Ekofin_Kommenterad_dagordning_19_juni

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3C1F27

Ekofin

Annotering

2015-06-08

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 19 juni 2015 i Luxemburg

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 4 juni 2015

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftande verksamhet

2.(ev.) Godkännande av A-punktslistan

3.(ev.) Behandlingen av vouchrar

- Beslutspunkt

Avsikten är att rådet ska nå en politisk överenskommelse om det hittills gjorda arbetet samt om den fortsatta behandlingen av förslaget.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 18 oktober 2012 och den 8 maj 2014. Information planeras äga rum i skatteutskottet den 11 juni 2015.

Kommissionen lade den 10 maj 2012 fram ett direktivförslag om momsbehandling av vouchrar (värdebevis). Syftet med förslaget är att klargöra och harmonisera EU-reglerna för hur vouchrar ska behandlas mervärdesskatterättsligt så att såväl dubbel-beskattning som ickebeskattning kan undvikas. Se vidare Faktapromemoria 2011/12:FPM153.

Förhandlingarna har inriktats mot att behandla frågorna om vouchrar i två steg. Den del som nu är aktuell gäller definitioner av en- och flerfunktionsvouchrar, tidpunkter för beskattning och beskattningsunderlag. I nuläget är det dock oklart hur den kompromisslösning som ska diskuteras på Ekofinrådets möte kommer att se ut.

Regeringens ståndpunkt

2

Regeringen är positiv till förslaget och anser att det är angeläget att företagen kan konkurrera på lika villkor och att dubbelbeskattning undviks. Det är viktigt att skatteintäkterna säkras samt att skatteuttaget är stabilt och effektivt, inte minst för en väl fungerande inre marknad. Det är vidare angeläget att reglerna är tydliga och förutsägbara för företagen.

4.(ev.) Standardiserad mervärdesskattedeklaration

- Diskussionspunkt

Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om ett förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration.

Samråd skedde i EU-nämnden den 31 oktober 2014. Överläggning med skatteutskottet har ägt rum den 6 mars 2014 och information till skatteutskottet om frågan planeras äga rum den 11 juni 2015.

Kommissionen presenterade den 7 november 2013 ett förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration. Förslaget innebär att företagen ska tillhandahålla skattemyndigheterna standardiserade mervärdesskatteuppgifter i ett gemensamt format. Syftet är att minska de administrativa bördorna för företagen, underlätta informationsutbyte mellan medlemsstaterna och skapa ett mer bedrägerisäkert mervärdesskattesystem. Förhandlingar har pågått under 2014 och 2015 och det är mycket osäkert om enighet kommer att kunna nås. Det finns fortfarande vitt skilda uppfattningar mellan medlemsstaterna om vad förslaget bör omfatta, om systemet ska vara obligatoriskt eller frivilligt och vilka uppgifter som bör ingå i deklarationen. Förslaget redovisas närmare i Faktapromemoria 2013/14:FPM26.

Regeringens ståndpunkt

Förändringar av mervärdesskattedirektivet som medför en ökning av de administrativa bördorna för företagen eller att effektiviteten i deklarationshanteringen minskar, bör i möjligaste mån undvikas. Vidare måste det vara möjligt att upprätthålla en effektiv kontroll och Skatteverkets kostnader för hanteringen måste begränsas i största möjliga mån. Det bör närmare undersökas om den föreslagna harmoniseringen medför en verklig förenkling för företagen som uppväger de administrativa bördor och kontrollproblem som skulle uppkomma. Regeringen slår vakt om styrkan i den svenska modellen för hantering av mervärdesskattedeklarationen och de tidpunkter för avlämnande av mervärdesskattedeklarationer som gäller i Sverige.

3

5.Administrativt samarbete

- Diskussionspunkt

Ekofinrådet ska informeras om de pågående förhandlingarna mellan medlemsstaterna avseende kommissionens förslag om automatiskt informationsutbyte angående förhandsbesked om gränsöverskridande skattefrågor (advance cross-border rulings) och besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap (prissättningsbesked, Advance Pricing Arrangements, APAs).

Överläggning har skett med skatteutskottet den 28 april 2015.

