommissionen har nu gjort en analys av under vilka förutsättningar avsteg från momsdirektivet i form av omvänd skattskyldighet ska beviljas. Analysen har i skrivande stund inte presenterats för medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är angeläget att motverka momsbedrägerier. Omvänd skattskyldighet är en åtgärd som kan användas för att motverka bedrägerier. Regeringen stödjer dock inte en generell omvänd skattskyldighet, eftersom omvänd skattskyldighet ökar den administrativa bördan för företagen, minskar förutsebarheten och strider mot principen att mervärdesskatten är en flerledsskatt. Av dessa skäl är regeringen även tveksam till ett pilotprojekt.

13. (ev.) Uppförandekoden (företagsbeskattning)

Denna punkt blir en A-punkt och skickas för skriftligt samråd till riksdagen.

14. (ev.) Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

11

Denna punkt blir en A-punkt och skickas för skriftligt samråd till riksdagen.

15.(ev.) Rapport från finansministrarna om skattefrågor inom ramen för europluspakten

Denna punkt har utgått från dagordningen.

16.Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten

- Beslutspunkt

Ekofinrådet väntas anta rådsbeslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Rådet ska anta beslut om att avsluta processerna för alltför stora underskott i Cypern, Irland och Slovenien.

Medlemsstaters status i stabilitets- och tillväxtpakten behandlades senast i EU-nämnden den 12 juni 2015.

För närvarande befinner sig nio medlemsstater i underskottsförfarande, vilket innebär att de bryter mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler om alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Utifrån kommissionens vårprognos, som publicerades den 3 maj, har kommissionen gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater. Mot bakgrund av förbättrade offentliga finanser rekommenderar kommissionen rådet att besluta om upphävande av förfarandet vid alltför stora underskott för Cypern, Irland och Slovenien i den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa tre länder hade 2015 underskott som var lägre än referensvärdet 3 procent av BNP.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaterna följer reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten och det är välkommet att Cypern, Irland och Slovenien nu kan lämna underskottsförfarandet. Endast länder med euro som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer.

17.(ev.) Europeiska revisionsrättens rapport om förfarande vid alltför stora underskott

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om Europeiska revisionsrättens rapport om nödvändiga förbättringar för en effektiv implementering av processen för alltför stora underskott inom stabilitets- och tillväxtpakten.

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

12

Europeiska revisionsrättens rapport innehåller rättens utvärdering av processen för alltför stora underskott inom stabilitets- och tillväxtpakten. Den inkluderar dels utvärdering av datainsamling och datakvalitet, som ligger under Eurostats ansvar, och dels utvärdering av kommissions analyser och bedömningar av hur medlemsstaterna uppfyller processen för alltför stora underskott. Särskilt framhålls vikten av att noga följa skuldutvecklingen och av att kommissionens metoder är transparenta. Kommissionen har kommenterat rapportens slutsatser. Den ställer sig bakom många slutsatser, men framhåller också att kommissionen har arbetat för ökad transparens.

I rådsslutsatserna välkomnas Europeiska revisionsrättens rapport och rådet ställer sig bakom många av rättens slutsatser, exempelvis vikten av att Eurostat använder sin fulla kraft när det gäller att understödja fullständighet och att bästa möjliga metoder används i datainsamlandet. Slutsatserna understryker också vikten av att fokus bör läggas på skuldutvecklingen och att kommissionens applicering av processen ska vara förutsägbar, transparent och konsistent.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar Europeiska revisionsrättens rapport och kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser. De är i linje med vad regeringen tidigare har framfört vad gäller behovet av transparens som en förutsättning för ett förutsägbart och effektivt finanspolitiskt ramverk.

18. Bidrag till Europeiska rådets möte den 28-29 juni 2016

a) Rådets rekommendationer om 2016 års nationella reformprogram för varje medlemsstat och utkast till rådets yttrande om de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen

-Beslutspunkt

Rådet ska godkänna landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska terminen.

