Ekofin_Kompletterande_kommenterad_dagordning_19_juni

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3C4825

Ekofin

Annotering

2015-06-11

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 19 juni 2015 i Luxemburg

Reviderad kommenterad dagordning avseende dp 7 och dp 8

Revideringarna har gjorts mot bakgrund av överläggningar med finansutskottet den 9 juni om Europeiska fonden för strategiska investeringar samt ytterligare information som regeringen fått avseende punkten om bankstrukturreformer. Revideringarna är gjorda i de delar som tar upp regeringens ståndpunkt.

7.Investeringsplan för Europa - Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

- Diskussionspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om den överenskommelse om Efsi (Europeiska fonden för strategiska investeringar) som ordförandeskapet ingick med Europaparlamentet den 29 maj och som väntas bekräftas i Coreper den 9 juni. Europaparlamentet väntas besluta i frågan den 24 juni och därefter (den 25-26 juni) ska rådet ta sitt formella beslut i skriftlig procedur.

Regeringen har samrått med EU-nämnden om investeringsplanen vid ett flertal tillfällen. Samråd om kommissionens förslag till förordning ägde rum senast den 8 maj 2015 inför Ekofinrådets möte den 12 maj.

Överläggning med finansutskottet hölls den 9 juni 2015. Överläggning skedde även den 10 februari 2015.

Kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar redogörs för i Faktapromemoria 2014/15:FPM18. Kommissionens meddelande om investeringsplanen redogörs för i Faktapromemoria 2014/15:FPM13.

2

Förhandlingarna med Europaparlamentet har framförallt kretsat kring frågor relaterade till finansieringen och styrningen av Efsi samt fondens livslängd.

Beträffande finansieringen av Efsi innebär överenskommelsen med Europaparlamentet att garantitaket och målbeloppet för garantifonden består. Neddragningarna på Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa minskas med 500 miljoner euro vardera jämfört med rådets allmänna inriktning. Finansieringen i marginalen ökar med 1000 miljoner euro (543 från 2014 och 457 2015) jämfört med kommissionens förslag och den allmänna inriktningen.

Vad gäller Efsi:s livslängd kvarstår att en oberoende utvärdering ska göras tre år efter förordningens ikraftträdande. Investeringsperioden sträcker sig till 2019. Inom ramen för den politiska överenskommelsen kommer Europaparlamentet ges inflytande över t.ex. godkännandet av VD och vice VD för Efsi. Europaparlamentet har även fått gehör för att en resultattavla inrättas i syfte att visa effekterna av Efsi:s verksamhet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår, som syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan under de kommande tre åren bli ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel. Det är viktigt med hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. Investeringsplanen ska bidra till omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att värna sunda offentliga finanser och att EU:s fleråriga budgetram för 2014-2020 respekteras. Regeringen ska fortsatt aktivt arbeta för att eventuella ökade risker för EU:s budget, som investeringsplanen kan innebära, minimeras och att eventuella tillkommande utgiftsbehov inte får leda till ökade medlemsavgifter utan hanteras genom omprioriteringar. Beträffande Efsi har regeringen vidare verkat för att EIB:s roll förblir central, att

3

styrformerna inte kringskär EIB:s beslutsautonomi och att projekt granskas och bedöms - och att garanti och finansiering beviljas - på transparenta och objektiva grunder.

Ordförandeskapet har efter förhandlingar uppnått en kompromiss i form av en politisk överenskommelse med Europaparlamentet. För Sverige viktiga områden som forskning och infrastruktur värnas samtidigt som merparten av den finansiering som sker genom omprioritering kvarstår.

Ytterligare en miljard euro finansieras dock genom utnyttjande av marginaler. Vad gäller denna del av uppgörelsen har regeringen en skeptisk hållning. Det kan konstateras att en sådan finansieringslösning är förknippad med vissa risker som regeringen i olika sammanhang arbetar för att begränsa.

Regeringen hade föredragit en lösning som i högre utsträckning byggde på finansieringsdelen av rådets allmänna inriktning och som innebar en mer begränsad marginalfinansiering.

Regeringen vill särskilt framhålla att i arbetet med att genomföra finansieringsdelen av uppgörelsen avser regeringen att fortsatt värna de svenska statsfinanserna. I kommande arbete med EU:s årliga budgetprocess sker det genom att regeringen fortsatt kommer att värna att tillräckliga marginaler skapas och att finansiering av eventuella tillkommande utgifter sker genom omprioriteringar.

Sammantaget, och i ljuset av att samtliga medlemsstater väntas stödja kompromissen, kan regeringen emellertid ställa sig bakom uppgörelsen.

8.(ev.) Bankstrukturreformer

- Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning för förordningsförslaget om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut.

Finansutskottet informerades senast den 17 mars 2015. EU-nämnden informerades den 30 april 2014.

Kommissionen presenterade i början av 2014 ett förordningsförslag om strukturreformer i den europeiska banksektorn (se Faktapromemoria

4

2013/14:FPM59). Förslaget innebär att egenhandel (förutom om det gäller statspapper) för större banker måste separeras ut och förläggas i ett separat dotterbolag, samt möjligtvis även annan handelsverksamhet om tillsynsmyndigheten bedömer att den skapar risker som banken inte kan hantera på ett tillfredsställande sätt. Vidare tillkommer vissa rapporteringskrav samt en möjlighet för myndigheten att höja bankens kapitaltäckningskrav.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen avser att ställa sig bakom förslaget, som kan komplettera andra åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet inom EU. Regeringen har drivit att metoden för att välja ut vilka banker som ska omfattas av förslaget borde vara riskbaserad och inte storleksbaserad som är fallet i den kompromiss som nu diskuteras. Det är därför viktigt att förordningen innehåller en hög grad av nationell flexibilitet och det är positivt att liggande förslag inte innehåller automatisk separation av övrig handelsverksamhet, utan att det är upp till nationella tillsynsmyndigheter att bedöma om separation är nödvändigt. Regeringen har framgångrikt drivit linjen om att marknadsgarantfunktionen ska värnas, vilket är viktigt inte minst för att understödja den svenska realekonomin. Detta är något som regeringen särskilt kommer att bevaka i det fortsatta lagstiftningsarbetet.