Under 2012 granskade uppförandekodgruppen avseende företagsbeskattning utvecklingen i medlemsstaterna i fråga om förhandsbesked. Gruppen identifierade de gränsöverskridande skattebesked för vilka information borde utbytas utan föregående begäran. I maj 2013 välkomnade Europaparlamentet kommissionens handlingsplan och rekommendationer från december 2012. I december 2014 åtog sig kommissionen att lägga fram ett förslag för automatiskt utbyte av information om gränsöverskridande skattebesked, vilket välkomnades av Europeiska rådet. Kommissionens förslag presenterades den 18 mars 2015.

Förslaget innebär bl.a. att behöriga myndigheter i en medlemsstat genom automatiskt utbyte ska tillhandahålla information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. Vissa grundläggande upplysningar ska lämnas till samtliga medlemsstater och till kommissionen. En medlemsstat ska på begäran kunna få kompletterande information, inbegripet den fullständiga texten till ett besked. Beskeden som omfattas avser endast besked till juridiska personer. Informationen ska lämnas kvartalsvis och information ska dessutom lämnas om besked som meddelats under de senaste tio åren före förslagets ikraftträdande, om beskeden fortfarande är gällande. Direktivet ska enligt förslaget tillämpas från och med den 1 januari 2016. Förslaget beskrivs närmare i Faktapromemorian 2014/15:FPM30.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens, och ställer sig alltså bakom syftet med de föreslagna bestämmelserna. Förslaget är dock för långtgående och väcker ett antal frågor, bl.a. vad gäller räckvidden, som det finns anledning att ställa sig frågande till och som i vart fall måste analyseras närmare. Detta gäller bl.a. tillämpningen av bestämmelserna på bi- eller multilaterala prissättningsbesked.

4

6.Direktivet om räntor och royaltyer

- Beslutspunkt

Avsikten är att rådet ska nå en politisk överenskommelse om ändringar i ränte- och royaltydirektivet.

Överläggning med skatteutskottet är planerad till den 11 juni 2015. Skatteutskottet informerades om frågan den 5 mars 2015.

Ränte- och royaltydirektivet innebär att källskatter inte ska tas ut på ränte- och royaltybetalningar mellan närstående företag i olika medlemsstater. Kommissionen presenterade den 11 november 2011 ett förslag till omarbetning av direktivet. Förslaget beskrivs närmare i Faktapromemoria 2011/12:FPM45.

Det lettiska ordförandeskapet har lämnat ett förslag till omarbetning av direktivet. Ordförandeskapet har i huvudsak föreslagit att det ska införas ett villkor enligt vilket friheten från källskatt på ränte- och royaltybetalningar bara ska gälla om betalningen faktiskt beskattas i mottagarstaten och att direktivets tillämpningsområde vidgas. Vidare har ordförandeskapet föreslagit att det införs en allmän antimissbruksklausul liknande den som redan införts i moder- och dotterbolagsdirektivet.

Eftersom medlemsstaterna inte har kunnat enas kring dessa frågor har det lettiska ordförandeskapet föreslagit en uppdelning av frågorna och att frågan om en allmän anti-missbruksklausul behandlas i ett första steg. Förhandlingarna pågår fortfarande och det är därför oklart hur förslaget som ska upp på Ekofinrådet kommer att se ut.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att underlätta för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom den inre marknaden. Ränte- och royaltybetalningar mellan närstående bolag i olika medlemsstater bör därför inte beskattas mer än en gång. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att sådana betalningar inte helt undgår beskattning. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt motverka möjligheterna till skatteundandragande. Regeringen är därför positivt inställd till att det införs en allmän anti-missbruksregel i direktivet. Öppenhet mellan medlemsstaterna genom en förbättrad transparens i tillämpningen bör också främjas.

7.Investeringsplan för Europa - Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

- Diskussionspunkt

5

Ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om den överenskommelse om Efsi (Europeiska fonden för strategiska investeringar) som ordförandeskapet ingick med Europaparlamentet den 29 maj och som väntas bekräftas i Coreper den 9 juni. Europaparlamentet väntas besluta i frågan den 24 juni och därefter (den 25-26 juni) ska rådet ta sitt formella beslut i skriftlig procedur.

Regeringen har samrått med EU-nämnden om investeringsplanen vid ett flertal tillfällen. Samråd om kommissionens förslag till förordning ägde rum senast den 8 maj 2015 inför Ekofinrådets möte den 12 maj.