De delar av rekommendationerna som rör sysselsättningspolitik och som godkänns av EPSCO-rådet behandlas i EU-nämnden den 10 juni 2016.

Den 18 maj presenterade kommissionen årets landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen. Kommissionen grundar rekommendationerna på en analys av

13

medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april. Dessutom utgör kommissionens landrapporter som presenterades i slutet på februari ett analytiskt underlag till rekommendationerna.

Rekommendationerna ska godkännas av Ekofinrådet (ekonomiskpolitiska aspekter) och EPSCO-rådet (sysselsättningspolitiska aspekter) och få politiskt stöd vid Europeiska rådet den 28-29 juni. Slutligt antagande väntas ske i rådet i juli månad.

Förslag till svensk ståndpunkt

Gällande rekommendationen till Sverige delar regeringen kommissionens bedömning om att det finns makroekonomiska risker kopplade till hushållens skuldsättning samt om vikten av att öka bostadsbyggandet.

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsländerna. Det är sedan upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Mot bakgrund av det förhållningssätt som överenskoms i EU- nämnden i juni 2012 föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännande av de ekonomisk-politiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.

b) (ev.) Förslag till rådets rekommendation om inrättande av nationella konkurrenskrafts- och produktivitetsnämnder inom euroområdet

-Beslutspunkt

Rådet ska ställa sig bakom förslaget till rådsrekommendation om införande av nationella konkurrenskrafts- och produktivitetsnämnder i euroområdet. Rekommendationen ska sedan överlämnas till Europeiska rådets möte den 28-29 juni.

Överläggning om rekommendationen om konkurrenskraftsnämnder har skett med finansutskottet den 2 februari 2016. Samråd med EU- nämnden skedde den 6 november 2015 om kommissionens paket från oktober 2015 med förslag och initiativ inom EMU-fördjupningen, där konkurrenskraftsnämnderna är en del.

I oktober 2015 lade kommissionen fram en rekommendation till rådsrekommendation riktad till euroländerna om att inrätta nationella konkurrenskraftsnämnder (dvs. en icke bindande rättsakt).

14

Medlemsstater utanför euroområdet uppmuntras att inrätta liknande organ.

Nämnderna ska enligt förslaget från oktober övervaka och analysera konkurrenskraften i ett brett perspektiv, innefattande produktivitet, innovationskapacitet och den kostnadsmässiga konkurrenskraften. De ska enligt kommissionens förslag ge råd om politik och tillhandahålla relevant information till de parter som ansvarar för lönebildningen på nationell nivå. Nämndernas analyser ska också kunna användas inom ramen för den europeiska terminen.

Vidare ska kommissionen enligt sitt förslag bistå i arbetet genom att underlätta samordningen mellan de nationella nämnderna. Nämnderna ska vara oberoende och hålla en hög akademisk nivå. Det finns relativt stora frihetsgrader i hur de utformas och de kan byggas på befintliga nationella strukturer. Förslaget beskrivs i regeringens faktapromemoria 2015/16:FPM15.

Kommissionens förslag till rådsrekommendation har diskuterats under det senaste halvåret och ett reviderat förslag ska läggas fram till Ekofin. I stora drag innebär de förändringar som diskuteras att mandatet breddas och fokuseras mer på produktivitet och mindre på lönekostnader. Föreslagna ändringar betonar att nämnderna framförallt ska genomföra analyser av produktivitets- och konkurrenskraftsutveckling och skrivningarna om att nämnderna ska ge råd om politik har tonats ned. Vidare föreslås skrivningarna om respekt för arbetsmarknadens parters roll och de nationella lönebildningsprocesserna förstärkas. Kommissionens samordnande roll är nu mindre omfattande. Icke-euroländer som väljer att delta i samarbetet ska kunna delta på samma sätt som euroländer.

Endast euroländerna har rösträtt i frågan, men alla medlemsstater deltar i diskussionerna om rekommendationen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen tycker att det är positivt med samarbete för att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften i medlemsländerna. Regeringen välkomnar de förändringar som föreslås i förslaget till rekommendation.