Överläggning med finansutskottet planeras till den 9 juni 2015. Överläggning skedde även den 10 februari 2015.

Kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar redogörs för i Faktapromemoria 2014/15:FPM18. Kommissionens meddelande om investeringsplanen redogörs för i Faktapromemoria 2014/15:FPM13.

Förhandlingarna med Europaparlamentet har framförallt kretsat kring frågor relaterade till finansieringen och styrningen av Efsi samt fondens livslängd.

Beträffande finansieringen av Efsi innebär överenskommelsen med Europaparlamentet att garantitaket och målbeloppet för garantifonden består. Neddragningarna på Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa minskas med 500 miljoner euro vardera jämfört med rådets allmänna inriktning. Finansieringen i marginalen ökar med 1000 miljoner euro (543 från 2014 och 457 2015) jämfört med kommissionens förslag och den allmänna inriktningen.

Vad gäller Efsi:s livslängd kvarstår att en oberoende utvärdering ska göras tre år efter förordningens ikraftträdande. Investeringsperioden sträcker sig till 2019. Inom ramen för den politiska överenskommelsen kommer Europaparlamentet ges inflytande över t.ex. godkännandet av VD och vice VD för Efsi. Europaparlamentet har även fått gehör för att en resultattavla inrättas i syfte att visa effekterna av Efsi:s verksamhet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår, som syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan under de kommande tre åren bli ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå,

6

inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel. Det är viktigt med hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. Investeringsplanen ska bidra till omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att värna sunda offentliga finanser och att EU:s fleråriga budgetram för 2014-2020 respekteras. Regeringen ska fortsatt aktivt arbeta för att eventuella ökade risker för EU:s budget, som investeringsplanen kan innebära, minimeras och att eventuella tillkommande utgiftsbehov inte får leda till ökade medlemsavgifter utan hanteras genom omprioriteringar. Beträffande Efsi har regeringen vidare verkat för att EIB:s roll förblir central, att styrformerna inte kringskär EIB:s beslutsautonomi och att projekt granskas och bedöms - och att garanti och finansiering beviljas - på transparenta och objektiva grunder.

Ordförandeskapet har efter förhandlingar uppnått en kompromiss i form av en politisk överenskommelse med Europaparlamentet. För Sverige viktiga områden som forskning och infrastruktur värnas samtidigt som merparten av den finansiering som sker genom omprioritering kvarstår. Ytterligare en miljard euro finansieras dock genom utnyttjande av marginaler. Sammantaget, och i ljuset av att ett mycket stort antal medlemsstater stödjer kompromissen, kan regeringen ställa sig bakom uppgörelsen.

I det fortsatta arbetet med investeringsplanen avser regeringen att fortsätta att driva de ståndpunkter som redovisats för riksdagen.

8.(ev.) Bankstrukturreformer

- Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning för förordningsförslaget om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut.

Finansutskottet informerades senast den 17 mars 2015. EU-nämnden informerades den 30 april 2014.

7

Kommissionen presenterade i början av 2014 ett förordningsförslag om strukturreformer i den europeiska banksektorn (se Faktapromemoria 2013/14:FPM59). Förslaget innebär att egenhandel (förutom om det gäller statspapper) för större banker måste separeras ut och förläggas i ett separat dotterbolag, samt möjligtvis även annan handelsverksamhet om tillsynsmyndigheten bedömer att den skapar risker som banken inte kan hantera på ett tillfredsställande sätt. Vidare tillkommer vissa rapporteringskrav samt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att höja bankens kapitaltäckningskrav.

Regeringens ståndpunkt

Förhandlingar pågår fortfarande och regeringen avser att återkomma till riksdagen om frågan kvarstår på dagordningen och ett förslag till allmän inriktning läggs fram.

9. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag

-Informationspunkt

Det har i skrivande stund inte kommit någon information från ordförandeskapet om vilka förslag informationen kommer avse.

Icke lagstiftande verksamhet

10.Godkännande av A-punktslistan

11.Genomförande av bankunionen

- Diskussionspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om genomförandet av bankunionen.

Samråd med riksdagen i frågan om bankunionen har skett vid många tillfällen. Frågor om det praktiska genomförandet av bankunionen behandlades i EU-nämnden den 6 mars 2015, inför möte i Ekofinrådet den 10 mars. Under 2014 skedde samråd med EU-nämnden i frågor som rör den gemensamma resolutionsmekanismen (en av bankunionens centrala rättsakter) vid sex tillfällen, senast den 31 oktober. Finansutskottet informerades senast den 21 oktober 2014.

Punkten kommer troligtvis utgöras av information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet, som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen.

8

Krishanteringsdirektivet som publicerades i juni 2014 gäller för alla EU:s medlemsstater. Sverige arbetar, i likhet med många andra medlemsstater, ännu med att genomföra direktivet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen kommer att notera den information som ges om genomförandet av bankunionen. Vad gäller krishanteringsdirektivet så lämnade regeringen en lagrådsremiss om genomförandet den 28 maj 2015. I lagrådsremissen föreslås att lagstiftning som genomför direktivet ska träda i kraft den 1 januari 2016.

12.Kapitalmarknadsunionen

- Beslutspunkt

Ekofinrådet ska anta slutsatser om en kapitalmarknadsunion.

Samråd har skett med finansutskottet den 17 mars 2015 och den 7 maj 2015.

Kommissionen publicerade i februari 2015 en Grönbok om kapitalmarknadsunionen (se Faktapromemoria 2014/15:FPM21). Kapitalmarknadsunion är ett samlingsbegrepp för en serie initiativ som eftersträvar att främja tillväxt och sysselsättning i Europa. Målsättningen är stärka den europeiska kapitalmarknadens förmåga att allokera kapital och öka gränsöverskridande investeringar till framförallt små och medelstora företag, nystartade företag och infrastrukturprojekt. Detta i sin tur väntas främja tillväxt och ökad sysselsättning.

Kapitalmarknadsunionen är ett långsiktigt projekt som omfattar alla 28 medlemsländer och till skillnad från bankunionen är kapitalmarknadsunionen inte avsett att öka centralisering av policy eller tillsyn inom EU. Kapitalmarknadsunionen kan komma att innehålla både lagstiftnings- och andra initiativ. Fem initiativ är prioriterade, i) värdepapperisering, ii) kreditinformation, iii) revidering av prospektdirektivet, iv) främjande av privata placeringar samt v) främjandet av investering i långsiktiga investeringsfonder (ELTIF).

Regeringens ståndpunkt

Regeringen ställer sig bakom utkastet till slutsatser, då initiativ som ökar transparens och harmonisering kan bidra till att minska informationsasymmetrier och det europeiska näringslivets jämförelsevis stora ensidigt bankberoende, och därigenom främja gränsöverskridande investeringar samt stärka den inre marknaden. Regeringen bevakar frågan och arbetar aktivt för att för att initiativ på

9

området är enkla och transparanta samt varken äventyrar den finansiella stabiliteten eller investerar- och konsumentskydd.

13.(ev.) Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

- Beslutspunkt

Ekofinrådet ska godkänna en rapport om skattefrågor vilken ska överlämnas till Europeiska rådet den 25 – 26 juni 2015.

Samråd eller överläggning har inte ägt rum med riksdagen.

Europeiska rådet gav den 1-2 mars 2012 ett uppdrag till kommissionen och rådet att återrapportera dels om konkreta metoder för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, dels om det pågående arbetet med vissa skatteförslag i rådet: Energiskattedirektiv, gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), transaktionsskatt, sparandedirektivet och förhandlingsmandaten för sparandeavtal med tredje länder. Den första återrapporteringen enligt detta uppdrag skedde i juni 2012. En återrapportering har därefter skett till Europeiska rådet varje halvår.

Enligt uppdraget skulle arbetet inriktas på områden där mer ambitiösa insatser är tänkbara, med fokus på hur skattepolitiken kan stödja samordningen av den ekonomiska politiken och bidra till finanspolitisk samordning och tillväxt.

I Europeiska rådets slutsatser i december 2014 konstaterades att det föreligger ett akut behov av att främja insatserna i kampen mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både globalt och på EU-nivå. Rådet uppmanades att diskutera hur framsteg kan göras med alla dessa frågor och rapportera tillbaka till Europeiska rådet i juni 2015.

Innehållet i rapporten, vilken beskriver det arbete som bedrivits på skatteområdet under det lettiska ordförandeskapet, har behandlats vid möte i rådets högnivågrupp för skattefrågor den 4 juni 2015.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har inga invändningar emot utkastet till rapport.

14.(ev.) Rapport från finansministrarna om skattefrågor inom ramen för europluspakten

- Beslutspunkt

10

Ekofinrådet ska godkänna en rapport om skattefrågor inom ramen för europluspakten från de deltagande finansministrarna vilken ska överlämnas till Europeiska rådet den 25 – 26 juni 2015.

Samråd eller överläggning har inte ägt rum med riksdagen.

De i europluspakten deltagande finansministrarna rapporterade i juni 2012 om framstegen som gjorts i de strukturerade diskussionerna om skattepolitisk samordning. De deltagande finansministrarna har därefter rapporterat om arbetet med skattefrågor till Europeiska rådet en gång i halvåret.

Innehållet i rapporten, vilken beskriver det arbete som bedrivits på skatteområdet inom ramen för europluspakten under det lettiska ordförandeskapet, har behandlats vid möte i rådets högnivågrupp för skattefrågor den 4 juni 2015.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har inga invändningar emot utkastet till rapport.

15.(ev.) Uppförandekod (företagsbeskattning)

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna uppförandekodgruppens rapport om sitt arbete under det lettiska ordförandeskapet och anta slutsatser om rapporten.

Samråd om uppförandekoden för företagsbeskattning har skett med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 5 december 2014. Överläggning ägde rum med skatteutskottet den 2 december 2010.

I december 1997 antog rådet en resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning. Syftet med koden är att motverka skadlig skattekonkurrens. En särskild högnivågrupp inom rådet har inrättats för att genomföra uppförandekodens principer. Varje halvår rapporterar uppförandekodgruppen till rådet om sitt arbete under respektive ordförandeskap. Rapporten godkänns sedan av rådet.

Under det lettiska ordförandeskapet har uppförandekodgruppen fortsatt sitt arbete med att granska nya skatteåtgärder (frysning) och avveckling av skatteåtgärder som bedömts vara skadliga. Vidare har gruppen arbetat med frågor i arbetspaketet som beslutades av rådet i december 2011. Det rör sig om förhållandet till tredje länder, administrativ praxis samt åtgärder för att motverka skattebedrägeri och annat missbruk. Dessutom har gruppen påbörjat en diskussion om uppförandekodgruppens mandat och styrning.

11

Regeringens ståndpunkt

Regeringen anser att uppförandekoden och dess högnivågrupp är viktiga instrument i arbetet mot skadlig skattekonkurrens. Det är viktigt att gruppens arbete med avveckling och frysning av skadliga skatteåtgärder fortsätter utifrån kodens principer samt att framsteg görs i gruppens arbete med frågor som ingår i arbetsprogrammet. Regeringen kan ställa sig bakom rapporten och utkastet till slutsatser.

16.Bidrag till Europeiska rådet den 25-26 juni 2015 a) Den europeiska planeringsterminen 2015

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska terminen. Rådet antar även en rekommendation som riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta. Endast euroländer har rösträtt avseende denna rekommendation.

Årets landspecifika rekommendationer har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Information gavs till arbetsmarknadsutskottet den 2 juni 2015.

Den 13 maj presenterade kommissionen förslag till årets landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen. Kommissionen grundar rekommendationerna på en analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april. Dessutom utgör kommissionens landrapporter som presenterades i slutet på februari ett analytiskt underlag till rekommendationerna.

Utkast till rådets rekommendationer ska godkännas av Ekofinrådet (ekonomisk-politiska aspekter) och EPSCO-rådet (sysselsättningspolitiska aspekter) och få politiskt stöd vid Europeiska rådet den 25-26 juni. Slutligt antagande väntas ske i rådet i juli månad.

Regeringens ståndpunkt

Gällande rekommendationen till Sverige delar regeringen kommissionens bedömning om att det finns makroekonomiska risker kopplade till hushållens skuldsättning samt att det bristande utbudet av bostäder utgör en viktig utmaning. Detta är områden som regeringen noga följer.

12

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsländerna. Det är sedan upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Mot bakgrund av det förhållningssätt som överenskoms i EU- nämnden i juni 2012 föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännande av de ekonomisk-politiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.

b) Rapporten om förberedande av de kommande stegen för en bättre ekonomisk styrning inom euroområdet

- Diskussionspunkt

Ekofinrådet väntas ha en diskussion om en rapport om bättre ekonomisk styrning i Euroområdet.

De svenska ståndpunkterna har varit föremål för överläggning i finansutskottet den 14 april 2015, då finansministern besökte utskottet. Utrikesministern har informerat EU-nämnden den 17 april 2015. Samråd har även skett inför Allmänna rådet den 19 maj.

Till Europeiska rådets möte i juni 2015 ska en rapport om bättre ekonomisk styrning i Euroområdet läggas fram. Rapporten ska utarbetas av kommissionens ordförande i nära samarbete med ordföranden för Eurotoppmötena, ordföranden för Eurogruppen samt ordföranden för Europeiska centralbanken. Även Europaparlamentets talman deltar i arbetet. I skrivande stund föreligger inte rapporten, så det är okänt vilka förslag som kommer att föras fram.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar diskussionen i Ekofinrådet. Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. Prioriteten bör vara att effektivt implementera det nyligen förstärkta ramverket för ekonomisk-politisk samordning. Det är viktigt att sammanhållningen i EU-28 värnas.

17.Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

- Beslutspunkt

Rådet ska behandla ett utkast till uppdaterade allmänna ekonomiska riktlinjer för den ekonomisk-politiska samordningen på EU-nivå, för att sedan rapportera om dessa till Europeiska rådet.

13

Riktlinjerna behandlades i EU-nämnden den 6 mars 2015 inför presentation i Ekofinrådet den 10 mars.

De allmänna ekonomiska riktlinjerna är riktlinjer för den ekonomiskpolitiska samordningen på EU-nivå. De är fördragsfästa (121.2 EUF) och de senaste riktlinjerna antogs av Ekofinrådet på rekommendation av kommissionen år 2010. Tillsammans med sysselsättningsriktlinjerna utgör dessa de integrerade riktlinjerna vilka ligger till grund för Europa 2020-strategin.

Den 2 mars presenterade kommissionen förslag till nya integrerade riktlinjer (se Faktapromemoria 2014/15:FPM22). Förslaget till de ekonomiska riktlinjerna har, parallellt med de allmänna sysselsättningsriktlinjerna, behandlats under våren i rådsstrukturen. De nya ekonomiska riktlinjerna rör följande fyra områden: Främja investeringar, främja tillväxt genom strukturreformer i medlemsstaterna, undanröja viktiga tillväxt- och sysselsättningshinder på unionsnivå samt mer hållbara och tillväxtfrämjande offentliga finanser.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom utkastet till riktlinjer. Det är positivt att förslaget till riktlinjer är mindre detaljerat än de befintliga. Riktlinjerna lyfter fram flera viktiga områden för Europa 2020-strategins genomförande.

18.Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten

- Beslutspunkt

Ekofinrådet väntas anta rådsbeslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del för Malta, Polen och Storbritannien.

Medlemsstaters positioner i stabilitets- och tillväxtpakten behandlades senast i EU-nämnden den 6 mars 2015 inför möte i Ekofinrådet den 10 mars.

För närvarande befinner sig 11 medlemsstater i underskottsförfaranden, vilket innebär att de bryter mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler om alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Utifrån kommissionens vårprognos, som publicerades den 5 maj, har kommissionen gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater. Mot bakgrund av förbättrade offentliga finanser rekommenderar kommissionen rådet att besluta om upphävande av förfarandet vid alltför stora underskott för Malta och Polen i den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten.

14

Rådet väntas även ge en rekommendation till Storbritannien med syfte att få ett slut på det alltför stort underskottet. I rekommendationen fastställs att Storbritannien inte vidtagit tillräckliga åtgärder med hänvisning till rådets rekommendation från 2009. Förslaget innebär att en ny tidsfrist för korrigering sätts till budgetåret 2016-17.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen avser att ställa sig bakom kommissionens förslag till rådsbeslut för Polen och Storbritannien. Endast länder med euro som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer och Sverige har således inte rösträtt i beslutet för Malta. Samtliga medlemsstater deltar i besluten för icke-euroländer. Berörd medlemsstats röst räknas inte.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna följer reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.

19. Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inte några övriga frågor anmälda.