Förändringarna är i linje med vad regeringen drivit under förhandlingarna, dvs. starkare skrivningar om respekt för arbetsmarknadens parters roll och de nationella lönebildningsprocesserna, samt det nationella ägarskapet för ekonomiska reformer.

15

Regeringen har inte tagit ställning i frågan om hur Sverige ska ställa sig till deltagande i samarbetet. Den frågan kommer regeringen återkomma till riksdagen med när rekommendationen är slutligt antagen.

c) Framsteg mot en effektivare ekonomisk och finanspolitisk styrning

-Diskussionspunkt

Rådet ska som förberedelse för Europeiska rådets möte den 28-29 juni ha en diskussion om framsteg för effektivare ekonomisk och finanspolitisk styrning.

Frågan härrör från slutsatserna från Europeiska rådet i december 2015. Samråd med EU-nämnden skedde den 16 december 2015 om dessa slutsatser.

Vid Europeiska rådets möte den 17-18 december 2015 antogs slutsatser om EMU. I dessa uppmanas rådet av Europeiska rådet att skyndsamt behandla de förslag som kommissionen lagt fram inom ramen för de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av EMU. Rådet ska rapportera tillbaka till Europeiska rådet om de framsteg som uppnåtts senast i juni 2016. Rådet uppmanas att särskilt påskynda arbetet inom tre områden, varav ”Effektivare ekonomisk och finanspolitisk styrning för att åstadkomma stärkt konkurrenskraft, konvergens och hållbarhet” är ett. De andra två är euroområdets externa representation och bankunionen.

Det är i skrivande stund inte helt klarlagt vilka aspekter av framsteg mot effektivare ekonomisk och finanspolitisk styrning som ska diskuteras under denna dagordningspunkt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser positivt på att ansträngningar görs för att förbättra euroområdets sätt att fungera och stödjer förenklingar, ökad öppenhet och förutsägbarhet i den ekonomisk-politiska samordningen. Det är dock viktigt att förändringar inte leder till en försvagning av det finanspolitiska ramverket.

d)Framsteg i fråga om euroområdets representation utåt

-Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera en lägesrapport om vilka framsteg som gjorts och kommande arbete med att stärka EU och euroområdets representation

16

i internationella institutioner. Diskussionen ska förbereda att Europeiska rådet tar upp frågan vid sitt möte den 28-29 juni.

Samråd med EU-nämnden skedde den 6 november 2015 om kommissionens paket från oktober med förslag och initiativ inom EMU-fördjupningen, där frågan om extern representation är en del.

Frågan om extern representation berör dels hur nuvarande koordinering i organ och institutioner som IMF och G20 kan stärkas och dels kommissionens lagförslag från i höstas om att euroländerna ska gå mot enad representation (alla euroländer i en valkrets) i IMF senast 2025.

Inför Ekofin kommer en lägesrapport att läggas fram. Denna väntas beröra ett antal initiativ för att stärka koordineringen av IMF-frågor inom EU, inom ramen för existerande koordineringsstrukturer, både i EU-institutionerna och vid IMF:s huvudkontor. Förslaget om enad representation för euroländerna har fått ett mycket blandat mottagande och rapporten förväntas föreslå vidare analys av frågan.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer slutsatserna i det utkast till lägesrapport som lagts fram. Regeringen noterar att EU-fördraget ger euroländerna rätt att besluta om enad representation för euroländerna i IMF. Ändringar i euroländernas representation kommer dock att påverka även ickeeuroländer eftersom valkretsarna i IMF i dagsläget är blandade. Det är därför viktigt att andra medlemsstaters intressen tas tillvara i diskussionen om stärkt representation för euroländerna.

Regeringen stödjer förslagen för att stärka EU-koordineringen i IMF. Om EU i större utsträckning kan enas i viktiga strategiska frågor kan inflytandet i IMF stärkas.

e) (ev.) Andra frågor i samband med Europeiska rådets möte

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när ordförandeskapet har meddelat vad man planerar att ta upp under denna punkt.

19. Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor.